Idag får ni följa med till Lysekil Holma Golfklubb.

Idag får ni följa med till Lysekil Holma Golfklubb som är ett paradis för er som älskar golf. Närheten till den underbart vackra naturen när man spelare golf där är obeskrivlig. Banan invigdes vid midsommar 2013 och är fortfarande den senaste färdigställda 18-hålsbanan i landet.

CI2A2266.jpg

CI2A2256.jpg

CI2A2255.jpg

CI2A1746.jpg

Klubbhuset i Holma inryms i ett gammalt stall där mycket av den ursprungliga inredningen finns kvar. Det finns en golfshop och en cafeteria som serverar enklare rätter i väntan på en fullskalig restaurang.

IMG_8279.jpg

CI2A1756.jpg
Ordförande i Lysekil Holma Golfklubb Bertil Johansson.

Jag träffade ordförande för Lysekil Holma GK Bertil Johansson som tog mig på en åktur och visade upp 18-hålsbanan.

Bertil berättar att banan på Holma är sådd på rödsvingel. Detta är en grässort som endast finns på några få banor i Sverige. Det är också den enda banan i Sverige som har en tjej som banchef, och hon heter Carina Granath. Pro på Holma är Klas Eriksson.

Banfakta: Arkitekt Johan Henriksson. Par 73. Holma är den längsta golfbanan i distriktet från backtee. Klubben har idag cirka 400 medlemmar.

IMG_8280.jpg
Backtee på hål 1.

CI2A1768.jpg

CI2A1806.jpg

IMG_8338.jpg

CI2A1831

IMG_8327.jpg

IMG_8321.jpg

Miljövänlig banskötsel med fyrbenta ruffklippare. De har får på Holma golfbana som går och betar av högruffen och det är ett trevligt inslag i miljön.

CI2A1788.jpg

CI2A1895.jpg

CI2A1948.jpg

IMG_8496.jpg

IMG_8425.jpg

IMG_8517.jpg

CI2A2170.jpg

Vid Holma finns också Bed & Breakfast. Dessutom har de 10 ställplatser för husbilar och husvagnar.

CI2A2197.jpg

Klubbtvätt gjord av ett granitblock.

CI2A2233.jpg

Reception och golfshop.

CI2A2219

Golfbanan är privatägd och drivs av Holma Golf AB. Lysekils Holma Golfklubb bedriver den sportsliga verksamheten på anläggningen.

Ni som vill veta mer om Lysekil Holma Golf kan göra det på deras hemsida här under.

Lysekil Holma Golfklubb.

Idag på bloggen får ni träffa företagaren Peter Lagrell från Brastad. Peter berättar bl.a. om vad hans företag jobbar med och hur de plogar och saltar våra vägar vid vinterväglag.

2010 var den hårdaste vintern i Peter Lagrells minne. Idag på bloggen får ni möta företagaren Peter Lagrell som med sitt företag ser till att vi tar oss fram på våra vägar under vintertid i bl.a. Lysekils kommun.

CI2A8005
Peter Lagrell.

Vi träffas i mitten på mars och fortfarande håller kylan i sig här på västkusten. Peter Lagrell AB ligger i Brodalen och har idag 14 personer heltidsanställda och även F-skattad arbetskraft som han tar in efter behov. Han berömmer sin personal och berättar att det är ett gott gäng på företaget.

 

Startade sitt företag 1984.

Peter startade sitt företag 1984 med att börja röja vägkanter åt dåvarande vägverket. Efter det har det har företaget vuxit, och idag gör företaget allt ifrån markentreprenader, väghållning, trädfällning, grävning av alla de olika slag, järnvägsunderhåll, trädgårdsarbete och grus, sand och sten i alla dess olika former. Det plus mycket annat har Peter Lagrell AB att erbjuda.

 

Uppvuxen i Brastad.

Peter är född och uppvuxen i Brastad. Gick i grundskolan i Brastad och efter det blev det Lysekil. Utbildade sig till bonde på Dingleskolan där han läste lantbruk under ett år.

Peters pappa och Peter arrenderade Holma, där det idag är en golfbana. Där började Peter jobba i tidigt ålder. Peter tog över arrendet från sin pappa 2002 och fortsatte jobba med gården. 2007 slutade Peter jobbet i Holma och satsade helhjärtat på sitt företag i Brodalen.

 

Började med att röja vägkanter.

Peter Lagrell AB började med att röja vägkanter. 1998 köpte han en betongbil och jobbade med betong i 4 år. 2001 köpte han sin första grävmaskin. 2002 slutade han med betongen och körde bara grus och anläggning med lastbilen. När han köpte sina första maskiner bodde han i Gamlestan här i Lysekil.

