Idag får ni följa med ombord på Götheborg of Sweden

Idag får ni följa med ombord på Götheborg of Sweden. Jag fick en fantastisk rundtur av Marie-Louise Edholm som är riggare på Svenska Ostindiska Companiet AB. Marie-Louise har varit med sedan 2001 som riggare när ostindiefararen Götheborg byggdes. Med på rundvandringen var även Anna Holmdahl White, som sedan mars i år jobbar som ”Partner Director” på Svenska Ostindiska Companiet AB. Det var Anna som bjöd ner mig till Göteborg för att visa upp det fina skeppet Götheborg of Sweden.

Marie-Louise Edholm och Anna Holmdahl White vid pir fyra 2 på Eriksberg där Götheborg of Sweden ligger.

Rundvandring ombord på Götheborg of Sweden

Under Marie-Louise Edholms intressanta historiska genomgång av skeppet Götheborg, så får ni se foton från min rundvandring ombord på fartyget.

Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731

Marie-Louise Edholm börjar med att berätta att Svenska Ostindiska Companiet bildades 1731 och höll på till 1813. Niclas Sahlgren, Henrik König och Colin Campbell bildade Svenska Ostindiska Companiet och de gick till den svenska kungen och frågade om lov att få handla med Ostindien som det hette på den tiden.

Kungen accepterade detta och skrev på ett privilegium åt kompaniet att segla på Ostindien. Men med ett villkor: Att skeppen skulle vara svenska fartyg och att det samma gällde med besättningen. Fartygen skulle utrustas och lastas från staden Göteborg och segla till Ostindien och sedan komma tillbaka till staden Göteborg.

I samband med detta så fick kompaniet en flagga som är väldigt speciell. Flaggan är tvåtungad till skillnad från ett militärfartyg som har tre tungor på sin flagga. Svenska Ostindiska Companiet är ensamma i Sverige om att ha tillstånd att segla med en tvåtungad flagga. Syftet var att se ut som en örlogsflagga på avstånd och på så vis skrämma bort pirater som härjade runt södra Afrika och Madagaskar. Det är även det enda kompaniet som fått tillåtelse av vår nuvarande kung att skriva i flaggan, tillägger Marie-Louise. I flaggan står det SOIC.

Marie-Louise med den tvåtungade flaggan.

Byggde 32 fartyg

Svenska Ostindiska Companiet blomstrade, och det gjorde även att Göteborg blomstrade. Även med dagens mått mätt var Svenska Ostindiska Companiet ett av Sveriges framgångsrikaste företag genom tiderna.

De lät bygga 37 fartyg som seglade till Kina och tillbaka. Fartygen seglade ungefär tre gånger från Göteborg till Kina, och det blev 132 resor totalt.

1738 byggdes Götheborg

1738 byggdes ett fartyg på Strandvägen i Stockholm som fick namnet Götheborg. Fartyget seglades till Göteborg och fick ombord sin besättning som kunde vara upp till 120 man. Fartyget lastades med material för att bygga fartyg. Fattiga lilla Sverige hade inget direkt som kineserna ville ha. Kineserna var en stormakt vid denna tid som hade allt. Marie-Louise berättar vidare att var det något som Kina behövde så var det silver, men Sverige hade inte gott om silver.

Men Sverige hade ek, stål och tjära, samt hampa som man kan göra rep och segel av. Vem var då intresserade av detta. Jo, det var spanjorerna, för de var i krig med engelsmännen och behövde bygga fartyg berättar Marie-Louise.


Spanjorerna hade kolonier i Sydamerika och där hade de silver som de kunde få hem. Svenskarna seglade till Spanien och lossade sin last på båtbyggarmaterial och fick ombord silver och även spanskt vin och annat trevligt tillägger Marie-Louise.

Efter det så seglade man söderöver, nästan hela vägen till Brasilien för att följa tradvindar och strömmar. Man vände där och ner och rundade Godahoppsudden, eller så kunde man eventuellt stanna där lite beroende på vem som hade Godahoppsudden just då. Sedan gick man vidare upp till Jakarta och förbi indiska oceanen. Då gällde det att man fångade de där vindarna som vänder. Monsunvindarna vänder varje halvår, och får man inte tag på rätt vind vid rätt tillfälle så får man vänta ett halvår.

