Idag släpptes tio småfläckiga rödhajar ut vid Havets Hus i Lysekil.

Det var fullt med folk vid det stora hajsläppet vid Havets Hus idag. Tillsammans med Världsnaturfonden WWF släppte Havets Hus ut tio småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden. Målet är att öka kunskapen om arten och stärka beståndet. Arbetet med att föda upp och släppa ut hajar har pågått sedan 2003 och hittills har 100 småfläckiga rödhajar simmat ut till friheten i havet.

 

CI2A8318.jpg

Martin Stjernstedt på Havets Hus fångade in fem stycken småfläckiga rödhajar som sedan skulle vägas, mätas och könbestämmas.

CI2A8343.jpg

CI2A8335.jpg

CI2A8349.jpg

CI2A8351.jpg

CI2A8366.jpg

CI2A8384.jpg

CI2A8400.jpg

Innan hade de förberett fem hajar som de redan hade mätt och vägt.

CI2A8407.jpg

Utanför Havets Hus stod Världsnaturfonden WWF och berättade bland annat om sitt samarbete med Havets Hus.

CI2A8409.jpg

En stor bildskärm fanns på plats intill Havets Hus så folk skulle kuna se vad som hände under vattnet när de släppte hajarna.

CI2A8414.jpg

Massor av besökande som ville titta på det populära hajsläppet. Tidningar, P4 väst och änne en P4 kanal var där och spelade in. Likaså TV 4 fanns på plats. Lennart Davidsson som jobbar på Havets Hus, var i dag morse med på P3 och P4:as ”Vaken” Pamela Taivassalo intervjuade Lennart på morgonkvisten.

CI2A8421.jpg

CI2A8436.jpg

Odd Bengtsson och Lennart Davidsson kommer körande med hajarna som skall släppas.

Fakta Småfläckig rödhaj

Det är idag helt förbjudet att fånga småfläckig rödhaj i svenska vatten. Beståndet klassas som livskraftigt, men det är fortfarande brist på kunskap om hajarna. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Syftet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen om hajen och informera om hajars utsatta situation i världen.

Data från de hittills ett hundra utsläppta hajarna har använts i forskningssyfte för att kartlägga genetik och rörelsemönster. Utsläppta hajar har återsetts i Gullmaren, Fjällbacka och i Vestfold i Norge. Arbetet sker sedan några år i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Källa: Havets Hus.

CI2A8445.jpg

Helen Sköld berättade om hajsläppet för publiken.

CI2A8467.jpg

CI2A8482.jpg

CI2A8493.jpg

Odd och Lennart kommer med hajarna till bryggan vid Havets Hus. Det var inte lätt att komma fram för alla personer som ville se det populära hajsläppet.

CI2A8495.jpg

CI2A8502.jpg

CI2A8528.jpg

Den första småfläckiga rödhajen på väg ut för att släppas i Gullmarsfjorden.

CI2A8539.jpg

CI2A8564.jpg

CI2A8557.jpg

CI2A8566.jpg

 

Hajarna har fötts och vuxit upp på Havets Hus i Lysekil.

Hajarna som fötts och vuxit upp på Havets Hus är nu redo att simma fria. Projektet är en viktig del i arbetet med att stärka havens biologiska mångfald, där framförallt hajar är starkt hotade på grund av kombinationen fiskebifångst och långsam förökning.

Sedan Havets Hus började med hajsläppen år 2003 har hittills 100 hajar av småfläckig rödhaj släpps ut. Sju av dem har hittats, de flesta i trakterna kring norra Bohuskusten men det finns även de som har simmat betydligt längre.

– Den haj som har simmat längst hittade vi år 2015, den hade då tagit sig hela vägen upp till Oslofjorden. Genom hajens ID-märkning kunde vi se att den släpptes från Havets Hus år 2005 och alltså simmat fritt i havet i 10 år, säger Helen Sköld, akvariechef på Havets Hus.