 

Idag har firman växt.

Idag har firman 4 lastbilar, 8 grävmaskiner, 4 traktorer. De 4 traktorerna sköter om röjning och slåtter av vägkanter och finns i Brodalen. Marken i Brodalen köpte han år 2000 och det var då det drog igång i större skala för Peter.

CI2A7991.jpg

 

Började jobba med vintervägar 2004.

2004 startade jobbet med vintervägarna för Peter. Idag kör Peter på uppdrag av SVEVIA, som har vägunderhållet i Norra Bohuslän. Detta har företaget SVEVIA i uppdrag från Trafikverket.

 

Snöröjning på vägarna är en stor verksamhet i företaget.

Vintervägshållningen har en stor del i Peters Företag. Idag har de 3 lastbilar som på vintern plogar och de har även två traktorer. De har hand om alla allmänna vägar i Lysekils kommun. De har även väg 171 som går till Hunnebostrand. Även E6 mellan Gläborg till Rabbalshede plogas. När jourhavande hör av sig har de en timme på sig innan de måste vara igång med väghållningen.

 

Jouren för vintervägar börjar runt första oktober.

Jouren för vinterhållning börjar i den 1: a oktober eller tidigare om det behövs. Beredskapen med vintervägar pågår till den 1: a maj. De har alltid en bil som står fullastad att användas direkt när det behövs.

CI2A7818.jpg
Peter Lagrell och Johan Josefsson sätter fast plogen på lastbilen.

CI2A7825.jpg

CI2A7838.jpg

Det är en jourhavande som bestämmer när Peters företag skall ut och ploga och salta.

En jourhavande jobbar åt Peters uppdragsgivare som är SVEVIA. Han sitter och läser av olika temperaturer, väderprognoser och olika givare som finns ute på olika ställen på våra vägar. Detta är en väldigt avancerad teknik som skall hjälpa till att bedöma läget här och på andra ställen i vårt land.

Det finns även olika kameror uppsatta vid våra vägar där den som ser sköter dessa kan se och analysera när det behövs plogning och saltning av våra vägar. Det finns en i Buabacken och en vid färjeläget vid Finnsbo. Det finns även väldigt tillförlitliga prognoser att tillgå för den jourhavande.

När det är dags så ringer de ut de som skall ut och sköta väghållningen. De kör med GPS och allt registreras. De måste hela tiden hålla sig till deras rutter.

CI2A7841.jpg

CI2A7874.jpg

 

Jag frågar Peter om hur han reagerar på om det snöar i Brastad och ingen hör av sig?

 – Då hör vi av oss till jourhavande och påpekar detta. Men de har oftast fullständigt koll med alla apparater det för att se temperatur i vägbana och dylikt. Är det en till två cm snö skall vi vara igång och ploga. 

 

Preventivsaltar.

De preventivsaltar E6:an mellan Gläborg och Tanum och Gläborg och Lysekil. Preventivsaltning är en blandning av salt och vatten som blir saltlake. Vägsaltet importeras och blandas med vanligt vatten. Närmaste saltlager ligger antingen i Munkedal eller Tanum.

Blandningen är alltid den samma men man kan öka på givaren vid behov när man saltar. Normalt kör de mellan 10 och 15 gram saltlake per kvadratmeter. Det bestämmer jourhavande. Laken gör att halkbekämpningen får en snabbare och bättre effekt. Kör man torrsalt får man gå upp i så stora mängder för att få samma effekt. Vid snöfall kör de bara torrsalt.

CI2A7911.jpg
Peter visar plogens funktion med gummiskrapan och stålplogen.
CI2A7914
Skärvinkeln på stålplogen är som en osthyvel berättar Peter.

 

Jag frågar Peter om temperaturen har någon betydelse?

– Temperaturen är jätteviktig. Man jobbar mer med temperaturen idag än man gjorde förr i tiden. Är det plusgrader i vägen använder vi väldigt lite salt, och det är för att spara på miljön. Är det minusgrader i vägarna får vi använda mer salt.

 

Finns det någon temperatur där ni inte kan använda salt?

– Ja, kommer vi över 10–12 minusgrader så är det grusning som gäller. Det har även att göra med om det är mulet eller om solen lyser etc.

CI2A7980.jpg
Johan Josefsson visar hur han styr salt och plogning inifrån lastbilen.

CI2A7956

CI2A7893.jpg
Peter visar saltanordningen baktill på lastbilen.

Stämmer det att ni inte plogar ner till vägbanan?

