Idag får ni följa med långt in i Hälsingeskogarna till något som heter Fluren och som är en idyll i skogen

Fluren på Skogen.

Ibland får man vara med om saker som man inte trodde att det fanns. Förra året var jag i Järvsö och då tog kompisen med mig på en tur långt in i Bollnässkogarna och helst plötsligt kom vi till en idyll i skogen som jag aldrig tidigare upplevt. I denna skog låg det ett litet samhälle med olika byggnader.

CI2A4464.jpg

Väl där i Fluren på skogen så passade jag på att ta lite foton. Min dröm var efter det att få komma tillbaka till detta fantastiska ställe och få gå en rundvandring i byn.

Jag tog kontakt med Katarina Wådell som tillsammans med bl.a. sin man Tor Wådell har byggt upp denna fantastiska by och som samtidigt tagit hand om och för historien om Fluren vidare.
I augusti när jag var och hälsade på vänner i Järvsö så hade jag bestämt träff med Katarina Wådell för ett besök hos dem. Fluren ligger några mil in i skogen och man kan tyckas att man kör och kör på dessa grusvägar, men till slut så kommer man fram.

Det regnade när jag steg ur bilen vid Fluren. Men regnet gjorde inte så mycket förutom att kameran blev lite blöt och att det kom lite regn på linsen. Jag var äntligen här igen och skulle få se detta jag väntat ett helt år på att få se igen och då även få gå in i byggnaderna.

Jag promenerar upp till ett av husen och knackar på och Tor Wådell öppnar och hälsar mig välkommen. Han ber mig komma in och ropar på sin fru Katarina som kommer och tar hand om mig.

Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök.

Vi sätter oss vid ett bord och Katarina berättar att de har visningar av Fluren där de några gånger varje sommar tar emot några busslaster som vill komma och se på Fluren.

De har även något som heter ”Skogens Dag” på Fluren där de då öppnar upp för allmänheten som får komma och titta. 2010 instiftade de även Flurens Kulturpris.
Katarina berättar vidare att Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök. Men de kan under begränsad omfattning, mot förbeställning, ta emot grupper under sommaren.

De arrangerar även tvådagars kultur-och upplevelseresor till Hälsingland och Fluren med middag med musikunderhållning i Flurgaraget och övernattning på Harsagården.
Framtidsplanerna för Fluren är bl.a. att bygga en skola. Efter en stunds trevligt samtal så ger vi oss ut i regnet och Katarina visar mig runt på Fluren.

Historik om Fluren.

Lite historik om Fluren: Från en start år 1647 som ett enkelt gästgiveri utvecklades Fluren till en liten by med bostadshus, såg, kvarn, trösklada, skola och handelsbod. Vid slutet av 1800-talet fanns där ett 80-tal invånare. Sedan 1860 fanns det en skola med en lärarinna och 5-15 elever. Fluren blev en industriort 1920. Då byggdes en riktig ångsåg vid tjärnen. Den kom att vara i drift under 25 år – dock inte varje år, för sågen kördes bara när man kunde få avsättning för trävarorna.

De somrar då sågen var i drift, kunde den ha ett 30-tal anställda. Sedan Simeåsågen brunnit 1936 var Flursågen Underviks sockens största industri. Och det var många som arbetade i skogen med huggning och körning. 1927 kom bilväg till Fluren. Det var byns storhetstid.

Sen lades skolan ner 1939. Sågen stängde 1945. Byn avfolkades. Hästtransporter och bilar åkte byn förbi. Många hus blev fritidshus – vilade på vintern och levde upp på sommaren. Andra hus blev öde och förföll. Åkrarna och täkterna växte igen. Men på 1990-talet vände det igen. Befintliga hus började renoveras. Nya hus byggdes.

Gamla miljöer återuppstod. I dag bevarar vi historiken och traditionerna. Täkterna slås. Tjärnen hålls öppen. Byn är åter bebodd. Invånarantalet ökar. Fluren har nu fyra bofasta invånare. Och på sommaren syns folk i alla stugor.

Källa: http://www.fluren.se/b-historik.html

Smedjan.

Vi går först till smedjan. Här berättar Katarina bl.a. att på Skogens Dag så har de en kille som står i smedjan och jobbar. 2009 invigdes Smedjan.