Hajen som påträffades i Oslofjorden hittades död men hade då uppnått en ålder av 14 år vilket är ovanligt gammalt för en småfläckig rödhaj, som vanligtvis blir cirka nio år gamla. Att hajen levt så länge och simmat långt är ett gott tecken på att programmet fungerar.

– Det är viktigt med denna typ av program som bidrar till att stärka hotade och känsliga arter. Märkningen av hajar ger oss också ny och viktig information som gör att vi kan förbättra naturvårdsarbetet och bidra till bevarande av biologisk mångfald i haven, säger Inger Näslund, senior havs- och fiskeexpert, Världsnaturfonden WWF.

Havets Hus och WWF samarbetar för att lyfta värdet av, och stärka den biologiska mångfalden. Samarbetet som fokuserar på bevarandeprojekt för hotade arter i haven har pågått sedan 2015 och fokuserar förutom på småfläckig rödhaj även på den hotade knaggrockan. Syftet är att öka kunskapen om hajars och rockors levnadsvanor och att stärka beståndet av hajar på västkusten.

I maj 2019 kom FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, med en rapport om tillståndet är för den biologiska mångfalden i världen. Den omfattande rapporten visar att den biologiska mångfalden minskar i alarmerande takt och att upp till en miljon arter nu hotas av utrotning, fler än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Resultatet speglar WWFs Living Planet Report från 2018 som visade att populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 60 procent sedan 1970.

Källa: Havets Hus.

 

Ni som vill läsa mer om Havets Hus kan göra det här: Havets Hus.

 

 

Populärt hajsläpp vid Havets Hus lockade massor av publik. Tio småfläckiga rödhajar släpptes ut i Gullmarsfjorden.

Hajsläpp på Havets Hus har blivit en riktigt stor sak här i Lysekil som lockar massor av folk och idag var det även ett stort pressuppbåd från: SVT, TV4, P4 Väst, Bohusläningen och Lysekilsposten m.m.

På plats fanns Inger Näslund, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF som berättade om situationen i haven, varför hajarter är utsatta och vad som görs för att skydda dem.

Världsnaturfonden WWF arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. De arbetar också för att mänskligheten ska fördela jordens resurser rättvist och använda dem på ett hållbart sätt. För att nå målen jobbar de såväl på politisk nivå som ute i fält och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt inom allt från bekämpning av illegal jakt/fiske till klimatsmarta energilösningar.

Akvariechef Helen Sköld på Havets Hus berättade om projektet och om småfläckig rödhaj samt vad man själv kan göra för att bidra till ett friskare hav.

CI2A1719.jpg
Inger Näslund på WWF och akvariechef på Havets Hus Helen Sköld.

År 2002 var det första hajsläppet som gjordes från Havets Hus och efter det har det växt och idag släpptes 10 stycken och imorgon släpps ytterliggare 5 stycken. Havets Hus har sedan 2002 tillsammans med Havsfiskelaboratoriet satt ut över 60 småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden. 5 stycken har identifieras då de är märkta med en grön märkning med ett nummer.

CI2A1761.jpg

CI2A1778

Odd tar upp den småfläckiga rödhajen som sedan lämnas över till Martin som mäter den och Rose som väger den.

CI2A1744.jpg

CI2A1819.jpg

CI2A1758

Martin mäter den småfläckiga rödhajen.

CI2A1887.jpg

CI2A1900
Rose och Martin.

CI2A1907.jpg

I väntan på att få släppas ut i Gullmarsfjorden.

CI2A1925.jpg

CI2A1936.jpg

CI2A2001.jpg

Kramisdjuret fläckis gjorde debut på hajsläppet vid Havets Hus.

CI2A2050.jpg

Hajsläppet på Havets Hus är otroligt populärt och lockar massor av folk. Idag fanns även båten Soten på plats som har en undervattenkamera som visade bilder både på TV-skärmar på Soten och på den stora skärmen som fanns vid Havets Hus.

