Lysekils Vänner jobbar på för fullt. en bro och ett hopptorn står på Lysekils Vänners önskelista

Lysekils Vänner jobbar på och igår efter att de var klara för dagen så bjöds det smörgåstårta hos Magnus ”Brynäsaren” Johansson på Alcro Färg här i Lysekil. Inte nog med detta, Magnus sponsrade även Lysekils Vänner med 10 000: -.

Full fart, glada miner och frisk vind

Det är full fart när jag besökte byggandet av strandpromenaden, glada miner och frisk vind. Nu ser man flaggstången i Ålevik och nu är det cirka 30 meter kvar av etapp 2, berättar Roland Karlsson, ordförande i Lysekils Vänner när jag besöker dem vid bygget av strandpromenaden mellan Långeviks badplats och Ålevik.

Om de hinner klart de meter som är kvar på etappen innan vinteruppehållet, återstår att se. Till våren så fortsätter de med etapp 2 och startar sedan med etapp 3.

Sponsrade med glas av Silikonglas System Sweden AB i Lysekil

Roland berättar vidare att ett soldäck byggs med en underbar utsikt. Där kommer de på längden att sätta upp 12 meter med härdat glass, som Greger Pihl och Emile Träskvik på Silikonglas System Sweden AB i Lysekil sponsrat med.


Märks att de är uppskattade

Man märker verkligen att det jobbet Lysekils Vänner gör är mycket uppskattat. De som jobbar med strandpromenaden blev inbjudna till Folkan med respektive och där fick de se nya Bond filmen.



Det blev även inbjudna till Martin Backman och hans företag Lysekils Turism & Kustservice AB där han även har restaurangen Captains Corner, där de fick avnjuta färska skaldjur.

Martin och Ann-Helen.

Foto: Björn Cederloo.

Foto: Martin Backman.

Igår blev det besök hos Magnus ”Brynäsaren” Johansson som driver Alcro Färg här i Lysekil. Magnus bjöd på smörgåstårta och passade även på att skänka en check på 10 000 kronor till Lysekils Vänner.

Magnus Johansson och Mikaela Jonasson. Foto Björn Cederloo.

Foto Björn Cederloo.

Foto Björn Cederloo.

Tar tillvara på spillvirket

Två solstolar har byggts av spillvirke av Håkan Andersson och Bo Karlsson. Detta blir ett fint komplement till promenaden.

Bo Karlsson och Håkan Andersson visar upp de fina solstolarna de byggt.

Så här ser det ut på kvällarna vid Långeviksberget när ni går den första delen av strandpromenaden. En del av strandpromenaden är upplyst, tack vare Leva i Lysekil AB.


En bro och ett hopptorn står på önskelistan

Roland berättar vidare att en bro över viken vid Ålevik och ett hopptorn i Ålevik, står på Lysekils Vänners önskelista. Om detta går att finansiera eller inte återstår att se. De har ansökt om pengar, men det tar ett antal månader innan de får besked. Fortsättning följer.

Foto: Lysekils Vänner.

DEN SOM VILL GE ETT BIDRAG TILL PROJEKTET KAN GÖRA DET TILL BANKGIRO 745-0760 ELLER SWISH TILL 1230980524.

VILL MAN BLI MEDLEM I FÖRENINGEN SÅ SÄTTER MAN IN ÅRSAVGIFTEN PÅ 100:-/MEDLEM ELLER 300:- FÖR FAMILJEMEDLEMSKAP TILL BANKGIRO 745-0760 ELLER SWISH TILL 1230980524. 

Lysekils Vänners hemsida

Lysekils Vänner på Facebook

Picture

Idag får ni följa med till Folkets Hus Bio i Lysekil och träffa Folkets Hus ordförande Kent Fredriksson

Folkets Hus Bio går en härlig vår tillmötes med en ny projektor och massor av bra filmer. Jag träffade Folkets Hus ordförande Kent Fredriksson som sedan barnsben sprungit på Midgård, Folkan och Storan och tittat på biofilmer. Han jobbade även i tidig ålder på Folkets Hus Bio med att affischera, fläcka biljetter och senare skötte han även Folkans filmprojektor.

