Idag får ni följa med till Räddningstjänsten Mitt Bohuslän i Lysekil

Idag får ni följa med till Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Så heter idag Räddningstjänsten i Lysekil, Munkedal och Uddevalla.

IMG_6817

Larmet gick när jag skulle besöka Räddningstjänsten i Lysekil. 

Jag hade det stora nöjet att få träffa Brandmästare Lars Samuelsson som började visa mig runt när han får ett larm. Bilolycka i Munkedal på motorvägen får jag reda på att det var efter det att han kom tillbaka. Under tiden att Lars är borta kommer bl.a. servicemannen Björn Romland och senare kommer även Styrkeledare Jörgen Sernemo och pratar med mig en stund. Jörgen Sernemo får också ett larm och är tvungen att gå iväg.

IMG_6917
Brandmästare Lars Samuelsson visar lite historiska saker om Lysekil Brandkår.

Historik om brandkåren. 

Vi försöker att hitta lite historik om Lysekils Brandkår. Uppe i ett samlingsrum sitter olika tavlor med brandmän från Lysekil. På ett av fotona står det 1899. På Nästa bild står det ”Minne från Lysekils Fasta Brandkår 1903”.

IMG_6837
IMG_6841

Vi går vidare, och i gången vi kom igenom hänger lite olika saker från olika tidsperioder i Brandkårens historia. Hjälmar och kepsar från olika länders brandkårer. Där finns även en gammal vattenspruta och andra saker.

IMG_6876
IMG_6879

Jörgen Sernemo visar mig skärsläckaren. 

Vi går ner i motorhallen, där alla räddningstjänstens bilar står. Jörgen Sernemo är klar i telefonen efter larmet han fick. Nu visar han mig den nyaste brandbilen som räddningstjänsten köpte in 2011. I den så finns det senaste inom släckningsanordningar och det är en skärsläckare. Jörgen berättar att den har ett tryck av 300 kg/bar, 60 liter vatten i minuten, och slangen är 80 meter lång. På ena sidan inne i brandbilden finns det en behållare så att de kan tillsätta stålkulor som skjuts ut i samband med att man skall släcka, och som gör att man kommer igen väggar med lite olika material. En husvägg tar två sekunder att tränga igenom berättar Jörgen. Skärsläckaren kom till för att de skulle kunna göra håll på ett bra sätt vid bränder.

IMG_6895
Jörgen Sernemo visar skärsläckaren.
IMG_6886
IMG_6889

De kör igenom med skärsläckaren i en dörrkarm eller vad det är de behöver gå igenom för att släcka. Sedan så släcker de med en vattendimma istället för att behöva spruta en massa vatten i huset. Det som är bra med det här är att ingen brandman behöver gå in i huset innan om det inte är folk som behöver hjälp. Det går även att blanda i skum i den om det skulle behövas. Idag går det mycket snabbare att t.ex. släcka en bilbrand och andra bränder berättar Jörgen vidare. Släckningen idag är mycket effektivare än den var för några år sedan tillbaka, och vattenskadorna idag blir nästa minimala. I de gamla rören så räknande de med 300-400 liter per minut så även vattenflödet har minskat vid en eldsvåda.

Nu är Lars tillbaka och han behövde aldrig ansluta till olyckan utan vände på vägen. Brandbilen de köpt in går på cirka 3,5 miljoner kronor, och släckningsutrustningen med just en skärsläckare ligger på runt 700 000 kronor. Sedan så tillkommer det ändå mer för annat tillbehör till brandbilen.

IMG_6899
Jörgen och Lars framför Räddningstjänstens fordon.

Många larm på ett år.

Mellan 150-160 larm är det på ett år ungefär här på stationen i Lysekil. I hela förbundet så är det cirka 1200 larmfrekvenser på ett år. Idag har de även hand om sjukvårdslarmen, och de har ökat betydligt. Det hänger samtidigt på placeringen av ambulansen berättar de. Idag är det en ambulans i Lysekil centralt och en ambulans står i Hallinden. På sjukvårdslarmen så är det alltid 2 personer som åker ut på larmet. Under den tiden ingen är på stationen t.ex. kvällstid så har de hela tiden 2 st. jourpersoner som finns redo att rycka ut om det skulle behövas.

IMG_6909

När det gäller automatlarm som är den förmodligen störta enskilda orsaken till larm så står de för ca 20 % av alla larm. Av alla automatlarm så är det ca 95 % som inte förorsakade av brandtillbud, utan av slarv, matlagning eller misskötsel av larmanläggningen, dessa tar de betalt för. 5000: – kronor kostar ett automatlarm berättar Lars vidare.

