Idag får ni träffa Brastadsbon Pierre Holgersson. Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck och sätter Lysekils kommun på kartan med sin tillverkning av olika figurer.

 

CI2A6225.jpg
Pierre Holgersson jobbar med en figur.

Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck. Sommaren 2002 när Stenbeck dog hade Pierre hand om Jans båtar som låg i Saint Tropez. Idag bor och jobbar Pierre i Brastad med sitt företag Bloodstones Creatives AB. Namnet Bloodstone var arbetsnamnet på en Bondfilm berättar Pierre. Nu blev det inte filmens namn men Pierre behöll namnet på sitt företag.

Pierre är född och uppvuxen i Brastad men har bott både i Munkedal och Uddevalla innan han flyttade hem till Brastad igen.

Victimizer Väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003 Projektledare Pierre.jpg
Victimizer väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003.

Här kommer Pierre´s egna berättelse om sin tid med bl.a. Jan Stenbeck. 

Under min uppväxt har jag alltid varit inblandad inom båtbranschen då min far var inblandad i bland annat Nimbus under tidigt stadium vilket gjorde att jag ofta sprang i bakgrunden och genom det fått intresset för båtar genom  detta.

Efter Högstadiet började jag gå omvårdnadslinjen på gymnasiet men inom någon månad eller 2 hoppade jag av denna för att helt koncentrera mig på båtar och komposit på heltid.

Jobbade på olika varv.

Mellan 1986 till 1997 Hoppade jag runt på de olika varven för att lära mig så mycket som möjligt då min hunger att lära mig så mycket som möjligt var rätt så stor. Jag var med av bygge av allt från sjöräddningskryssare, segelbåtar, motorbåtar, grundstötningar till ombyggnad av racingbåtar (segel).

Många kvällar och nätter under denna tid gick åt att göra lite extra arbete med att ta fram pluggar och formar till olika aktörer inom olika branscher.

Hjälpte till med sportbilen Indigo! 

T.ex. var jag en hel del i Arvika för att hjälpa till med framtagning av Sportbilen Indigo 3000 som nu på senare år fått en liten nystart av Von Braun.

Samtidigt att få vara med vid bygget av Action House i Lööken, Danmark tillsammans med en hel del udda personer som väckte lite upptäckarlust med att skapa lite figurer, berg o.s.v. inom nöjeparksbranchen.

Jobbade som billackare.

1997 hände en hel del i mitt liv som gjorde att jag ville testa lite nya grejer. Jag började arbeta som billackerare på Måleriet på Autonova och hade sån tur att jag fick ständigt kvällspass vilket gjorde mina möjligheter att fortsätta min upptäckarlusta av nya saker och nya människor under resterande del av dagen.

Började skapa lite saker i t.ex. Sälen med klätterväggar, figurer, och början av det som idag är Snögubbeland.

Åker till Nya Zeeland. 

1999 åkte jag med några killar från Nya Zeeland till Gotland för att färdigställa en 80-fots båt helt i Kolfiber som en del svenskar hade misslyckats under en lång tid med att få klart vilket tog oss cirka 7 månader att få rätsida på och om jag inte minns fel lämnade vi alla Gotland dan före midsommar.

Americas Cup.

2 månader senare ringde en av dessa killar upp mig och frågade om jag kunde komma ner till Göteborg och hjälpa till med ett nytt America´s cup projekt, ingenting var klart men de hade köpt upp en 2 år gammal America’s cup båt från Nya Zeeland och skulle i varje fall börja träna lite.

Det första 4-5 månaderna stod vi i en gammal fabriksbyggnad på Eriksberg och försökte få i ordning på alla gamla saker som projektledaren köpt lite överallt. Jag kommer mycket väl ihåg att fastigheten vi stod i hade knappt några fönster så det var regn, snö och dimma om vart annat inne i lokalen och vi frös jämt.

Hull is 2 Tillverkning skrov America's cup båt iacc-63 örn 2002
Tillverkning skrov America’s cup båt iacc-63 örn 2002
Bygge av IACC-63  örn 2002.jpg
Bygge av IACC-63 örn 2002.
Segling IACC 63 örn 2002
Segling IACC 63 örn 2002.

 

Mycket jobb. 

