Ikväll firade Lysekils Filmstudio 45-årsjubileum

 

Idag var det stort kalas i Folkets Hus i Lysekil. Lysekils Filmstudio firade 45 år med tårta och film. Det var en hel del folk som tittade in på Folkets Hus i Lysekil och var med och firade Lysekils Filmstudio.

IMG_2180.JPG

 

Hela 465 filmer har visats genom åren berättar ordförande Fredrik Eriksson. Vidare så visas hela åtta filmer per säsong på Lysekils Filmstudio. Föreningen har idag cirka 90 medlemmar.

IMG_2218.JPG
Fr. vänster: Camilla Bratell, Michal Ocenas, Fredrik Eriksson, Bosse Ferm, Rutger Rosenberg och Malin Rosenberg. 

 

Jag träffade Rutger Rosenberg, på kvällens jubileum. Han berättade att han varit med och återstartat Lysekils Filmstudio efter att den legat nere ett tag för ett antal år sedan. Han var även ordförande i föreningen i ett antal år. Rutger berättade även om att Harriet Andersson som var och gästade filmstudion 1995. Efter filmstudion blev det middag hemma hos Rutger med Harriet Andersson. Även Kaj Thorngren fanns på plats på jubileumet.

IMG_2232.JPG

 

När jag skrev om Filmstudion inför deras 40-årsjubileum tog jag kontakt med bland annat min gamle lärare Christer Dahlqvist som tyvärr inte finns med oss längre.

Christer hade blivit tillfrågad av dåvarande styrelse om att skriva ner några minnen och mycket personliga reflexioner med anledning av Filmstudions 25-årsjubileum. Christer var en av de som var med från starten av Lysekils Filmstudio. Här kommer delar ur Christers berättelse.

Själva idén till en filmstudio i Lysekil kom från Eva Hedman och Rutger Rosenberg, båda lärare på Gullmarsskolan. I den första styrelsen ingick bl.a. Kaj Thorngren (ordf.), Arne Wulcan (kassör), Christer Dahlqvist (sekr.), Bengt Svanberg (ordf. i Folkets Husföreningen i Lysekil), Hans Mitsell, Marie Eriksson, Mona Andersson (Schiller), Lennart Henriksson samt två elever, Kerstin Johansson och Lena Larsson.

 

 

 

 

filmstudiostart '74
Första utskicket från filmstudion i Lysekil.

 

Det första programmet i Lysekils Filmstudio.

Det första höstprogrammet innehöll Chaplins ”Diktatorn”, Kubricks ”Clockwork Orange”, Bergmans ”Sommarnattens leende”, Arnolds ”Musen som röt” med bl.a. Peter Sellers, Mike Nichols ”Carnal Knowledge” med bl.a. Jack Nicholson och Ann-Margret samt Svenska Ords ”Svenska bilder”.

Vad som slår mig är att av de filmer som visades då var flera stycken äldre eller med ett annat ord – klassiker. Idag är filmstudions program mera aktuellt, inga filmer senare än 1993, men kanske har det inneburit en förlust, kanske också ett sviket uppdrag. Delvis samma förhållande gäller filmernas ursprungsland.

På senare tid har det blivit ett slags transatlantiskt urval, med filmer företrädesvis från Norden, Europa och USA. Mera sällan visas nu filmer från andra kulturer såsom Sydamerika och Asien. De förekom oftare förr på filmstudions repertoar. Från Afrika har vi nog aldrig visat någon film. Men återigen – balansgången mellan publikdragande film och, i brist på ett bättre ord – kvalitetsfilm, är svårare nu än då.

 

Bjöd in Tage Danielsson.

Många är de försök som gjorts för att göra biografbesöket till mer än endast en stunds förströelse. Eftersitsar, där filmens och angränsande teman diskuteras, har ordnats med klent resultat. Vid några tillfällen har vi bjudit in regissörer och skådespelare. Redan till den första omgången var Tage Danielsson inbjuden med anledning av att vi då visade Svenska ords ”Svenska bilder”. Han avböjde mycket vänligt, han var upptagen. Men vid några tillfällen har det också blivit napp.

