Nya projekt för Lysekils Vänner

Under pausen med arbetet med strandpromenaden från Stora Långevik till Långeviks badplats, så röjer nu Lysekils Vänner vägen upp till högsta punkten på Galleberget och det fortet eller värnet som ligger högst upp på Galleberget.

Tanken är att märka upp stigen upp till värnet och sätta upp någon skylt med historien om värnet. Har du någon historia om detta så får ni gärna kontakta mig eller Lysekils Vänner.

Mycket av historien om stenbrottet vid området kring Stångehuvud kan man läsa på Stångehuvuds hemsida: http://www.stangehuvud.se/

IMG_20200715_090054.JPG

Göran Winge, i Lysekils Vänner berättar för mig att i början på 90-talet så rivdes kuren som stod alldeles intill värnet. Man ser resterna av taket till kuren till vänster om värnet.

IMG_20200715_090504
Värnet högst upp på Galleberget.

På Lysekils kommun´s skylt vid värnet vid Kvarnberget, kan man läsa:  Högsta punkten på berget heter Galleberget (Gallgberget). På toppen placerades ett strålkastarbatteri med tre strålkastare och ett luftvärnsbatteri.

I slutet av maj 1942 gick flyglarm och folk i stadsdelen Gamlestan sprang ner till kajen och en del ner i sina skyddsrum. De hörde flygplan och såg en en strålkastare tändas. Strax fick man syn på två tyska bombplan och de andra strålkastarna tändes och under några ögonblick syntes planen tydligt.

I södra hamnen låg tolv svenska örlogsfartyg, men ingen eld öppnades mot de lågflygande planen. Efter en stund kom planen tillbaka och strålkastarljusen fångade planen igen tills de försvann västerut.  

 

En liten ingång i berget 

På väg upp till värnet finns en liten ingång till vänster. På väggen kan man se en någon som ristat in ett nummer och tre kronor.

IMG_20200715_090327.JPG

IMG_20200715_090317

IMG_20200715_090237.JPG

 

Man kan även läsa om fortet på Kvarnberget: Fortet på Kvarnberget byggdes strax efter 2:a världskriget hade brutit ut och här placerades en kraftig kanon med 15 cm kaliber. Detta för att bevaka inseglingslederna till Lysekils hamnar. Övningsskotten hördes och kändes för folket i Gamlestan. Havsområdet i skärgården var kraftigt minerat av både kustartilleri och marinen. Befolkningen fick inte fiska på sina vanliga ställen utan att ha begränsande tillstånd för att gå utanför minspärrarna.  

IMG_20200715_092427-2
Utsiktsplatsen som blev en gåva till kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

IMG_20200715_090536

Det är en otrolig utsikt uppe vid värnet. Jag har aldrig besökt denna plats med värnet eftersom jag inte visste om den. I slutet på detta reportage kan ni se en filmsnutt hur utsikten ser ut.

IMG_20200715_091036.JPG

IMG_20200715_091330
Från vänster: Roland Karlsson, Bengt Johansson, Lars-Åke Olsson och Göran Winge i Lysekils Vänner.

 

Nedanför Galleberget nära havet, finns det två inristningar i berget som påminner om tiden på 40-talet. Torgny Jansson på Lysekils kommun visade mig dessa två inristningar för ett tag sedan. 102415437_1537800379714490_8414063854551564288_o.jpg

103244123_1537800213047840_5669276330147971072_o

102848904_1537800709714457_5533354711312236544_o

Idag invigde Viveca Lärn de nya stadspromenaderna i Lysekil.

Idag den 6 juni var det stor invigning av de nya stadspromenaderna i Lysekil med sång, modevisning, ansiktsmålning, försäljning av fika och trevligheter i Lysekils stadspark. stadspromenaderna i Lysekil invigdes av ingen mindre än Viveca Lärn.

Några dagar innan invigningen skulle vara så tog jag en sväng till turistbyrån i Lysekil och träffade där Maria Kilbo som ansvarar för turistbyrån och praktikanten Viktoria Drottz som tillsammans med den andre praktikanten Svante Karlsson gjort detta projekt färdigt med stadspromenaderna. Detta resulterade i en intervju med Maria Kilbo och Viktoria Drottz.

CI2A0890
Viktoria Drottz, Maria Kilbo och Svante Karlsson.

Lite historik.

