Bor i Lysekil "Staden vid havet"

Pontus Engborg trummis, född 1980 i Eskilstuna. Han flyttade till Göteborg som spädbarn och växte upp i Partille. Pontus turnerar bl.a. med Glenn Hughes som både varit medlem i Deep Purple och Black Sabbath. Under vårt samtal berättar han också att han älskar Lysekil där han tillbringade flera somrar i ungdomen. Jag fick den stora äran att göra en intervju med honom när han var i Tanum och spelade med ”Legends-Voices Of Rock”. Idag får ni möta proffsmusikern Pontus Engborg.
IMG_9563
Började att spela trumor vis 7 års ålder.
När han var 7 år började han spela trummor. Pontus berättar att hans pappa dog när han var 8 år. Han var väldigt ledsen och visste inte om hans pappa kände till hans karriärsval med trummorna. Men en god vän till Pontus pappa såg en artikel om Pontus och berättade då att hans pappa hade köpt det första trumsetet till honom i julklapp och fick även se bilder på det. Detta betydde väldigt mycket för Pontus att han fick reda på det.
Började den kommunala musikskolan i Partille.
Vid 10 års ålder började han i den kommunala musikskolan i Partille. Pontus berättar att man hade bara 20 minuters lektioner och det var jättekasst, han ville helt enkelt ha mer och längre lektioner i trumlärandet. Han säger ”man kom in och tog upp trumpinnarna och så tar man ner dem och går hem, så kort var det liksom”. Varje gång han kom in i väntrummet till musikskolan så satte han sig och tittade på en affisch. Det var en bild och det stod ”Stefan proffsmusiker och studiomusiker i Los Angeles” Det var där i väntrummet som Pontus fick en klar bild och drömmen om att bli proffsmusiker föddes i det lilla väntrummet första gången Pontus såg affischen. Den verkliga drömmen, för detta vill han bli berättar Pontus som då var 10 år gammal. Han bar på denna dröm för sig själv att bli proffsmusiker, han ville bli som den där Stefan.
Började umgås med fel personer. 
Tiden gick och han började 7:e klass i högstadiet och började umgås med fel umgänge. Han snodde sin mors bil, började misshandla folk, höll också på med boxning. Det höll på att gå utför med Pontus. Under den här tiden tränande han varje dag på trummorna när han kom hem från skolan. Han spelade skivor och tränande till låtarna. Första låten var AC/DC Thunderstruck som han övade till. Efter trumträningen hemma så stack han ut med sina kompisar och slogs. Han ville inte slåss, han ville spela musik för det var det han älskade mest av allt.
En musiklärare på Finngösa skolan i Partille som hette Göran Karlsson såg att Pontus hade musiken i sig och sa till rektorn att kan vi inte göra så här för Pontus, ”att ju färre personer han hamnar i bråk med desto mer musik får han spela i skolan”. Pontus gick med på dealen. Pontus blev husbandstrummis till jul- och vårrevyerna  som skolan var känd för att ha varje år. Detta var jätteroligt tyckte Pontus men under denna tid tänker han hela tiden på vad blir nästa steg att ta för att gå vidare med hans stora dröm att bli proffsmusiker. I nionde klass skärpte han till sig ordentlig och gick ifrån streck i betygen till att han fick ett riktigt betyg för han kämpade och ville komma in på slagverksgymnasiet i Hulebäck i Mölnlycke. Förutom 3 av sina barndomsvänner däribland sångerskan Louise Gardtman som Pontus hade ett band med tillsammans med vännen och  pianisten Dan Lindén. Bandet hette Hydra, så hade Pontus fått nya vänner som han idag fortfarande älskar och har kontakt med.
Han kom in på gymnasiet i Hulebäck. 