IMG_8721

 

Georg Fant.

När vi visade filmklassikern ”Lars Hård” efter Jan Fridegårds självbiografiska roman, bjöd vi in Georg Fant, då också nybliven chef för den nya Bohusläns Teater. Det blev en trevlig kväll på Ferdinands Café i Gamlestan.

Georg Fant berättade öppet om sin väg från charmörrollerna, Georg Fjant, som han själv kallade sig, till en mer politiskt medveten skådespelare och regissör. Han berättade då också om regissören till ”Lars Hård”, den alltför tidigt bortgångne Hampe Faustman.

 

Harriet Andersson.

Vid ett annat tillfälle (1995) kom Harriet Andersson till visningen av ”Högre än himlen”, en film av Berit Nesheim (Frida med hjärtat i handen), där Harriet Andersson hade en viktig roll. Hon tyckte det skulle bli roligt att komma och ville endast ha ett blygsamt arvode. Även hon berättade öppet och personligt, bl.a. om incidenter under inspelningen och hur svårt det var att få passande roller när man fyllt sextio. Ett uppskattat besök.

 

Kommissarien.

Ett oförglömligt intryck gjorde också dottern till den ryske regissören när hon besökte oss. Hon berättade om de vedermödor hennes far råkat ut för vid och efter inspelningen av filmen ”Kommissarien”, en film som gjordes redan i slutet av 60-talet, men som sedan var förbjuden att visas under tjugo år. Inte minst märkligt var det att dottern råkade bo i Uddevalla.

 

IMG_2259.JPG

 

Inför 40-årsjubileumet var jag även i kontakt med Ulf Oskarsson som kom med i Filmstudion 1978-79.

Ulf berättar: En av dem som var med i styrelsen var Lars Forsberg som blev en känd regissör. Vi hade publikrekord i antalet medlemmar hösten 1979 och våren 1980. Vi hade då 220 medlemmar. Under en tid lät vi filmstudion vila då vi alla var slutkörda. Ulf startade då ”Bio Kontrast” med stöd av Folkan i Lysekil.

 

Filminstitutet på Gärdet i Stockholm.

Det var enormt roligt att hålla på med film. Jag skickades bl.a. till Filminstitutet på Gärdet i Stockholm. Där träffade jag Jörn Donner som då var chef där.
Vi hade långt gångna planer på att ta hit regissörer till Lysekil till varje film för att berätta om filmarbete och liknande.

IMG_2291.JPG

 

Filmrullarna.

Ulf berättar även att det som tog mest kraft var t.ex. att filmrullarna låg i c:a 7-9 burkar och var otroligt lätta att ta eld. Frågan var då: hur en liten filmstudio skulle ha råd att betala om filmen brann upp. En gång hände just detta, en film började brinna när Folkan visade en film. På konferensen på Gärdet beslutades om en fond för alla filmstudios som skulle betala skadan.

Vår alltiallo var Ivan vaktmästaren på Folkets Hus. Han hjälpte oss alltid. Ulf berättar även att Ljungskile hade åtminstone på 80-talet Sveriges största filmstudio tack vare folkhögskolan som låg där.

 

Utanför Spärren premiärvisades.

Vidare så säger han att Lysekils Filmstudio var också den första som ordnade premiären av Terje Fredhs film ”Utanför Spärren”. Det var tre eller fyra fullsatta visningar på samma dag med Terje själv som berättade om filmen. Musiken var gjord av Ulf Dageby.

 

IMG_2256.JPG
Fredrik Eriksson med Terje Fredh.