CI2A4471.jpg
Smedjan.
ci2a1075
ci2a1078

Bagarstugan.

Nedanför smedjan ligger bagarstugan, vävstugan och kvarnen. 2002 byggdes bagarstugan med en bakugn. Den är ritat efter äldre förlagor.

ci2a1130
Bagarstugan ligger till vänster.
ci2a1079
ci2a1080

Vävstugan.

Katarina visar mig in i vävstugan som var klar 2003. Denna byggnad kallas för Härbre eller stolpbod. Det finns två vävstolar varav en är tillverkad av Tallåsens Vävstolsfabrik.
Foto vävstugan.

CI2A1094.jpg
Vävstugan.
ci2a1083
ci2a1085
ci2a1086
På andra våningen står vävstolarna.

Kvarnen.

Vi går vidare till kvarnen som vars ursprung är från Rosseån. Den är från slutet av 1800-talet och förvärvades år 1999. Den flyttades till Fluren där den renoverades och monterades upp. Den har ett helt fungerande maskineri och 2001 invigdes den. I kvarnen kan man se namn som besökare har skrivit på väggarna.

Inne i kvarnen.

Flurgaraget.

Nu går vi vidare och går ner till Flurgaraget med handelsboden, vattenfabriken och skomakeriet på Fluren. Katarina berättar att på 30-talet hade man en butik här på Fluren. Boddisken kommer från Hedins gamla affär här på Fluren. Byggnaden uppfördes 2005.

CI2A4488.jpg
ci2a1156
CI2A1158.jpg
CI2A1159.jpg

Inne i butiken har de saker från Järvsö Vattenfabrik där de tillverkade läskedrycker. I varje socken skulle det finnas en vattenfabrik som tillverkade läsk. På Fluren har de hela linjen som fanns i Järvsö. Från det att de rengjorde flaskorna tills de fyller på essenser på flaskorna och tills de satte på korkarna.

ci2a1168
ci2a1165
ci2a1166
ci2a1167
CI2A1170.jpg
ci2a1174

Nu kommer vi in i Flurgaraget och där står ett antal äldre ekipage av bilar. Bilarna har de köpt in och alla går att köra. Det finns även några olika motorcyklar. Under tiden vi går runt så berättar Katarina historik om det mesta som finns på Fluren. Katarina har besökt folk och bett dem ta fram gamla foton från området som finns bevarade och de har de hjälpt till med. Det finns massor av historik som folk bidraget med.

ci2a1176
T-Ford Touring från 1926
ci2a1180
Packard Six Touring Sedan 1938.
ci2a1182
T-Ford 1925 med flak och försäljningsbox.
CI2A1185.jpg

Shellmacken.

Bredvid Flurgaraget står det en mack som tidigare haft en plats vid gamla riks-13 vid Furuvik och som kom till Fluren 2005.

CI2A4490.jpg

Kolarkojan.

Vi går ut igen och passerar Kolarkojan som revs på 60-talet men som byggdes upp igen 2003.

CI2A4478.jpg
CI2A1199.jpg

Verkstad med Järnhandel och Biograf.

ci2a4481
ci2a1234

Katarina visar mig in i en stor byggnad där det finns både en Järn & Diversehandel och där står mer bilar och ovanpå ligger det en biograf. Det första jag möts av är en äldre modell av dåvarande Televerkets bilar. Katarina berättar att Tekniska museet i Stockholm valde att sälja ut lite saker.

ci2a1215
ci2a1218

Den är helrenoverad både av Volvo- och Televerket. Den gick ut på anbud och den hamnade här på Fluren. Katarina berättar att de var nog inte högst i budgivningen men de hade den bästa idén hur den skulle visas upp. Bilen är från 1966 och har varit placerad i Borlänge och rullat i Dalarna.

ci2a1219

Bredvid Televerkets bil står det en Volvo PV 444 från 1947.

CI2A1207.jpg

Bredvid PV 444 står en Buick Super Eight från samma år som Volvo PV 444.

CI2A1210.jpg
CI2A1211.jpg

Egen biograf.