CI2A4241.jpg
Kent Fredriksson utanför ingången till Folkan.

 

stan hela familjen Fredriksson har hjälpt till på bion på Folkets Hus.

Kent berättar att nästan hela familjen Fredriksson har varit engagerade i bion på Folkets Hus. Kents pappa Eric Fredriksson som var kryddmästare på Abba var med i styrelsen, föreståndare för bion och köpte in de filmerna som visade på biografen.

När Kent blev runt 13 år så fick han börja cykla runt och affischera om att det var bio på Folkan. Senare blev det även till att fläcka biljetter och vara vakt inne på bion. Det var en maskinist i maskinrummet med två stycken projektorer som växlade mellan varandra. Idag är det lite enklare tillägger Kent. I slutet på 80-talet började Kent även med att köra film, och ungefär i början på 90-talet kom han med i Styrelsen för Folkets Hus.

Bion har funnits med i hans liv.

Ända från det att Kent var liten har bion funnits med i hans liv. Han minns inte den första filmen han såg, men tror att det var någon film om Tarzan eller något liknande. På den tiden så fanns det tre biografer i Lysekil och folk gick mycket mer på bio än vad de gör idag.

Kent berättar att det visslades i biljetterna på den tiden. Man vek resten av biljetten på ett speciellt sätt och satte den mellan fingrarna och visslade så det stod härliga till inne i biosalongerna. Kent visar på en pappersbit och både jag och Kents son Eric får ont i öronen och det fungerar verkligen.

CI2A4210.jpg
Kent med sonen Eric inne vid entrén på Folkets Hus Bio.

Blev ordförande 2009.

Runt 2009 blev han ordförande i Folkets Hus. Styrelsen jobbar mycket för att bion skall gå runt och ser till att det köps in nya fungerande saker när det behövs. I april 2011 gick Folkan helt över till det digitala. De märkte att de fick nästan inga analoga filmer för att kunna visa på bion. Vissa kvällar fick de stänga för de hade ingen film. De andra stora bioägarna i Sverige som SF och Svenska bio hade gått över till det digitala systemet. De fick filmerna på en hårddisk istället för en filmrulle.

Eftersom det hade gått över till digitalt så behövde de inte göra en massa kopior på de analoga filmerna. Att göra en analog kopia på en film kostade cirka 30 000: – berättar Kent. Folkets Hus och Parker gick ihop och förhandlade med Norge om att få köpa ut deras projektorer.

I Norge är bioägandet lite annorlunda än det är i Sverige. Det är antingen kommunerna eller länen som äger biograferna. Norska staten gick in och bestämde att det skulle finnas samma märke av projektorer i hela Norge för att de skulle kunna handla upp serviceavtal till alla biograferna.

Det blev en massa projektorer till salu i Norge.

På grund av detta så blev det en massa projektorer till salu i Norge och då fick Folkets Hus köpa en digitalprojektor som var cirka fem år gammal till ett relativt bra pris. I våras började den gamla projektorn att krångla så det var dags att se över om man inte skulle köpa in en ny.

Folkets Hus sökte pengar på Filminstitutet för digitalisering och fick nästan hälften av pengarna för att köpa in en ny projektor. Detta var sista året SFI delar ut stöd till digitalisering. En ny 4K projektor kostar idag cirka en halv miljon. Sedan så skulle resten av projektorn finansieras.

De sökte även digitaliseringsstöd hos Kulturnämnden på Västra Götalandsregionen och fick detta beviljat sedan var det till att skrapa ihop resten av summan själva.

Ny projektor 4 K.

Den nya projektorn är nu installerad och det är fyra gånger så hög upplösning än den projektorn de hade tidigare. Den andra projektorn var på 2K. Bilden blir riktigt knivskarp berättar Kent. Det blev ett problem när de köpte in den nya projektorn och det var att den gamla 3D-insatsen till den gamla projektorn så man kan se på 3D-filmer inte passade till den nya projektorn. De kunde inte garantera att den gamla skulle passa men trodde att det kanske skulle fungera. I dagsläget går det inte att köra 3D men vi får se vad framtiden utvisar tillägger Kent. Ett nytt 3D kort kostar cirka 80 000: – och just nu finns inte de pengarna till att köpa in ett sådant. De har märkt att de har mer publik på 2D-filmer än de har på 3D.