Räddningstjänsten i Lysekil är en deltidsbrandkår.

Räddningstjänsten i Lysekil är en deltidsbrandkår. På helger och kvällar finns ingen på stationen utan den är bara bemannad på veckodagarna. På vardagrna mellan 7-16 finns det några på stationen. De skall se till att fordonen fungerar, men de har även hand om Lysekils kommuns personbilar som skall skötas om. De tvättar, ser till att de servas, byter däck, och gör mindre reperationer på dem. Det är 65 billar som skall tas hand om så det finns allt att göra tillägger Lars.

200 brandmän i förbundet.

Nästan 200 brandmän har de i förbundet och då är Uddevalla också inräknade. I Lysekil är de 24, Skaftö skall vara 16 stycken och Brastad skall det vara 20 stycken. På Skaftö och Brastad fattas det folk, Ni som läser detta och som är från Skaftö eller Brastad, sök både till Skaftö och Brastad uppmanar Lars.

Jag frågar Lars om det här med förbundet, blir det bättre av att det är fler räddningstjänster som går ihop eller vad går det ut på. Lars berättar att den administrativa biten kan man tjäna in på bl.a. och man blir lite mer slagkraftig i längden på att vara flera. Man hjälper varandra på ett lättare sett och det finns möjlighet att låna och testa olika saker mellan räddningstjänsten i förbundet. Även inköp blir billigare om man är fler.

Samverkar med hela Västragötaland. 

Räddningstjänsten i Lysekil har idag även en samverkan med hela Västra Götaland om det händer något större där de behöver akut hjälp. Utredning av bränder skall med den nya organisationen också bli lättare att jobba med än som det var när man var en liten organisation. I första hand så är det polisen som skall utreda brandorsaken. Om polisens utredning inte tyder på något brott så läggs fallet ner av polisen, och då försöker Räddningstjänsten utreda varför det började brinna m.m.

Brinner det upp eller ner.

Jag frågar Lars, Jörgen och Björn om det har brunnit upp eller om det heter att det har brunnit ner. Lars säger; ”det var en bra fråga, att det brunnit upp är väl ett allmänt känt begrepp, men att det egentligen har brunnit ner är det som är rätt uttryck” säger Lars och skrattar.  Vidare frågar jag om det är lätt att se var en brand har startat. Lars berättar att det kan man nog inte påstå. Vid många tillfällen är bevisen helt förstörda om det är totalskador. Därför är det viktigt för oss att så fort som möjligt få släckt branden, även om vi skulle vilja att det brann ner, för det blir oftast billigare i slutändan. Men problemet där är då att då får vi inte reda på vad som hänt. De vill slippa att fördärva så lite som möjligt så att polisen har en chans, för polisen är väldigt duktiga på att hitta orsakerna till branden som uppstått. De kan spåra brandfarliga västskor och annat vid ett brandtillfälle.

Lars är idag den enda insatsledaren i Lysekil.

Jörgen Sernemo är han som har hand om styrkorna vid en utryckning. Han är förman på Räddningstjänsten berättar Lars. Lars är idag den enda insatsledaren i Lysekil och åker även till Skaftö och andra ställen om det händer något, som Munkedal och Hedekas m.m.  De köper även in en tjänst med en pensionär som insatsledare till Lysekil som är från Uddevalla. Egentligen skall de vara tre stycken som delar på den beredskapen och förbundet har börjat titta på detta hur de skall lösa det.

Har fem minuter på sig att komma till stationen vid utryckning.

Fem minuter, så lång tid har de på sig att komma till stationen innan brandbilen går iväg. Varenda sekund får de besked från SOS. För det mest går det att hålla fem minuter, men sommartid kan det vara svårt. De som har jouren och skall åka med på utryckningen får överskrida hastighetsbegränsningen men måste se till att de inte orsakar någon olycka. Det räcker med att det kommit en färja med bilar från Bokenäset sidan, och då är det inte lätt att ta sig förbi bilarna som kommer. På de privata bilarna finns inga blåljus. Jörgen fyller förste bilen och skulle någon bli sen kan han t.ex. ta den andra bilen och fylla den om det skulle behövas.

Egen träningslokal.

Vi går vidare och Lars visar mig träningslokalen och även lokalen de testar de som vill bli deltidsbrandmän i Lysekils kommun. På vägen dit berättar Lars att de har en del verksamhet med förskolor och andra skolor som kommer på besök och ser hur det ser ut på stationen. Alla sjundeklassare utbildas i brandkunskap drygt 2 timmar varje vår.