Nu går vi en trappa upp. På Fluren finns en bio med 700 stycken pilsnerfilmer. Tors kusin var fascinerad av det och samlade på dessa. De har 700 stycken och totalt gjordes det 900 stycken berättar Katarina. Biografstolarna är från Kilafors. På Skogens Dag är det biografvisning och det händer ibland att Katarina och de andra kanske tar en biostund när lusten faller på.

CI2A1221.jpg
ci2a1225
ci2a1224

Gulfmack.

Gulfmacken med servicehall och smörjgrop invigdes på Skogens Dag 2012. Inne i Gulfmacken står en Volvo PV 144 från 1971. Bilen ägdes från början av Katarinas far och har sedan gått vidare inom släkten. 2013 genomgick den en totalrenovering berättar Katarina.

CI2A4482.jpg
ci2a1236
ci2a1239

Linskäkten.

2014 kom den sista byggnaden till Fluren. Den innehåller bl.a. en linskäkt, kvarn och en spånspänt. Timmerladan är den senaste kulturbyggnaden som flyttades till Fluren. Här finns grannbyns första slåttermaskin, en skördetröska, gamla plogar och en solomotor – spännande saker som användes i jordbruket för 100 år sedan.

ci2a1265
ci2a1259

Vilken fantastisk rundvandring jag fick på Fluren. Det är inte lätt att smälta alla intryck man får av att se detta och höra allt historiskt som Katarina berättade under visningen. Stort tack till Katarina och Tor Wådell för att jag fick komma och besöka er. Ni som vill läsa mer om Fluren kan göra det på deras hemsida som det ligger en länk till här under.

Fluren.se

Klubb Skaftö startade midsommarafton 1967 i det lilla samhället Fiskebäckskil.

 Klubb Skaftö startade 1967.

Jag har fått möjligheten att intervjuva Rolf Ericsson, som tillsammans med Klas Hagenfeldt 1967 startade Klubb Skaftö i gamla badrestaurantens lokaler i det lilla samhället Fiskebäckskil på Skaftö. Efter branden 1954, var den anrika badrestaurangen bara öppen några sommarsäsonger. Rolf och Klas var på den tiden sugna på att hitta på något i Fiskebäckskil då de såg den gamla badrestaurangen stå och förfalla. Och ungdomen hade inget att göra utan var tvungna att åka till Lysekil. Vi ville ändra på resandet. Lite entreprenörsanda fanns hos dem båda.

IMG_0300
Första Klubb Skaftö affischen.

IMG_8289
Affischen som var på brunt omslagspapper.

                                                                           

 Hyrde badrestaurangen av Sigvard Edberg och Steinar Öster.

Direktörerna Sigvard Edberg och Steinar Öster Lysekil ägde badrestaurangen med societetssalongen och även Hotel Lysekil.  Det var inga problem för Rolf och Klas att få hyra den anrika badrestauranten. Det blev en del jobbande förstås med att dra vattenledningar och mycket annat för att stället skulle kunna fungera. Rolf berättar att de hade de gamla skinnmöblerna kvar från den gamle krögaren Arvid Mellins tid. Alla bord och stolar på Klubb Skaftö var original från tiden då det begav sig. En fantastisk miljö och snickarglädje.

IMG_8267

Öppnade midsommarafton 1967.

De köpte rödvita dukar på jumborulle från Billingsfors pappersbruk berättar Rolf. Dukarna skar de till själva. Det var levande ljus i tomma champagne och vinflaskor på borden. De hade även stora lampor i frigolit över borden som de målat i guld. Dessutom en klubbgrön färg som de hade på utvalda platser i lokalen.

img_96061
Annons i Lysekilsposten 1967.

IMG_8239
Ett klistermärke fanns för att göra reklam för Klubb Skaftö.

Det fanns två ställen här på västkusten som höll på med diskotek. Det var Club Oscars på Marstrand och Klubb Skaftö i Fiskebäckskil. Premiären var på midsommarafton 1967. Det blev stor succé, och biljettkön ringlade sig upp genom Fiskebäckskils små gator. Diskotek var något alldeles nytt på den tiden.

IMG_8276

 Klas och Rolf hade många egna idéer om hur verksamheten skulle drivas.