CI2A4230
Eric och Kent vid den nya projektorn 4 K.

Satte in nya stolar för några år sedan.

För några år sedan satte de in nya stolar i biografen. Förut var det 242 platser mot 187 som det är idag. Förra gången de bytte stolarna var 1977. Ljudet är Dolby Digital 5:1 och de får mycket beröm för ljudet i biografsalen.

CI2A4223

Hur många besökare.

Antalet besökare varierar givetvis vilken film de visar. I genomsnitt måste det vara 30 personer på året per film för att det skall gå runt. Statistiken hittills i år är ungefär 43 personer i snitt. Målet är att de skall ha ett besök per invånare och år. Det finns cirka 14 000 invånare och det är målet per år. 2012 var ett väldigt bra år och då hade de 13 800 besökare.

Populära filmer.

2013 när ”100 åringen som klev ut genom fönstret och försvann” hade premiär hade de 13 föreställningar där 7 av dem var slutsålda. Där låg de på ett snitt på 166 besökare per visning tillägger Kent son Eric. James Bond går alltid bra och nya Star Wars är het och även filmen som har premiär på juldagen med Rolf Lassgård som heter ”En man som heter Ove” säljs det redan biljetter till. En annan film som gått riktigt bra är ”En underbar jävla jul” som hade premiär för ett tag sedan.

Förra julen 2014 var det ”Micke och Veronica” som gick väldigt bra. Alla de svenska filmerna som går upp på juldagen är väldigt populära och har en hög besöksnivå.

CI2A4237

Cafébion.

Cafébion har blivit väldigt populär och har många besökare när den går på tisdagar på Folkets Hus. Det finns även direktsänd Opera från Metropolitan för de som vill se det. Ibland har de även konserter som visas på bion med t.ex. Queen och för inte så längesedan hade de Pink Floyds ”The Wall” som var fruktansvärt bra berättar Kent. Lysekils Filmstudio finns också i Folkets Hus för de som vill bli medlem där.

Nytt bokningssystem är på gång.

I framtiden kommer du att kunna köpa din biljett direkt via ett nytt bokningssystem som de kommer att använda till Folkan Bio. Boka och skriv ut din biljett. Det finns tre olika system och de är intresserade av ett av dem berättar Kent.

Favoritfilm.

När vi sitter därpå Folkets Hus och pratar så kommer vi in på favoritfilmer och jag frågar Kent vilken som är hans favoritfilm.

– Jag har sett mycket film, men en film som jag älskar är ”O Brother, Where Art Thou?” från 2000. Det är en film av bröderna Coen. ”Nyckeln till frihet” med bl.a. Morgan Freeman är en annan favorit. Jag gillar många filmer och de senaste Bond har varit riktigt bra måste jag säga. Även Sagan om ringen filmerna och Star Wars är också filmer jag gillar att titta på.

Roliga minnen.

Kent har massor av roliga minnen från åren med bion. På slutet av 60-talet hade de ett system som hette Todd-AO och det var en 70 millimeters film. Framme på scenen byggdes det en duk på en ställning som var konkav. Samtidigt så hade de en 70 millimeters projektor som var vattenkyld.

Maskinisten som körde filmen glömde att stänga av vattnet som kylde projektorn och det blev stopp och översvämning. Filmlådorna blev fyllda med vatten och Kent tror att det var filmen ”Dessa fantastiska män i sina flygande maskiner”. Filmen var alldeles våt och Kent och hans bröder Leif och Tommy fick i uppdrag att torka denna film. De rullade ut 3,5 km film på filmstolarna för att den skulle torka. Den filmen var inte visningsbar sedan för den var rätt dammig och fick skickas in och renoveras berättar Kent och skrattar.