IMG_6914

Träningslokalen är inte så stor, men dit kan de gå och träna när de vill. Vi kommer in på det här med anställningstester och Lars berättar att det är bl.a. fyskrav som skall uppfyllas. Är man under 29 år så skall man gå på rullbandet i 6 minuter men en lutning på 8 grader och en hastighet på 5,6 km/h. Det kravet sjunker sedan åldervis beroende på hur gammal du är som söker. Minimikravet att få rökdyka överhuvudtaget är 4,5 km/h i en lutning på 8 grader.

Ansökan om att bli deltidsman kan man hämta via hemsidan.

För att bli deltidsbrandman måste man lämna in en ansökan och den finns att hämta på hemsidan som jag länkar till i slutet av intervjun. På hemsidan finns även lite information om vad de ställer för krav. Sedan blir man förhoppningsvis kallad till test. Testen görs på rullbandet med full larmutrustning på sig och en andningsapparat.

Man har en överlast på sig på 24 kg +-1kg. Det är på bandet de flesta förvinner som söker. Sen efter testet om de klarat det, så blir det en allmän läkarundersökning med arbets ekg. Kraven är inte så höga om man jämför med en heltidstation berättar Lars. Han berättar även att de sparkar inte ut alla som kommer och inte klarar det, utan säger till ibland att träna lite så får personen gärna komma tillbaka och testa igen.

Lars började som deltidsbrandman i Brastad 1977.

Lars började som deltidsbrandman i Brastad 1977. 1988 fick Lars en heltidtjänst här i Lysekil som förman eller styrkeledare som det heter idag. Under resans gång har han läst till Brandman heltid, Brandförman och Brandmästare. Idag utgår Lars egentligen från Uddevalla där han fått en tjänst som teknisk chef. Han basar för en avdelning som sysslar med att brandstationer, brandbilar, allt brandmaterial, telefoner, it, och att larmutrustningar skall fungera. Alla avdelningschefer skall utgå från Uddevalla. Lars berättar att han skall försöka vara i Lysekil någon dag i veckan. Han berättar vidare att han trivs med sitt jobb och det är inte bara utryckningarna som är spännande utan mycket annat också. Stort tack Lars för att jag fick besöka er. Under här kan ni som vill läsa mer om Räddningstjänsten MittBohuslän.

http://www.mittbohuslan.se/

Idag får ni träffa Bengt Elfström som jobbade som ställföreträdande räddningschef i Lysekil när katastrofen inträffade med Scandinavian Star

Bengt Elfström jobbade som ställföreträdande räddningschef när händelsen med Scandinavian Star inträffade. Han fick reda på det på lördag morgon den 7 april. Bengt bodde i Gamlestan i Lysekil, och fick ett samtal där personen sa till honom att sätta på Tv:n. De visade bilder från branden på Scandinavian Star.

Precis när han slagit på Tv-apparaten ringer Ronny Järphag på räddningstjänsten i Lysekil till Bengt. De var tvungna att mobilisera, för att ett ryskt fartyg hade kommit till Lysekil med skadade från branden på Scandinavian Star.

Åker till Brandstationen.

Han åker till brandstationen och det var ett gäng som samlades där på förmiddagen berättar han. De började nu planera så gott det gick. Det kallades in folk från Sotenäs som täckte upp om det skulle hända något akut i Lysekil med omnejd. Bengt och alla de andra hade fullt upp med att planera för att bl.a. ta hand om skadade och andra som behövde hjälp. Efterhand flyttas mötena till Stadshuset i Lysekil.

Såg båten komma in när han var på Stadshuset.

Bengt fick se båten från Stadhuset när den bogserades in till Lysekil. Därefter åkte han ut till Grötö. Nu var det full fart. Alla förberedelser under dagen var klara och nu tog man tag i fartyget när det låg vid kaj. 13 olika räddningstjänster var på något sätt inblandade under de dagarna dramat utspelades på kajen vid Grötö. Det var folk från Uddevalla och t.o.m. Göteborgs räddningstjänst fanns på plats. Det var avlösningar vid olika timmar.

img010

 De sprängde hål i båten.