Sen gick man vidare till Guangzhou, eller Kanton, där man fick ankra på redden. Ingen fick gå iland, förutom de handelsmän som fanns ombord på fartyget. De fick gå iland och prata med handelsmännen i kina. När överenskommelsen var klar så bytte man till sig te, porslin, kryddor, kinesiska möbler och siden med mera. När fartyget var lastat så började man seglingen mot Göteborg igen. En sådan resa tog 18 månader om man hade tur och fick vindarna med sig och inte fick något haveri.

Väl tillbaka i Göteborg så ankrade man och mindre båtar tog lasten till Svenska Ostindiska Companiets huvudkontor vid Lilla torget, numera Göteborgs stadsmuseum. Där auktionerades alla varor ut.

Photo: Kent Hallgren GP.

Tredje och sista resan för Götheborg

Den tredje och sista resan för Ostindiefararen Götheborg gick inte så bra. Hon kom in i en storm och fick rigghaveri. Hon blev tillfångatagen av holländarna i Sydafrika. Holländarna var konkurrenter till Svenska Ostindiska Companiet och höll kvar dem. Efter ett tag så släpptes skeppet men det blev en resa som tog 2 ½ år om inte mer, berättar Marie-Louise vidare.

Den 12 september 1745 kom hon inseglande till Göteborg i sällskap med Riddarhuset som också var ett av kompaniets skepp. Götheborg tog upp lots på Rivöfjorden och kom in. Men utanför Nya Älvsborgs Fästning stötte hon på undervattensgrundet Hunnebådan. Hon rände rätt upp på den och stog med fören på grundet och aktern i dyn.

Alla överlevde och man räddade det mesta av lasten

Alla överlevde efter grundstötningen, och man kunde bärga det mesta av lasten. Man gick med vinst trots att hon gick på grund, berättar Marie-Louise.

Man försökte dra loss henne från grundet med hjälp av trossar från land men det gick inte. Man kunde se Götheborg stående på grundet under lång tid. Vid sjöförklaringen efteråt dömdes lotsen, men fick ett milt straff. Efter en tid så började hon sjunka och masterna bröts av. Idag är grundet helt bortsprängt tillägger Marie-Louise.

Skeppsklockan ombord på Götheborg är en kopia från andra Ostindiefarare. Skeppsklockan är som en klocka ombord på Götheborg när man är ute och seglar. Även om det är dimma och om det är någon fara så används skeppsklockan.

Marie-Louise vid gångspelet, en vinsch ombord på Götheborg. På 1700-talet användes den även till att få upp ankaret med.

På 80-talet började man dokumentera alla vrak runt hela Sveriges kust

På 80-talet började man dokumentera alla vrak runt hela Sveriges kust, och när man kom till Hunnebådan, så upptäckte de alla dessa porslinsskärvor och då började en arkeologisk utgrävning av skeppet.

Joakim Severinsson var en av dem som började med dessa dykningar. Efter att tagit bort alla porslinsskärvor så hittade man te från Kina.
Man hittade även delar av skeppet, bland annat akterspegeln som bevarats i dyn.

Byggde en kopia av det gamla skeppet Götheborg

Under dykningarna av Götheborg och fyndet av akterspegeln så började man fantisera om att bygga en kopia av originalskeppet Götheborg och att segla till Kina med skeppet. Marie-Louise berättar vidare att det fanns inga ritningar av fartyget utan bara olika målningar på ostindiefarare. Men man började att ta mått på de delar man hittat och Joakim Severinsson var en av de drivande på att få i gång ett bygge av kopian av Ostindiefararen Götheborg.