Han kom in på gymnasiet i Hulebäck. ”Det var fantastiskt att komma in på gymnasiet och träffa alla andra som älskar musik, om fordonslinjen gick hem kl. 13 så stannade vi kvar till 20:30 på kvällarna” säger han med ett leende. Tredje och sista året på gymnasiet har Pontus mer och mer fokusering på sitt mål. Nu var det dags att förbereda sig på vad han skulle göra efter gymnasiet var slut. De personerna som Pontus såg upp till ville gå på folkhögskola först, sen högskolan och sen ville de bli lärare. Han sökte in på några folkhögskolor men på mitten av den veckan man sökte in till skolorna så kom han på sig själv och undrade vad han höll på med. Pontus skulle gå sin egen väg och ta tag i sin dröm som han stakat ut tidigare i livet. Klassföreståndaren i Pontus klass frågade samtliga i klassen vad de hade för planer efter 3:an. Han fick frågan av Malin som hon hette och han säger för första gången högt och tydligt ”Jag skall bli proffsmusiker i Los Angeles” hon skakade på huvudet åt Pontus svar och tänkte väl att där är en person som drömmer sig bort. Pontus menade allvar med det han sa till Malin.
Flyttar till Los Angeles.
Han gick nu ut gymnasiet men ville pröva på att jobba ett år innan han återvände till sin dröm att bli proffsmusiker i Los Angeles. Han jobbade ett år på ett lager i Mölndal och tränade under den tiden även på sina trummor. År 2000 flyttade han till Los Angeles och till en början bodde han på ett hostel i en månad innan han fick tag på en lägenhet. Han sökte in på MI (Musicians Institute). Detta var en fantastisk tid berättar Pontus, skolan hade öppet hela dygnet och han hade ett eget trumlabb där han kunde sitta och öva.
Under tiden han gick på skolan flyttade han runt till olika ställen p.g.a. av att vissa områden var ganska stökiga. Han fick kontakt med olika personer på skolan och var ofta med och spelade när skolan hade konserter. Pontus kände att han ville ut och spela i Los Angeles och pratade med en lärare som sa till honom ”att det kan du ge upp för du är svensk, det går inte”. Det krävdes en hel del engagemang för att fatta att han var seriös och verkligen ville bli proffsmusiker.
En dag vände det för Pontus. 
En dag vände allt för Pontus, någon lärare hade rekommenderat någon person som inte tillhörde skolan att han skulle komma och titta på Pontus. När Pontus hade spelat i ett uppträdande i skolan kom det fram en kille och presenterade sig som Joshua Jonson och berättade att han hade ett band som hette ”Armadillo Rose” och ville att Pontus skulle spela ett gig med dem. Detta var precis det Pontus ville, han ville spela på en klubb utanför skolan i Los Angeles. Det blev succé. Ett tag hade han 3 gig om dagen med olika band. 12 band var han med i som mest, fast det var stressigt och han fick sitta och repa mot instrumentbrädan i bilen när han körde och fick stressmage av det berättar han. Det funkade ett tag men i längden gick det inte. Han gick ut MI efter 1 ½ år och blev årets elev på skolan.
Fick en lärartjänst på MI. 
Nu fick han en lärartjänst på MI fast det varade inte så länge p.g.a. att han fick mer och mer jobb som trummis. Han spelade varje dag både i studios och runt om Los Angeles. T.ex. berättar han att på söndagar kl. 8:00 hade han jobb i en kyrka där han spelade kristen rockmusik. Han spelade jazz lunch i Beverly Hills, funk, soul eller rockmusik på kvällarna. På dagarna var han ibland demotrummis på olika fantastiska studios i Hollywood.  En kväll spelar han på ett ställe och då kommer en stor kille fram med långt hår och säger, ”det var ett fantastiskt gig” och så ville han ha Pontus autograf.  Pontus presenterade sig och killen svarade att han hette Stefan. Det var samma Stefan som han hade sett på bild när han var 10 år och som var proffsmusiker i Los Angeles. ”En cirkel var sluten nu” säger Pontus. Han berättade historien om bilden på Musikskolan för Stefan och nu började de prata svenska med varandra. Tänk att han träffar Stefan i Los Angeles. Det är otroligt.