Biografintresset har gått i släkten.

Förutom Kent och hans pappa så har även hans två bröder Tommy och Leif jobbat på bion. Även Leifs son har jobbat på Folkan. Kents dotter Sanne har jobbat där och nu då också sonen Eric som är med när jag gör intervjun med Kent. Dottern Sanne fick sen jobb som biografmaskinist och föreståndare på biografen på Sälens Högfjällshotell under en säsong. Idag jobbar Kent och sonen helt ideellt på bion.

CI2A4214

Historiken om Folkets Hus och bioverksamheten i centrala Lysekil.

1898 visades det film för första gången i Lysekil, det var i Hotell Bergfalk (nuvarande Stadshotellet). Det var i så kallade ”Bergfalkska källarevåningen”.

1902 visades det film på dåvarande Folkets Hus, av en ambulerande Kinematograf vid namn Le Torti, senare samma år visade en Oscar Thomander med The Royal Biograf med levande bilder på samma ställe.

1903 öppnade handlare K.J. Asp Lysekils Kinematograf som låg inrymd i en mindre lokal i ett annex till dåvarande Hotell Lysekil som låg längst upp på Kungsgatan. Salen rymde omkring 50-60 platser, det var inte så noga med utrymmen och avstånd på den tiden. Biljetterna kostade 25 och 10 öre. Till musik och ljudeffekter använde man sig av en stor fonograf som var placerad bakom duken.

1905 Var det dags för den nya Folkets Hus att slå upp portarna för filmvisning.

1908 gjordes en första film om Lysekil. Det var Törnvall vid Folkets Hus som kom överens med en Charles Magnusson att göra en sådan film. En fotograf anlände och nu gällde det att få fatt på lämpliga platser och lämpliga offer som tålde ett kameraskott. En på den tiden känd sommargäst, Rosa Grundberg ställde välvilligt upp att medverka på filmen. Den första egentliga stora kappseglingen i Lysekil, torgliv och mycket annat fanns också med på filmen.

1909 öppnades återigen en biograf och det var Olympia-biografen som låg inrymd i samma lokal som den tidigare Lysekils Kinematograf låg. Huset hade nu ändrat namn till Hotell Continental. Biograflokalen var nu helt omändrad och fyllde väl den tidens krav och fordringar. Natten till torsdagen den 9 maj 1912 inträffade dock en stor eldsvåda varvid fem byggnader blev lågornas rov. Bland dessa byggnader var både Hotell Continental och det annex som Olympia-biografen låg inrymd i. Det byggdes en stor magnifik byggnad på samma plats (nuvarande Midgårdshuset).

1914 öppnade Gustav Adolf Törnvall (tidigare föreståndare på Folkets Hus) en biograf i denna byggnad och den fick namnet Regina-biografen.

1915 invigdes Sveabiografen belägen i Svenska Folkförbundets nybyggda fastighet på nuvarande Norra Kvarngatan. Biografen ägdes av föreningen och drevs även av densamma. Sveabiografens historia blev kortvarig, 1918 såldes fastigheten till biografägare August Sellergren från Halmstad. Sellergren lät nu ändra hela biograflokalen samt läktaren, vestibulen maskinrum m.m. så att det blev en verkligt flott biograf som uppstod under nytt namn Stora Biografen.

1918 slog Stora Biografen upp sina portar för allmänheten. Sellergren var bland vårt lands äldsta biografägare, och av den gamla tidens biografmän som kunde göra reklam. Han brukade i regel hålla ett litet föredrag på några minuter för publiken innan föreställningen började.

1921 slutade Sellerberg i Lysekil, flyttade till Uddevalla och övertog där Folkets Husbiografen.

1922 köptes Stora biografens fastighet av byggmästare Werner Melander, som på hösten 1923 själv övertog biografen. 1930 installerades ljudfilmsanläggning av märket Klangfilm.