Den 7 juli 2008 tror Maria Kjellsson som idag är vd på Gullmarsstrand att de startade detta med stadspromenaderna. Maria jobbade på turistbyrån här i Lysekil och hade kontakt med en kille som hade ett tryckeri i Brastad som hette Simap. Han som ägde detta hette Inge Josefsson och var orienterare.

Maria berättar att Inge och hon gjorde detta projekt tillsammans. De utgick från den stora stenen som står mittemot Lysekilsposten. Sedan markerade de på olika ställen i Lysekil med skyltar och färger och gjorde en karta. Kartan sålde de för 10-15 kronor styck. Där startade stadspromenaden en gång i tiden.

IMG_5048

 

Idag är den tillbaka i en modernare stil och jag frågar Maria Kilbo som är ansvarig för turistbyrån hur det kommer sig att detta togs upp igen?

– Det har funnits fyra stadspromenader tidigare och då var det en röd, grön, blå och en gul.  Förra året när jag började här kom det flera personer in och frågade var de fina stadspromenaderna tagit vägen som fanns förr. Folket som frågade berättade att det fanns en sten nere vid taxi som hade en skylt med de fyra stadspromenaderna.

Jag blev väldigt nyfiken på vad detta kunde vara och funderade ett tag och kom på att detta är något som gör att folk är aktiva i Lysekil.

 

Hur gick du vidare sedan?

Jo, min tanke var att vi måste rusta upp dessa stråk på något sätt. Men samtidigt hade jag ingen aning hur jag skulle gå till väga, men kände att detta var ett projekt som jag verkligen ville få igenom.

 

Hur fick du reda på lederna?

– Anethe Larsson, min kollega, hade någonstans ett minne av att dessa leder fanns i en folder som hon senare hittade.

 

Vad hände efter det?

– Det blev höst och vi fick förfrågan att ta emot en praktikant som läser till destinationsutvecklare i Uddevalla. Min första tanke var att detta kunde vara ett bra projekt för praktikanten att syssla med. Viktoria Drottz heter praktikanten. I samband med detta så fick vi ännu en förfrågan att ta emot en praktikant som tidigare jobbat på ett tryckeri och nu kändes det som allt bara föll på plats med dessa två praktikanter. Den andre praktikanten är Svante Karlsson.

 

Hur gick ni vidare efter det?

– Jo, det började i februari så vi sammanförde dem och jag berättade för dem hur jag hade tänkt mig det hela. Jag bad dem att fysiskt gå ut och undersöka lederna och se hur markeringar och annat ser ut. Jag gav dem olika önskemål och tankar på vad de kunde göra.

Samtidigt har stadsbilden ändrats i Lysekil så det blev även att de drog om lite leder.  Under tidens gång har projektet vuxit jättemycket och är idag ett samarbete mellan Lysekils Turistbyrå, Lysekils kommun samt det av EU finansierade Interreg-projektet ”Urban Platsinnovation”. Samarbetet har fungerat väldigt bra, vilket vi är väldigt glada och tacksamma för.

Vi har också fått mycket positiv feedback från våra företagare i kommunen vilket sporrat oss ännu mer!

 

Vidare så fick jag också en intervju med en av praktikanterna som heter Viktoria Drottz.

 

Vem är Viktoria Drottz?

– Jag har bott i Lysekil i 2 ½ år och läser en yrkeshögskoleutbildning i Uddevalla och som heter Affärsutvecklare Turism. Där har man praktik i tre månader både år ett och två. Detta är mitt första år och då sökte jag till Havets Hus, men av en ren slump så hamnade jag på turistbyrån.

 

Hur kom du in på projektet på stadspromenaderna?

– Jag fick börja min praktik med att ta mig an stadspromenaderna och efter en vecka så kom ännu en praktikant, Svante, och vi har jobbat ihop med detta projekt sedan dess.

Efter några veckor tog vi kontakt med Cia Säll på Näringslivsenheten. Då beslutades det att det blev ett interreg-projekt med ”Urban platsinnovation” och nu växte projektet rejält.

 

När började du din praktik?

– Jag började i februari och har bl.a. jobbat med detta projekt i tre månader och det har varit så kul!

 

Vad har hänt under resans gång med projektet?

– Vi började med att gå runt och inventera lederna och det var ganska många ställen där det var trappor och trånga passager. Detta ville vi ta bort för att öka tillgängligheten för alla. Leden runt Stångehuvud har fått var som den är, och vi har istället hänvisat till en alternativ väg.