P.E

Pontus visum börjar gå ut.
Vid den här tidpunkten håller Pontus visum på att gå ut. Första steget var kanske att gifta sig för att stanna kvar. Pontus kompis Jessie ville hjälpa Pontus genom att gifta sig med honom, men det satte hennes föräldrar stopp för. Men lösningen fanns kanske närmare ändå. En kompis till Pontus mamma kände någon som hade sagt att hon jobbade på den amerikanska ambassaden i Stockholm och kunde hjälpa honom. Han reste till Sverige och gick till ambassaden men den personen jobbade inte där, allt var en lögn. Han blev fast i Sverige i 7 månader och var väldigt knäckt över detta. Kvar i Los Angeles hade han lägenheten, bil och kompisarna och kunde inte åka tillbaka. Han hade viktiga jobb där som han var tvungen att ge till andra personer. Efter 7 månader inser han att han inte kan bo kvar i USA längre. Han betalade hyra för sin lägenhet där och måste komma över och få den uppsagd och flytta sina saker.
Nu gick han till ambassaden en gång till men fick återigen ett nej. När han står där och gråter kommer det en annan person som stannar och pratar med Pontus. Nu fick han ett visum på 3 månader för att hämta sina personliga saker och åkte tillbaka. Väl där så hade kompisarna lovat att hämta honom vid flygplatsen men ingen kom. Pontus var skitförbannad och tog sig till lägenheten. Han öppnar dörren till lägenheten och då är de där och överraskar honom istället. ”Suprise” skriker de och även välkommen hem. Han berättade inte den dagen att han var tvungen att flytta hem till Sverige igen. Det tog några dagar innan han vågade säga det. Under dessa 3 månader i Los Angeles spelade Pontus så mycket han bara kunde, han ville verkligen få ut allt av dessa sista månader i Los Angeles.
P.E 2
 Flyttade till Stockholm.
Nu flyttar han hem till Sverige och tar beslutet att bo i Solna i Stockholm. Han vet inte riktigt vad han gjorde men hamnade där i vilket fall. Väl i Stockholm blev han sittande i lägenheten och spelade tv-spel den mesta tiden, han var knäckt. Det gick ett tag och han bestämde sig för att han måste ta tag i detta nu. Han tog kontakt med en av sina bästa vänner Dan Lindén som också är musiker och som Pontus spelat med från och till sedan 1994. Dan och Pontus bildade bandet Confusion tillsammans och Dan hjälpte honom väldigt mycket berättar Pontus. ” Dan och jag är ett underbart team, han är en av mina favoritmusiker genom tiderna, finns ingen som är så bred musikaliskt som Dan är och han är också en av världens bästa pianister/keybordister” säger Pontus. Dan jobbade med en Dansk artist som heter Ulla Harder.
Pontus åker med till Köpenhamn.
Pontus åkte med till Köpenhamn och spelade in i Medley Studios ihop med Dan och basisten Martin Olsson från deras band Confusion. Pontus var med och spelade in Ullas skiva och producenten för skivan Søren Andersen fick Pontus bra kontakt med. Søren är en fantastisk producent berättar han. Han visste inte då att Søren är en av Danmarks mest ledande rockgitarrister.
Nu går det några år och Pontus spelar bl.a. med Pistvakt, Confusion och hans nya band ”Sunday Night Live” där bland annat barndomsvännerna Louise Gardtman och Dan Lindén är med, samt lite andra frilandsjobb med andra artister. En dag får han ett Facebook meddelande från Søren Andersen från Danmark. Søren skriver att han kanske har ett gig till honom och om han är tillgänglig för att ta det. ”Ja”, svarade Pontus ”när, var och hur mycket” svarar Pontus. Søren svarar: ”Det är större än så”. Søren undrade om han kunde ringa Pontus istället, ”ja gör det” svarar Pontus.