I samma veva blev det klart att satsningen var seriös. En kille från Nya Zeeland vid Namn Chris Mellow blev kontrakterad för att leda bygget av den första båten av 2 som fick byggas och jag var inte sen att hoppa på även detta men hade kanske inte räknat med så mycket jobb 07.00 till 21.30 6 dagar i veckan i 6 månader. Men med hjälp av många härliga människor gjorde det definitivt lättare.

Testsegling IACC-63 örn 2002.jpg
Testsegling IACC-63 örn 2002.

 

Satte upp en bas i Frankrike.  

Under samma period satte projektet upp en bas i södra Frankrike där träningen pågick för fullt där seglarna var nere 3 veckor i stöten och mellan passen var de hemma 1 vecka och vilade sig. Under alla dessa stopp var jag nere i Frankrike och servade båtar från skador samt att bygga om båten efter seglarnas önskningar. Ibland blev det ensamt men en bra lärdom att lösa problemen själv innan de kom ner igen.

Ju vanare seglarna blev desto mer gick sönder på båtarna och med resans gång blev mina stopp i Frankrike längre och längre.

 

Fyllde 30 år. 

Vid denna tid delade jag lägenhet med en segelmakare från Danmark som luskade ut att jag fyllde 30 år, och vid denna tidpunkt bjöd han på lunch där jag, Tim, Projektledaren Mats Johansson och OS-guldmedaljören Jesper Bank deltog för att fira min 30-års dag och under denna lunch fick jag en hel del frågor om båtbygge och tenderbåtar i synnerhet. Jag svarade så gott jag kunde och gav kanske en del tips.

 

Jan Stenbeck ringde. 

Några dagar efter denna lunch fick jag ett telefonsamtal från Jan Stenbeck som frågade om jag kunde tänka mig att  kolla lite mer på en bra tenderbåt till Projektet vilket jag gjorde och lämnade ett par tips.

 

 Victory Challenge. 

Nu ville Mats Johansson och Jan Stenbeck att jag skulle bygga en tenderbåt till projektet och nu hände allt väldigt snabbt. Jag blev bortplockad från bygget av båt nr: 2 till projektet utan blev istället projektledare för Jan’s eget lilla projekt med Ribbåtar på 45-fot med stora motorer där 3 skulle gå till Victory Challenge och en skulle han själv ha i St. Tropez.

Problemet var att jag hade bara 6 månader på mig att bygga ett komplett formset, samt 4 kompletta båtar. Förmodlingen var jag ung nog att inte förstå situationen utan bara körde på. Alla inklusive konstruktören sa att det var omöjligt. Alla sa att det klarar inte ens de stora varven.

 

6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St. Tropez av mig personligen.

Men med 6 killar körde vi på 7 dagar i veckan och ja det gick utan någon hjälp av de stora varven. 6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St Tropez av mig personligen. Vi hade lite duster jag och Jan men dessa var alltid sakliga och med full respekt för varandra.

Efter hans bortgång dog projektet lite, vilket gjorde att de flesta gick vidare till nya projekt och så även jag under en tid.

Båt byggd till Jan Stenbeck. Levererades till Honom själv i St Tropez.jpg

Åkte vidare till Danmark.  

Bland annat for jag till Danmark för Bygget av J-Class båten Ranger och därefter bygget av en 130-fots highspeed båt till en Mexikanare.

Men under 2005 började Jan’s son Hugo driva på för att få igång projektet igen inför America’s cup 2007. Som första start var vi tillbaka i de gamla lokalerna på Eriksberg för att bygga om 2 av båtarna så att dom skulle passa in i de nya regelverket för IACC-båtarna. Men bristen på pengar var ständigt närvarande vilket gjorde att det hela tiden stoppade upp men vi lyckades till slut få båtarna i sjön för den nya för-serien till America’s cup.

Åkte med lite som Shorecrew för att hjälpa projektet men efter deltävlingen som var i Malmö 2006 bestämde jag mig för att hoppa av.

Började jobba för Massimo Moratti som var ägare till Inter. 

En månad senare började jag arbeta för Massimo Moratti som var ägare till Inter och byggde en stor ribbåt till han i Dingle av alla ställen. Och eftersom att han var involverad i det Italenska teamet Luna Rossa blev det en del jobb för dessa killar istället samt för hans bolag Tecnorib och Pirelli under 2 år.

Victory 1
Pierre med gänget som hade hand om båtarna mellan racen.

 

Började jobba som underleverantör till HallbergRassy. 