Den 11 juni 1995 togs det första steget i byggandet och Sjösättningen ägde rum den 6 juni 2003 i närvaro av kung Carl XVI Gustaf, skeppets högste beskyddare, drottning Silvia och prins Carl Philip samt ett stort pressuppbåd och tusentals åskådare. Den 3 september 2004 döptes skeppet av drottning Silvia, skeppets gudmor, vid en högtidlig ceremoni utanför Göteborgsoperan. Den första provseglingen ägde rum den 22 mars 2005. Skeppet besökte 56 städer åren 2005–2010.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ostindiefararen_G%C3%B6theborg

Marie-Louise Edholm ansvarar för riggen på Götheborg of Sweden

Marie-Louise Edholm ansvarar för riggen på Götheborg of Sweden och berättar att de inte riktigt vet hur originalriggen på gamla Ostindiefararen Götheborg såg ut. Det som är riggen på skeppet idag är egentligen en kvalificerad gissning på hur det såg ut på 1700-talet.

Marie-Louise berättar vidare att hela riggen består av naturfiber. Alla master är gjorda i fura och alla rep är gjorda av hampa.
Repen är handgjorda och när Marie-Louise kom in i bilden 2001, då var det förbjudet att odla och sälja hampa. Idag får man använda industrihampa, men man måste söka tillstånd. De fick köpa hampagarn som allt rep är gjort av. Det köptes från Ungern där det fanns ett spinneri. De fick stora trådrullar med otjärat hampagarn.

Marie-Louise och jag vid kanondäcket ombord på Götheborg of Sweden.

Marie-Louise vid stormasten på Götheborg. Den är gjord på traditionellt vis, där man använt 18 stycken furor för att tillverka stormasten.

Var tvungna att rensa garnet

De var fulla med knutor och annat, så de fick stå och rensa garnet och tvinna det så att knutarna lossade, för att sedan tvinna ihop det igen. Sedan när det var klart fick de tjära garnet. Tjäran skulle värmas upp till 60 grader och sedan började jobbet med att tjära garnet.

Garnet skickades sedan upp till Älvängens repslageri där de bearbetades med maskiner från 20-talet. Det kom även en dansk professionell repslagare, Ole Magnus, som stod för kvaliteten av repen. 25 ton hampa har gått åt till att tillverka repen ombord på Götheborg of Sweden. De behöver underhålla repen och varje år så måste repen tjäras in. Marie-Louise berättar även att 400 block används i riggen. Det tog cirka 10 år att bygga nya Ostindiefararen Götheborg.

Nu går vi ner till skansen där babordsvakt bor vid de röda gardinerna och styrbordsvakts vid de gröna gardinerna. Vid varje vakt så är det 17 personer. I skansen finns även hängkorgar som fästes i taket som man sover i.

Marie-Louise visar upp en bit trä som kommer från originalskeppet Götheborg som är infälld i däcksbalken.

Här är vi inne i stora kajutan.

Ny resa till Asien 2022

I våras förvärvade Transportföretaget Greencarrier AB alla aktier i Svenska Ostindiska Companiet AB, SOIC AB, av Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg, och är därmed också skeppets nya ägare. Det är så otroligt kul att någon satsar pengar i detta fantastiska skepp och får det att leva vidare.

I augusti gjordes en seglats till Stockholm och tillbaka till Göteborg. Under 2022 planeras en ny resa till Asien.

Stort tack till Anna Holmdahl White som tillsammans med Marie-Louise Edholm tog mig på en rundtur på skeppet Götheborg of Sweden.

Här kan ni läsa mer om Götheborg of Sweden


Idag får ni träffa Brastadsbon Pierre Holgersson. Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck och sätter Lysekils kommun på kartan med sin tillverkning av olika figurer.

 

CI2A6225.jpg
Pierre Holgersson jobbar med en figur.

Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck. Sommaren 2002 när Stenbeck dog hade Pierre hand om Jans båtar som låg i Saint Tropez. Idag bor och jobbar Pierre i Brastad med sitt företag Bloodstones Creatives AB. Namnet Bloodstone var arbetsnamnet på en Bondfilm berättar Pierre. Nu blev det inte filmens namn men Pierre behöll namnet på sitt företag.

Pierre är född och uppvuxen i Brastad men har bott både i Munkedal och Uddevalla innan han flyttade hem till Brastad igen.

Victimizer Väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003 Projektledare Pierre.jpg
Victimizer väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003.

Här kommer Pierre´s egna berättelse om sin tid med bl.a. Jan Stenbeck. 