Precis vid detta tillfälle har Pontus kommit hem från en turné med extrema fusiongitarristen Brian Baker från gruppen ”Steps Ahead” och ”Yellowjackets”. Søren ringer och berättar att Glenn Hughes f.d. basist och sångare i Deep Purple och sångare i Black Sabbath vill ha Pontus som trummis. Pontus får lite panik eftersom han inte vet vem Glenn är. Søren säger ”jag kan höra på din ton att du inte vet vem Glenn är, kan jag skicka dig några länkar som du kan titta på så ringer jag upp dig om några timmar”.
Pontus skrattar och berättar att det är ganska kul att det finns två reaktioner när folk frågar vem han jobbar med. Medan en person inte vet vem Glenn är så reagerar en annan person med att skrika ut att Glenn är Gud. Pontus tittade på länkarna Søren hade skickat och tänkte vilka låtar, vilken sjukt bra sångare och basist, detta är ju jag, det är min musiksmak. Søren ringer upp igen och då hade Pontus en annorlunda ton. Søren säger ”att det inte är riktigt klart än, Glenn älskar ditt trumspel. ”Glenn och jag har ganska många gemensamma vänner i USA och det finns 2 andra trummisar som vill vara Glenns trummisar”. Pontus visste inte att konkurrenterna var Chad Smith från Red Hot Chili Peppers och Matt Sorum från Guns & Roses.
Pontus & Glenn Hughes.
72316_10151353870089135_1883972561_n
Audition i Serbien.
Pontus trodde han åkte på en audition i Belgrad i Serbien för Glenn Hughes. Där träffade han bandet och vid middagen på kvällen kramade Glenn om Pontus och hälsade honom välkommen till familjen och berättar att han tittat på många YouTube klipp med Pontus och hört sig för om honom bland gemensamma vänner och säger att det känns jättekul att få träffa han. Dagen efter är det spelning med Glenn Hughes. Cirka 3 timmar från Belgrad är det spelning. Pontus åker med en kille och Glenn åker lite senare för han behöver inte vara med i början. Pontus reflekterar på att föraren kör väldigt fort på väg till spelningen. Pontus försöker hela tiden lugna ner föraren. ”Vi skall jobba när vi kommer fram kan du ta det lugnt” säger Pontus på engelska, ”det är okey” säger den serbiske föraren, ”jag har varit racerförare”. Han kommer fram och är helt slut. Innan har en av bandmedlemmarna sagt till Pontus att om det är en massa folk där innan spelningen så vägrar Glenn att göra ett soundcheck och spela låtarna innan konserten.
Pontus kan ju inte låtarna så han måste få höra dem och träna innan. Det är över 100 personer som står där vid kravallstaketet och vill kolla och lyssna när Glenn soundcheckar. Satan tänker Pontus, det blir ingen repetition på scenen här nu. Glenn kom och de spelade funk i 4 minuter för att testa ljudet men det hjälpte ju inte Pontus. Glenn går ner till bilen och säger att självklart skall du få reda på hur låtarna går säger han till Pontus. Glenn hoppar in i sin bil med de andra bandmedlemmarna. Pontus hamnar i bilen med den serbiske racerföraren. Nu skall de bege sig till ett dagshotell som ligger uppe i bergen.
Det blir något missförstånd så Pontus hamnar på en lantgård där han skall testa serbiska nationalrätter, under tiden har de andra åkt till hotellet. ”Var är bandet” säger han till den serbiska killen, jag måste få klart med låtarna. ”Nej du skall äta” svarar killen tillbaka. Han ber att han skall ringa promotorn och som självklart sitter och äter med Glenn och de andra. Promotorn säger till Pontus att han är jätte ledsen, han vet inte varför det blev ett missförstånd, men det finns ingen tid nu och de kommer träffas vid scenen. ”Nej vi skall inte träffas vid scenen” säger Pontus, ”jag måste träffa bandet för att gå igenom låtarna för jag är ny”, ”ja just det du är ny” säger promotorn. ”Då gör vi så här, den föraren du har är serbisk rallyförare och kan köra upp dig väldigt fort till hotellet så kan du byta bil och gå igenom setlistan med bandet på vägen ner”.