IMG_2273.JPG

Efter varje film så kan man betygsätta den. Kvällens film på Lysekils Filmstudio var: ”The Favourite”. Vill du bli medlem i Lysekils Filmstudio. Titta in på deras hemsida: https://lysekil.filmstudio.se/

 

Idag får ni följa med långt in i Hälsingeskogarna till något som heter Fluren och som är en idyll i skogen.

Fluren på Skogen.

Ibland får man vara med om saker som man inte trodde att det fanns. Förra året var jag i Järvsö och då tog kompisen med mig på en tur långt in i Bollnässkogarna och helst plötsligt kom vi till en idyll i skogen som jag aldrig tidigare upplevt. I denna skog låg det ett litet samhälle med olika byggnader.

CI2A4464.jpg

Väl där i Fluren på skogen så passade jag på att ta lite foton. Min dröm var efter det att få komma tillbaka till detta fantastiska ställe och få gå en rundvandring i byn.

Jag tog kontakt med Katarina Wådell som tillsammans med bl.a. sin man Tor Wådell har byggt upp denna fantastiska by och som samtidigt tagit hand om och för historien om Fluren vidare.
I augusti när jag var och hälsade på vänner i Järvsö så hade jag bestämt träff med Katarina Wådell för ett besök hos dem. Fluren ligger några mil in i skogen och man kan tyckas att man kör och kör på dessa grusvägar, men till slut så kommer man fram.

Det regnade när jag steg ur bilen vid Fluren. Men regnet gjorde inte så mycket förutom att kameran blev lite blöt och att det kom lite regn på linsen. Jag var äntligen här igen och skulle få se detta jag väntat ett helt år på att få se igen och då även få gå in i byggnaderna.

Jag promenerar upp till ett av husen och knackar på och Tor Wådell öppnar och hälsar mig välkommen. Han ber mig komma in och ropar på sin fru Katarina som kommer och tar hand om mig.

Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök.

Vi sätter oss vid ett bord och Katarina berättar att de har visningar av Fluren där de några gånger varje sommar tar emot några busslaster som vill komma och se på Fluren.

De har även något som heter ”Skogens Dag” på Fluren där de då öppnar upp för allmänheten som får komma och titta. 2010 instiftade de även Flurens Kulturpris.
Katarina berättar vidare att Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök. Men de kan under begränsad omfattning, mot förbeställning, ta emot grupper under sommaren.

De arrangerar även tvådagars kultur-och upplevelseresor till Hälsingland och Fluren med middag med musikunderhållning i Flurgaraget och övernattning på Harsagården.
Framtidsplanerna för Fluren är bl.a. att bygga en skola. Efter en stunds trevligt samtal så ger vi oss ut i regnet och Katarina visar mig runt på Fluren.

Historik om Fluren.

Lite historik om Fluren: Från en start år 1647 som ett enkelt gästgiveri utvecklades Fluren till en liten by med bostadshus, såg, kvarn, trösklada, skola och handelsbod. Vid slutet av 1800-talet fanns där ett 80-tal invånare. Sedan 1860 fanns det en skola med en lärarinna och 5-15 elever. Fluren blev en industriort 1920. Då byggdes en riktig ångsåg vid tjärnen. Den kom att vara i drift under 25 år – dock inte varje år, för sågen kördes bara när man kunde få avsättning för trävarorna.

De somrar då sågen var i drift, kunde den ha ett 30-tal anställda. Sedan Simeåsågen brunnit 1936 var Flursågen Underviks sockens största industri. Och det var många som arbetade i skogen med huggning och körning. 1927 kom bilväg till Fluren. Det var byns storhetstid.

Sen lades skolan ner 1939. Sågen stängde 1945. Byn avfolkades. Hästtransporter och bilar åkte byn förbi. Många hus blev fritidshus – vilade på vintern och levde upp på sommaren. Andra hus blev öde och förföll. Åkrarna och täkterna växte igen. Men på 1990-talet vände det igen. Befintliga hus började renoveras. Nya hus byggdes.