1934 övertogs Reginabiografen av handlare Harald Hörnfeldt. Den fick återigen byta namn och döptes till Midgårdsbiografen. De tre biografer som fanns kvar i staden körde vidare och klarade sig igenom den stora biodöden som pågick i början av 1960-talet. I början av 1970-talet blev konkurrensen från bl.a TV för stor för Midgårdsbiografen och den lades ned. Storan körde vidare och klarade sig ända till 1987 då den också fick stängas. Den enda biografen som finns kvar i centrala Lysekil är Folkan Bio som numera är helt digital med den senaste tekniken.

Efterforskning: Kent Fredriksson Källa: Gustaf Engelbrektsson som på 1930-talet var föreståndare på Folkets Hus i Lysekil.

Stort tack för intervjun Kent Fredriksson och nu hoppas vi på en bra biovår och fullsatt i vår fina biograf i Lysekil.

 

 

 

 

 

 

 

Föreningen Lysekils Filmstudio firar 40 år nästa år

Hösten 1974 startade Lysekils Filmstudio av några entusiaster här i Lysekil. Det var bl.a. Kaj Thorngren, Christer Dahlqvist, Mona Schiller, Eva Henriksson/Hedman m.m. Nästa år så fyller föreningen 40 år.

IMG_8704
Fredrik Eriksson ordförande i i ”Lysekils Filmstudio” vid Folkan i Lysekil.

Jag träffade nuvarande ordförande i ”Lysekils Filmstudio” Fredrik Eriksson som berättade om filmstudion. Det finns idag cirka 90 filmstudios omkring i Sverige som är anslutna till ”Sveriges Förenade Filmstudios”. Under 80-talet så var Lysekilsföreningen vilande några år.

När föreningen startade 1974 var det mest skolungdomar som var med. Medlemsavgiften vid starten var 20: -. Idag kostar det 250: – för vuxen, studerande (Under 20 år) betalar 150: – i medlemsavgift per säsong. Idag är det inte så mycket skolungdom tyvärr berättar Fredrik. Men de försöker nå ut till ungdomarna också. Fredrik berättar vidare att Folketshus skapat en filmklubb för ungdomar.

Det blir säkert ett samarbete där säger Fredrik. Nu tar filmstudion sommaruppehåll men den kommer tillbaka i september igen. 6 stycken filmer har de visat under våren. ”Källan”, ”Lycka till och ta hand om varandra”, ”Snön på Kilimanjaro”, ”Äta sova dö”, ”Pojken med cykeln”, ”Amour” plus en extra film ”Searching for Sugarman”.

Idag kommer alla filmer digitalt och det är bra. Han säger att alla filmstudios inte har det och det kan vara ett problem.

filmstudiostart '74
Första utskicket från filmstudion.
IMG_8708
Annons i Lysekilsposten från 1974.

Tog även kontakt med Ulf Oskarsson som kom med i Filmstudion 1978-79.

Ulf berättar: En av dem som var med i styrelsen var Lars Forsberg som blev en känd regissör.Vi hade publikrekord i antalet medlemmar hösten 1979 och våren 1980. Vi hade då 220 medlemmar. Under en tid lät vi filmstudion vila då vi alla var slutkörda. Ulf startade då ”Bio Kontrast” med stöd av Folkan i Lysekil.
Det var enormt roligt att hålla på med film. Jag skickades bl.a. till Filminstitutet på Gärdet i Stockholm. Där träffade jag Jörn Donner som då var chef där.
Vi hade långt gångna planer på att ta hit regissörer till Lysekil till varje film för att berätta om filmarbete och liknande.
I styrelsen gjorde vi ett hästjobb för att starta en ordentlig filmstudio. Vi lyckades mycket bra. Tyvärr så fick några barn, andra flyttade och själv var jag slutkörd. Det var iallafall en rolig tid.

Ulf berättar även att det som tog mest kraft var t.ex. att filmrullarna låg i c:a 7-9 burkar och var otroligt lätta att ta eld. Frågan var då: hur en liten filmstudio skulle ha råd att betala om filmen brann upp. En gång hände just detta, en film började brinna när Folkan visade en film. På konferensen på Gärdet beslutades om en fond för alla filmstudios som skulle betala skadan.
Vår alltiallo var Ivan vaktmästaren på Folkets Hus. Han hjälpte oss alltid. Ulf berättar även att Ljungskile hade åtminstone på 80-talet Sveriges största filmstudio tack vare folkhögskolan som låg där.

