Persisk leopardunge född på Nordens Ark

Den nu fyra veckor gamla persiska leopardungen börjar nyfiket titta ut ur lyan och det kommer inte dröja länge innan den börjar utforska sin omgivning. Ungen är ett mycket välkommet tillskott till den starkt hotade arten.

– Vi har i dagarna varit inne hos ungen för första gången för att se till att allt var bra, men också för att avmaska, väga och könsbestämma, säger Jonas Söderholm, djurskötare på Nordens Ark. Det visade sig vara en pigg och frisk hona på 2,4 kg. Både honan och ungen var lugna efter veterinärkontrollen som utfördes snabbt och smidigt på tisdagsmorgonen.

Ungen har redan börjat visa sig lite och som besökare kan man under hösten ha turen att se henne när hon nu börjar utforska världen utanför lyan.

Den persiska leoparden är ett starkt hotat kattdjur som utrotas från stora delar av dess tidigare utbredningsområde. Idag finns den huvudsakliga populationen, bestående av ca 800–1000 individer, i de iranska bergen. För att rädda arten och återetablera den i dess forna utbredningsområde har ett spännande och viktigt utsättningsprojekt startats för persisk leopard i Kaukasus, Ryssland.

– Våra leoparder ingår i det europeiska avelsprogrammet som är en avgörande del för utsättningsprojektet av underarten i Ryssland, säger Jonas.

persiskleopardnordensark190815.jpg
Persisk leopardunge. Foto: Emma Nygren

Ambitiösa och långsiktiga ansträngningar görs för att återinföra leoparden till de delar av ryska Kaukasus där den förekom fram till slutet av 1900-talet. I Sotji nationalpark finns ett avel -och utplanteringscenter där leoparder tränas för att klara ett liv i det vilda.

Personal från avelscentret har tidigare besökt Nordens Ark för att ta del av vår erfarenhet av att hålla stora kattdjur och hur vi driver våra utsättningsprojekt. Vi har även varit på plats i Sotji för att se hur projektet utvecklats. Projektet är unikt i sitt slag, då utsättning av stora kattdjur som leoparder aldrig tidigare skett. Tre leoparder har hittills släppts ut i det fria och planen är att på sikt knyta ihop utbredningen av arten från Afghanistan i öster till Ryssland i väster.

Svenska Postkodlotteriet stödjer Nordens Arks arbete med persisk leopard.

Här kan ni läsa mer om Nordens Ark.  

På lördag den 15 juni blir det stort kalas för då firar Nordens Ark 30 år. Jag besökte Nordens Ark och fick en mycket intressant eftermiddag ihop med Emma Nygren och Jimmy Helgesson som jobbar på Nordens Ark.

I år firar Nordens Ark i Sotenäs kommun 30 år. Jag var och hälsade på hos Nordens Ark och fick en pratstund med Emma Nygren, bevarandebiolog på Nordens Ark och Jimmy Helgesson, som är djurvårdare.

CI2A6020.jpg
Jimmy, Julia och Emma.

 

Nordens Ark.

Jimmy kommer och möter upp mig vid ingången på Nordens Ark och vi ger oss iväg till ett ställe som kallas för Lunden på Nordens Ark. Det är främst en avelsanläggning för en rad olika svenska arter som på olika sätt är hotade. De djuren de föder upp på Lunden släpps sedan ut.

Lunden är även en karantänsanläggning för nya eller nyfödda djur som fötts upp i parken och som skall skickas vidare till andra ställen. Lunden är en icke publik anläggning, men de flesta av djuren i Lunden går även att se i parken på Nordens Ark berättar Jimmy.

CI2A5876.jpg
Jimmy Helgesson.

Jobbar med amfibier, reptiler och insekter.

Jimmy Helgesson började jobba på Nordens Ark 2008. Han jobbar med amfibier, reptiler och insekter. På Lunden föder de bland annat upp 2 fjärilsarter, 2 skalbaggsarter och grönfläckig padda. De föder även upp vitryggig hackspett, pilgrimsfalk och fjällgås.

IMG_4156.jpg
Grönfläckig padda.

 

IMG_4121.jpg
 vitryggig hackspett.
IMG_4130.jpg
Fjällgås.

 

Ormhalssköldpadda.

Vi går in i en byggnad där de har uppfödning av olika djur. Jimmy visar upp en McCords ormhalssköldpadda. Det är en art som med största sannolik är utdöd i det vilda. 1994 beskrevs denna arten som en ny art. Den blev direkt väldigt attraktiv på husdjursmarknaden.

På mindre än 20 år samlades den in så pass aggressivt, så den är numera helt försvunnen. På arken har de en stor avelsgrupp och tanken är i framtiden att man skall kunna återinföra McCords ormhalssköldpadda igen till den lilla ön i Indonesien som där den en gång funnits.

CI2A5881.jpg

CI2A5901.jpg

 

Ekbockar.