Gamla miljöer återuppstod. I dag bevarar vi historiken och traditionerna. Täkterna slås. Tjärnen hålls öppen. Byn är åter bebodd. Invånarantalet ökar. Fluren har nu fyra bofasta invånare. Och på sommaren syns folk i alla stugor.

Källa: http://www.fluren.se/b-historik.html

Smedjan.

Vi går först till smedjan. Här berättar Katarina bl.a. att på Skogens Dag så har de en kille som står i smedjan och jobbar. 2009 invigdes Smedjan.

CI2A4471.jpg
Smedjan.

ci2a1075

ci2a1078

Bagarstugan.

Nedanför smedjan ligger bagarstugan, vävstugan och kvarnen. 2002 byggdes bagarstugan med en bakugn. Den är ritat efter äldre förlagor.

ci2a1130
Bagarstugan ligger till vänster.

ci2a1079

ci2a1080

Vävstugan.

Katarina visar mig in i vävstugan som var klar 2003. Denna byggnad kallas för Härbre eller stolpbod. Det finns två vävstolar varav en är tillverkad av Tallåsens Vävstolsfabrik.
Foto vävstugan.

CI2A1094.jpg
Vävstugan.

ci2a1083

ci2a1085

ci2a1086
På andra våningen står vävstolarna.

Kvarnen.

Vi går vidare till kvarnen som vars ursprung är från Rosseån. Den är från slutet av 1800-talet och förvärvades år 1999. Den flyttades till Fluren där den renoverades och monterades upp. Den har ett helt fungerande maskineri och 2001 invigdes den. I kvarnen kan man se namn som besökare har skrivit på väggarna.

Inne i kvarnen.

Flurgaraget.

Nu går vi vidare och går ner till Flurgaraget med handelsboden, vattenfabriken och skomakeriet på Fluren. Katarina berättar att på 30-talet hade man en butik här på Fluren. Boddisken kommer från Hedins gamla affär här på Fluren. Byggnaden uppfördes 2005.

CI2A4488.jpg

ci2a1156

CI2A1158.jpg

CI2A1159.jpg

Inne i butiken har de saker från Järvsö Vattenfabrik där de tillverkade läskedrycker. I varje socken skulle det finnas en vattenfabrik som tillverkade läsk. På Fluren har de hela linjen som fanns i Järvsö. Från det att de rengjorde flaskorna tills de fyller på essenser på flaskorna och tills de satte på korkarna.

ci2a1168

ci2a1165

ci2a1166

ci2a1167

CI2A1170.jpg

ci2a1174

Nu kommer vi in i Flurgaraget och där står ett antal äldre ekipage av bilar. Bilarna har de köpt in och alla går att köra. Det finns även några olika motorcyklar. Under tiden vi går runt så berättar Katarina historik om det mesta som finns på Fluren. Katarina har besökt folk och bett dem ta fram gamla foton från området som finns bevarade och de har de hjälpt till med. Det finns massor av historik som folk bidraget med.

ci2a1176
T-Ford Touring från 1926
ci2a1180
Packard Six Touring Sedan 1938.
ci2a1182
T-Ford 1925 med flak och försäljningsbox.

CI2A1185.jpg

Shellmacken.

Bredvid Flurgaraget står det en mack som tidigare haft en plats vid gamla riks-13 vid Furuvik och som kom till Fluren 2005.

CI2A4490.jpg

Kolarkojan.

Vi går ut igen och passerar Kolarkojan som revs på 60-talet men som byggdes upp igen 2003.

