Jag besökte kustbevakningen i Lysekil.

Jag var och besökte kustbevakningen i Lysekil på Grötö och träffade befälhavare Jörgen Hansson Smedberg som tog mig på en rundtur på Kustbevakningens fartyg 032.

IMG_5636
Kustbevakningens station på Grötö Lysekil.
IMG_5596
Befälhavare Jörgen Hansson Smedberg vid fartyget 032.

Jörgen är idag 45 år och jag bad honom berättade hur intresset för att just bli kustbevakare startade. Han växte upp på Nygatan i Lysekil. På Nygatan bodde även Reine Nygren och Stig Larsson som jobbade på kustbevakningen. De har påverkat honom att välja den här vägen berättar han. Det hela började med att Jörgen skulle göra sin prao när han gick i sjunde klass 1983. Det var så kul berättar Jörgen. Det blev även prao i nionde klass på kustbevakningen. Jörgen kände att detta var något för honom, han ville verkligen bli kustbevakare. Därefter blev det gymnasiet och sjömansskolan i Göteborg. På Barken Viking och där casinot ligger i Göteborg idag, där gick han och läste i 2 år. Den sommaren han gick ur skolan frågade kustbevakare Ingemar Olin om han inte ville börja jobba som båtbiträde. Jörgen berättar att förr hade de båtbiträde på kustbevakningen. Jörgen kände efter ett tag att han måste utveckla sig och började läsa till sjökapten. Sjökapten läser man egentligen i 4 år men Jörgen valde att ta en paus i läsandet efter 3 år. Man behöver inte läsa klart för att bli kustbevakare men för att bli sjökapten så måste man läsa 4 år. I samband med det här hade Jörgen sökt en tjänst på kustbevakningen och fick jobbet. Det är det här han ville och valde att läsa det sista året vid ett senare tillfälle. Efter 3 år så var han klar som styrman i skolan. Han började på kustbevakningen i Kungshamn, men berättar att man blev utlånad till Lysekil väldigt ofta. En av de första stora sakerna han fick vara med om som kustbevakare var olyckan ombord på Scandinavian Star. Han var 21 år vid detta tillfälle och sa: är det så här mitt jobb kommer att se ut. Jörgen berättar bl.a. att de spärrade av hamnen och stoppade pressbåtar och andra båtar som ville komma närmare. Han berättar även att de hade ansvar om stabiliteten på Scandinavian Star när hon låg vid kajen i Lysekil. Eftersom båten även brann vid kaj blev det mycket vatten ombord och hon höll på att välta. Man sprängde ett hål i sidan på henne för att få ut allt vatten.  Han minns än idag hur många säckar de bar in i fryshuset i Lysekil med lik. 158 säckar var det. Han minns även hur det såg ut ombord på Scandinavian Star. Det glömmer man aldrig säger han. Jag frågar om tankar om detta kommer upp idag när han jobbar. Ibland tänker man på det och vid ett tillfälle för ett antal år sedan när färjan Prinsessan Ragnhild brann utanför Göteborg då kom tankarna tillbaka berättar Jörgen. Det var 1500 passagerare på Ragnhild. Jörgen var med vid detta tillfälle och säger att det var helt otroligt hur räddningsinsatsen gick till. Det var nästan helt blegg och det brann i maskinrummet på färjan Ragnhild. Jörgen berättar att det var en av Stenas båtar som körde upp och la sig akter mot akter mot Ragnhild. Ragnhild lägger sin akterramp först och därefter lägger Stena båten akterrampen över Ragnhilds akterramp. På så sätt räddas personerna som var ombord på Prinsessan Ragnhild. De vandrade över till Stena båten. Jörgen berättar att det inte hade gått om det inte varit stilla på havet. Det var fruktansvärt skickligt gjort av kaptenerna på både fartyget Stena och Ragnhild.

IMG_5174
Dagrum.
IMG_5175
Mäss.
IMG_5184
Byssan.