Vi går vidare och kommer in i ett rum med ungefär 240 större ekbockar. Jimmy berättar att detta är det mest unika de har för tillfället. Större ekbock i Sverige är akut hotad och finns bara kvar på Öland. På Öland finns den bara kvar i ett litet naturreservat. I det lilla naturreservatet finns den bara i 8–10 träd. I de åtta lådorna de har med bockar så finns det mer ekbockar på Nordens Ark än det finns i det vilda.

CI2A5966.jpg
Ekbockar.

De ekbockarna de har på Nordens ark har fötts där. Större ekbock är en skalbagge i familjen långhorningar. Nordens Ark är ensamma om att födda upp den större ekbocken. De ekbockar de har nu på Nordens Ark kommer att släppas ut om några veckor i Kalmar och i Blekinge. Att beståndet minskat så drastigt, beror på att eken försvunnit i de landskap som den fanns i, eller så har det växt igen.

CI2A5974.jpg

Från ägg till färdig bagge tar ungefär 4 – 5 år i naturen, men på Nordens Ark tar det bara 2 år tillägger Jimmy. Hanarna har antenner som är längre än deras kroppar och honorna har antenner som är lika långa som deras kroppar.

CI2A5962.jpg

 

 Vietnamesisk dammsköldpadda.

I ett annat rum finns det fler sköldpaddor. Vietnamesisk dammsköldpadda är också hotad och har bara hittats i centrala Vietnam. Den är inte helt utdöd utan den är vad man kallar funktionellt utdöd. De är så få individer i spridda område så den kan inte återhämta sig själv. Sköldpaddan som Jimmy visar upp är från Vietnam.

Någon gång för cirka 30 år sedan kläcktes han som ett ägg i Vietnam. Någon hittade honom och tog honom till en marknad och sålde den. Sedan skickades den till Europa och hamnade i en djuraffär. Sedan fick en djurpark i Holland in honom innan han kom till Nordens Ark 30 år senare.

 

CI2A5976.jpg
Vietnamesisk dammsköldpadda.

 

 

Emma Nygren jobbar som bevarandebiolog på Nordens Ark.

Nu går vi vidare och träffar Emma Nygren jobbar som bevarandebiolog på Nordens Ark. Emma började sitt jobb på Nordens Ark redan 2006. Med sig har Emma en praktikant från Österrike som heter Julia Lamprecht och som skall praktisera på Nordens Ark i 3 månader.

 

Tigrar.

Emma visar upp amurtigern Sparta, det är en av 3 tigrar som de har på Nordens Ark. Sparta är den enda tigerhonan som de haft på Nordens Ark. 2008 kom Sparta till parken och har fött upp två kullar på Nordens Ark.

CI2A5985.jpg
Amurtigern Sparta.

Emma berättar att Sparta hittades när hon var cirka 3 månader i ett dike i Ryssland. Efter en stund i Moskva så hade Nordens Ark turen att få henne. Emma berättar vidare att tigrarna fortfarande är utrotningshotade fast det börjar att se lite bättre ut, men det är långtifrån bra.

IMG_4220.jpg

2010 hade de ett globalt möte i Sankt Petersburg i Ryssland. Där träffade allas världsledare för att prata om tigern. Det var Putin som ordnade mötet. Emma berättar att Putin är väldigt förtjust i kattdjur. De tittade på populationen och hade det fortsatt i samma takt så hade tigern varit utrotad år 2050. I dagsläget finns det 530 amurtigrar på jordklotet.

IMG_4187.jpg

Nordens Ark tillsammans med Världsnaturfonden startade ett projekt 2012. Nordens ark bestämde sig för att engagera sig i fältaktiviteten. I Ryssland gjordes de en nybildad nationalpark och Nordens Ark har varit med och sett till att den parken blivit upprustad. Pengar från Postkodslotteriet har hjälpt till att bygga upp nationalparken i Ryssland.

Första 3 åren var det bara fokus på parken. De jobbade med något som heter Tiger Friendly Managements. Man sköter ett område på ett sätt gynnar amurtigrarna. När de började med nationalparken så tror de att det fanns 7 tigrar. Idag finns det 17 tigrar i det stora området som är ungefär lika stort som Bohuslän tillägger Emma.

 

Pandor.

Pandorna har funnits med sedan starten på Nordens Ark. De har haft mycket stor framgång med att avla fram pandaungar. För några år sedan började de stödja fältarbetet i en mindre skala, men de kände att de ville göra mer. Pandan har blivit mer hotad på senare tid. För var den sårbar berättar Emma men nu har den blivit hotad.

CI2A5996.jpg

Pandan Svea kommer och hälsar på oss när vi går in i hänget. Hulken ligger kvar uppe i trädtoppen.