Vidare så säger han att Lysekils Filmstudio var också den första som ordnade premiären av Terje Fredhs film ”Utanför Spärren”. Det var tre eller fyra fullsatta visningar på samma dag med Terje själv som berättade om filmen. Musiken var gjord av Ulf Dageby.

IMG_8721

Jag tog också kontakt med en av de som var med och startade filmstudion, Christer Dahlqvist. Jag bad honom berätta om lite minnen från åren som gått med Filmstudion. Christer skickade detta till mig som publicerades vid filmstudions 25-årsjubileum.

Jag har blivit tillfrågad av Filmstudions nuvarande styrelse att skriva ner några minnen och mycket personliga reflexioner med anledning av Filmstudions 25-årsjubileum. Själv var jag med från starten fram till i våras, med uppehåll under några år i början av 80-talet.

Själva idén till en filmstudio i Lysekil kom från Eva Hedman och Kaj Thorngren, båda lärare på Gullmarsskolan. I den första styrelsen ingick bl.a. Kaj Thorngren (ordf.), Arne Wulcan (kassör), Christer Dahlqvist (sekr.), Bengt Svanberg (ordf. i Folkets Husföreningen i Lysekil), Hans Mitsell, Marie Eriksson, Mona Andersson (Schiller), Lennart Henriksson samt två elever, Kerstin Johansson och Lena Larsson.

Eftersom filmstudion då var ett kanske viktigare komplement till stadens biografer, Storan och Folkan, än vad den är nu, när nya filmer släpps på video senast sex månader efter premiären, fanns ett slags krav att visa vad som då kallades kvalitetsfilm. Vi förde i styrelsen många och ibland ganska högljudda diskussioner vilka alltid slutade med att samma tre personer företrädde varsin linje: bara visa kvalitetsfilm, visa både kvalitets- och mer populär film samt enbart visa populär film. Det fanns goda argument för alla tre ståndpunkterna. Filmstudion har alltid brottats med problemet att delvis, trots bidrag under alla år från kultur- och fritidsnämnden och trots att det är en ideell förening, att också vara en affärsdrivande verksamhet. Det gällde alltså då, och än mer nu, att ha ett program som lockar många att lösa medlemskort. Oftast försökte vi lägga oss mitt i. Men diskussionerna var viktiga och tack vare dem, tror jag, fick vi ett program som lockade många. I LP kunde man den 23 oktober 1974, inför Filmstudions start, läsa att höstens program skulle bli ”en blandning av allvar och underhållning, där såväl äldre som nyare film finns representerad”.

Det första höstprogrammet innehöll Chaplins ”Diktatorn”, Kubricks ”Clockwork Orange”, Bergmans ”Sommarnattens leende”, Arnolds ”Musen som röt” med bl.a. Peter Sellers, Mike Nichols ”Carnal Knowledge” med bl.a. Jack Nicholson och Ann-Margret samt Svenska Ords ”Svenska bilder”. Vad som slår mig är att av de filmer som visades då var flera stycken äldre eller med ett annat ord – klassiker. Idag är filmstudions program mera aktuellt, inga filmer senare än 1993, men kanske har det inneburit en förlust, kanske också ett sviket uppdrag. Delvis samma förhållande gäller filmernas ursprungsland. På senare tid har det blivit ett slags transatlantiskt urval, med filmer företrädesvis från Norden, Europa och USA. Mera sällan visas nu filmer från andra kulturer såsom Sydamerika och Asien. De förekom oftare förr på filmstudions repertoar. Från Afrika har vi nog aldrig visat någon film. Men återigen – balansgången mellan publikdragande film och, i brist på ett bättre ord – kvalitetsfilm, är svårare nu än då.