När det gällde skyltningen fanns det några olika förslag. Det enklaste och billigaste hade varit att sätta på nya klisterlappar på de befintliga. Men kommunen fastnade för förslaget med aluminiumskyltar, som är de mest långsiktigt hållbara alternativet och estetiskt tilltalande.

 

Berätta om de olika lederna?

– Det finns fyra olika promenader som är utmärkta med olika färger och symboler. Efter det så gick Svante och jag till kommunen och hämtade en karta så vi fick ändrat lederna som vi ville att de skulle vara.

Nyhet är att man ska kunna följa promenaderna på sin dator/smartphone. Promenaderna presenteras där som kartor med klickbara punkter där sevärdheter presenteras i text och bild. Vi har även gjort tipspromenader för barn & vuxna som kommer vara i bruk under sommaren. All text kommer att finnas på svenska, engelska och arabiska då de är de vanligaste språken i Lysekil idag!

Syftet med detta projekt är att göra Lysekil stad mer attraktiv och intressant för boende och besökare. Genom dessa promenader vill vi lyfta fram olika stadsdelar och miljöer och på så sätt skapa en intressant varierad upplevelse av Lysekil.

Den kortaste leden är 1,9 km och sedan är de andra 3,7 km, 4 km och 5,5 km. Den på 5,5 km går ner mot Valbodalen.

 

Jag har hört talas om att det kommer att bli ett rabatthäfte, stämmer det?

– Ja, det stämmer. Vi ville ha med handlarna och även aktivitetsbolag i kommunen så att man kan locka kunderna till våra affärer i centrala Lysekil.

Rabatthäftet och svarstalongen till tipspromenaden för de vuxna kommer att kosta några kronor. Samtidigt kommer vi att dra en vinnare varje månad som kommer att vinna ett pris. Pengarna vi får in på sålda häften kommer att återinvesteras i handlarna som är med i rabatthäftet.

Svante har gjort en logga till stadspromenaderna som ni ser på bilden här under.

Logga_Final_CMYK_Sve

Den 6 juni på nationaldagen blir det invigning och ni har fått med Viveca Lärn på att inviga stadspromenaderna.

– Ja, vi tänkte att vi ville ha med en kändis och då passar Viveca så bra för hon är så starkt förknippad med Lysekil och folkkär. Viveca är Lysekil. Samtidigt har Viveca släppt sin nya bok ”Halta Hönans Hotell” som hon kommer att signera i stadsparken på invigningen.

Som sammanfattning till projektet berättar Viktoria att det är: fyra promenadleder med sevärdheter med bild och text på olika språk. Tipspromenad för både barn och vuxna där det inte är några frågor i barntipset utan mer upplevelse att man t.ex. får hitta svaret som att räkna trappsteg eller hur många portar har kyrkan m.m. Rabatthäftet är viktigt för det är centrumutveckling då vi hoppas att de ska leda till ökad handel. Det finns tre ledord och det är integration, tillgängligheten och centrumutveckling.

 

Jag passade också på att ställa några frågor till Viveca Lärn som var den som invigde stadspromenaderna.

Hur känns det att få inviga stadspromenaderna? 

– Det känns hedrande och roligt att få inviga stadspromenaderna. Jag har vistats mycket i Lysekil sedan 25 år tillbaka och har många smultronställen både i centrala stan, på Slätten, Gamlestan och hamnen förstås. Bara att gå på hamnsidan från Grötö till Pinnevik (utan att tvingas runda Burmans som man gjorde förr) är en upplevelse jag unnar mig dagligen utöver min ensliga morgonrunda på Stånge huvud. Mitt hjärta är alltid i Lysekil, oavsett var jag befinner mig. Därför känner jag mig så hedrad av inbjudan.

 

Minns du stadspromenaderna när du bodde i Lysekil? 

– Jag minns anslagstavlorna i hamnen, men då hade jag bott så länge i Lysekil att jag hittat mina egna favoritvandringar. Däremot gick jag med glädje naturvandringarna på Stångehuvud, kulturvandringarna i Gamlestan och sommartid gick jag på visningar i Curmanska villan.

 

Det finns en led runt Stångehuvud och den antar jag att du vandrat några gånger? 
– När jag är i Lysekil vandrar jag på Stångehuvud varje morgon oavsett väder och årstid. Det är en ny upplevelse varje gång. Mäktigt!

 

Kan du beskriva känslan för de som aldrig varit i Lysekil hur det är att gå ut till Stångehuvud och titta ut över klipporna och havet? 