Jag kände att nu var reslusten inte så stor längre utan provade att vara hemma istället med bland annat som underleverantör till HallbergRassy ett litet tag, men serieproduktion är inte så inspererande så började med att varva det med andra jobb som att bygga alla formar till Volvo Polestar’s nya TTA bil 2012 som exempel, eller som shorecrew för Team New Zealand under deltävlingen i Göteborg för 2 år sedan.

Vtc 2.jpg
Prototyp till förserie Volvo VTC.

Vtc 1 (1).jpg

 

Började bygga figurer 91-92.

Som jag tidigare berättat började historien med figurer runt 91-92 under bygget i Lökken och fortsatte under några år som ett litet kul arbete att göra på kvällar och liknande när tid fanns.

Fortsatte  med en hel del arbete för Djurs sommarland i Danmark som t.ex. 2 st 5 meters späckhuggare som hängde över maskinen som skapade vågor i vågpoolen samt en del konstiga figurer till Bonbonland i samma land.

95-97 blev det en del resor till Sälen med skapande av klätterväggar, troll och skissande på ett nytt barnområde, vilket tillslut blev för stort för mig att ro ihop själv utan lämnade över det till andra aktörer.

Efter denna besvikelse låg jag lågt med figurer under några år och tiden räckte inte heller till för detta utom för någon enstaka sak någon gång ibland.

 

Men de senaste 5-6 åren har det ökat sakta men säkert och blir bara mer och mer. Allt från speciella skyltar, enstaka figurer till hela områden. Vattenpark i Sjöbo.

Här är en barnpool vi gjorde till sjöbo kommun. Grodor, vattenrutch och träräcken gjorda av oss..jpg
Figurer till en vattenpark i Sjöbo.

Insekter till en insektsutställning på Skansenakvariet som ska hålla på i 3 år.

Groda till skansenakvariet. Levererad maj 2016.jpg
Groda till Skansenakvariet.
dyngbagge 2.jpg
Dyngbagge Skansenakvariet.

Skansenakvariet leverans 2017 (maj).jpg

Bönsyrsa till skansenakvariet leverard i Maj 2017.jpg
Bönsyrsa till Skansenakvariet.

Lekparker till några kommuner i närområdet, Sommarland i Skara m.m.

Fjäril till Lekpark
Fjäril till en lekpark.

Nu ligger mest fokus på att färdigställa projektet till Jernhusen AB där jag tagit fram en Alfon Åbergs figur. Tanken är att det skall stå en Alfons Åberg figur vid järnvägsstationerna i Sverige. Alfons figurerna fick godkänt och 7 stycken skall fram i första skedet.

28276291_1578450528929746_3868959548454094173_n

28168107_1578450345596431_7616248085510646089_n

27973379_1578450138929785_5146036014456653887_n.jpg
Alfons Åberg.

Har många projekt på gång.

Just nu så håller Pierre på med lite olika saker. När jag hälsade på honom höll han bl.a. tillverka en delfin som skall stå på en monter där det står vilka öppettider de har på en hemlig nöjespark i Sverige.

CI2A6234.jpg

 

Älgar som gråsuggor.

Han och en kompis har även gjort lite reklamsaker till en speltillverkare i Sverige. Det ligger en älg hos Pierre och han frågar; ”om jag sett gråsuggorna som ser ut som sälar”? ;”Ja, det har jag ”svarar jag. Älgarna skall till en flygplats fast det är först i september som de skall ha älgarna. Innan dess skall de gjutas i betong.

CI2A6237.jpg

Pierre har många projekt igång. Just nu jobar han med lite figurer till en lekplats i en grannkommun. Han har även en del hemliga projekt på gång som han inte kan prata om när vi träffades.

Mentice/Simuleringsmaskiner.

Mentice/Simuleringsmaskiner är ett annat intressant projekt där utvecklingen går i rasande fart där läkare simulerar olika scenarier med allt från hjärtinfart till stroke.

Dessa maskiner gör att läkare kan öva för att säkerhetsställa sin kompetens innan de börjar arbeta med en riktig patient. Vi har här ett långtidskontrakt för ett intensivt samarbete med produktion och utveckling.

 

Jag frågar Pierre vad han har för framtidsplaner?

– Utöka idén. Jag behöver utveckla och få tillgång till större lokaler.  Till de projekten som är på gång så räcker inte min nuvarande lokal till.

Det skall bli spännande att följa Pierre i framtiden och se hur hans företag utvecklar sig.

