Idag får ni möta fiskaren Henrik Wennerberg på min blogg. Henrik tog med mig ut på havet och visade hur man fångar kräftor

Idag får ni följa med på kräftfiske och träffa fiskaren Henrik Wennerberg som bl.a. fiskar havskräftor som jag älskar att äta. Jag fick den stora äran att följa med Henrik på en tur med hans båt ”Mi Tina LL-25” och fick vara med när han drog sina kräftburar.

Henrik Wennerberg född 1972 i Lysekil och uppvuxen i Skummedal i Norra Grundsund. Han bor där med sin familj efter det att han har tog över sin mammas föräldrahem. Skolgången började i Kollerödsskolan och sen vidare till Bergs skola och senare blev det Gullmarsskolan som också ligger i Lysekil. Gymnasiet fortsatte han i Trollhättan där han utbildade sig till elektriker precis som sin pappa.

Redan vid 7-års ålder hade han en roddbåt som han åkte ut och fiskade med. När han var åtta år fick han en hummertina och den kastade han i vattnet och första gången han drog upp den hade han fått en hummer i den. Det var väl där allt startade tror Henrik. Under alla somrar när han växte upp så var fisket också hans sommarjobb förutom de somrarna han jobbade på Lindboms här i Lysekil.

Klar med gymnasiet 1992.

Efter att han blev klar med skolan 1992 i Trollhättan började han jobba på elverket i Lysekil i ett halvår och där han fick pröva på det han utbildat sig till. Efter det halvåret på elverket var det meningen att han skulle läsa vidare i Ludvika för Vattenfall, men det var inte alls det han ville jobba med. Våren 1993 blev längtan för stor till havet för Henrik, han ville testa om det gick att leva på att jobba som fiskare.

Han hade en öppen båt med utombordare och fick yrkesfiskarlicens av Fiskeriverket. Han köpte ålryssjor och började fiska ål. Allt han tjänade under denna tid sparade han och köpte nya redskap för. I ungefär tio år fiskade han ål. Ålfisket var väldigt intensivt under sommaren och han fick aldrig någon semester under den tiden. Under de sista åren han fiskade ål var det mycket problem med att säl och skarv som fördärvade redskapen och lönsamheten blev mycket sämre. 

Henrik började även fiska lite kräfta i slutet av perioden samtidigt som han fiskade ål. Idag är ålen rödlistad på västkusten och man får inte fiska den här och berättar även att beståndet med ål har minskat. Efter cirka ett år övergav han utombordaren och byggde en ny och bättre båt tillsammans med Harry Franklin som blivit lite av en extrapappa för Henrik genom åren.

Har haft 10 olika båtar sedan 1992.

Den båten han har nu är cirka 7 år gammal och är en 40 fot Selfa som delvis är byggd i Norge men också på Apelmans snickerier här i Lysekil. Henrik berättar att detta är en väldigt bra båt som är anpassad till burfiske som Henrik håller på med idag. Han fiskar havskräftor med burar idag ungefär 80 % av tiden. Sedan fiskar de skarpsill, mellan mitten på oktober till mitten på december. Henrik kör en ljusbåt och Niklas Upper kör en båt som är utrustad med snörpvad. Under denna tid fiskar Henrik och Niklas tillsammans.

Det är mycket som blivit negativt med fisket.

Henrik berättar att det är många fiskare som gräver ner sig och ser bara det eländiga i att fisket blir mer och mer negativt mot vad det var för några år sedan. Det är inte lika fritt som det var förr berättar Henrik. Han fiskar också lite hummer och det för att det är roligt och berättar vidare att fiska hummer ger ingen förtjänst för det är det så många fritidsfiskare som gör det. Dessutom har alla bra utrustning.

Henrik hävdar att beståndet minskat och det är tvärtemot vad forskarna säger berättar han p.g.a. att fisketrycket är väldigt hårt på hummer. Kräftfisket drar igång i januari efter julledigheten. Kräftor har han tidigare fiskat mellan Måseskär och Hållö, men sedan några år tillbaka fiskar han hellre i Norra Bohuslän för där är fisket bättre.

Visst har de ökat i burar men skillnaden idag är att de får betydligt bättre betalt för deras vara än de fick för 15 år sedan. Fisket med kräftor har han hållit på med i cirka 15 år. Det är stor volym både första och andra kvartalet på året och nu när det är kräfttider och stor efterfrågan minskar volymerna men det är naturligt för det svänger under året. I år är det så extrema priser för kunderna och det tycker han är tråkigt.

Henrik berättar vidare att det är elektroniken som han har som gör att fisket blivit bättre för hans del. Han har väldigt bra koll på vad som finns på botten med ekolod, sjökortsplotter och ett program som sparar bottnarna där han varit och som han kan granska senare om han behöver. Henrik ser alla stenar, berg och alla hinder som kan finnas på botten. Man skall fiska på lerbotten och där befinner sig kräftorna så nära berget som möjligt så elektroniken har ökat fisket.