CI2A4478.jpg

CI2A1199.jpg

Verkstad med Järnhandel och Biograf.

ci2a4481

ci2a1234

Katarina visar mig in i en stor byggnad där det finns både en Järn & Diversehandel och där står mer bilar och ovanpå ligger det en biograf. Det första jag möts av är en äldre modell av dåvarande Televerkets bilar. Katarina berättar att Tekniska museet i Stockholm valde att sälja ut lite saker.

ci2a1215

ci2a1218

Den är helrenoverad både av Volvo- och Televerket. Den gick ut på anbud och den hamnade här på Fluren. Katarina berättar att de var nog inte högst i budgivningen men de hade den bästa idén hur den skulle visas upp. Bilen är från 1966 och har varit placerad i Borlänge och rullat i Dalarna.

ci2a1219

Bredvid Televerkets bil står det en Volvo PV 444 från 1947.

CI2A1207.jpg

Bredvid PV 444 står en Buick Super Eight från samma år som Volvo PV 444.

CI2A1210.jpg

CI2A1211.jpg

Egen biograf.

Nu går vi en trappa upp. På Fluren finns en bio med 700 stycken pilsnerfilmer. Tors kusin var fascinerad av det och samlade på dessa. De har 700 stycken och totalt gjordes det 900 stycken berättar Katarina. Biografstolarna är från Kilafors. På Skogens Dag är det biografvisning och det händer ibland att Katarina och de andra kanske tar en biostund när lusten faller på.

CI2A1221.jpg

ci2a1225

ci2a1224

Gulfmack.

Gulfmacken med servicehall och smörjgrop invigdes på Skogens Dag 2012. Inne i Gulfmacken står en Volvo PV 144 från 1971. Bilen ägdes från början av Katarinas far och har sedan gått vidare inom släkten. 2013 genomgick den en totalrenovering berättar Katarina.

CI2A4482.jpg

ci2a1236

ci2a1239

Linskäkten.

2014 kom den sista byggnaden till Fluren. Den innehåller bl.a. en linskäkt, kvarn och en spånspänt. Timmerladan är den senaste kulturbyggnaden som flyttades till Fluren. Här finns grannbyns första slåttermaskin, en skördetröska, gamla plogar och en solomotor – spännande saker som användes i jordbruket för 100 år sedan.

ci2a1265

ci2a1259

Vilken fantastisk rundvandring jag fick på Fluren. Det är inte lätt att smälta alla intryck man får av att se detta och höra allt historiskt som Katarina berättade under visningen. Stort tack till Katarina och Tor Wådell för att jag fick komma och besöka er. Ni som vill läsa mer om Fluren kan göra det på deras hemsida som det ligger en länk till här under.

Fluren.se

Idag får ni följa med till Folkets Hus Bio i Lysekil och träffa Folkets Hus ordförande Kent Fredriksson

Folkets Hus Bio går en härlig vår tillmötes med en ny projektor och massor av bra filmer. Jag träffade Folkets Hus ordförande Kent Fredriksson som sedan barnsben sprungit på Midgård, Folkan och Storan och tittat på biofilmer. Han jobbade även i tidig ålder på Folkets Hus Bio med att affischera, fläcka biljetter och senare skötte han även Folkans filmprojektor.

CI2A4241.jpg
Kent Fredriksson utanför ingången till Folkan.

 

stan hela familjen Fredriksson har hjälpt till på bion på Folkets Hus.

Kent berättar att nästan hela familjen Fredriksson har varit engagerade i bion på Folkets Hus. Kents pappa Eric Fredriksson som var kryddmästare på Abba var med i styrelsen, föreståndare för bion och köpte in de filmerna som visade på biografen.

När Kent blev runt 13 år så fick han börja cykla runt och affischera om att det var bio på Folkan. Senare blev det även till att fläcka biljetter och vara vakt inne på bion. Det var en maskinist i maskinrummet med två stycken projektorer som växlade mellan varandra. Idag är det lite enklare tillägger Kent. I slutet på 80-talet började Kent även med att köra film, och ungefär i början på 90-talet kom han med i Styrelsen för Folkets Hus.

Bion har funnits med i hans liv.

Ända från det att Kent var liten har bion funnits med i hans liv. Han minns inte den första filmen han såg, men tror att det var någon film om Tarzan eller något liknande. På den tiden så fanns det tre biografer i Lysekil och folk gick mycket mer på bio än vad de gör idag.