Klas och Rolf hade många egna idéer hur verksamheten skulle bedrivas och hur interiören skulle se ut på Klubb Skaftö. Samtidigt var det mycket som man hade gratis som bara fanns där t.ex. den gamla scenbilden plus allt annat. Det gällde att bevara den gamla bad- och kurortsmiljön De gamla träbadkaren i vilka man förr badade tångbad i fanns kvar som användes flitigt som dekoration inne på Klubb Skaftö. En del blev lite glada i hågen och fann sig väl tillrätta, förfriskade i karen.

IMG_8277
Här är det Lotta Ericsson (Rolfs fru) och Klas Hagenfeldt som planerar för fullt.

 Många kompisar hjälpte till.

De hade dels goda vänner som hjälpte till mot att de fick bo i personalbostäderna som de hade i en stor sjöbod som låg direkt vid gångvägen ut till Klubb Skaftö. Denna bostad kallades för PB som stod för personalbostäder. Förutom goda vänner hade även anställda från skolor i Örebro där Klas kom ifrån. Även ungdommar från universitetet i Göteborg jobbade på Klubb Skaftö. Lönen var 125: – i veckan och det var ju ingen hög lön precis. Dessutom ingick förstås mat och dryck och en gång i veckan ingick personalfest och då åkte de som hjälpte till över till Havsbadet i Lysekil där radioprofilen Carl-Eivar hade måndagsklubben. Trivselfaktorn för personalen var hög och många kom tillbaka år efter år.

IMG_8258

IMG_8262

Tryckte affischerna på brunt omslagspapper.

Rolf arbetade på ett stort kemiföretag och Klas på en arkitektbyrå på den tiden. Klubb Skaftö drev de således vid sidan om. De åkte själva runt och affischerade och affischerna trycktes på stora rullar i brunt omslagspapper. När de skulle affischera skar de till dem själva. De hade även ”sandwichgrabbar” som gick runt i Lysekil flera timmar varje onsdag, fredag och lördag och gjorde reklam för Klubb Skaftö, med plakat och en handmegafon. Pojkarna ropade ut sitt budskap, ”alla glada människor, välkomna till Klubb Skaftö ikväll”. Grabbarna hette Claes Bille och Dick Poppelman och är sommarboende fortfarande på Skaftö. Ett Piper Cub flygplan var stationerat på Backamo flygplats hela sommaren som användes för att göra flygreklam för Klubb Skaftö. Man flög lågt över badplatser och ställen där det var mycket folk och ropade ut sitt glada budskap, med hjälp av en passagerare och en handhögtalare. Det var Klas Hagenfeldt eller hans bror Tor som var piloter.

IMG_8287
Här kan man se folksamlingen utanför Klubb Skaftö en sommarkväll 1971.

 Hyrde in Ran.

Ombord på Ran, som passagerarbåten mellan Lysekil och Fiskebäckskil hette, hade man då och då ett dixieband som stod på fördäck och spelade. Båten gled utmed kajen i Lysekil för att locka folk till Klubb Skaftö. När passagerarna senare på kvällen åkte med Ran på väg till Klubb Skaftö så hade den mestadels kraftig slagsida när Ran närmade sig kajen, så mycket folk var det ombord som snabbt ville iland och komma först till biljettkön berättar Rolf. Det var för det mesta utsålt på Klubb Skaftö. De öppnade kl. 20:00 och en halv timma senare var klubben fullsatt. De hade öppet till 24:00 på den tiden. Det är skillnad mot idag berättar Rolf, när man idag börjar festa först vid midnatt och håller på till solen går upp. De hade öl och vinrättigheter som tillhörde Hotell Lysekil och det innebar att det var viktigt att sköta sig noga för få behålla detta tillstånd.

IMG_8280
Här är det Lotta Ericsson som tar hand om gästerna som löste entré på Klubb Skaftö.

 Serverade mat.