Henrik lämnar kräftor till Smögens och Göteborgs fiskauktioner.

Smögen och Göteborgs fiskauktion lämnar Henrik kräftor till och även ett företag som levererar kräftor till Italien. Han paketerar kräftor levande och de levereras med en lastbil som går en gång i veckan till Italien. Lastbilen har en tank och syrgas så de skall klara transporten till Italien. Det är en väldigt liten konsumtion av kräftor i början på året så både i Sverige och Danmark fryser de in kräftorna för att sedan sälja dem till hösten när förfrågan är väldigt stor.

Räkor är det stora inom skaldjur och de äts året om berättar Henrik vidare. Henrik har en kille anställd på båten och han har tillstånd till 1500 burar. De drar 750 burar om dagen efter att de stått 2 dagar. 200-250 kilo blir det om det är en bra dag fast nu får de kanske 50-60 kilo om dagen. 1 hekto per bur är önskvärt att ligga på berättar han.

 Agnar kräftburarna med salt sill.

De saltar in sill när de fiskar på vinter och det är dem de agnar burarna med. Sillen fiskar de i fjordarna i Bohuslän ifrån Göteborg till Strömstad inne i skärgården.  Sillen köps upp av Abba i Kungshamn och de är ensamma idag på marknaden. Vissa år kan sillfisket vara lönsamt speciellt då den går till i fjordarna, men det är väldigt olika från år till år.

De brottas med lönsamheten i yrket för det är oftast otrolig dålig lönsamhet i denna bransch. Det blir mer att man håller på för att det blir ett intresse och en frihetskänsla.; ”Det är jakten på det man fångar som lockar hela tiden” säger Henrik.

Nu är vi framme vid burarna och skall börja dra dem.

Nu börjar det bli spännande när vi är framme vid burarna och skall börja och dra dem. Idag drar Henrik en länk med 40 burar. Är de ute längre ut till havs så är länkarna oftast på 70 burar. Henrik har en vinsch som han drar upp burarna med och som han under tiden han tar upp dem även tömmer dem och lägger i nytt agn. Det går ganska fort och det märks att han sysslat med detta ett tag.

Det blir inte någon större fångst på de 40 burarna men efter att han tömt dem så är det dags att sätta tillbaka dem och hoppas på bättre tur nästa gång han drar dem.

Nu är det dags att spola av fångsten och däcket.

Det är många som är intresserad av fiske.

Han berättar att det är över 1 miljon människor som provat på att fiska med krok i Sverige. Jag frågar Henrik vilken som är den vanligaste frågan han får av folk? Han berättar att det är ”Vad jobbar du med då?” Folk tror inte att Henrik har detta som jobb. Henrik har också jobbat på Fiskeriverket och det gjorde han när han var trött på fisket och kände att han ville göra något annat. Han såg en annons i fiskeritidningen att de sökte personal till redskapsutveckling och detta tyckte han lät intressant.

I november 2003 började Henrik sitt jobb på Fiskeriverket. Det var ett EU-projekt som de höll på med. Efter två år så fick han fast anställning och efter 2 månader med fast anställning träffade han en gammal lärare som heter Jan Norén som Henrik kände lite sedan tidigare. Jan säger till honom att han får gratulera till den fasta anställningen på Fiskeriverket. Nu är du anställd av staten och det är kanon tyckte Jan. Den helgen kunde inte Henrik sova och när han kom till jobbet på måndagen så gick han in och sa upp sig.

Det där med att vara fri och en frihetskänsla att ingen bestämmer över en var det som tog över och han saknade havet och att fiska. Spänningen med att inte veta vad man tjänar ena dagen till den andra, inte veta om man får tillräckligt med kräftor o.s.v. det är det som är drivkraften för Henrik. Även dagar med dåligt väder är också spännande tillägger han.

 Har semester i juli.

Henrik har tre barn och fru och i juli tar han semester med hela familjen som de tillbringar på havet i deras segelbåt berättar Henrik. Delfiner är något Henrik har sett när han varit ute och fiskat. De hoppade i båtens vågor och följde dem hela dagen.

Sommaren 2013 fick han en mäktig upplevelse när han står vid dragaren och tittar ner i vattnet så får han syn på 3 stycken stora svartvita kroppar cirka 5 meter ifrån båten och det var späckhuggare som Henrik såg. Detta skedde utanför Hållö. De var tio stycken späckhuggare som de såg. Efter att ha lagt ut en bild på Facebook på dem gick mobilen varm den kvällen av journalisters nyfikenhet som försökte få tag på Henrik.

 Havskräftor är det godaste av alla skaldjuren.