Kent berättar att det visslades i biljetterna på den tiden. Man vek resten av biljetten på ett speciellt sätt och satte den mellan fingrarna och visslade så det stod härliga till inne i biosalongerna. Kent visar på en pappersbit och både jag och Kents son Eric får ont i öronen och det fungerar verkligen.

CI2A4210.jpg
Kent med sonen Eric inne vid entrén på Folkets Hus Bio.

Blev ordförande 2009.

Runt 2009 blev han ordförande i Folkets Hus. Styrelsen jobbar mycket för att bion skall gå runt och ser till att det köps in nya fungerande saker när det behövs. I april 2011 gick Folkan helt över till det digitala. De märkte att de fick nästan inga analoga filmer för att kunna visa på bion. Vissa kvällar fick de stänga för de hade ingen film. De andra stora bioägarna i Sverige som SF och Svenska bio hade gått över till det digitala systemet. De fick filmerna på en hårddisk istället för en filmrulle.

Eftersom det hade gått över till digitalt så behövde de inte göra en massa kopior på de analoga filmerna. Att göra en analog kopia på en film kostade cirka 30 000: – berättar Kent. Folkets Hus och Parker gick ihop och förhandlade med Norge om att få köpa ut deras projektorer.

I Norge är bioägandet lite annorlunda än det är i Sverige. Det är antingen kommunerna eller länen som äger biograferna. Norska staten gick in och bestämde att det skulle finnas samma märke av projektorer i hela Norge för att de skulle kunna handla upp serviceavtal till alla biograferna.

Det blev en massa projektorer till salu i Norge.

På grund av detta så blev det en massa projektorer till salu i Norge och då fick Folkets Hus köpa en digitalprojektor som var cirka fem år gammal till ett relativt bra pris. I våras började den gamla projektorn att krångla så det var dags att se över om man inte skulle köpa in en ny.

Folkets Hus sökte pengar på Filminstitutet för digitalisering och fick nästan hälften av pengarna för att köpa in en ny projektor. Detta var sista året SFI delar ut stöd till digitalisering. En ny 4K projektor kostar idag cirka en halv miljon. Sedan så skulle resten av projektorn finansieras.

De sökte även digitaliseringsstöd hos Kulturnämnden på Västra Götalandsregionen och fick detta beviljat sedan var det till att skrapa ihop resten av summan själva.

Ny projektor 4 K.

Den nya projektorn är nu installerad och det är fyra gånger så hög upplösning än den projektorn de hade tidigare. Den andra projektorn var på 2K. Bilden blir riktigt knivskarp berättar Kent. Det blev ett problem när de köpte in den nya projektorn och det var att den gamla 3D-insatsen till den gamla projektorn så man kan se på 3D-filmer inte passade till den nya projektorn. De kunde inte garantera att den gamla skulle passa men trodde att det kanske skulle fungera. I dagsläget går det inte att köra 3D men vi får se vad framtiden utvisar tillägger Kent. Ett nytt 3D kort kostar cirka 80 000: – och just nu finns inte de pengarna till att köpa in ett sådant. De har märkt att de har mer publik på 2D-filmer än de har på 3D.

CI2A4230
Eric och Kent vid den nya projektorn 4 K.

Satte in nya stolar för några år sedan.

För några år sedan satte de in nya stolar i biografen. Förut var det 242 platser mot 187 som det är idag. Förra gången de bytte stolarna var 1977. Ljudet är Dolby Digital 5:1 och de får mycket beröm för ljudet i biografsalen.

CI2A4223

Hur många besökare.

Antalet besökare varierar givetvis vilken film de visar. I genomsnitt måste det vara 30 personer på året per film för att det skall gå runt. Statistiken hittills i år är ungefär 43 personer i snitt. Målet är att de skall ha ett besök per invånare och år. Det finns cirka 14 000 invånare och det är målet per år. 2012 var ett väldigt bra år och då hade de 13 800 besökare.