Det låg en bogserbåt och sprutade vatten hela tiden på Scandinavian Star när den låg vid kaj. Det kom folk från Sjöfartsinspektionen. De hjälpte till med kantringsrisken. Problemet var att de spolade in vatten högt upp på däck. Det var riskfyllt för att Scandinavian Star kunde kantra. Bengt berättar att de var tvungna att sluta att spruta på fartyget. En sprängare kallades in som sprängde hål i skrovet på Scandinavian Star. Det forsade ut vatten, och båten blev stabilare.

Det började brinna ordentligt ombord på Scandinavian Star när hon låg vid kaj.

Branden blossade upp kraftig på Scandinavian Star igen. De använde både skum och vatten. De hade bl.a. en skumcontainer från Scanraff som det hette då. Den hissade de upp i en av kranarna berättar Bengt.  I samma veva här togs ett beslut berättar han. Branden som pågick uppe på fartyget fick de låta brinna vidare. De satte in all insattser för att det inte skulle börja brinna på bildäcket för det hade varit en katastrof om det hade hänt. Scandinavian Star hade säkert sjunkit vid kaj om branden fått fäste där bilar och lastbilar stod. På söndag morgon hade de fått dämpat det mesta av branden på fartyget.

img011

Var vaken 50 timmar i ett sträck.

Det var jobb hela söndagen också. Bengt var under denna tid vaken 50 timmar i sträck. Bengt åkte hem en sväng på söndags kväll. Han hade knappt hunnit lägga sig, då ringer de efter honom igen. På måndag tror Bengt att de började ta hand om de döda kropparna ombord på fartyget. Nu var det bara eftersläckning för det mesta som kunde brinna på båten hade brunnit berättar han. Söndag kväll gick han ombord.

Han gick igenom korridorerna på fartyget och såg allt från folk som var förkolnade till de som dött av den giftiga röken. På måndagen togs kropparna om hand om, och då var det flera olika räddningstjänster som hjälpte till. Alla grejerna som var använda av de olika räddningstjänsterna la de i olika containers. Containerns ställdes vid brandkåren i Lysekil, och där fick alla komma och hämta sina saker som de använt vid Grötö.

På onsdagen lättade trycket på Grötö.

Bengt tror att på onsdagen lättade trycket på Grötö. Debriefing som de har idag, var inte så utbrett på den tiden berättar Bengt. Problemet då var att det var så nytt i Sverige, och alla ville vara med och testa detta. Bengt berättar om en händelse vid PLM:s matsal där han sitter och äter. Där fanns folk som man kunde prata med om man ville prata av sig. Problemet var att de var amatörmässiga, för det var ingen som kunde något om detta.

När Bengt sitter där och äter så kommer två tjejer och sätter sig bredvid honom. De säger till Bengt; ”Du ser inte ut att må bra nu”. Bengt reser sig och går och sätter sig vid ett annat bord. Han hade jobbat sedan lördag förmiddag och då fick man lov att se sliten ut. Men därifrån från att må dåligt av händelsen det gjorde aldrig Bengt. Bohushälsan fanns på den tiden och där kunde man få hjälp av att prata av sig om man ville det.

img065

1972 började Bengt på brandkåren i Göteborg.

1972 började Bengt på brandkåren i Göteborg. 1977 var han med om Tuveraset i Tuve som krävde 9 liv. 1985 började han i Lysekil och 1990 var han med om ännu en katastrof.  Bengt berättar när han var på någon utbildning hade de debriefing på en lektion. Där var en kille som höll i utbildningen, och han började prata om Scandinavian Star, och frågade om det var någon i klassen som var med när detta hände.

Bengt berättade att han var med och fick berätta lite om detta. Efter det kom han in på andra katastrofer, och kom in på Tuveraset. Läraren frågar igen om någon hade varit med om Tuveraset. Bengt var med där också berättade han. Läraren frågade Bengt om det verkligen var någon som ville jobba ihop med honom efter alla katastrofer han varit med om.

IMG_6881
Inne på en väg hos räddningstjänsten ”Mitt Bohuslän” i Lysekil en hänger en livboj från M/S Scandinavian Star och foton från katastrofen.

År 2010 slutade han på räddningstjänsten i Lysekil. Minnet från Scandinavian Star liggande där på Grötö kommer han alltid att finnas med honom. Han berättar om ett ögonblick när han och några mannar åker från kajen på Grötö troligtvis på måndagen den 9 april 1990. Han sa till sina mannar att detta kommer följa med er hela livet. Bengt berömmer Stig Nilsons insatts i detta och tycker att hela Lysekils kommun gjorde ett fantastiskt jobb. Stort tack för att du tog dig tid Bengt och ställde upp på en intervju.

Tack till Kjell Johansson för foto.