Jag frågar Henrik vilket skaldjur som är godast. Utan tveka havskräftor berättar han. Hummern är överskattad och den är väldigt festligt och exklusivt. Krabba är något han också gillar och som han tycker är väldigt gott. Vidare berättar Henrik att han har haft med sig Leif Mannerström och Stefan Edman som var med och fotade till en bok där Henrik är med på några bilder. Sen har Henrik även varit med i Tv-serien ”Zu Tisch in Bohuslän”. ”Till bords i Bohuslän” som den heter på svenska.

Ett tyskt filmteam var med Henrik dygnet runt i 8 dagar och filmade. Lite längre ner här på sidan så ligger det en länk för er som vill se det. Mycket bra reklam för Lysekil och Henrik vurmar för Lysekil och Bohuslän och har varit med i flera produktioner som sänts på Tv. Miljön vi har runt oss här är unik och det är ett rent nöje att få marknadsföra detta berättar han. Förra året medverkande han i en dokumentär som hette ”Hummerfiske från Norra Grundsund” och som var en halvtimmes Tv-program som sändes i SVT. Denna dokumentär kommer i repris den 22 september kl 16:05 på SVT1 och sänds även den 26 september på SVT24.

 Burfiske är skonsamt för miljön.

Henrik berättar att burfiske är det mest skonsamma för miljön och olika miljöorganisationer har gått ut med att man skall försöka välja burfångade havskräftor. Burfisket av kräftor kommer ifrån Skottland via en kille som hette Collin berättar Henrik. I början på 70-talet tog man upp kräftorna och då bara i augusti och det är av ren tur att vi ridit på vågen av insjökräftans tradition, och idag ser man om inte annat på priset att havskräftorna är betydligt populärare än insjökräftorna. I slutet på 70-talet började man tråla efter havskräftor och 1982-84 började burfisket efter havskräfta.

Henrik jagar också.

Jakt är också ett stort intresse som Henrik har. Jakt och fiske är något som speciellt driver oss män berättar han. Detta är inget man kan ändra på med 100 eller 1000 år utan det är så vi lever idag och vi har förändrat vår livsstil de senaste 100 åren. Tidigare har vi varit fiskare, jägare och samlare för att överleva. Detta känner Henrik när han är ute på havet, och det finns en tillfredsställelse som han inte har känt vid något annat jobb. Tillfredsställelsen att få ta hem bytet och att få upp någonting och att få jobba med mat. Precis samma känsla är det för Henrik när han är i skogen och när man skall skjuta en älg eller rådjur så slår hjärtat mycket fortare och det blir en viss spänning.

Naturen är något Henrik gillar och han berättar att han aldrig sportat utan träningen får han när han jobbar med redskapen i fisket. Vi pratar om det med fisket och han berättar att de är idag 4 fiskare i det lilla samhället Norra Grundsund och det får man väl säga att det är otroligt. I Lysekils kommun finns det cirka 30 fiskare, och snittåldern på de som fiskar är ganska låg och det tror Henrik beror på stor del av burfisket. Jag frågar Henrik vad han tycker om detta med att de rödlistade räkan. Det tycker Henrik var helt felaktigt och berättar att de fick forskarna med sig i om att beslutet var helt fel. Beståndet var i botten för cirka två år sedan och nu har det ökat igen.  Det där med att äta färska räkor är ganska unikt för Sverige berättar han. I Danmark äter de nästan bara frysta räkor som de tinar eller räkor som ligger i lag.

Experimenterar med att paketera kräftor bättre för att få en bättre råvara.

Att förvara kräftorna en längre period i levande tillstånd på land är något Henrik testar. Han har gjort en special låda för förvaring av kräftor där de ligger var för sig och kan inte skada varandra. De har kommit en bit på vägen. Henrik berättar att han har en dröm att någon gång öppna en restaurang där han serverar fisk och skaldjur. Någon enklare form av krog någonstans med det marina stuket och där man givetvis skall kunna äta vanlig mat också.

Skidåkning är ett av Henriks fritidsintresse och då är det att åka utför. Jag frågar vad han bjuder på om han får besök en lördagskväll? Svaret blir havskräftor och han hoppas att hans vänner inte är för trötta på havskräftor. Havskräftorna skall avnjutas kokta, men hummer gör han gärna maträtter av. Han berättar att nu framåt hösten så blir det också hummersafari med Strandflickorna i Lysekil. Henrik berättar att den största hummer han fått vägde 2,3 kg och berättar också att blå hummer får han någon gång om året. Färgen på hummerns skal är svart men när något pigment saknas kan hummern vara blå när man fångar den men detta lär vara väldigt sällsynt.

 Henrik visar hur man kan förvarar kräftorna på ett säkert sätt.

Avslutningsfrågan till Henrik blir: Hur länge kommer du att hålla på med fisket? Han säger; ”Tills jag dör”. Stort tack Henrik för att jag fick följa med dig på en härlig tur på havet och det märks att du älskar din familj, Lysekil och ditt yrke, Stort tack.