Populära filmer.

2013 när ”100 åringen som klev ut genom fönstret och försvann” hade premiär hade de 13 föreställningar där 7 av dem var slutsålda. Där låg de på ett snitt på 166 besökare per visning tillägger Kent son Eric. James Bond går alltid bra och nya Star Wars är het och även filmen som har premiär på juldagen med Rolf Lassgård som heter ”En man som heter Ove” säljs det redan biljetter till. En annan film som gått riktigt bra är ”En underbar jävla jul” som hade premiär för ett tag sedan.

Förra julen 2014 var det ”Micke och Veronica” som gick väldigt bra. Alla de svenska filmerna som går upp på juldagen är väldigt populära och har en hög besöksnivå.

CI2A4237

Cafébion.

Cafébion har blivit väldigt populär och har många besökare när den går på tisdagar på Folkets Hus. Det finns även direktsänd Opera från Metropolitan för de som vill se det. Ibland har de även konserter som visas på bion med t.ex. Queen och för inte så längesedan hade de Pink Floyds ”The Wall” som var fruktansvärt bra berättar Kent. Lysekils Filmstudio finns också i Folkets Hus för de som vill bli medlem där.

Nytt bokningssystem är på gång.

I framtiden kommer du att kunna köpa din biljett direkt via ett nytt bokningssystem som de kommer att använda till Folkan Bio. Boka och skriv ut din biljett. Det finns tre olika system och de är intresserade av ett av dem berättar Kent.

Favoritfilm.

När vi sitter därpå Folkets Hus och pratar så kommer vi in på favoritfilmer och jag frågar Kent vilken som är hans favoritfilm.

– Jag har sett mycket film, men en film som jag älskar är ”O Brother, Where Art Thou?” från 2000. Det är en film av bröderna Coen. ”Nyckeln till frihet” med bl.a. Morgan Freeman är en annan favorit. Jag gillar många filmer och de senaste Bond har varit riktigt bra måste jag säga. Även Sagan om ringen filmerna och Star Wars är också filmer jag gillar att titta på.

Roliga minnen.

Kent har massor av roliga minnen från åren med bion. På slutet av 60-talet hade de ett system som hette Todd-AO och det var en 70 millimeters film. Framme på scenen byggdes det en duk på en ställning som var konkav. Samtidigt så hade de en 70 millimeters projektor som var vattenkyld.

Maskinisten som körde filmen glömde att stänga av vattnet som kylde projektorn och det blev stopp och översvämning. Filmlådorna blev fyllda med vatten och Kent tror att det var filmen ”Dessa fantastiska män i sina flygande maskiner”. Filmen var alldeles våt och Kent och hans bröder Leif och Tommy fick i uppdrag att torka denna film. De rullade ut 3,5 km film på filmstolarna för att den skulle torka. Den filmen var inte visningsbar sedan för den var rätt dammig och fick skickas in och renoveras berättar Kent och skrattar.

Biografintresset har gått i släkten.

Förutom Kent och hans pappa så har även hans två bröder Tommy och Leif jobbat på bion. Även Leifs son har jobbat på Folkan. Kents dotter Sanne har jobbat där och nu då också sonen Eric som är med när jag gör intervjun med Kent. Dottern Sanne fick sen jobb som biografmaskinist och föreståndare på biografen på Sälens Högfjällshotell under en säsong. Idag jobbar Kent och sonen helt ideellt på bion.

CI2A4214

Historiken om Folkets Hus och bioverksamheten i centrala Lysekil.

1898 visades det film för första gången i Lysekil, det var i Hotell Bergfalk (nuvarande Stadshotellet). Det var i så kallade ”Bergfalkska källarevåningen”.