– Jag kan försöka, fast upplevelsen är näst intill obeskrivlig…fascinerande, farligt och drabbande. Vindarnas kraft är aldrig tydligare än här. Havets skiftningar i färg och form är fullständigt förtrollande. Och de rosa granitklipporna som lyckligtvis räddades av Calla Curman. Växter och djurliv. Varje vandring på Stångehuvud känns som den första.

Invigning av de nya stadspromenaderna i Lysekil 6 juni 2016.

Invigningen började med lite musik. Efter det kom Maria Kilbo, Viktoria Drottz och Svante Karlsson upp på scenen.

CI2A1186

CI2A1198

Viktoria och Maria berättade lite om stadspromenaderna och Svante fanns bredvid scenen vid ett bord och berättade om hur det fungerade för folk som ville promenera.

CI2A1247

Efter det så var det dags för Viveca att ta plats i Parksnäckan i stadsparken. Viveca Lärn berättade om tolv smultronställen som hon har på dessa stadspromenader. Hon berättade även att hon hämtat all inspiration till sina böcker om Saltön här i Lysekil. Viveca läste också ur sin senaste bok ”Halta Hönans Hotell”.

CI2A1275

Viveca berättar om alla solnedgångar hon sett som i Key West i Florida som skall vara så berömd och även i Grekland och Cape Town och sett solnedgångar men det finns ingenting som slår solnedgången i Norra Hamnen i Lysekil.

Under invigningen så hurrar alla ett fyrfaldigt hurra och Viveca klipper bandet. Efter Vivecas invigning blir det lite musikalisk underhållning igen och därefter är invigningen över.

CI2A1287
Här är Viveca med saxen och gör sig redo att klippa bandet.

CI2A1321

CI2A1325

CI2A1326

CI2A1328

CI2A1331

CI2A1339

Efter det lämnar Maria Kilbo över en bukett blommor till Viveca. Nästa programpunkt var modevisning från Team Sportia.

CI2A1347

CI2A1372
Viveca sätter sig och börjar signera böcker.
CI2A1368
Modevisning från Team Sportia.

CI2A1390

CI2A1396

CI2A1403

CI2A1448

CI2A1459

CI2A1559

CI2A1589

CI2A1603

CI2A1620

Invigningen avslutades med musikuppträdande.

 

http://lysekil.maps.arcgis.com/home/

 

Idag får ni träffa Bengt Elfström som jobbade som ställföreträdande räddningschef i Lysekil när katastrofen inträffade med Scandinavian Star.

Bengt Elfström jobbade som ställföreträdande räddningschef när olyckan inträffade. Han fick reda på det på lördag morgon den 7 april. Bengt bodde i Gamlestan i Lysekil, och fick ett samtal där personen sa till honom att sätta på Tv:n. De visade bilder från branden på Scandinavian Star.

 

Precis när han slagit på Tv-apparaten ringer Ronny Järphag på räddningstjänsten i Lysekil till Bengt. De var tvungna att mobilisera, för att ett ryskt fartyg hade kommit till Lysekil med skadade från branden på Scandinavian Star.

Åker till Brandstationen.

Han åker till brandstationen och det var ett gäng som samlades där på förmiddagen berättar han. De började nu planera så gott det gick. Det kallades in folk från Sotenäs som täckte upp om det skulle hända något akut i Lysekil med omnejd. Bengt och alla de andra hade fullt upp med att planera för att bl.a. ta hand om skadade och andra som behövde hjälp. Efterhand flyttas mötena till Stadshuset i Lysekil.

 

Såg båten komma in när han var på Stadshuset.

Bengt fick se båten från Stadhuset när den bogserades in till Lysekil. Därefter åkte han ut till Grötö. Nu var det full fart. Alla förberedelser under dagen var klara och nu tog man tag i fartyget när det låg vid kaj. 13 olika räddningstjänster var på något sätt inblandade under de dagarna dramat utspelades på kajen vid Grötö. Det var folk från Uddevalla och t.o.m. Göteborgs räddningstjänst fanns på plats. Det var avlösningar vid olika timmar.

img010

 De sprängde hål i båten.

Det låg en bogserbåt och sprutade vatten hela tiden på Scandinavian Star när den låg vid kaj. Det kom folk från Sjöfartsinspektionen. De hjälpte till med kantringsrisken. Problemet var att de spolade in vatten högt upp på däck. Det var riskfyllt för att Scandinavian Star kunde kantra. Bengt berättar att de var tvungna att sluta att spruta på fartyget. En sprängare kallades in som sprängde hål i skrovet på Scandinavian Star. Det forsade ut vatten, och båten blev stabilare.