– Så var det lite förr, fast vi har alltid strävat att ploga ner till vägbanan. Idag har vi andra plogar och vi kör med två olika system. Har vi blötsnö och plusgrader i vägbanan och det är mer slask så använder vi bara gummi och skrapar rent vägen.

Men har vi minusgrader och snö som börjar fastna i vägbanan så kör vi med ren stål för att få vägbanan ren. Samtidigt har vi två olika sorters stålplogar som vi väljer hydrauliskt inifrån lastbilen. Vi har ny utrustning från i år. Stålet på plogarna bytts 4–5 gånger per år. På bilden under här ser ni även lastbilens sidoplog. 

CI2A7960.jpg

 

CI2A7903

 

Hur lång tid tar det att köra en tur?

– Det beror på vilken klassning vägen har PÅ E6 har vi 2 timmar på oss, På väg 162 har vi 4 timmar. Efter påbörjad körning måste vi kunna vara tillbaka till utgångsläget inom den tiden. Det är krav från Trafikverket.

Preventivsaltningen tar ungefär sex timmar och den turas vi om med. Den kör vi två gånger per dygn. När vi preventivsaltar kör vi en tur på cirka 27 mil.

CI2A7998.jpg

 

Finns det tillfällen som ni inte kan ta er ut på vägarna?

–  Nej, vi kan alltid ta oss ut. Det finns alltid en reservplan. Snökedjor och spetsplog fungerar alltid. Idag har vi riktigt bra grejor för att underlätta arbetet och för att vägarna skall bli så rena som möjligt.

 

Hur många bilar har du ute på en gång?

– Vi har en bil som går Gläborg, Lysekil och vidare till Hunnebostrand. En annan bil går mellan Gläborg och Rabbalshede på motorvägen. Då tar vi båda körfälten med en stor vinge. Vi har även en extrabil som vi kallar vinterkritisk bil som går från Gläborg till Svinesund. Den går vid behov när det är större snöfall. Den går som en hjälpbil på E6:an och det är nytt från i år. 

 

Hur länge får ni köra i ett pass?

– Vi är alltid två i bilarna. Vi har undantag från kör och vilotider, men vi måste följa arbetstidsreglerna. Vi brukar vara två man som turas om och vi brukar ligga på ett 6 – 8 timmars pass. Just av vi är två är för våran egen trivsel skull. Den policyn har jag.

CI2A8022.jpg
Det finns även en verkstad där de kan jobba med maskinerna om det skulle behövas.

 

Några funderingar på det här med plogning och saltning?

– Jo, vi får en del åsikter om plogbilen och varför vi saltar när det regnar. Det har folk svårt för att förstå. Det är ofta då vi är tvungna att salta för då har vi minus i vägbanan och det regnar. Det blir en skridskobana med regnet som kommer på den kalla vägbanan, men det har allmänheten väldigt svårt att förstå. Det är ofta då man får den här riktiga svarthalkan som är livsfarlig. Då kan vi få ligga och köra ett helt dygn till regnet avtar.

Jag märker att när saltningen börjar på hösten att det tar sin tid för bilisterna att lära sig att det är halt på vägarna. Efter jul och nyår så börjar folk lära sig att ta det lugnare i halkan, för då är det precis som att de har lärt sig att det är halt. Samtidigt måste ni bilister förstå att det aldrig går att få helt halkfria vägar utan man skall anpassa farten efter väglaget. Tålamodet hos bilisterna har ändrat sig genom åren. Idag har inte bilisterna samma tålamod som förr, de är mycket mer stressade på vägarna.

Vi har även hand om skottningen vid busskurerna och det kanske inte många vet om. Är det en för hög kant måste vi stoppa plogbilen och gå ut och skotta för hand. På turen finns det över 30 väderskydd som vi skall skotta. Det får inte finnas några plogvallar in i busskurerna.

Niclas Carolusson
Niclas Carolusson flyttar en grävare så han kan köra in lastbilen i hallen.

 

Hur beter sig folk när ni saltar?

– Min uppfattning är att folk beter sig bra. Det är på motorvägen då vi tar upp hela körfältet som vi upplever att en del av trafiken från utlandet inte har en förståelse för att plogbilen måste köra. Man märker att de inte har tålamod. Ibland blir det bilköer när vi kör på motorvägen och då kan man se hur de blinkar lång bak i kön.

 

Värsta snöåret i ditt minne?

– 2010. Plogningen i Lysekils kommun lades ner på kvällen kl. 20:00. Efter det plogades det inga allmänna vägar. Det var endast stora vägen till Lysekil som plogades om jag inte minns fel.