Under min uppväxt har jag alltid varit inblandad inom båtbranschen då min far var inblandad i bland annat Nimbus under tidigt stadium vilket gjorde att jag ofta sprang i bakgrunden och genom det fått intresset för båtar genom  detta.

Efter Högstadiet började jag gå omvårdnadslinjen på gymnasiet men inom någon månad eller 2 hoppade jag av denna för att helt koncentrera mig på båtar och komposit på heltid.

Jobbade på olika varv.

Mellan 1986 till 1997 Hoppade jag runt på de olika varven för att lära mig så mycket som möjligt då min hunger att lära mig så mycket som möjligt var rätt så stor. Jag var med av bygge av allt från sjöräddningskryssare, segelbåtar, motorbåtar, grundstötningar till ombyggnad av racingbåtar (segel).

Många kvällar och nätter under denna tid gick åt att göra lite extra arbete med att ta fram pluggar och formar till olika aktörer inom olika branscher.

Hjälpte till med sportbilen Indigo! 

T.ex. var jag en hel del i Arvika för att hjälpa till med framtagning av Sportbilen Indigo 3000 som nu på senare år fått en liten nystart av Von Braun.

Samtidigt att få vara med vid bygget av Action House i Lööken, Danmark tillsammans med en hel del udda personer som väckte lite upptäckarlust med att skapa lite figurer, berg o.s.v. inom nöjeparksbranchen.

Jobbade som billackare.

1997 hände en hel del i mitt liv som gjorde att jag ville testa lite nya grejer. Jag började arbeta som billackerare på Måleriet på Autonova och hade sån tur att jag fick ständigt kvällspass vilket gjorde mina möjligheter att fortsätta min upptäckarlusta av nya saker och nya människor under resterande del av dagen.

Började skapa lite saker i t.ex. Sälen med klätterväggar, figurer, och början av det som idag är Snögubbeland.

Åker till Nya Zeeland. 

1999 åkte jag med några killar från Nya Zeeland till Gotland för att färdigställa en 80-fots båt helt i Kolfiber som en del svenskar hade misslyckats under en lång tid med att få klart vilket tog oss cirka 7 månader att få rätsida på och om jag inte minns fel lämnade vi alla Gotland dan före midsommar.

Americas Cup.

2 månader senare ringde en av dessa killar upp mig och frågade om jag kunde komma ner till Göteborg och hjälpa till med ett nytt America´s cup projekt, ingenting var klart men de hade köpt upp en 2 år gammal America’s cup båt från Nya Zeeland och skulle i varje fall börja träna lite.

Det första 4-5 månaderna stod vi i en gammal fabriksbyggnad på Eriksberg och försökte få i ordning på alla gamla saker som projektledaren köpt lite överallt. Jag kommer mycket väl ihåg att fastigheten vi stod i hade knappt några fönster så det var regn, snö och dimma om vart annat inne i lokalen och vi frös jämt.

Hull is 2 Tillverkning skrov America's cup båt iacc-63 örn 2002
Tillverkning skrov America’s cup båt iacc-63 örn 2002

Bygge av IACC-63  örn 2002.jpg
Bygge av IACC-63 örn 2002.

Segling IACC 63 örn 2002
Segling IACC 63 örn 2002.

 

Mycket jobb. 

I samma veva blev det klart att satsningen var seriös. En kille från Nya Zeeland vid Namn Chris Mellow blev kontrakterad för att leda bygget av den första båten av 2 som fick byggas och jag var inte sen att hoppa på även detta men hade kanske inte räknat med så mycket jobb 07.00 till 21.30 6 dagar i veckan i 6 månader. Men med hjälp av många härliga människor gjorde det definitivt lättare.

Testsegling IACC-63 örn 2002.jpg
Testsegling IACC-63 örn 2002.

 

Satte upp en bas i Frankrike.  

Under samma period satte projektet upp en bas i södra Frankrike där träningen pågick för fullt där seglarna var nere 3 veckor i stöten och mellan passen var de hemma 1 vecka och vilade sig. Under alla dessa stopp var jag nere i Frankrike och servade båtar från skador samt att bygga om båten efter seglarnas önskningar. Ibland blev det ensamt men en bra lärdom att lösa problemen själv innan de kom ner igen.