1992 utbildade han sig som röjdykare i Karlskrona. Det var en tuff utbildning säger han, i 9 veckor pågick den. Efter det så kom han till Skärhamn och var där några år. 1995 blev han rök/kemdykare och därefter började han jobba i Göteborg. Han jobbade även som dykerihandläggare och hade ansvar för all dykning på västkusten i kustbevakningen. Han kände att nu får det hända något och då frågade hans chef om han ville byta jobb. Han kom då till staben i Göteborg och blev räddningsledare och dykhandläggare. Som räddningsledare får man ett uppdrag/operation så är man den som leder alltihop. 2005 blev han ansvarig för räddningstjänsten som olja och dykeri m.m. på kustbevakningens västra region. Jörgen berättar om den tragiska olyckan i Falsterbo 2006 där kustbevakningens plan tappade ena vingen och kraschade. Där förlorade de 5 medarbetare. Det var en jobbig tid berättar Jörgen. Han kände alla som var med ombord. Tidigare det året var han även med och ledde dykningarna efter pojken Bobby. Det var ett detektivjobb utöver det vanliga berättar han. 2008 kom det ut en tjänst inom kustbevakningen i Kungshamn där de sökte en befälhavare. Han sökte och fick jobbet. 2012 byggdes den en ny kustbevakningsstation i Lysekil och samtidigt kom det nya fartyget 032. Jörgen berättar att han var med på bygget av båten i 10 månader i Tyskland och innan dess var han med i en projektgrupp i 2 år som planerade bygget av båten.  Det blev en del förseningar säger han. Det är inte som att beställa en bil. Den 20 maj skulle de få båten. Jörgen skulle ta emot fartyget från varvsledningen och besättningen skulle skifta flagga från tysk till svensk. Det var orkester och det var podium m.m. De sista papperen skulle skrivas på innan båten överlämnades. De stod och väntade på att det skulle bli klart. Då ringer projektchefen och säger att de inte kommer överens, det blir inget överlämnade av båten idag, de hade inte kommit överens om slutsumman. Allt fick ställas in. 5 juni skulle det vara invigning i Lysekil. Det var beställt mat, det skulle komma press till Lysekil. Skulle parterna komma överens om båten så de fick hem henne till den 5 juni. Det är så här det fungerar säger Jörgen. Allt skall göras klart samma dag innan överlämnandet. Ett nytt datum för överlämnandet bestämdes och det var den 3 juni. Nu måste allt fungera för att de skall hinna hem till Lysekil. Musik och pompa och ståt igen i Tyskland. Efter 10 minuter ringer de till Jörgen den 3 juni och säger att allt är klart. Nästan exakt på klockslaget la de till i hamnen i Lysekil den 5 juni. Fartyg 032 är det första fartyget som blev klart av de 4 fartygen kustbevakningen har i Sverige. De andra heter 031, 033 och 034. Fartyget 032 är byggd för ett huvudsyfte att ta upp olja från vattenytan. Sen är det även kem och vattendykare ombord så det är även ett dykfartyg. Fartyget klarar kemsanering och då bl.a. senapsgas eftersom det finns sådant här i våra vatten.

IMG_5203
Trunklucka till centertanken.

Det här är luckan till centertanken där de kan samla olja. Den är på 190 kubik. 5 tankar finns det totalt ombord.

IMG_5206
Kran.

Kran som tar utan utskjut 20 ton. Kranen går att skjuta ut 19 meter och tar då 2 ½ ton. Det finns en kran till och den tar 15 ton.

IMG_5209
Dykrummet. kemdyk, vatten dyk och även brandstation för eget fartyg.

Kustbevakningen har även ett avtal med kärnkraftverken i Sverige. De kan gå in vid en olycka och mäta var molnbiten tar vägen om det skulle behövas. Går det över land så är det räddningstjänsten som gör den biten, men går den vattnet så gör kustbevakningen det. De kan tvätta ner strålningen och med hjälp av instrument kan de lokalisera molnen med strålning. Det är mycket räddningstjänst på 032 berättar Jörgen.  De har även två mindre båtar ombord som de snabbt kan få i vattnet om det skulle behövas vid en räddningsinsats eller om de misstänker något olagligt på sjön.

IMG_5244
Ribbåten.

Ribbåten. Den kan de få i sjön i vilket väder som helst. 42 knop, 3 mansbesättning med den kan man göra det mesta. Det tar cirka 3 ½ sekund att sjösätta den och 4 sekunder att få upp den på fartyget igen.