Bloodstone har även ett avtal om samarbete och agentverksamhet utanför Norge för ett Bolag som heter www.Easyform.no vilket har världens största fräs för utveckling av prototyper inom marinindustrin som exempel.

I samma företagsgrupp som easyform finns även t.ex.

www.lefdalmine.com

www.nordwest3d.com

www.stadttowingtank.no

Bloodstone Creatives AB på Facebook.

Idag får ni träffa Lysekilskillen Mikael Appelgren som bor i Shanghai och jobbar på Volvo Cars

Idag får ni träffa Mikael Appelgren som är född 1972 i Uddevalla, men som idag bor i Shanghai. I början av uppväxten bodde han med familjen i Svältekil nära Rotviksbro i Uddevalla. 1976 flyttade familjen till Brastad.

bd8ed8be-a717-4140-8f36-df38cf0daf64
Mikael Appelgren läser vad som händer i Lysekil på Glicko.me

Gick du i skolan i Lysekil? 

– Ja, jag gick årskurs 1-6 i Stångenässkolan i Brastad och högstadiet 7-9 i Lysekil.

Berätta lite om din uppväxt. 

– Jag hade en bra uppväxt i en traditionellt Svensk familj med Mor, Far och Lillasyster nere i Hjälmedal. En bra plats att växa upp på med många andra ungar i samma ålder. En liten oas skyddad från omvärldens hemskheter.

Vad var ditt första jobb? 

– Husqvarna i Brastad.

Gick du i något gymnasie? 

-Ja, jag gick på Lindesskolan i Lindesberg.

Sen så började du jobba på Autonova i Uddevalla och flyttade dit.

– Jag började arbeta i Karossfabriken på Autonova 1996 om jag inte minns helt fel. En bra arbetsplats med helt fantastiska kollegor. Lärde mig otroligt mycket om Karossbyggnation under mina år där.

Efter några år flyttar du vidare till Göteborg. 

– Efter några år så fick vi en ny chef på Kaross Engineering i Uddevalla som heter Stefan Niklasson (vi arbetar i dag tillsammans i Taizhou som kollegor) som tidigare varit Kvalitetschef i Volvo’s fabrik i Thailand.

Han var en chef som lyckades motivera dom yngre grabbarna att bli nyfikna och hungriga på vad som finns utanför kommunen, Sverige och Europa. När sedan möjligheten dök upp att kunna börja arbeta på Stefans gamla avdelning KDO (Knock Down Operations) i Göteborg så nappade min kollega Andreas Andersson och jag direkt och flyttlassen gick till Göteborg.

Vad händer i ditt liv efter det? 

– När jag började på KDO så hade vi fabriker i Kuala Lumpur, Bangkok och Pretoria i Syd- afrika. Vi blev väldigt bra omhändertagna av en grupp ingenjörer och tekniker med ett otroligt  brett kunnande och en passion för vad de gjorde, lite mer som en livsstil än ett arbete för dem flesta tror jag.

Man kunde snart konstatera att det fanns mycket att lära från det här gänget. Från 2004-2010 så var man i stort sett konstant på resande fot runt om i Asien/Afrika och det är år som jag absolut inte skulle vilja ha ogjorda. En fantastisk tid i mitt liv.

Idag jobbar du på Volvo Cars i Kina. Hur kom det sig att du hamnade i Kina och Shanghai?

– I Januari 2011 så fick jag äran att flyta till Chengdu i Kina och starta upp den första så att säga högvolymsfabriken utanför Europa. Detta var förstås en enorm utmaning för oss alla att ro projektet i hamn.

Projektgänget som flyttade dit var i många fall handplockade killar och tjejer från Göteborg, Olofström och Gent i Belgien. Med den här gruppen på ca 25 totalt skogstokiga och ruskigt kompetenta människor så tvivlade jag inte en sekund på att detta kommer att bli hur kul och bra som helst.

Det blev 4 1/2 händelserika år i Chengdu! Gifte mig med min fru Zhou Huixing och vår son Max kom till världen. Chengdu är för övrigt min absoluta favoritplats på jorden, trots sina dryga 13 miljoner invånare så känns den liten och behaglig med ett bra klimat.

Hur ser din vardag ut?

– I dag så veckopendlar jag till en stad som heter Taizhou längs kusten söder om Shanghai. Där vi bygger en ny fabrik tillsammans med VCC’s ägare Geely. Det är ett unikt och mycket spännande projekt.