CI2A2057.jpg

CI2A2071

CI2A2058.jpg

Göran Hahne styrde undervattenskameran så publiken kunde följa hajsläppet.

CI2A2095.jpg

CI2A2125.jpg

Helen Sköld berättade att på hajsläppet idag så var det 5 honor och 5 hanar som skulle släppas. Emma Partanen och Jennie Soirano var de som var i vattnet vid hajsläppet. Jennie fotade och Emma släppte hajarna. Lite senare fanns även en tjej från SVT som filmade hajsläppet.

CI2A2337.jpg

CI2A2140.jpg

20689602_1626554374030429_6346812620254085034_o.jpg

Här ser man den småfläckiga rödhajen på botten precis efter att den släppts. Foto: Jennie Soriano.

CI2A2173.jpg

CI2A2229.jpg

CI2A2247.jpg

CI2A2284.jpg

Martin gav hajarna till de som var i vattnet.

CI2A2342

CI2A2359.jpg

CI2A2417.jpg

På den stora bildskärmen kunde man följa hajsläppet.

CI2A2448.jpg

Det blev en väldigt intressant eftermiddag vid Havets Hus där Inger Näslund, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF och akvariechef Heklen Sköld höll ett föredrag för oss som var där. Det skall bli intressant att följa detta i framtiden.

Havets Hus kan ni läsa mer om här.

Havets Hus.

Idag får ni följa med på nattvandring på Havets Hus i Lysekil.

Idag får ni följa med på nattvandring på Havets Hus.

CI2A9803

Det är mörkt och lite spöklikt när man går på nattvandring på Havets Hus. Man hör vattnet som porlar och andra mystiska ljud. Klockan är bara 19:00 fast det känns som om vi närmar oss midnatt.

Som vägledare genom Havets Hus är det akvarietekniker Lennart Davidsson som visar oss vägen under havets yta. Det är vid mörkrets intåg som många av havets arter vaknar till liv berättar Lennart när han och cirka 20 personer vuxna och barn börjar färden i Havets Hus mörka gångar.

CI2A0093
Akvarietekniker Lennart Davidsson på Havets Hus.

Gullmarsfjordens vatten i akvariet.

Lennart berättar om vattnet som är i Havets Hus alla akvarier. De har ett öppet system och det är som man har Gullmarsfjordens vatten i hela huset. Från 32 meters djup tas vattnet i till Havets Hus som filtrearas genom ett sandfilter och pumpas sedan tillbaka till havet igen. Ser man i vissa akvarium så växer det sjöpungar och det är inget de satt in i akvarierna utan det kommer genom det öppna systemet.

Att de tar vattnet från 32 meters djup beror på att på det djupet finns inget giftigt plankton. Samtidigt ju kallare vatten du får in så slipper du problemet med parasitangrepp och annat berättar Lennart vidare.

Vi kommer in till första stora akvariet och där är det stor aktivitet på hummern. Lennart berättar att humrarna bevakar sitt revir ganska intensivt. Humrarna är nattaktiva och skall man fiska dem så skall man slänga i tinorna på natten tillägger han.

CI2A9815
Barn och vuxna samlas för att titta på humrarna och fiskar i akvariet med sina ficklampor.

Havets barnkammare.

Vi kommer till något som Lennart kallar ”havets barnkammare” som innehåller ålgräs där de små fiskynglen håller till efter att de fötts. Försvinner ålgräset så är det garanterat att många fiskar kommer att försvinna.

CI2A9823
Havets barnkammare med ålgräs.

Plattfiskarna kommer in med strömmarna när de födds som t.ex. i Nordsjön och simmar som en vanlig fisk, men när de blir ungefär 2 centimeter så vrider sig ögat och munnen och de blir en plattfisk.

Ålen är extremt hotad.

Vi går vidare och ser en ål i ett av akvarierna och den är extremt hotad berättar Lennart.