Vägarna delas upp i olika klasser. Motorvägen är en klass 1 väg, vägen till Lysekil är en klass 3 väg och de mindre allmänna vägarna på landsbygden är klass 4 och 5. 

 

CI2A8028

 

Gör olika entreprenadjobb för olika företag och privatpersoner.

Några de jobbar för är: Preemraff, NCC, SkanskaPeab och lokala byggföretag m.m. De kör för många olika aktörer. Om man ser till helheten på företaget så gör de en massa olika saker.

Grävning av alla möjliga olika sorter. De leverar även olika slags bergskross, grus, matjord och olika beläggningar som folk och företag vill ha. Stensättning och planering av trädgårdar är inte ovanligt berättar Peter. Oftast när de är ute med en grävmaskin så är det även med en lastbil.

Det blir en hel del anläggningsjobb som avlopp, husgrunder, bygger vägar och de gör i ordning enskilda vägar både privat och för vägföreningar. På vintern förekommer också en hel del trädfällning och busk och gräsröjning m.m. 

Det gäller att vara lyhörd för kundernas önskan. Samtidigt som avslutning på vårat samtal berättar Peter att han tycker jobbet är lika roligt idag som när han började för 25 år sedan.

 

På länken under här kan ni följa Peter och hans företag via Facebook.

Peter Lagrell AB.

Idag får ni träffa Lysekilskillen Axel Hagström som bara inom ett dygn blivit en världskändis med sitt foto på gäss som bildar en formation som en fredsduva.

Idag får ni träffa Lysekilskillen Axel Hagström på min blogg som bara inom ett dygn blivit en världskändis med sitt foto på gäss som bildar en formation som en fredsduva när de flyger äver Ramsvikslandet. Detta måste vara det mest delade fotot i världen från en fotograf från Lysekils kommun.

CI2A4058
Axel Hagström.

Axel Hagström är född 1984 i Lysekil.  Axel har sedan tidig ålder haft ett stort intresse för både musik och fotografering. Intresset för fotografring har han Lennart Hård som är en känd pressfotograf att tacka för. Axel mamma kände Lennart och genom detta så har Axel lärt sig mycket från honom. Axel berättar att han fick vara med honom när han framkallade film på det gamla sättet.

Köpte sin första kamera 2014.

Sin första egna kamera köpte han hösten 2014 av Lennart Hård det var då det stora intresset för att fotgrafera började. Tidigare hade han lånat sin mammas kamera och fotograferat med. Fåglar var det som var det intressanta för Axel, men han var även med Lennart och fotograferade fotboll och ishockey. Idag är Axel arbetssökande men han skulle gärna jobba som frilansfotograf berättar han. I januari såg han norrsken i Holma som han fotograferade. Holma ligger i Brastad utanför och där startade en historia som är helt otrolig. Den historien återkommer vi till lite senare i denna text.

 

Musiken är ett stort intresse för Axel.

Musik är också ett stort intresse som Axel ägnar sig åt. Musikintresset startade också i tidig ålder och det var när han hörde Judas Priest och Metallica för första gången. Piano började Axel att spela i lågstadiet hos en privatlärare. Axels pappa Lasse Hagström som är organist och som har turnerat i Sverige och runt omkring i Europa och gjort olika konserter och inspelningar för Sveriges Radio. Han finns med på både LP och CD.

CI2A4022

Pianolektionerna var för att han skulle lära sig de första grunderna. Vid 10 års ålder fick han sin första gitarr som var akustisk, men han minns att det dröjde inte länge förrän det blev en elgitarr. Trombon är ett annat instrument som han spelar och det beror på att när han sökte in på den kommunala musikskolan här i Lysekil så var det ända instrumentet som var ledigt just då. Med trombonspelet så kom han med i Lysekils Musikkår och där var han med i ungefär två år.

Bildade ett band.

Musiken var så kul att Axel och några kompisar bildade ett band som hette Mordant och 2002 inför cirka 10 000 åskade var de förband till Kent och Hellacopters när de spelade på Gullmarsvallen här i Lysekil. Det var en upplevelse tillägger han. De vann Rock Of Bohuslän och spelade runt omkring här. Under här är Mordant på Gullmarsvallen 2002.

Tränade 6 timmar om dagen.

Gitarrspelet lärde han sig hos Ingvar Andersson och han minns att en sommar tränade han 6 timmar om dagen varje dag hela sommaren. Idag är han inte med i något band men finns med ett annat band på Spotify för er som vill lyssna. Bandet heter Misanthropic Mind. Sångaren på Misanthropic Mind skivan är Magnus Af Nestergaard, bassist är Seth Jacobsson och Axel spelar gitarr. Skivan finns på Spotify och under här finns ett smakprov.

