Per-Olof och Ingrid Larsson startade historien om Lögens Kvarn
Historien börjar i mitten av åttitalet då Annas pappa, Per-Olof och mamma, Ingrid Larsson började odla ekologiskt. Problemet på den tiden var att det fanns inget mervärde i det att odla ekologiskt. När han skulle sälja sitt spannmål så blandades det upp med allt annat och Per-Olof fick inte mer för att det var ekologiskt odlat.
Där började P-O fundera om man kunde tänka på något annat sätt att förädla för att på så sätt få ut lite mer av sådden. Från början odlade han olika vetesorter. Men ju mer han lärde sig om ekologisk odling så halkade han in på de sorterna som de idag odlar på gården. Det är de gamla kultursorterna för de lämpar sig väldigt väl att just odla ekologiskt.
Köpte en begagnad kvarn
I slutet på 1990 tog man satsningen ett steg till och köpte en begagnad kvarn från Järnboås i Bergslagen. Allt monterades ner i beståndsdelar och totalrenoverades. Man köpte även in en kvarnmaskin. Efter sex år så var kvarnen klar och man kunde nu börja mala mjöl.
Odlar allt själv
Pappa P-O har varit en läromästare för Anna. Allt som tar hands om i produktionen är egenodlat och förutom egen mark så arrenderar de även mark i närheten.
Foto privat.
Anna berättar att hon alltid sedan hon var liten varit intresserad av vad mamma och pappa odlade. Redan som barn var hon med pappa P-O på åkrarna. De är tre syskon i familjen och Anna berättar att föräldrarna har varit väldigt tydliga om att ingen av barnen skall behöva ta över produktionen om de inte själva vill det.
Foto privat.
Anna är musikutbildad och bodde i Stockholm i många år. Trots detta så har hon under sin lediga tid åkt hem för att hjälpa till på gården. Samtidigt har hon under åren känt en stark dragning till att jobba hemma på gården.
Foto privat.
Mycket att göra hela året
Tack vare kvarnen så har Anna mycket att göra året om. Fast mellan april till oktober är det extremt mycket att göra med sådd och att skörda berättar Anna. En bra sommar skall vara mittemellan säger Anna och skrattar. Skördar gör man oftast i september.
Foto privat.
De olika vetesorterna sår man under lite olika tidspunkter under året. På våren sår man vissa sorter, men man kan även så andra sorters vete på hösten.
Sår och skördar
Vi går in i ett rum och där håller Anna en lite kurs med mig och visar upp hur man sår med en maskin som lägger ut vetefröna i olika rader. Sedan när det skall skördas så använder man en skördetröska och Anna visar upp en leksak som är en skördetröska. Anna tillägger att hon nästan har en likadan skördetröska fast i större storlek.
Foto privat.
Skördetröskan har stora knivar längst fram som skiljer halmen från det andra. Samtidigt är det stora fläktar som blåser bort det som inte skall användas. Av tyngden faller kärnorna ner och går sedan upp till tanken på skördetröskan.
Foto privat.
Något som är jätteviktigt i detta med skördningen för att kunna få bra kvalitet på spannmålen är att skörda det när vetet är moget. Om det har hunnit att mogna och det sedan skulle börja regna så kan inte Anna använda det till mjöl. Därför tittar hon till vetet ofta när tiden börjar infinna sig för skördning så att allt blir rätt. När vetet är moget beror helt på vädret. Vid mycket sol så mognar vetet fortare.
Lagras i silos
Nu går vi vidare och tittar in i en annan avdelning på gården. Anna visar upp silos där de lagrar vetet som är torrt. Just för tillfället så har hon några silos som hon förvarar spannmålet i men tankarna för framtiden är att ha fler silos för att kunna ha mer sorters vete i lager.
Från silon där vetet förvaras så går det vidare till en stor maskin som rensar spannmålet från ogräsfrö, halmrester och damm.
Kvarnen
Nu är vi inne i själva kvarnlokalen igen. Nu går själva kärnan vidare till den högra sidan till tre seriekopplade kvarnmaskiner med stålvalsar som tar bort skalet från kärnan. Efter det så går det vidare till den vänstra sidan som mal sönder det fina av kärnan. Denna procedur tar lite tid och innan kärnan är helt utmald kan den ha passerat valsparen upp till 12 gånger.
Skalet som tas av kärnan är det som senare blir vetekli. När Anna sedan gör fullkornsmjöl så blandas vetekli i mjölet. Mer om kvarnen och dess process kan ni läsa om på deras fina sida på webben. Sedan siktas mjölet i olika sorteringssiktar.
Färdiga produkten
I en tratt från taket kommer den färdiga produkten ut. Sedan packar Anna alla påsar för hand. Denna process funderar Anna på att automatisera. Det färdiga mjölet rörs om i en skruvliknande sak innan det åker ner i röret som Anna öppnar och mjölet vägs och packas i olika påsar.
Anna packar mjölet
Nu fylls mjölet på i påsar samtidigt som det vägs på en våg. Efter påfyllningen skakas mjölet i en skakmaskin för att det skall sjunka ihop i påsen och därefter limmar Anna påsen och sätter på en etikett med dagens datum. Det står att det är ett år som är hållbarhetsdatumet fast det håller mycket längre om det står torrt berättar Anna.
Det mjölet Anna nu haft ner i påsarna är speltmjöl som är det samma som dinkel. Speltmjöl är det nordiska namnet på mjölet.
Flera olika sorters mjöl
Sortimentet av mjöl är stort hos Anna och även om hon helst ser att det lokalproducerade mjölet används lokalt så är det många bagerier i Sverige som handlar mjöl från Anna. Flera olika sorters mjöl finns i butiken hos Anna.
Som sista fråga så frågar jag Anna vilket mjöl som är det populäraste?
– Det är det vi kallar specialvetemjöl. Det är vår modernaste vetesort. Den är väldigt gynnsam i ekologisk odling för den konkurrerar väldigt bra med ogräset. Jag är inte så insatt i bakningen men vad jag har hört så är vårt specialmjöl väldigt tacksamt att baka med. Den är väldigt tålig vid bakning och det är väldigt många som uppskattar mjölet.
Lögens Kvarn har även fått pris av Lysekils Kommun för Årets Hållbara Företag. Tack Anna för denna fantastiska visning och historien om Lögens Kvarn. Lycka till i framtiden.
Foto privat.
Här kan ni läsa mer om Lögens kvarn på Facebook och hemsida.
glicko.me 