Resan till hotellet gick väldigt fort berättar Pontus. På vägen ner från hotellet hade de poliseskort till spelningen och där sitter Pontus helt svettig och stressad och kan inga av liveversionerna på låtarna som ska spelas. Nu vänder sig Glenn om och säger, ”ok Pontus första låten börjar så här, den slutar så här” osv. Glenn går igenom 2 timmars konsert med Pontus i bilen på väg ner till stället de skall spela på. Pontus hade fått reda på att det skulle komma 4000 personer till spelningen. När de kommer ner är det 21000 i publiken. Efter en kvart var de uppe på scenen och började med att spela Deep Purples låt ”Stormbringer”. Konserten varade i 2 timmar men det kändes som 2 sekunder berättar Pontus, han minns ingenting av spelningen och trodde han var helt värdelös efter sin första spelning med Glenn.
Han kände sig helt knäckt efter den, allt gick så fort, ”han kommer inte ihåg något” säger han igen. De går backstage och Glenn säger ”lystring lystring, alla håller käften nu för jag måste säga något”. Pontus tänker att nu får han sparken direkt. Glenn pekar på Pontus och säger, ”alla måste få veta att Pontus Engborg är den bästa trummis jag spelat med när de kommer till ett första gig”. Pontus blev helt chockad. Efter detta blev Pontus Glenns trummis och till Pontus sa Glenn att nu får du kalla mig för Papa.
Han berättar att han älskar Glenn väldigt mycket och de har gjort många turnéer runt om i världen ihop. Just nu är Pontus spel ledig från Glenn Hughes. Glenn jobbar just nu på ett annat projekt och då passar Pontus på att göra sina projekt som t.ex. Marco Mendoza trio och Legends – Voices of Rock. Vännen, basisten och sångaren Marco Mendoza som Pontus lärde känna redan i Los Angeles hörde av sig till Pontus år 2010 och ville ha honom som trummis i Marco Mendoza Rock Trio. Då Marco Mendoza har många hattar (med det menar Pontus att Marco spelar bas med Thin Lizzy som nu har ändrat bandnamn till Black Star Riders, sitt egna band Straight Jackets, Michael Ruff och har varit medlem i  Ted Nugents band samt Whitesnake mfl.) så har både Pontus och Marco möjligheten att skapa musik tillsammans i hans rocktrio projekt tillsammans med Søren Andersen. De spelar så ofta deras scheman tillåter.
Marco Mendoza & Pontus.
M&P
Legends-Voices of Rock.
Ett riktigt stort projekt som Pontus jobbar med är ” Legends -Voices of Rock”. Gitarristerna Tommy Denander och Sayit Dölen kontaktade Pontus 2011 och ville ha med honom på en Bobby Kimball turné. Bobby Kimball från Toto visste Pontus vem det var eftersom han har lyssnat på Toto sedan har var liten. Han trodde de skulle spela Bobby Kimball låtar men det var mest Toto-låtar säger han. Det var fantastiskt kul på alla sätt och vis och att få träffa Bobby och spela med honom, men det kändes lite konstigt att spela låtar från ett band som redan finns. Pontus sitter på ett tåg i Tyskland med Sayit Dölen, Tommy Denander, P-O Nilsson och Ken Sandin. Sayit säger ”grabbar skall vi spela med Bobby Kimball och turnera runt med honom eller skall vi försöka göra något större av det, där Bobby kan vara med också”. Där formades Legends.