Man fick inte servera från en bar på den tiden, utan enbart vid borden där gästerna satt. Man var tvungen att servera mest mat och mindre dryck enligt lagar och förordningar. På Klubb Skaftö fungerade det inte riktigt så och förhållandet mellan mat och dryck var tvärt om. Baren hade en jättestor bardisk som de hade byggt själva. En enorm stor ekplanka hade man införskaffat från ett riktigt båtvarv som låg längst in i kilen. Från denna bar serverades öl & vin. Gamla träölbackar fick tjänstgöra som hyllinredning och dekoration. Det serverades timmermanskorv som var en speciell och uppskattad korv minns Rolf. Sedan hade de vävda spånkorgar som fylldes med färska räkor och även kycklingklubba serverades. Det var ett kycklinglår som de hade virat aluminiumfolie runt benet. De hade även så kallade skämtsamt ”fislimpor” från Skogaholm som blev till rejäla mackor med prickigkorv eller ost på.

IMG_8250
Bakom bardisken på Klubb Skaftö.

 Diskotek och levande musik.

Ciggaretter såldes till inköpspris. Hellre sälja på volym än på pris. Mycket folk och stor omsättning till rimliga priser var tanken. Ett roulettbord fanns. Diskotek och levande musik underhöll gästerna. Gamblers, Perhaps, Wayfarers och Flamingokvintetten är några av banden, Rolf minns, som var och spelade på Klubb Skaftö. Det var en fantastik 60-tals musik på den tiden, tyckte Rolf. Alla minns vi väl ”A Whiter Shade of Pale” av musikgruppen Procol Harum. Klubb Skaftö hade den som sista dans i alla år. Dessutom spelade ett dixie-band 2 x 30 minuter varje lördagskväll till gästernas stora förtjusning.

IMG_8273
Bandet ”Gamblers” spelade upp för dans på Klubb Skaftö.

IMG_8260

Det kom mycket folk från Göteborg och från hela Trestadsområdet.

Från Göteborg och Trestad kom hur mycket folk som helst. Premiären var på midsommar och avslut mitten av augusti. Vissa söndagar kunde de också ha öppet, då de hade bl.a. arrangemang för Skaftö golfklubb. Andra söndagar hade de ”De gamles afton” för äldre som också ville roa sig med lättdansad levande musik. Rolf minns att Lennart Dahlqvist spelade dragspel och showade på scen dessa kvällar. En ordningsvakt var man tvungen att ha förstås på kvällarna, från Lysekil kom Gotte-Bengt, som han kallades, och Agne Olausson jobbade också som vakt på Klubb Skaftö. Passagerarbåten Ran hade en speciell inofficiell turlista för Klubb Skaftö. Ran hjälpte till och transporterade gäster extra när det behövdes berättar Rolf. Allt var så enkelt på den tiden tillägger han. Hälsovårdsnämnden kom också på besök ibland. Då hade vi en larmklocka i entrén som gav en kraftig signal till flickorna i baren som förstod vad som var på gång. Gästerna fick försvinna från baren och blev serverade vid något bord ute i lokalen istället.

IMG_8253
Här ses bl.a. discjockeyn Alan Patridge i discobåset på Klubb Skaftö.

IMG_8264
Roulettebordet på Klubb Skaftö.

Drev Klubb Skaftö till 1971.

Till och med 1971 drev de Klubb Skaftö. Efter det ville Steiner Öster med Hotell Lysekil driva det själva. Rolf berättar att Steiner Öster frågade Rolf och Klas om de var intresserade av att köpa gamla badrestaurangen. Så blev det inte. Arvid Melin den store krögaren i början av förra seklet av badrestaurangen eller hafskuranstalten som den också kallades ägde ”Hotell Klinten” som han ville sälja till Rolf som tackade nej. Det ångrar han kanske idag. Vid mitt besök hos Rolf så får jag en originalaffisch från Klubb Skaftö + affischen som tryckts på brunt omslagspapper. Den senare affischen föreställer en gammal ölkapsyl med en dart-tavla i mitten av kapsylen. Den är ritad av en känd reklamman från Örebro berättar Rolf. Faktiskt en ganska smart affisch.

IMG_8297
Rolf Ericsson klipper ut en Klubb Skaftö affisch till mig.

Rolf berättar att om inte hans bror och alla vänner hade hjälpt till så hade det nog inte gått att driva Klubb Skaftö på ett sådant personligt, engagerat och gemytligt sätt.

Stort tack Rolf för att du tog dig tid att berätta om Klubb Skaftö. Ett ställe som fortfarande lever kvar i mångas minnen.