Egen studio.

Han har en egen studio hemma där han spelar in musik och lägger ut på YouTube. Under här ser ni ett av de flera klipp som ligger på YouTube. Han spelar alla instrumenten själv och mixar ihop det i sin studio.

Nu kommer vi tillbaka till detta med intresset för foto.

Vi backar tillbaka till januari när han såg sitt första norrsken och fotograferade detta. Axel var ute med sin bil och fick helt plötsligt se något grönt på himlen nere vid Holma i Brastad. Det var norrsken som Axel fick se.

norrsken 20 januari

Norrskenet i Brastad var det som startade det hela.

Bilden på norrskenet i Brastad kom med i Lysekilsposten, Bohusläningen, GT, Expressen, GP, TV4 vädret både 21 och 22 januari och SVT Väst.

2 februari så fick Axel ett foto på en mycket ljusstark meteor som bryts ner när den kommer in i atmosfären. Den publicerades i inte mindre än GP, Bohusläningen, Lysekilsposten, SVT Väst, TV4 vädret och på Göteborgs Astronomiska Facebooksida.

_77A4160

Vidare i februari så blev det ytterligare 4 stycken tillfälle med norrsken för Axel där en av dem kom med i TV4 igen. Dessutom blev ett foto vald till bästa bild på Facebookgruppen Bohus Coast, den blev veckans bild hos Peter Kondrup och var även med i SVT Västnytt.

_77A5549-2_denna vann veckans bild Peter Kondrup 21 feb

Han hittade en död tumlare i Pinnevik som kom med i tidningarna. Han fotade en Lunnefågel ute vid Stångehuvud. Axel var även ute med kompisen Patrik Eld och åkte båt och fick då för första gången uppleva och se tumlare cirka 10 meter framför Patriks båt. Det var en upplevelse utöver det vanliga berättar Axel. En fullmåne från Axel var med i TV 4 när Peter Kondrup presenterade vädret.

tumlare vid salthästen 4 mars
Här är tumlaren som Axel fotograferade när han var ute med kompisen Patrik Eld.

15 mars var det dags för nästa norrskensbild som kom med på norrskenssidan på Facebook, Bohusläningens förstasida, SVT Facebooksida och på SVT:s hemsida.

_77A6210 (2)
Här är en mink som Axel fotograferade i påskhelgen.

Fotograferade på Ramvikslandet.

Tack vare Lennart Hård som visade honom Ramvikslandet så åkte han dit i flera dagar i rad. Den 19 mars såg han en fågelflock på långt håll när han körde sin bil. Han var tvungen och stanna bilen för att se vad det var. Här tog han en lång serie av bilder och i höjd med Axel så fick han se i sökaren att de bildade en formering som en fågel. Här blir Axel helt exalterad och trodde inte att det var sant det han såg i sökaren. Han körde vidare ner till Ramsvikslandet och fotade några fåglar.

Det gick några dagar innan han hade tagit in det han hade fått se när fåglarna gjorde en formering som en fredsduva. Han tog kontakt med Greenpeace och det var genom dem som det small till ordentligt. Efter detta började det och tillslut hade Axel tappat räkningen på hur många som hört av sig. Sen så delades den även på Greenpeace Danmark. Det blev GT, Aftonbladet, Expressen, TV4 väder, Newsner Djur. Nordiske naturfotograferna, SVT, SVT Twitter, SVT play, SVT Väst och Nyheterna 24 m.m. Det har blivit en sådan fantastisk spridning så det är helt otroligt berättar Axel och detta är det största han varit med om och frågan är om någon skulle kunna slå detta med formeringen på fåglarna. Axel skrattar och säger; ”det som skulle slå detta är väl om det kommer en blåval i Pinnevik”.

Precis efter jag gjort intervjun med Axel så hör den franska tidningen Le Monde av sig till Axel och vill dela hans foto på fredsduvan. Le Monde har på sin Facebooksida över 3 miljoner följare och bilden blir omslagsfoto på sidan. Även en tidning från Italien har publicerat Axels foto på deras sida på Facebook. Efter det så rullar det på med Papaboys från Mexico som skrev till Axel att bilden sprider sig som ett virus berättar Axel och skrattar. Även en tidning från Holland De Telegraph har också hört av sig och nu i eftermiddags var Axel med i P4 Väst.

Le monde

nytt italien

Det är nog inte sista gången vi lär höra om våran nya världskändis Axel Hagström från Lysekil. Stort tack för att du tog dig tid för en intervju och lycka till i framtiden.