Hur är det att leva i Shanghai?

– Shanghai är egentligen som vilken modern storstad som helst där man kan hitta allt och lite till. Staden är väldigt västerländskt influerad så jag får inte “den där Kina känslan” jag tycker om. När man ändå är här vill man uppleva och se något annorlunda varje dag.

unnamed (1)
Här är huset som Mikael bor i med sin familj.
unnamed (3)
unnamed
unnamed (2)

Längtar du hem någon gång?

– Visst gör jag det, speciellt på sommaren när mina vänner postar bilder när de är på sjön etc. på Facebook. En baksida med att bo så långt ifrån Sverige är avsaknaden av saker som snus, aromat, hushållsost och färdigskivad skogaholmslimpa….bara för att nämna några .

Jag vet även att du har ett stort intresse för fotografering. Hur startade det?

–  Har nog tyckt om att fotografera ända sedan jag var liten men det tog riktig fart när digitalkameran kom. Har alltid haft kamera med mig på alla resor, tillsammans med dagboken så är det ett fantastiskt sätt att ha kvar alla minnen. Har blivit en ansenlig mängd bilder under åren som gått så det gäller att ha disciplin på struktur och backup’er.

Du har även vunnit pris för din fotografering. Hur kom det sig?

– Har varit med i några tävlingar på nätet men det var länge sedan nu.

Vad gillar du att fotografera?

– Jag har alltid tyckt om gatufotografering och porträtt på gamla människor. Gatuporträtt på gamla Asiatiska människor är något jag tycker speciellt mycket om, varje ansikte har sin egen historia att berätta.

Om jag ber dig att välja ut sex stycken foton av de du tagit vilka väljer du då?

När får vi se dig i Lysekil igen?

– Jag vet faktiskt inte. Det finns ingen tid för någon semester i år så det blir tidigast nästa sommar.

Håller du kontakten med dina släktingar i Lysekil?

-Med telefon, Facebook, Skype och Wechat t.ex.

Kina vs Sverige?

– Som 2 helt olika världar. Sverige är strukturerat och alla mer eller mindre rättar in sig i ledet. I Kina kan allt hända. Det går inte en dag utan att jag sliter upp kameran/telefonen och fotograferar något totalt tvärtokigt.

Kina har ju som vi alla vet en av de äldsta kulturerna av alla folk i världen och med det också en väldigt lång historia. Detta har ju förstås format människorna på ett speciellt sätt. Kinesen i allmänhet är humoristisk (trots att dom har svårt för ironi och sarkasm), trevlig, tillmötesgående, generös, nyfiken och väldigt business inriktad. Det tar lång tid att komma in på livet på en Kines och få hans/hennes förtroende men när man väl kommit så långt så har man en riktig vän för livet som man kan lita på och luta sig mot när det behövs. Av alla folk jag mött på mina resor så är Kinesen min absoluta favorit.

Tusen tack för att du ställde upp på en intervju. Hoppas vi ses nästa sommar i Lysekil.

Alla foton använder jag med Mikaels tillstånd.

Idag får ni träffa Mattias Jonsson från Lysekil som är en av fem som blivit nominerad till posten som ny kommunstyrelseordförande i Göteborg

Det finns fem kandidater till posten som ny kommunstyrelseordförande i Göteborg och en av dem är 41-årige Mattias Jonsson från Lysekil. Jag fick en exklusive intervju med honom när han var hemma i Lysekil på en snabbvisit under julhelgen.

CI2A4277
Mattias Jonsson.

För dem som inte vet vem Mattias är så bad jag honom helt enkelt att berätta lite om sig själv.

– Jag är 41 år och har en dotter på 7 år och är uppvuxen i Lysekil. I 26 år har jag bott här och sedan flyttade jag till Stenungsund. Efter det så flyttade jag vidare till Göteborg där jag bor idag.

Hur var din uppväxt i Lysekil?

– Lugn, bra, trygg och det var i Lysekil man skulle bo. Man behövde inte åka utanför rondellen för allt fanns här i Lysekil på den tiden. Jag gick på en förskola i Badhusberget, lågstadiet på Färgarskolan, mellanstadiet på Kronbergsskolan, Gullmarsskolan och slutligen Gullmarskolansskolans Gymnasie. I gymnasiet gick jag på ellinjen för jag ville bli elektriker.