IMG_4249

De ansökte om pengar och startade ett projekt med Red Panda Network i Nepal. Det de kommer att göra är att jobba med lokalbefolkningen i Nepal. Största hotet mot pandorna i Nepal är att människorna är väldigt fattiga. De är helt beroende av skogen för att överleva.

IMG_4269.jpg

Invånarna bor på 3000 – 4000 meters höjd och det kan bli ganska kallt och husen är ganska enkla.  Det de skall jobba med är utveckla spisarna de har i huset. Nu är det helt öppna och röken sprids inne i husen. Det går åt mycket träd till eldningen och miljön inomhus är inte bra för de som bor där och eldar på detta sättet.

IMG_4280

Det blir stora ytor där träden försvinner. Bland annat har Red Panda Network producerat en spis som är betydligt mer energieffektiv och som har en skorsten så att röken försvinner ut ur huset. Detta kommer att göra att de kommer att förbruka mycket mindre ved. Det kommer att satsa pengar i att bygga ett hus i naturcentret i Nepal. Emma tycker att det skall bli spännande att få följa projektet i Nepal.

 

 

Asiatisk vildhund.

Vi går vidare och vi passerar asiatisk vildhund. Där finns 4 hundar i hänget berättar Emma. De är väldig kompakta i sin kropp. De har liknande social struktur som vargar. Förutom att de ofta har större flockar. De prata väldigt mycket med varandra. De har väldigt många konstiga ljud för sig när de kommunicerar med varandra. Asiatisk vildhund är starkt hotad.

IMG_4523.jpg
Asiatisk vildhund.

IMG_4354

 

Pallaskatter.

En av Emmas favoriter på Nordens Ark är pallaskatten. För närvarande har de 4 pallaskatter på Nordens Ark. Ett stort problem för pallaskatten både i hägn och djurparker är att de har en ganska stor dödlighet då kattungarna dör av toxoplasmos. Toxoplasmos finns även hos vanliga tamkatter.

IMG_4383.jpg
Pallaskatten.

Det är en parasit. Fast hos vanliga katter är inte toxoplasmos något större problem, men hos pallaskatter är den det. Mellan 60 – 70 % av ungarna dör av toxoplasmos. Det var därför Nordens Ark skaffade pallaskatter för att vara med och hjälpa djurparkspopulationen berättar Emma.

CI2A6028.jpg
Julia och Emma vid pallaskatterna.

IMG_4466.jpg

Projektet med pallaskatter har pågått i 3 år. Ett stort arbete har gjorts och arbetet med pallaskatten fortsätter.

IMG_4596.jpg

På vägen ut från Nordens Ark stötte jag på denna lilla varelsen som är en Sisel som finns på Nordens Ark.

Stort tack Emma och Jimmy för en mycket intressant eftermiddag på Nordens Ark. På lördag den 15 juni firar Nordens Ark 30 år. På Nordens Ark finns det hur mycket som helst att utforska. Missa inte detta.

IMG_4599.jpg

IMG_4111.jpg

Länk till Nordens Ark.

 

 

Babyboom på Nordens Ark – kalvar, kycklingar och killingar födda

På Nordens Ark är våren synonym med söta djurungar. I veckan har årets första kalvar, kycklingar och killingar fötts på Lantgården.

killing2-jenny-magnusson.jpg
Killing. Foto: Jenny Magnusson.
jarv-med-gpshalsband.jpg
Järv. Foto: Nordens Ark.

Den senaste veckan har årets första djurungar fötts på Lantgården. En av jämtgetterna har fått killingar, de första vänekorna i Ekoparken har kalvat och kycklingarna hos bohuslän-dals svarthöna växer så det knakar och börjar redan bli stora.

-Det är alltid roligt med de första djurungarna, säger djurvårdare Anders Persson, men det kan bli lite intensivt sedan när alla killingar, kalvar och lamm kommer på en gång.

Ännu har inte fåren börjat lamma, men det sker vilken dag som helst så lagom till påsk kommer det vara fullt av söta lamm på Lantgården.

vanekokalvjenny-magnusson.jpg
Kalv väneko Foto: Jenny Magnusson 
kyckling-bohuslan-dal-svarthonajenny-magnusson.jpg
Kyckling bohuslän-dals svarthöna. Foto: Jenny Magnusson.
killingjenny-magnusson.jpg
Killing. Foto: Jenny Magnusson.

Arbetet med lantraserna är en viktig del av Nordens Arks arbete för att bevara hotade arter. De är en del av vårt kulturarv och har under tusentals år betat våra marker och hjälpt till att hålla landskapet öppet. Något de fortsätter att göra i Ekoparken på Nordens Ark där getter, kor och får släpps ut på bete under våren och sommaren.

Lantraser är oftast mindre och producerar mindre kött eller mjölk än dagens produktionsdjur, men de har en god förmåga att klara sig på liten och varierande fodertillgång. De är också anpassade att klara regn- och torrperioder bättre liksom långa vintrar och lite besvärlig terräng.

https://nordensark.se/