Ju vanare seglarna blev desto mer gick sönder på båtarna och med resans gång blev mina stopp i Frankrike längre och längre.

 

Fyllde 30 år. 

Vid denna tid delade jag lägenhet med en segelmakare från Danmark som luskade ut att jag fyllde 30 år, och vid denna tidpunkt bjöd han på lunch där jag, Tim, Projektledaren Mats Johansson och OS-guldmedaljören Jesper Bank deltog för att fira min 30-års dag och under denna lunch fick jag en hel del frågor om båtbygge och tenderbåtar i synnerhet. Jag svarade så gott jag kunde och gav kanske en del tips.

 

Jan Stenbeck ringde. 

Några dagar efter denna lunch fick jag ett telefonsamtal från Jan Stenbeck som frågade om jag kunde tänka mig att  kolla lite mer på en bra tenderbåt till Projektet vilket jag gjorde och lämnade ett par tips.

 

 Victory Challenge. 

Nu ville Mats Johansson och Jan Stenbeck att jag skulle bygga en tenderbåt till projektet och nu hände allt väldigt snabbt. Jag blev bortplockad från bygget av båt nr: 2 till projektet utan blev istället projektledare för Jan’s eget lilla projekt med Ribbåtar på 45-fot med stora motorer där 3 skulle gå till Victory Challenge och en skulle han själv ha i St. Tropez.

Problemet var att jag hade bara 6 månader på mig att bygga ett komplett formset, samt 4 kompletta båtar. Förmodlingen var jag ung nog att inte förstå situationen utan bara körde på. Alla inklusive konstruktören sa att det var omöjligt. Alla sa att det klarar inte ens de stora varven.

 

6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St. Tropez av mig personligen.

Men med 6 killar körde vi på 7 dagar i veckan och ja det gick utan någon hjälp av de stora varven. 6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St Tropez av mig personligen. Vi hade lite duster jag och Jan men dessa var alltid sakliga och med full respekt för varandra.

Efter hans bortgång dog projektet lite, vilket gjorde att de flesta gick vidare till nya projekt och så även jag under en tid.

Båt byggd till Jan Stenbeck. Levererades till Honom själv i St Tropez.jpg

Åkte vidare till Danmark.  

Bland annat for jag till Danmark för Bygget av J-Class båten Ranger och därefter bygget av en 130-fots highspeed båt till en Mexikanare.

Men under 2005 började Jan’s son Hugo driva på för att få igång projektet igen inför America’s cup 2007. Som första start var vi tillbaka i de gamla lokalerna på Eriksberg för att bygga om 2 av båtarna så att dom skulle passa in i de nya regelverket för IACC-båtarna. Men bristen på pengar var ständigt närvarande vilket gjorde att det hela tiden stoppade upp men vi lyckades till slut få båtarna i sjön för den nya för-serien till America’s cup.

Åkte med lite som Shorecrew för att hjälpa projektet men efter deltävlingen som var i Malmö 2006 bestämde jag mig för att hoppa av.

Började jobba för Massimo Moratti som var ägare till Inter. 

En månad senare började jag arbeta för Massimo Moratti som var ägare till Inter och byggde en stor ribbåt till han i Dingle av alla ställen. Och eftersom att han var involverad i det Italenska teamet Luna Rossa blev det en del jobb för dessa killar istället samt för hans bolag Tecnorib och Pirelli under 2 år.

Victory 1
Pierre med gänget som hade hand om båtarna mellan racen.

 

Började jobba som underleverantör till HallbergRassy. 

Jag kände att nu var reslusten inte så stor längre utan provade att vara hemma istället med bland annat som underleverantör till HallbergRassy ett litet tag, men serieproduktion är inte så inspererande så började med att varva det med andra jobb som att bygga alla formar till Volvo Polestar’s nya TTA bil 2012 som exempel, eller som shorecrew för Team New Zealand under deltävlingen i Göteborg för 2 år sedan.

Vtc 2.jpg
Prototyp till förserie Volvo VTC.

Vtc 1 (1).jpg

 

Började bygga figurer 91-92.

Som jag tidigare berättat började historien med figurer runt 91-92 under bygget i Lökken och fortsatte under några år som ett litet kul arbete att göra på kvällar och liknande när tid fanns.