När jag kom in på gymnasiet så sa min syokonsulent; ”att ska du ha ett jobb sedan så ska du gå ellinjen för de som går den linjen får jobb innan utbildningen är färdig”. Nu blev det inte så för då kom 90-tals krisen. Bara här i Bohuslän var det cirka 40 % arbetslöshet bland elektrikerna.

Jag sprang ner till Arbetsförmedlingen på Kungstorget och träffade en arbetsförmedlare och hoppades att det skulle finnas något arbete till mig. Svaret jag fick av arbetsförmedlaren var; ”som man bäddar får man ligga”. Detta var första gången jag blev förbannad på någon vuxen. Först att ha blivit rekommenderad att gå denna utbildning och sedan höra orden ”som man bäddar får man ligga”.

Hur kom du in i politiken?

– Efter gymnasiet när jag inte fick något jobb så blev jag erbjuden en utbildning på Komvux. Det var en teknisk utbildning på fyra år som var komprimerad till ett år. Det var mycket självstudie och ganska intensivt. Jag gjorde klart utbildningen och där träffade jag en kompis som heter Ricard Söderberg som frågade mig om jag inte skulle följa med på ett politiskt möte med SSU, och det lät spännande. Där någonstans började intresset för politiken. Till valet 1994 stod jag på listan till fullmäktige och kom in och där satt jag i sex år.

Då hade vi 57 % och Stig Nilsson satt vid makten. Det fanns en likhet mellan Stig Nilsson och Göran Johansson som satt vid makten i Göteborg. Det de gjorde var för Lysekil kontra Göteborgs bästa. Det var två starka ledare.  Senare flyttar jag till Stenungsund och var då tvungen att lämna politiken i Lysekil.

Jobbade du något på somrarna här i Lysekil?

– Jag jobbade bl.a. på Marinan på Grötö och servade båtar, jobbade även lite som elektriker och sommarjobbade också på G & M. Det blev att man hankade sig fram med olika jobb tills jag blev anställd på Volvo eller Autonova som det hette då. Jag hade gått en halvårsutbildning i Uddevalla och tack vare den så blev jag anställd på Autonova.

När blev du klubbordförande på Autonova?

– Jag var runt 25 år när jag fick frågan om detta, men tackade nej första gången. En kvinna blev ordförande. Efter ungefär ett år lämnade hon posten och jag fick förfrågan igen om att bli ordförande och tackade då ja till detta. Samtidigt vid denna tid så satt jag i fullmäktige i Lysekil och de tyckte att jag jobbade politiskt och att jag kunde detta.

Varför flyttade du till Stenungsund?

– När jag jobbade på Volvo i Uddevalla blev det mycket möten i Göteborg och att hålla på att pendla på detta sätt gick inte i längden. Jag kom med i Metalls koncernfack på Volvo och vi hade en del koncernförhandlingar i Göteborg. Det blev lite lugnare att bo någonstans mittemellan och därför valde jag Stenungsund.

En lite rolig parantes var att jag hade en båt liggande i Lysekil och var även med och fattade ett beslut om att båtplatserna skulle vara dyrare för de som inte var skrivna i Lysekil. Nu flyttar jag och får genast en dyrare båtplats och funderade på om jag verkligen hade varit med och fattat detta beslut. I Stenungsund kom jag också med i fullmäktige och satt där i två år innan jag flyttade ner till Göteborg.

Hur kom det sig att du flyttade till Göteborg efter bara två år i Stenungsund?

– Det blev så att jag lämnade Volvo. Jag sökte ett jobb som förhandlingsombudsman på Metall i Göteborg och fick det 2004. Metall 41:an i Göteborg var en ganska stor avdelning som den hette på den tiden. Jag blev verkligen glad över att jag fick detta jobbet och de sa till mig att det är bra om du flyttar ner till Göteborg och bor här för det kan finnas möjligheter till politiska uppdrag.

Vad har hänt de åren du bott i Göteborg?

– Jag höll på som förhandlingsombudsman på Metall och kom in i lite olika politiska uppdrag där jag bl.a. satt i byggnadsnämnden och i Stadsdelnämnden i Majorna i en mandatperiod. Sedan fick jag frågan från mina partikamrater om jag ville hamna på listan till riksdagen. Det var inte helt självklart om man skall bilda familj och man funderar på hur de skulle fungera. 2008 fick jag min dotter och jag minns att jag fick frågan på våren om riksdagen och jag sa att jag ville vänta att ge något svar förrän efter sommaren.