1902 visades det film på dåvarande Folkets Hus, av en ambulerande Kinematograf vid namn Le Torti, senare samma år visade en Oscar Thomander med The Royal Biograf med levande bilder på samma ställe.

1903 öppnade handlare K.J. Asp Lysekils Kinematograf som låg inrymd i en mindre lokal i ett annex till dåvarande Hotell Lysekil som låg längst upp på Kungsgatan. Salen rymde omkring 50-60 platser, det var inte så noga med utrymmen och avstånd på den tiden. Biljetterna kostade 25 och 10 öre. Till musik och ljudeffekter använde man sig av en stor fonograf som var placerad bakom duken.

1905 Var det dags för den nya Folkets Hus att slå upp portarna för filmvisning.

1908 gjordes en första film om Lysekil. Det var Törnvall vid Folkets Hus som kom överens med en Charles Magnusson att göra en sådan film. En fotograf anlände och nu gällde det att få fatt på lämpliga platser och lämpliga offer som tålde ett kameraskott. En på den tiden känd sommargäst, Rosa Grundberg ställde välvilligt upp att medverka på filmen. Den första egentliga stora kappseglingen i Lysekil, torgliv och mycket annat fanns också med på filmen.

1909 öppnades återigen en biograf och det var Olympia-biografen som låg inrymd i samma lokal som den tidigare Lysekils Kinematograf låg. Huset hade nu ändrat namn till Hotell Continental. Biograflokalen var nu helt omändrad och fyllde väl den tidens krav och fordringar. Natten till torsdagen den 9 maj 1912 inträffade dock en stor eldsvåda varvid fem byggnader blev lågornas rov. Bland dessa byggnader var både Hotell Continental och det annex som Olympia-biografen låg inrymd i. Det byggdes en stor magnifik byggnad på samma plats (nuvarande Midgårdshuset).

1914 öppnade Gustav Adolf Törnvall (tidigare föreståndare på Folkets Hus) en biograf i denna byggnad och den fick namnet Regina-biografen.

1915 invigdes Sveabiografen belägen i Svenska Folkförbundets nybyggda fastighet på nuvarande Norra Kvarngatan. Biografen ägdes av föreningen och drevs även av densamma. Sveabiografens historia blev kortvarig, 1918 såldes fastigheten till biografägare August Sellergren från Halmstad. Sellergren lät nu ändra hela biograflokalen samt läktaren, vestibulen maskinrum m.m. så att det blev en verkligt flott biograf som uppstod under nytt namn Stora Biografen.

1918 slog Stora Biografen upp sina portar för allmänheten. Sellergren var bland vårt lands äldsta biografägare, och av den gamla tidens biografmän som kunde göra reklam. Han brukade i regel hålla ett litet föredrag på några minuter för publiken innan föreställningen började.

1921 slutade Sellerberg i Lysekil, flyttade till Uddevalla och övertog där Folkets Husbiografen.

1922 köptes Stora biografens fastighet av byggmästare Werner Melander, som på hösten 1923 själv övertog biografen. 1930 installerades ljudfilmsanläggning av märket Klangfilm.

1934 övertogs Reginabiografen av handlare Harald Hörnfeldt. Den fick återigen byta namn och döptes till Midgårdsbiografen. De tre biografer som fanns kvar i staden körde vidare och klarade sig igenom den stora biodöden som pågick i början av 1960-talet. I början av 1970-talet blev konkurrensen från bl.a TV för stor för Midgårdsbiografen och den lades ned. Storan körde vidare och klarade sig ända till 1987 då den också fick stängas. Den enda biografen som finns kvar i centrala Lysekil är Folkan Bio som numera är helt digital med den senaste tekniken.

Efterforskning: Kent Fredriksson Källa: Gustaf Engelbrektsson som på 1930-talet var föreståndare på Folkets Hus i Lysekil.

Stort tack för intervjun Kent Fredriksson och nu hoppas vi på en bra biovår och fullsatt i vår fina biograf i Lysekil.