CI2A9830

Ålen födds på andra sidan Atlanten och simmar ända hit. De hittade en ål i en brunn som var 150 år i Skåne. Tånglaken är också en hotad art berättar Lennart när vi går vidare i Havets Hus. Tånglaken är lite rolig på det viset att den föder levande ungar där äggen kläcks i äggledaren på modern.

Djurvärldens bästa kamouflörer.

Vi kommer till vad Lennart kallar ”djurvärldens bästa kamouflörer”. Det är bläckfisken som han talar om. Den tioarmade bläckfisken heter idag på svensk ”Sidensepia”. Det finns även en åttaarmad som heter ”Virvelkrake”.

Dessa två artnamn har de fått tack vare att man utlyste en namntävling förra hösten på Havets Hus. Sedan gick det vidare till namnkommittén som artdatabanken har. De godtog de namn de hade föreslagit.

img_5158
Sidensepia.
CI2A0061
Virvelkrake.

Bläckfisken kan ändra färg och form jättesnabbt. De är även stora rovdjur och skulle de bli hungriga kan de äta upp varandra. Det gäller att man håller dem mätta berättar Lennart. Bläcket som bläckfisken kan spruta gör de för att lägga en dimridå så att de kan försvinna om de blir hotade.

Kräftdjuren är aktiva på natten.

Vi kommer till ett stort runt akvarium där det simmar massor av sill. I det akvariet finns det även en hummer som är orange med vita inslag. Sillen är inte lika aktiv på kvällen som de är på dagen. Sillen simmar i stim och Lennart frågar oss som är där om det är en fördel eller nackdel att simma i stim. Någon ropar till att det är en fördel. Det håller Lennart med om, men vad är det för fördel undrar han också. Fördelen är att de är bra skyddade och kan jaga bättre om de är fler.

CI2A9866

Fjärsingen.

Nästa djur är fjärsingen som är en av de få giftiga fiskarna i Sverige. Den jämförs med huggormens gift. På gällocken sitter det en tag och det är precis där man tar när man skall lossa fisken från kroken. Det sitter även taggar på främre ryggfenan. Fjärsingen trivs bäst vid sandbottnar och är vanligt förekommande i Danmark.

CI2A9871
I sanden ligger fjärsingen och gömmer sig.

Småfläckig rödhaj.

De flesta hajar kläcks i äggledaren på modern men den småfläckiga rödhajen lägger ägg på utsidan.  Den lägger en äggkapsel där fostret ligger och har med sig en gulesäck/moderkaka med näring. Äggkapseln är öppen och det går vatten igenom den. När näringen är slut så kryper hajbäbisen ut. Det tar ungefär 5-7 år innan den blir könsmogen. Detta gör att hajarna inte tål något större fisketryck berättar han.

Krabban.

CI2A9886
krabbtaska.

Vi kommer till ett akvarium där en stor krabbtaska finns. Den är kusin med strandkrabban som vi fiskar vid bryggan eller vid badstranden på sommaren. Vi traskar vidare och hinner gå igenom både japanska och svenska ostron och stannar till vid havskatterna.

CI2A9981
Lennart visar upp det japanska ostronet.

Lennart berömmer havskatten. Det är trogna och lever i par. Havskatten är ett exempel på att fiskarna har en hjärna. De känner igen vem det är som tar i luckan och de hör väldigt bra berättar Lennart. Det blir även en tur till tunnelakvariet och där berättar bl.a. Lennart att Havets Hus är som en djurpark. De får följa samma bestämmelser som en djurpark får göra.

En timme går fort när man har trevligt och det var en speciell upplevelse att få vandra runt på Havets Hus när det var mörkt med endast en kamera, ficklampa i handen och med Lennart Davidsson som ciceron. Håll utkik efter nattvandring på Havets Hus och under här kan ni läsa mer om Havets Hus om ni trycker på länken.

http://www.havetshus.se/

CI2A0098