 

Det började brinna ordentligt ombord på Scandinavian Star när hon låg vid kaj.

Branden blossade upp kraftig på Scandinavian Star igen. De använde både skum och vatten. De hade bl.a. en skumcontainer från Scanraff som det hette då. Den hissade de upp i en av kranarna berättar Bengt.  I samma veva här togs ett beslut berättar han. Branden som pågick uppe på fartyget fick de låta brinna vidare. De satte in all insattser för att det inte skulle börja brinna på bildäcket för det hade varit en katastrof om det hade hänt. Scandinavian Star hade säkert sjunkit vid kaj om branden fått fäste där bilar och lastbilar stod. På söndag morgon hade de fått dämpat det mesta av branden på fartyget.

img011

Var vaken 50 timmar i ett sträck.

Det var jobb hela söndagen också. Bengt var under denna tid vaken 50 timmar i sträck. Bengt åkte hem en sväng på söndags kväll. Han hade knappt hunnit lägga sig, då ringer de efter honom igen. På måndag tror Bengt att de började ta hand om de döda kropparna ombord på fartyget. Nu var det bara eftersläckning för det mesta som kunde brinna på båten hade brunnit berättar han. Söndag kväll gick han ombord. Han gick igenom korridorerna på fartyget och såg allt från folk som var förkolnade till de som dött av den giftiga röken. På måndagen togs kropparna om hand om, och då var det flera olika räddningstjänster som hjälpte till. Alla grejerna som var använda av de olika räddningstjänsterna la de i olika containers. Containerna ställdes vid brandkåren i Lysekil, och där fick alla komma och hämta sina saker som de använt vid Grötö.

 

På onsdagen lättade trycket på Grötö.

Bengt tror att på onsdagen lättade trycket på Grötö. Debriefing som de har idag, var inte så utbrett på den tiden berättar Bengt. Problemet då var att det var så nytt i Sverige, och alla ville vara med och testa detta. Bengt berättar om en händelse vid PLM:s matsal där han sitter och äter. Där fanns folk som man kunde prata med om man ville prata av sig. Problemet var att de var amatörmässiga, för det var ingen som kunde något om detta. När Bengt sitter där och äter så kommer två tjejer och sätter sig bredvid honom. De säger till Bengt; ”Du ser inte ut att må bra nu”. Bengt reser sig och går och sätter sig vid ett annat bord. Han hade jobbat sedan lördag förmiddag och då fick man lov att se sliten ut. Men därifrån från att må dåligt av händelsen det gjorde aldrig Bengt. Bohushälsan fanns på den tiden och där kunde man få hjälp av att prata av sig om man ville det.

img065

 

1972 började Bengt på brandkåren i Göteborg.

1972 började Bengt på brandkåren i Göteborg. 1977 var han med om Tuveraset i Tuve som krävde 9 liv. 1985 började han i Lysekil och 1990 var han med om ännu en katastrof.  Bengt berättar när han var på någon utbildning hade de debriefing på en lektion. Där var en kille som höll i utbildningen, och han började prata om Scandinavian Star, och frågade om det var någon i klassen som var med när detta hände. Bengt berättade att han var med och fick berätta lite om detta. Efter det kom han in på andra katastrofer, och kom in på Tuveraset. Läraren frågar igen om någon hade varit med om Tuveraset. Bengt var med där också berättade han. Läraren frågade Bengt om det verkligen var någon som ville jobba ihop med honom efter alla katastrofer han varit med om.

IMG_6881
Inne på en väg hos räddningstjänsten ”Mitt Bohuslän” i Lysekil en hänger en livboj från M/S Scandinavian Star och foton från katastrofen.

År 2010 slutade han på räddningstjänsten i Lysekil. Minnet från Scandinavian Star liggande där på Grötö kommer han alltid att finnas med honom. Han berättar om ett ögonblick när han och några mannar åker från kajen på Grötö troligtvis på måndagen den 9 april 1990. Han sa till sina mannar att detta kommer följa med er hela livet. Bengt berömmer Stig Nilsons insatts i detta och tycker att hela Lysekils kommun gjorde ett fantastiskt jobb. Stort tack för att du tog dig tid Bengt och ställde upp på en intervju.

Tack till Kjell Johansson för foto.

 Fortsättning följer.