När jag kom tillbaka till hösten så sa jag ja för detta lät väldigt spännande. Jag hamnade på 5:e plats och 2010 blev jag invald och hamnade i justitieutskottet. Nu är det andra perioden jag sitter i riksdagen och är tjänstledig från mitt jobb i Göteborg. Nu sitter jag i riksdagen och i näringsutskottet. Det har varit en ganska intressant tid med partiledarbyten m.m.

När jag gick i skolan här i Lysekil så hade jag aldrig trott att jag skulle hamna i riksdagen och vara politisk aktiv överhuvudtaget. En tanke som fanns när jag var liten var att bli brandman men det var jag nog inte tillräckligt tränad för att bli.

Detta med politiken har fungerat väldigt väl och så fort man kommer in och får ett ansvar för något så blir man ganska taggad av det och man brinner för frågorna och tycker att det är väldigt kul. Jag ångrar inte detta överhuvudtaget.

Nu är du nominerad för ett annat uppdrag hur känns det?

– Ja nu är jag nominerad som gruppledare för Kommunstyrelsen i Göteborg. När Annelie Hultén berättade att hon skulle lämna sitt uppdrag så ringde det en massa samtal som tyckte att jag skulle ställa upp. Det är ett stort beslut att ta och ändrar livet helt fullständigt. Jag får lämna riksdagen och man får vara aktiv 24-7 hela året.

Det är fantastiskt att bara få fråga om detta och det är nog ett av de finaste uppdragen jag kan tänka mig, att få leda Sveriges andra största stad med den historien som finns där. Det är många starka företrädare som har lett staden. Sen från att bli nominerad till att man blir Kommunstyrelseordförande är en annan sak.

Det roliga i det hela var att det blev en öppen process inom partiet för detta har alltid varit en sluten fråga och detta är helt unikt. Innan har det alltid varit slutet för oss själva inom partitet där vi väljer vår ledare. Den öppna processen har blivit väldigt positivt bemött där man frågar de som är nominerade vilka frågor de brinner för och varför man ställer upp.

Saknar du Lysekil?

– Ja, det gör jag. Jag försöker komma hit så fort jag har tid. Sommaren och nästan alla årstider försöker jag ta mig tid att komma hem.

Har du något fritidsintresse?

– Jag sysslar inte med någon sport, men är väldigt intresserad av båtar. Jag försöker alltid gå på båtmässan i Göteborg och prenumererar på lite olika båttidningar. Jag äger en båt som jag grejar med och det är väldigt avkopplande att kunna jobba med den praktiskt. Man kan sitta på möten och sammanträde men ibland behöver man något annat också. När man väl får båten i sjön på våren så känns det fantastiskt härligt.

Hinner du med att följa den politiska utvecklingen i Lysekil?

– Ja, Jag försöker följa den lite, men inte i detalj vill jag påstå. Men jag vet att styrandes budget föll och det är lite turbolent om jag får utrycka mig försiktigt. Det är samtidigt en konstellation som är ganska ovanlig. Detta är inte bra för Lysekils kommun som skulle behöva stabilitet och tydlighet. Samtidigt måste de finnas ett starkt förtroende för dem som bor här som sitter och styr det hela och att man har kontroll över situationen. Det har varit många år som det varit dålig ekonomi och misstro mot kommunledningen. Det är farligt när det blir så.

Hur ser din vardag ut idag?

– Jag bor själv i ett hus i Göteborg och har en dotter som jag träffar så ofta jag kan. Det blir mycket resande till Stockholm. I Stockholm blir det oftast långa dagar. Ibland kan det vara ett frukostmöte vid 07:30 någonstans i Stockholm och ibland kan man sitta i debatter fram till 23:00 på kvällen.

Det blev ett mycket intressant samtal med Mattias. Nu håller vi tummarna att han når ända fram. Den 4 januari var det sagt att valkommittén skulle presentera sitt förslag, men redan igår den 28 december lämnade valkommittén ett namn och den 18 januari har de en extra distriktkongress där beslutet skall fattas.

CI2A4281.jpg
Jag och Mattias.

 Som en sista fråga så ber jag Mattias att beskriva Lysekil med några få ord.

– Sommarstad, havet, klipporna, invånarna och hemma.

Stort tack Mattias för att du ställde upp på en intervju och lycka till nu.