Fartyget är 53X12 meter. Hon har ett deplacement på 890 ton= tom båt. 4 st. MTU på 1200 hästar styck. 16 ½ knopp vid maxfart. Tankkapacitet på 260 ton. Dragkraft vad det gäller bogsering är på 30 ton. En bog på 4 ½ tons dragkraft. Multibeamlod är ett sjömätarlod där de kan hitta sjunkna fartyg på ett lätt och snabbt sätt. Fartyget kan även användas till en storskalig släckning om något fartyg skulle brinna. 4 ½ kubik med skum finns ombord. 100 kubik olja kan de ta upp i timmen. 

IMG_5221
Pumprummet. Här sköts all pumpning mellan olika tankar och även pumpning till och från fartyget.
IMG_5252
Maskinkontrollrummet. Hela maskinkontrollen är elektronisk övervakad. Allt sköts via datorer.
IMG_5263
Hjälpkärra=Generator.
IMG_5268
Huvudmaskinrum. 4 st. motorer på 1200 hästar var.
IMG_5287
Maskinrum.
IMG_5300
Det finns 8 hytter på fartyget. Här visar Jörgen sin befälhavarhytt.
IMG_5293
Det finns även dusch i varje hytt.
IMG_5255
Träningsrum där det även finns en bastu.
IMG_5302
Navigatörsplats.

Navigatörsplats. Här finns det ett kamerasystem så de kan se olika platser runt fartyget. Skärmen i mitten är en radarskärm och den sista skärmen är ett sjökortsplotter. Jörgen berättar att det kallas Kongsbergsystemet. Det finns inget papperssjökort på fartyget. På navigatörsplatsen är det alltid 2 personer som jobbar.

IMG_5314
Befälhavare plats. Här är Jörgens plats på fartyget. Fartyget styrs antingen manuellt eller med autostyrning.
IMG_5332
Stabsplats.

Stabsplats. Här bildar man stab med olika myndigheter eller även andra länder om de har någon gemensam operation. Här finns satellittelefon, VHF, MFHF=långvågsradio, internetkoppling, GSM, och satellit. Jörgen berättar om Köpenhamnsavtalet mellan de Nordiska länderna, där man förbinder sig att samverka innanför andra länders territorialgräns för att skydda havsmiljön när den är hotad. Länderna får hjälp genom flyg, satellit, fartyg och oljesanering. Man får även hjälp i staber.

IMG_5336
Sjökortsbord och Stabplats.
IMG_5362
Styrhyttstaket eller som det kallas ”Monkey Island”.
IMG_5342
Styrhyttstaket.

Styrhyttstaket. Båten som ligger på däck har sitt störta syfte att ta upp olja när de skall ut och länsa. De kan köra i olja med den. Den har en intern kylning så man behöver inte ta upp vattnet för kylning av motorn. Det går en kylväxlare i skrovet. Båten är 8 ½ meter gör 35 knop och väger 3 ton. Den används även till bärgningar och mycket annat berättar Jörgen. De har även en vattenskoter ombord.

Till sist så berättar Jörgen om en liten solskenshistoria. Han kommer inte ihåg när detta var men de fick ett anrop om en hjärtinfarkt. På den tiden körde de båten ”Cobra” som idag inte finns kvar hos kustbevakningen p.g.a. att de blivit för gamla. Larmet kommer från Huöarna utanför Hunnebostrand. Det blåste 17-18 sekundmeter. De låg i Hunnebostrand med båten. När de kommer dit är mannen medvetslös. De tar ombord mannen på cobran och startar hjärt- lungräddning direkt. Det är två på båten i besättningen och Jörgen berättar att de är väldigt jobbigt att utföra räddningen själv. Ambulans till Hunnebostrand gick inte att få utan de fick fundera på var de skulle ta mannen. Ni får gå till Lysekil säger de. Det är långt till Lysekil sa Jörgen. Vi har en troligtvis hjärtinfarkt här och det känns inte så bra. Beslutet blev att gå till Lysekil. Jörgen körde båten eftersom han visste om hur farleden ser ut. Från Huöarna körde de till Lysekil på 17 minuter. Mannen överlevde och Jörgen berättar att varje år vid jul sänder mannen en stor fruktskål med frukt till besättningen i Lysekil. Stort tack Jörgen för att jag fick besöka fartyget och att du tog dig tid att berätta allt intressant du varit med om. Helt fantastiskt. Tack!

En tanke på “Jag besökte kustbevakningen i Lysekil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.