Idag får ni träffa Mattias Jonsson från Lysekil som är en av fem som blivit nominerad till posten som ny kommunstyrelseordförande i Göteborg

Det finns fem kandidater till posten som ny kommunstyrelseordförande i Göteborg och en av dem är 41-årige Mattias Jonsson från Lysekil. Jag fick en exklusive intervju med honom när han var hemma i Lysekil på en snabbvisit under julhelgen.

CI2A4277
Mattias Jonsson.

För dem som inte vet vem Mattias är så bad jag honom helt enkelt att berätta lite om sig själv.

– Jag är 41 år och har en dotter på 7 år och är uppvuxen i Lysekil. I 26 år har jag bott här och sedan flyttade jag till Stenungsund. Efter det så flyttade jag vidare till Göteborg där jag bor idag.

Hur var din uppväxt i Lysekil?

– Lugn, bra, trygg och det var i Lysekil man skulle bo. Man behövde inte åka utanför rondellen för allt fanns här i Lysekil på den tiden. Jag gick på en förskola i Badhusberget, lågstadiet på Färgarskolan, mellanstadiet på Kronbergsskolan, Gullmarsskolan och slutligen Gullmarskolansskolans Gymnasie. I gymnasiet gick jag på ellinjen för jag ville bli elektriker.

När jag kom in på gymnasiet så sa min syokonsulent; ”att ska du ha ett jobb sedan så ska du gå ellinjen för de som går den linjen får jobb innan utbildningen är färdig”. Nu blev det inte så för då kom 90-tals krisen. Bara här i Bohuslän var det cirka 40 % arbetslöshet bland elektrikerna.

Jag sprang ner till Arbetsförmedlingen på Kungstorget och träffade en arbetsförmedlare och hoppades att det skulle finnas något arbete till mig. Svaret jag fick av arbetsförmedlaren var; ”som man bäddar får man ligga”. Detta var första gången jag blev förbannad på någon vuxen. Först att ha blivit rekommenderad att gå denna utbildning och sedan höra orden ”som man bäddar får man ligga”.

Hur kom du in i politiken?

– Efter gymnasiet när jag inte fick något jobb så blev jag erbjuden en utbildning på Komvux. Det var en teknisk utbildning på fyra år som var komprimerad till ett år. Det var mycket självstudie och ganska intensivt. Jag gjorde klart utbildningen och där träffade jag en kompis som heter Ricard Söderberg som frågade mig om jag inte skulle följa med på ett politiskt möte med SSU, och det lät spännande. Där någonstans började intresset för politiken. Till valet 1994 stod jag på listan till fullmäktige och kom in och där satt jag i sex år.

Då hade vi 57 % och Stig Nilsson satt vid makten. Det fanns en likhet mellan Stig Nilsson och Göran Johansson som satt vid makten i Göteborg. Det de gjorde var för Lysekil kontra Göteborgs bästa. Det var två starka ledare.  Senare flyttar jag till Stenungsund och var då tvungen att lämna politiken i Lysekil.

Jobbade du något på somrarna här i Lysekil?

– Jag jobbade bl.a. på Marinan på Grötö och servade båtar, jobbade även lite som elektriker och sommarjobbade också på G & M. Det blev att man hankade sig fram med olika jobb tills jag blev anställd på Volvo eller Autonova som det hette då. Jag hade gått en halvårsutbildning i Uddevalla och tack vare den så blev jag anställd på Autonova.

När blev du klubbordförande på Autonova?

– Jag var runt 25 år när jag fick frågan om detta, men tackade nej första gången. En kvinna blev ordförande. Efter ungefär ett år lämnade hon posten och jag fick förfrågan igen om att bli ordförande och tackade då ja till detta. Samtidigt vid denna tid så satt jag i fullmäktige i Lysekil och de tyckte att jag jobbade politiskt och att jag kunde detta.

Varför flyttade du till Stenungsund?

– När jag jobbade på Volvo i Uddevalla blev det mycket möten i Göteborg och att hålla på att pendla på detta sätt gick inte i längden. Jag kom med i Metalls koncernfack på Volvo och vi hade en del koncernförhandlingar i Göteborg. Det blev lite lugnare att bo någonstans mittemellan och därför valde jag Stenungsund.

En lite rolig parantes var att jag hade en båt liggande i Lysekil och var även med och fattade ett beslut om att båtplatserna skulle vara dyrare för de som inte var skrivna i Lysekil. Nu flyttar jag och får genast en dyrare båtplats och funderade på om jag verkligen hade varit med och fattat detta beslut. I Stenungsund kom jag också med i fullmäktige och satt där i två år innan jag flyttade ner till Göteborg.

Hur kom det sig att du flyttade till Göteborg efter bara två år i Stenungsund?

– Det blev så att jag lämnade Volvo. Jag sökte ett jobb som förhandlingsombudsman på Metall i Göteborg och fick det 2004. Metall 41:an i Göteborg var en ganska stor avdelning som den hette på den tiden. Jag blev verkligen glad över att jag fick detta jobbet och de sa till mig att det är bra om du flyttar ner till Göteborg och bor här för det kan finnas möjligheter till politiska uppdrag.

Vad har hänt de åren du bott i Göteborg?

– Jag höll på som förhandlingsombudsman på Metall och kom in i lite olika politiska uppdrag där jag bl.a. satt i byggnadsnämnden och i Stadsdelnämnden i Majorna i en mandatperiod. Sedan fick jag frågan från mina partikamrater om jag ville hamna på listan till riksdagen. Det var inte helt självklart om man skall bilda familj och man funderar på hur de skulle fungera. 2008 fick jag min dotter och jag minns att jag fick frågan på våren om riksdagen och jag sa att jag ville vänta att ge något svar förrän efter sommaren.

När jag kom tillbaka till hösten så sa jag ja för detta lät väldigt spännande. Jag hamnade på 5:e plats och 2010 blev jag invald och hamnade i justitieutskottet. Nu är det andra perioden jag sitter i riksdagen och är tjänstledig från mitt jobb i Göteborg. Nu sitter jag i riksdagen och i näringsutskottet. Det har varit en ganska intressant tid med partiledarbyten m.m.

När jag gick i skolan här i Lysekil så hade jag aldrig trott att jag skulle hamna i riksdagen och vara politisk aktiv överhuvudtaget. En tanke som fanns när jag var liten var att bli brandman men det var jag nog inte tillräckligt tränad för att bli.

Detta med politiken har fungerat väldigt väl och så fort man kommer in och får ett ansvar för något så blir man ganska taggad av det och man brinner för frågorna och tycker att det är väldigt kul. Jag ångrar inte detta överhuvudtaget.

Nu är du nominerad för ett annat uppdrag hur känns det?

– Ja nu är jag nominerad som gruppledare för Kommunstyrelsen i Göteborg. När Annelie Hultén berättade att hon skulle lämna sitt uppdrag så ringde det en massa samtal som tyckte att jag skulle ställa upp. Det är ett stort beslut att ta och ändrar livet helt fullständigt. Jag får lämna riksdagen och man får vara aktiv 24-7 hela året.

Det är fantastiskt att bara få fråga om detta och det är nog ett av de finaste uppdragen jag kan tänka mig, att få leda Sveriges andra största stad med den historien som finns där. Det är många starka företrädare som har lett staden. Sen från att bli nominerad till att man blir Kommunstyrelseordförande är en annan sak.

Det roliga i det hela var att det blev en öppen process inom partiet för detta har alltid varit en sluten fråga och detta är helt unikt. Innan har det alltid varit slutet för oss själva inom partitet där vi väljer vår ledare. Den öppna processen har blivit väldigt positivt bemött där man frågar de som är nominerade vilka frågor de brinner för och varför man ställer upp.

Saknar du Lysekil?

– Ja, det gör jag. Jag försöker komma hit så fort jag har tid. Sommaren och nästan alla årstider försöker jag ta mig tid att komma hem.

Har du något fritidsintresse?

– Jag sysslar inte med någon sport, men är väldigt intresserad av båtar. Jag försöker alltid gå på båtmässan i Göteborg och prenumererar på lite olika båttidningar. Jag äger en båt som jag grejar med och det är väldigt avkopplande att kunna jobba med den praktiskt. Man kan sitta på möten och sammanträde men ibland behöver man något annat också. När man väl får båten i sjön på våren så känns det fantastiskt härligt.

Hinner du med att följa den politiska utvecklingen i Lysekil?

– Ja, Jag försöker följa den lite, men inte i detalj vill jag påstå. Men jag vet att styrandes budget föll och det är lite turbolent om jag får utrycka mig försiktigt. Det är samtidigt en konstellation som är ganska ovanlig. Detta är inte bra för Lysekils kommun som skulle behöva stabilitet och tydlighet. Samtidigt måste de finnas ett starkt förtroende för dem som bor här som sitter och styr det hela och att man har kontroll över situationen. Det har varit många år som det varit dålig ekonomi och misstro mot kommunledningen. Det är farligt när det blir så.

Hur ser din vardag ut idag?

– Jag bor själv i ett hus i Göteborg och har en dotter som jag träffar så ofta jag kan. Det blir mycket resande till Stockholm. I Stockholm blir det oftast långa dagar. Ibland kan det vara ett frukostmöte vid 07:30 någonstans i Stockholm och ibland kan man sitta i debatter fram till 23:00 på kvällen.

Det blev ett mycket intressant samtal med Mattias. Nu håller vi tummarna att han når ända fram. Den 4 januari var det sagt att valkommittén skulle presentera sitt förslag, men redan igår den 28 december lämnade valkommittén ett namn och den 18 januari har de en extra distriktkongress där beslutet skall fattas.

CI2A4281.jpg
Jag och Mattias.

 Som en sista fråga så ber jag Mattias att beskriva Lysekil med några få ord.

– Sommarstad, havet, klipporna, invånarna och hemma.

Stort tack Mattias för att du ställde upp på en intervju och lycka till nu.

Ralf Karlsson har som hobby att tälja träfigurer

Idag får ni möta en riktig snidare. Jag träffade Ralf Karlsson som redan vid tidig ålder började göra figurer i trä. Jag måste säga att jag blev väldigt imponerad av Ralf som fyller 80 år nästa år och alla de figurerna han gjort i trä.

IMG_6135
Ralf Karlsson i sin bo med sina figurer.

Det hela började redan när han var pojk. Ralf tar fram en figur som troligtvis är den första figuren han gjorde i trä. När han fick denna figuren så kom han inte ihåg att han hade gjort den. Men han berättar att hans faster Hulda Johnsson som dog för 2 år sedan på servicehemmet här i Lysekil hade sagt till sin son om jag dör så skall Ralf ha denna figur för den gjorde han till mig när han var 12 år.

Ralf hälsade på faster Hulda och skulle göra en figur av henne. Han var där och tog kort men tyvärr så hann han inte visa upp den för Hulda, hon dog strax innan den var klar. Men Ralf berättar vidare att han gjorde färdig figuren och gav till Huldas son. Hulda som träskulptur stod på bardisken på Pelles krog efter begravningen av Hulda.

En dam från Borås som Hulda hade jobbat med en gång i tiden var på begravningen och efter middagen sa hon att det var första gången som jag varit på en begravning där personen varit närvarande och syftade på Ralfs träfigur av Hulda. Det var beröm nog berättar Ralf.

DSCN0454
Faster Hulda.

Ralf berättar att när han kom upp i folkskolan på Färgarskolan så bodde vaktmästaren högst upp i skolan och han värmde upp hela Färgareskolan med ved. Så när hösten kom så var hela skolgården nästan täckt med ved. Veden skulle ju räcka hela vintern. På rasterna så satt de och tog bort barken på träkubbarna och gjorde barkbåtar. Där började han tälja barkgubbar. Tjejerna i klassen frågade ofta Ralf om han inte kunde tälja en figur till dem.

Slöjdlärarens dotter täljde han en figur till en gång som hon tog med hem. Pappan frågade dottern vem som gjort den. Jo den har Ralf gjort sa hon. Nästa gång det var slöjd så sa läraren till Ralf när han stod och gjorde en skärbräda att du skall inte hålla på med det du skall tälja gubbar.

I alla år från klass 3 till 8 så täljde Ralf gubbar i slöjden. Någon termin så gjorde han spelpjäser till ett schackbräde med kungar och damer m.m. Ralf han var så trött på att tälja figurer berättar han vidare. Han berättar att de andra gjorde lampfötter, pallar och annat.

Vid en skolavslutning så gick Ralfs mamma med till slöjdsalen och frågade vad han hade gjort. Där stod figuren och hon sa, kan inte du göra något som de andra gör. När skolan startade upp igen sa Ralf till slöjdläraren som kände Ralfs mamma att morsan vill inte jag skall hålla på att göra gubbar och tänkte att nu slipper han väl ifrån dessa gubbar. Mamma vill att jag gör en braspall sa han till slöjdläraren. Jag gör en sådan sa slöjdläraren. Slöjdläraren gjorde den och Ralf skrattar och berättar att den har han kvar efter mamma inne i huset. Så det blev fler figurer för Ralf.

IMG_6057
Ralf första figur i trä.

Efter skolan så började han som typograf på Lysekilsposten. 1959 slutade Ralf på Lysekilsposten och startade ett tryckeri och jobbade med det i många år. Under den här tiden blev det inte mycket figurer. Men så började Lysekilskarnevalen.

Han blev lotteriföreståndare i Viking hockey. De i Viking ville att Ralf skulle göra något till karnevalståget. Han funderade och började göra stora figurer i papier mache och hönsnät. Han tänkte att jag gör någon Lysekilskändis. Han gjorde Uno Qvillberg som var kommunalråd då. Problemet var att när figuren torkade så ändrade den form. Men han gick in till grannen Leif och frågade om han kunde se vem det var som han hade gjort. Det är ju Uno Qvillberg sa Leif. Ja det är det sa Ralf med ett leende. Men frågan är vad skall jag använda han till. Jo sa Leif, gör krabb-Johan också så kör krabb-Johan flakmoppe  och så sitter Uno fram på flaket.

Tiden var knapp men han gjorde även Henry Didricksson och Bertil Nilsson. Han hann bara göra huvudena men det blev en succé. Han vann karnevalståget åt Viking. Han utvecklade papier mache tekniken och har även gjort L.Laurin som står nere på Laurin museet. Nu kom intresset för figurer tillbaka. Han gjorde några gubbar och fick inspiration från folk som tycket de var så lika originalen. Sen har det fortsatt.

När han har lite tid över så går han ut i boa och sätter sig och täljer. Han har engagerat sig mycket Viking och även hjälpt sonen Mikael ibland som tog över tryckeriet efter att Ralf slutade. Jag frågar Ralf vilket träslag som är lättast att tälja i. Al har han använt sig mycket av, men nu så täljer han i lind för det är mycket mjukare. Det är som att skära i ost jämfört med al berättar Ralf.

Scan0009 - Copy
Krabb-Johan.
Scan0011
L.Laurin & Ralf.

Vi pratar vidare om det här med karnevalen, det är något som Ralf saknar. Han hämtar en pärm och visar lite bilder från de åren han byggde figurer till karnevalstågen. Jag minns ju dessa fantastiska skapelser när de rullade genom Lysekil. Ralf berömer Ingemar Larson för hans kämpande med karnevalen. Han var en eldsjäl säger Ralf. Här kommer lite bilder från Vikings karnevalsekipage som Ralf byggt genom åren. Papier mache är matrialet han gjort dessa figurer i.

Scan0003 - Copy
Scan0004 - Copy
Scan0007 - Copy
Scan0006 - Copy
Scan0008 - Copy
Här jobbar Ralf med det som skall bli en kamel.
Scan0012
Scan0005 - Copy
Scan0002 (2)
Scan0002 - Copy
Scan0011
Scan0012
Scan0010 - Copy

Vilka roliga minnen man har från karnevalen säger Ralf. Vi kikar vidare på hans träfigurer. Större figurer i träd som troll gör Ralf också.

IMG_6060
Ett troll som Ralf börjat med.

Det har blivit en del figurer genom åren. Inne i boa hänger det en bild på Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt som han skulpterat. Löfven jagar Reinfeldt med en svetslåga. Den här gjorde han då Löfven blev vald som ledare för socialdemokraterna. Den står idag på Stefan Löfvens kontor i Stockholm.

IMG_6067
Löfven och Fredrik Reinfeldt

Han gör en del politiker både lokala och rikskända berättar han. Han gjorde en med Anders Borg som idag står på PRO här i Lysekil.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
IMG_6109
Olof Palme med sin säregna stil i talarstolen.
IMG_6115

Det är ju med glimten i ögat han gör dem berättar han. När Peter Harrysson var programledare för ”så skall de låta” så gjorde han Peter, Anders Berglund och Robert Wells med olika politiker.

Så skall det låta.

Peter Harrysson figuren har han lämnat till Peter när han var här i Lysekil för några årsedan på Allsång i parken. Det blir även lokala politiker som Ralf täljer.

IMG_6073

Även Lysekilsprofiler har Ralf täljt.

IMG_6104
IMG_6117
IMG_6128
IMG_6088
IMG_6098
Hockeyspelare från Viking.
Zlatan.
DSCN0207
Björn Hellberg.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
The Simpsons.
IMG_6108
Christian Olsson.

Listan kan göras lång med alla figurer i trä Ralf gjort. Fåglar täljer han också. I de yngre åren så målade även Ralf tavlor i liten skala. Men när Stenas stora båt låg vid kaj här i Lysekil målade han av den innan den åkte.

IMG_6142
Ralf med tavlan han gjorde på Stenabåten när den låg vid kaj i Lysekil.

Ralf är en riktig konstnär. Tusen tack Ralf för att jag fick besöka dig i ditt hem. Fantastiskt trevligt och roligt.