Före videons genombrott hade filmstudion ofta bortåt 200 medlemmar, alldeles i början faktiskt 250, nu är vi glada om det blir över 75.  En stor del av den stora medlemsskaran utgjordes då av skolungdomar och filmerna visades på måndageftermiddagar. Många gånger under senare år har det varit nära att filmstudion lagts i malpåse. Vad man skall göra för att få fler, och inte minst då ungdomar, att återvända till biografen vet jag inte.

Många är de försök som gjorts för att göra biografbesöket till mer än endast en stunds förströelse. Eftersitsar, där filmens och angränsande teman diskuteras, har ordnats med klent resultat. Vid några tillfällen har vi bjudit in regissörer och skådespelare. Redan till den första omgången var Tage Danielsson inbjuden med anledning av att vi då visade Svenska ords ”Svenska bilder”. Han avböjde mycket vänligt, han var upptagen. Men vid några tillfällen har det också blivit napp.

När vi visade filmklassikern ”Lars Hård” efter Jan Fridegårds självbiografiska roman, bjöd vi in Georg Fant, då också nybliven chef för den nya Bohusläns Teater. Det blev en trevlig kväll på Ferdinands Café i Gamlestan. Georg Fant berättade öppet om sin väg från charmörrollerna, Georg Fjant, som han själv kallade sig, till en mer politiskt medveten skådespelare och regissör. Han berättade då också om regissören till ”Lars Hård”, den alltför tidigt bortgångne Hampe Faustman.

Vid ett annat tillfälle (1995) kom Harriet Andersson till visningen av ”Högre än himlen”, en film av Berit Nesheim (Frida med hjärtat i handen), där Harriet Andersson hade en viktig roll. Hon tyckte det skulle bli roligt att komma och ville endast ha ett blygsamt arvode. Även hon berättade öppet och personligt, bl.a. om incidenter under inspelningen och hur svårt det var att få passande roller när man fyllt sextio. Ett uppskattat besök.

Ett oförglömligt intryck gjorde också dottern till den ryske regissören när hon besökte oss. Hon berättade om de vedermödor hennes far råkat ut för vid och efter inspelningen av filmen ”Kommissarien”, en film som gjordes redan i slutet av 60-talet, men som sedan var förbjuden att visas under tjugo år. Inte minst märkligt var det att dottern råkade bo i Uddevalla.

Under senare delen av 90-talet har Filmstudion också medverkat vid arrangemangen kring Fyrstads filmfestival. 1996 var det Lysekil som stod värd och under ett oförglömligt ögonblick såg vi, som varit med förr, åter film, om än på storbildsvideo, i gamla Storans lokaler.

Jag skulle nog kunna fortsätta några sidor till och berätta minnen i samband med arbetet i Filmstudion, men jag tror jag vet när det är dags att sätta punkt. Därför slutade jag i Filmstudion och därför slutar jag här. Min förhoppning är ändå att biograffilmen skall leva vidare, trots att det finns tendenser som pekar i motsatt riktning. Man brukar säga att romanen var 1800-talets sätt att presentera de stora berättelserna och filmen var 1900-talets. Hur blir det under 2000-talet? Den som lever får se. Det blir inte jag.

Reklam från filmstudion.

Fredrik Eriksson avslutar med att berätta att de försöker när de väljer och sätter filmen att ha en spridning med filmer från olika gengrer. Ibland kan det bli liknande filmer efter varandra.

Vi brukar få de filmer vi valt annars får vi de reserver vi valt eller ersättningsfilmer från SFF. De har inga speciella kriterier när de väljer film utan det blir det som är känt och uppmärksammat.

På Lysekils Filmstudios hemsida kan ni läsa mer om vilka filmer som visats genom åren. Fredrik hälsar alla som är intresserade av film välkomna till starten på filmstudion i slutet av september. Stort tack till Fredrik, Ulf och Christer för att ni ville dela med er av lite minnen från de 39 år som filmstudion funnits i Lysekil.  Ni som vill läsa mer om filmstudion kan läsa om det på deras hemsida och de finns även på Facebook.

Lysekils Filmstudio.

Lysekils Filmstudio på Facebook.