Fortsatte  med en hel del arbete för Djurs sommarland i Danmark som t.ex. 2 st 5 meters späckhuggare som hängde över maskinen som skapade vågor i vågpoolen samt en del konstiga figurer till Bonbonland i samma land.

95-97 blev det en del resor till Sälen med skapande av klätterväggar, troll och skissande på ett nytt barnområde, vilket tillslut blev för stort för mig att ro ihop själv utan lämnade över det till andra aktörer.

Efter denna besvikelse låg jag lågt med figurer under några år och tiden räckte inte heller till för detta utom för någon enstaka sak någon gång ibland.

 

Men de senaste 5-6 åren har det ökat sakta men säkert och blir bara mer och mer. Allt från speciella skyltar, enstaka figurer till hela områden. Vattenpark i Sjöbo.

Här är en barnpool vi gjorde till sjöbo kommun. Grodor, vattenrutch och träräcken gjorda av oss..jpg
Figurer till en vattenpark i Sjöbo.

Insekter till en insektsutställning på Skansenakvariet som ska hålla på i 3 år.

Groda till skansenakvariet. Levererad maj 2016.jpg
Groda till Skansenakvariet.

dyngbagge 2.jpg
Dyngbagge Skansenakvariet.

Skansenakvariet leverans 2017 (maj).jpg

Bönsyrsa till skansenakvariet leverard i Maj 2017.jpg
Bönsyrsa till Skansenakvariet.

Lekparker till några kommuner i närområdet, Sommarland i Skara m.m.

Fjäril till Lekpark
Fjäril till en lekpark.

Nu ligger mest fokus på att färdigställa projektet till Jernhusen AB där jag tagit fram en Alfon Åbergs figur. Tanken är att det skall stå en Alfons Åberg figur vid järnvägsstationerna i Sverige. Alfons figurerna fick godkänt och 7 stycken skall fram i första skedet.

28276291_1578450528929746_3868959548454094173_n

28168107_1578450345596431_7616248085510646089_n

27973379_1578450138929785_5146036014456653887_n.jpg
Alfons Åberg.

Har många projekt på gång.

Just nu så håller Pierre på med lite olika saker. När jag hälsade på honom höll han bl.a. tillverka en delfin som skall stå på en monter där det står vilka öppettider de har på en hemlig nöjespark i Sverige.

CI2A6234.jpg

 

Älgar som gråsuggor.

Han och en kompis har även gjort lite reklamsaker till en speltillverkare i Sverige. Det ligger en älg hos Pierre och han frågar; ”om jag sett gråsuggorna som ser ut som sälar”? ;”Ja, det har jag ”svarar jag. Älgarna skall till en flygplats fast det är först i september som de skall ha älgarna. Innan dess skall de gjutas i betong.

CI2A6237.jpg

Pierre har många projekt igång. Just nu jobar han med lite figurer till en lekplats i en grannkommun. Han har även en del hemliga projekt på gång som han inte kan prata om när vi träffades.

Mentice/Simuleringsmaskiner.

Mentice/Simuleringsmaskiner är ett annat intressant projekt där utvecklingen går i rasande fart där läkare simulerar olika scenarier med allt från hjärtinfart till stroke.

Dessa maskiner gör att läkare kan öva för att säkerhetsställa sin kompetens innan de börjar arbeta med en riktig patient. Vi har här ett långtidskontrakt för ett intensivt samarbete med produktion och utveckling.

 

Jag frågar Pierre vad han har för framtidsplaner?

– Utöka idén. Jag behöver utveckla och få tillgång till större lokaler.  Till de projekten som är på gång så räcker inte min nuvarande lokal till.

Det skall bli spännande att följa Pierre i framtiden och se hur hans företag utvecklar sig.

Bloodstone har även ett avtal om samarbete och agentverksamhet utanför Norge för ett Bolag som heter www.Easyform.no vilket har världens största fräs för utveckling av prototyper inom marinindustrin som exempel.

I samma företagsgrupp som easyform finns även t.ex.

www.lefdalmine.com

www.nordwest3d.com

www.stadttowingtank.no

Bloodstone Creatives AB på Facebook.