Med hjälp av Bobby och Tommy så ringde de sina bästa vänner i USA. Bill Champlin från Chicago, Steve Augeri från Journey, Fergie Frederiksen ex Toto och Joe Lynn Turner ex Rainbow och Deep Purple m.m. Första testturnén gjordes i Japan för utsålda hus. Efter det har det bara rullat på berättar Pontus. ”Det är en fantastik stor grej att få spela med alla husgudar man har” säger han. Bandet är helt fantastiskt och de har superkul tillsammans. Fler och fler sångare ansluter sig till Legends och fler kommer det bli. De gjorde precis en turné med Eric Martin som är sångare i Mr. Big, Bobby och Graham Bonnet från bandet Rainbow etc. I december åker de till Nepal och Kyrgystan. De ska spela på en stor amerikansk militärbas i Kyrgystan på nyårsafton. Nästa år väntar fler turnéer i bl.a. Ryssland och Tyskland. Pontus älskar Ryssland berättar han. Han var där på en stor turné med Glenn förra året och ser framemot att turnera där igen.
PE
Spelat med många svenska artister.
Jag frågar om han spelat med några svenska artister. Han nämner bl.a. Jessica Andersson, Ebbot, Sara Löfgren, Nanne Grönvall, Erik Grönvall, Johan Boding, Mats Ronander och funk kungen Paulo Mendonca. Pontus är även med på Paulos nya efterlängtade skiva där han bland annat spelar på titelspåret ”Does anybody wanna funk”. Fler låtar som Pontus spelat in under detta året är för legendariska bandet Journeys gamla frontsångare – Steve Augeri och Pontus egna band Confusion. Nu kommer vi in på Lysekil.
När jag mailade Pontus berättade han att han ofta varit i Skalhamn och det lät ju fantastiskt spännande. Pontus berättar att hans morfar och släkten på hans sida är från Lysekil. Faster Vivan Pontus mammas faster och Kalle och sysslingarna är från Lysekil. Han har spenderat varje sommar i Lysekil från det han var bebis tills han var runt 16 år. När han var 16 så sålde de huset i Skalhamn. Jag frågar Pontus om minnen från Lysekil. Han berättar om när faster Vivan fick besök. Det hade kommit en flicka som satt sig på deras framsida och vilat. Vivan och Kalle skall ut och hämta posten. De hälsar på flickan och säger, ”hej här sitter du, kom in och få en kopp kaffe, ”nej men vad trevligt” säger flickan, Kalle som sitter och tittar på båtarna i hamnen och som då och då får samtal från hamnvakten vilka båtar som kommit in för det hade Kalle fullständigt koll på säger Pontus. Vivan bjuder på kaffe och bullar och frågar flickan ”vad sysslar du med?”, ”jag är skådespelare” svarar flickan, ”nä men det kan ju inte vara enkelt nu för tiden med de kommunala lönerna” säger Kalle, Pontus syssling som nästan är jämngammal med Pontus kommer in och tappar hakan för där sitter Isabella Scorupo som är i Lysekil för att spela in filmen ”Dykaren”.
Det finns många minnen från Lysekil berättar Pontus. Pontus var här med Bobby Kimball 2011 och spelade på Hotell Lysekil och det tyckte han var roligt. Han älskar Lysekil och i somras var han här en snabb sväng och åt god middag vid Pråmen och tittade förbi en snabb sväng på GT-karnevalen. Framtidsplaner ”Så länge jag tycker det är roligt kommer jag att fortsätta”. Han vill utvecklas och har väl lite drömmar om vilka artister han vill spela med. Han har mer mål att uppfylla men berättar samtidigt att han njuter av det han får vara med om just nu. ” Jag är så otroligt stolt och tacksam för att jag får chansen att göra vad jag gör. Att få se världen, att få spela med alla fantastiska människor och att möta andra fantastiska människor längst vägen är helt underbart ” Los Angeles ser Pontus som sitt andra hem och nuförtiden åker Pontus tillbaks så ofta tiden tillåter. Stort tack Pontus för att jag fick träffa dig och lycka till i framtiden.
Pontus & jag.
IMG_9567

För mer info om Pontus Engborg så kan ni besöka: www.pontusengborg.com

Bilderna i detta reportage får jag använda med tillstånd av Pontus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: