Idag får ni följa med till Fabrik LL som ligger i Häller i Brodalen vid gården Skogsmyren. Kristine Johansson öppnade upp sin butik den första juli i år och det blev succé

Fabrik LL

Uppe i de djupaste skogarna i Brodalen ligger ett smultronställe. Där har Kristine sitt företag Fabrik LL. Kristine startade upp Fabrik LL som en webbshop för cirka 3 årsedan. Det startade med inredningsprodukter och möbler. Efter det har det rullat på.

CI2A7781.JPG
Kristine Johansson.

För cirka ett årsedan köpte hon och hennes sambo stället de bor på idag. Det är en släktgård till hennes sambo. Intill huset finns en stor sjö och det ligger verkligen fint. Själva Fabrik LL ligger i ett gammalt häststall och på ovanvåningen ligger det en festlokal som man hyra till bröllop och konferenser med mera.

CI2A7864

CI2A7849.JPG
Utsikten från festlokalen.

Läste till inredare

Redan i tidig ålder visste Kristine vad hon ville hålla på med. Hon har alltid varit kreativ med att pyssla, måla och göra egna saker. Hon började lite smått med att göra läderljusstakar och tidningshängare med mera.

Kristine berättar att hon läste till inredare för att kunna ta lite stylinguppdrag mot mäklarfirmor och privatpersoner.

CI2A7785

CI2A7767

Började jobba med keramik

Kristine fick en keramikkurs av sin sambo när hon fyllde 30 år i oktober 2019. I januari i år började hon kursen och blev helt såld på detta. Detta med keramiken och Fabrik LL hemma på egna tomten var något hon ville satsa på. Hon investerade i en keramikugn och en drejskiva. Nu gör hon olika koppar, serviser, ljusstakar, fat, blomstervaser och skålar med mera.

IMG_20200811_171051.JPG

CI2A7808

Satsar på Fabrik LL på heltid

Kristine har de senaste åren jobbat på en förskola i Brastad, men har nu sagt upp sig. Den första juli smygöppnade hon upp dörrarna till Fabrik LL för första gången och det blev succé. Efter det har hon bara haft möjlighet att ha öppet enstaka dagar. I höst är tanken att hon skall ett par dagar i veckan. Hon har samtidigt mycket beställningar och försöker samtidigt fokusera på dem.

CI2A7805.JPG

Lokala företag har beställt lite olika saker som till exempel Norra Hamnen 5 har beställt sina muggar av Kristine som de har i restaurangen.

I butiken på Fabrik LL hittar du idag allt från; Inredningsdetaljer, köksartiklar, belysning, småmöbler, utomhusartiklar och keramik av olika sorter med mera.

CI2A7820

Katrines sambo och bonuspappa har startat upp sambons morfars gamla bikupor denna sommar på gården och kommer ha Skogmyrens honung i butiken nästa sommar och till nästa år får de hönor och kan då erbjuda gårdsägg.

CI2A7850
Kristines tavlor som hon målat själv.

Framtidsplaner

Hon har framtidsplaner på självplock av snittblommor och skulle gärna även ha självplock på grönsaker, fast det är väldigt hårda regler kring det tillägger hon. I höst byggs det ett växthus och där är tanken att hon skall kunna ha keramikkurser och annat. Vi har övernattningsmöjligheter så det kan bli lite som en kursgård.

Vandringleder är också en sak som står på programmet för framtiden i denna fina terräng. Hällers myr ligger bara ett antal meter från där de bor. Kristine berättar att där har det svenska rekordet på abborre slagits.

CI2A7797.JPG

Just nu så sitter det bara en liten skylt med vägvisning nere i Brodalen, men Kristine berättar att det kommer att komma upp skyltar om vägvisning till lokalen. Adressen är Bro-Häller 215 45494 Brastad.

Tack för titten Kristine och lycka till i framtiden.

 

Här kan ni läsa mer om Fabrik LL både på hemsidan och Facebook.

 

 

Idag på bloggen får ni träffa två personer som har biodling som hobby. Jag träffade Ingemar Nielsen och Urban Andersson som berättade hur det är att vara biodlare

Idag på bloggen får ni träffa två personer som har som hobby att hålla på med biodling. Jag träffade Ingemar Nielsen och Urban Andersson.

CI2A4954.jpg
Ingemar Nielsen och Urban Andersson.

Urban Andersson jobbar som besiktningsman åt länsstyrelsen.

Urban jobbar även som besiktningsman åt länsstyrelsen och åker runt i Lysekils kommun och tittar till biodlarnas odlingar. Detta har han gjort i ungefär åtta år. För att bli besiktningsman så gick han en utbildning i Uppsala. Urbans uppgift är att titta efter bisjukdomar.

CI2A4985.jpg
Ingemar och Urban visar upp olika faktaböcker

Amerikansk yngelröta.

En av sjukdomarna är amerikansk yngelröta och det är den värsta bisjukdomarna man kan tänka sig berättar Urban. Urban har inte stött på denna bisjukdom i Lysekils kommun under alla år som han jobbat som besiktningsman. Sjukdomen känner man igen på lukten. Det luktar som en gammal socka och cellerna är insjunkna. Tar man en tändsticka i någon av cellerna så är den som en seg grå massa förklarar Urban.

För några år sedan hittades denna bisjukdom på Härnäset och då var man tvungen att stänga bikupan, hälla på bensin och elda upp den.

Varroakvalster.

Varroakvalster är en annan bisjukdom som funnits i Sverige sedan 1987. Troligtvis kom detta kvalster med en båt från Gotland. Det kan ha varit någon svärm på något lastfartyg som gjort att den kommit hit. Från början kommer det från asien via öststaterna berättar Urban vidare.

Varroakvalster behandlar man på hösten med oxalsyra. Man gör en blandning av socker, vatten och oxalsyra. Man droppar detta på bina mellan ramarna i bikupan. Behandlingen sker alltid efter honungsskörden. Om varroatrycket är högt i samhället kanske man får komplettera med ytterligare någon annan behandlingsmetod. Alla behandlingar är ekologiska.

Jag frågar Urban hur det kommer sig att han började med biodling?

– Jo, min svärfar Harry Qvist höll på med bin och hade två bisamhällen hemma på tomten i Råvik. En dag sa Harry till mig att han var för gammal för att hålla på med den. Han sa till mig att jag skulle ta över biodlingen.

Vi åkte till Dragsmark och köpte en slunga och en dräkt till mig så jag var tvungen att börja.

Idag har Urban hållit på med med bin i 25 år och har 14 bisamhällen utplacerade på lite olika ställen inom Lysekils kommun.

CI2A4986.jpg
Urban Andersson.

Jag frågar Ingemar hur det kommer sig att han startade med biodling?

– Jag hade gått och funderat på det i några år. Min pappa hade bin här hemma och det var i slutet på 50-talet. I trädgården bredvid de andra bikuporna står det en röd bikupa som han gjort. Min pappa hade en 5-6 samhälle och hade även lite halmkupor.

IMG_3749.jpg
Nu är det dags för Urban att undersöka bikuporna. Urban och Ingemar tar på sig dräkterna för att skyddas mot bina.

– Jag tyckte att det kunde vara roligt att pröva på så jag anmälde mig till en nybörjarkurs i Tossene. Men tyvärr var det för dåligt intresse för kursen, så det blev ingen kurs. Året efter var det en ny kurs och då kom jag med. Detta var 2003 så jag har hållit på i 15 år med bin.

IMG_3764.jpg

Hur startade du Ingemar?

– Jag köpte två kompletta samhällen, och fick hit dessa på våren 2003. Under dessa år har man utökat lite och iland så försvinner det tyvärr bisamhällen. Det är en del vinterdödlighet med detta med biodling.

Tidigare har man sagt att man får räkna med en vinterdödlighet på 10 %, men den är nog snarare 20 % och det håller Urban med om. Det kan vara olika på olika platser och i USA har det varit en ren katastrof.

CI2A4536
CI2A4541.jpg
CI2A4558.jpg

Efter en vinter behöver du köpa nya bin då till bisamhället?

– Nej, förhoppningsvis finns de 15-20 000 bin kvar i bisamhället. När det börjar hända saker i naturen, och det är när sälgen börjar blomma som man märker att något är på gång.

IMG_3781.jpg
IMG_3792.jpg
IMG_3770.jpg

– Drottningen märker att det börjar komma in lite mat och då börjar hon lägga ägg. Maten ökar efter hand och när drottningen är riktigt på gång kan hon lägga cirka 2000 ägg om dagen. Vikten på äggen hon lägger väger mer än vad hon själv väger.

Hon har en hel stab runt sig som tar hand om henne. Drottningen styr hela samhället i bikupan med sina dofter, feromoner.

IMG_3826.jpg
CI2A4639.jpg
CI2A4678.jpg


Hur hittar man en drottning till sitt bisamhälle?

– Det finns bara en drottning i varje bisamhälle; säger Urban. Man bör behöver inte ha en drottning i mer än högst 3 år. Hennes äggproduktion försämras efter varje år, teoretiskt kan hon leva i 5-6 år. När drottningen är cirka en vecka gammal flyger hon ut och parar sig med ca 15-20 drönare. När drönaren har parat drottningen så dör drönaren.

IMG_3851.jpg
IMG_3857.jpg

– Hon parar sig en gång i livet i luften och efter det flyger hon tillbaka till sin kupa igen. Efter det lämnar inte drottningen bikupan. Ett tillfälle som kan uppstå är om de skulle börja svärma. Teoretiskt sett så kan en drottning lägga 500 000 ägg tillägger Ingemar

IMG_3936.jpg
Ser ni drottningen på bilden. Hon är märkt med en vit prick.

– Man kan köpa drottningar från andra biodlare och hon skickas då i ett perforerat brev på posten med några arbetsbin så hon får några kompisar med sig på resan. Mellan 450-600 kronor kostar en drottning berättar Urban. Det finns de som kostar långt över 1000-lappen också tillägger Ingemar.

CI2A4823.jpg

Varför svärmar de?

– Jo, det kan bli för trångt i bikupan. På vinter finns bina i en låda och på våren sätter vi på en låda till så att bina får plats. Är det då så att man kanske är sent ute när det gäller att sätta på lådorna, då känner bina på sig att här kan vi inte bo för det är alldeles för trångt. Då drar bina upp en ny drottning, det är från ett ägg som skulle blivit ett arbetsbi, som matas med ett speciellt foder så att det blir en drottning.

Det kan även bli flera drottningar men den som kläcks först bitter ihjäl de andra drottningarna. Det är då den gamla drottningen tar med sig hälften av bina i samhället och flyger iväg. Det är det som kallas att de svärmar.

Ingemar säger; ”Det vill inte vi biodlare för då blir vi av med en massa bin som kan ta in honung”.

CI2A4758.jpg

Hur löser ni detta?

– Förhoppningsvis får du tag på svärmen och för att ha kontroll på det gäller det att du sätter på lådor för att det inte skall bli för trångt. Man tittar om de dragit upp celler för att det inte skall bli för trångt och har de inte gjort det så är det frid och fröjd, men har de börjat dra upp celler så är det jättesvårt att få dem på andra tankar.

Man kan även dela samhället genom att ta en svärmcell och sätter den i en ny låda med ett antal bin. Man flyttar den några meter och då har man skapat ett nytt samhälle; säger Urban.

CI2A4951.jpg

Hur sköter ni bina på vintern?

– På vintern går du inte ner och grejar så mycket med bina för de sköter sig själva. Man bör se till dem då och då för även bina har fiende i naturen som t.ex. möss och fåglar. Vi har ett galler som vi lägger för, för att skydda bina och där inte mössen klarar att gå igenom.

Talgoxen är stygg på bina. Får han nys om att det finns bin i kupan så sätter han sig utanför hålet och knackar och då blir bina nyfikan och då plockar han dem när de skall ut säger; Urban.

Vi utfodrar bina under vintern med sockerlösning som heter Bifor, några biodlare blandar egen sockerlösning. Vi har särskilda matarlådor som vi använder. Den utfodringen är den ersättningen de får för den honung vi tar från dem. Ungefär i mars börjar bina producera både yngel och honung.

CI2A4961.jpg
Där var besiktningen klar.

När slungar man honungen?

– Det finns de som slungar flera gånger om året. Urban slungade ungefär 14 dagar efter midsommar och det blev då sommarhonung berättar Ingemar. Om några veckor är det dags för Ingemar att slunga sin honung och de gör han inte hemma utan det görs i Tossene.

CI2A4996.jpg
Nu är vi i Ingemars källare där han har en slungningsmaskin.

Den här sommaren har varit väldigt varm, hur påverkar det honungsskörden?

– Man kan nog säga att det är mindre honung. Det beror på att det varit för torrt i luften och det skall vara en viss fuktighet i nektarn. Det är för att blomman lättare skall släppa ifrån sig nektarn.

Något som brukar rädda våran säsong är ljungen. Men även ljungen har varit för torr. Idealet för en biodlare är att det regnar en dag och sedan är det fint i tre dagar.

CI2A4967.jpg
Jag med skyddsdräkt när jag fotograferade.

Kan man känna skillnad på en sommarhonung och t.ex. en höst honung?

– Ja, det kan man säger; Urban. Sommarhonungen är väldigt ljus och smakar sött. På hösten är det mycket ljunghonung och den smakar honung. I Skåne har de mycket rapshonung och den smakar annorlunda.

Hur många biodlare finns det i Lysekils kommun?

– Ett 50-tal. Det finns säkert folk som har bikupor hemma men som inte är registrerade. Man är skyldig att registrera sig när man har en bikupa.
Det finns en förening i Sotenäs och den heter Sotenäs Biodlarförening. I den föreningen är Urban ordförande. Är ni intresserade av att börja med biodling så läs mer på http://www.sotenasbiodlarna.se/

Man kan prata biodling och honung i hur många timmar som helst.

Slungning av honungen i Tossene.

När vi träffades nästa gång så var det dags för slungning av honungen och då träffades vi i Tossene.

Sedan några år tillbaka slungar Ingemar och även Urban sin honung i Tossene hos Ingemar på Röd. Det är därför att han har en sådan bra kapacitet för att slunga honungen.

CI2A7470.jpg

Slungan som finns på gården hos Ingemar är en 8 ramars självvändande. Man startar slungan med en låg hastighet i 2-3 minuter och sedan ökar man farten efter hand. Innan man placerar ramen med honung så sätter man den i en perforator som sticker hål i vaxet så att honungen kan rinna ut under slungningen.

CI2A7460.jpg
Ingemar med ramen som precis gjorts klar i perforatorn som syns under ramen i bild.

I slungningsmaskinen slungas honungen mot slungans vägg och sedan går den vidare till en karusellseparator. Där silas honungen ifrån vaxet som kan finnas kvar i honungen.

CI2A7463.jpg

När honungen kommer ut ur karusellseparatorn så är den klar till att antingen röras eller ympas.
Ingemar berättar att han och Urban brukar ympa honungen. Det gör att den håller sig slät och fin. Efter ympningen tappas honungen upp på burkar.

CI2A7464.jpg

Ja, det blev ett intressant möte med Ingemar och Urban och deras hobby som biodlare. Tusen tack för att ni tog er tid, och att jag fick vara med om detta.

CI2A4968.jpg
Gå gärna in och följ min blogg och gilla min sida Glicko.me på Facebook.

Idag på bloggen får ni följa med till Skals Gård i Lyse

Idag får ni följa med och träffa Sandra Larsson och David Nilsson som tillsammans driver Skals Gård i Lyse och som är en KRAV-gård.

I maj 2015 tog de över driften av bondgården från Sandras pappa Ingemar. I juli 2016 började Sandra och David med att sälja ekologisk och närproducerad mjölk på gården. Det har blivit en succé berättar de när jag hälsar på dem en eftermiddag på deras bondgård i Lyse där de har cirka 60 mjölkkor.

CI2A5300.jpg
Sandra och David med hunden Flex framför sin gårdsbutik.

Jag frågade David och Sandra hur det kom på detta med mjölkförsäljningen? 

– Vi gick och värkte på detta ett tag p.g.a. att mjölkpriset var dåligt. Vi har tittat runt och det är en del i Sverige som börjat med detta. Kungälv är idag det närmaste stället som säljer ekologisk och närproducerad mjölk.

Hur gick ni till väga?

– Vi köpte en bod, pastör och en mjölkautomat. Vi mjölkar korna med en robot och sedan kör vi mjölken vidare till pastören och där pastöriseras den. Där hettar man upp mjölken till 63 grader under en halvtimma och sedan kyls den ner.

Hur smakar den?

– Den smakar lite fetare än vanlig mjölk. Det blir en lite fylligare smak tillägger David.

CI2A5302.jpg
Sandra och David vid mjölkautomaten.

Det har blivit populärt.

– Ja, det har det, och försäljningen ökar nu när sommargästerna kommer. Man köper en dunk eller flaska och så köper man mjölk i automaten.

Ni har även ställt ut ett par mjölkautomater på andra ställen?

– Vi har ställt ut en apparat på Kustchark i Askum och en i Uddevalla på nya saluhallen. Vi åker till vartdera stället två dagar i veckan och fyller på med mjölk.

De har fått ett diplom då en av kossorna mjölkat över 100 ton under sin livstid. Kossan heter Tora och är idag 14 år. Man kan även köpa ägg och honung på gården. Dessutom kan man sätta upp sig på en köttlåda som de säljer vid olika tillfällen. De har en Facebooksida Skals Gård där man kan gå in och följa Sandra och Davids bondgård.

CI2A6112.jpg

Ni har även ett kosläpp som är populärt.

– Förra året kom det 200 personer för att se att vi släpper ut korna i det gröna. Korna går även lösa inne i bondgården på vintern, men det blir en extra känsla för dem att få känna det gröna gräset mot klövarna säger Sandra.

Bondgården.

Vi går vidare in i bondgården för en rundvisning. Det första jag får se är två kalvar som bara är ett par veckor. Sandra berättar att kalven är en ”svensk låglandskalv” och de är väldig ovanliga och är utrotningshotade. De flesta man ser idag är en amerikansk ras, men dessa är svenska. David berättar att de har fött upp två av den svenska rasen som nu går på Skansen i Stockholm.

CI2A5320.jpg

Inne i bondgården går det cirka 150 djur i olika storlekar. I kornas krets är det rangordning, Det är alltid de äldre djuren som bestämmer.

CI2A5328
CI2A6116.jpg

Mjölkar med en robot.

De har en robot som mjölkar kossorna och det gör att de får med tid att vara med djuren. För att locka korna att mjölka så får de mat. Finns det ingen mat så går de inte in och blir mjölkade berättar Sandra. I snitt går varje ko 3,2 gånger per dag och mjölkar sig. Det måste gå cirka 5–6 timmar mellan varje mjölkning. Kommer de dit innan så puttar roboten bort dem.

David berättar att det är nästan alltid kö till mjölkroboten. Först borstar roboten spenarna och efteråt spolas de med såpa. På sommaren har de ett speciellt medel som spenarna spolas med och det är för att spenarna inte skall bli solbrända. Alla har ett halsband på sig och där känner roboten av vilken ko det är, hur mycket hon väger och var spenarna sitter.

Kon som kom till roboten när jag var där vägde 621 kg och 14:23 var hon senast inne och mjölkade 11,3 liter. I snitt mjölkas det ungefär 34 liter/ko varje dag. 188 mjölkningar om dagen gör roboten. Varje mjölkning tar ungefär 6 minuter och 48 sekunder i snitt. Skulle något hända så ringer roboten upp David eller Sandra och berättar att något är fel.

CI2A6117.jpg

Jag frågar hur historiken har utvecklats med olika bondgårdar i Lysekil?

Sandras pappa Ingemar berättar att 1938 fanns det 138 mjölkleverantörer bara i Lyse. Idag är det 1 och det är totalt 9 i kommunen. ; ”Det är för mycket jobb och för lite betalt, så enkelt är det” säger Ingemar. Redan 1989 blev Sandras pappa Kravbonde. Bondgården är från 1910 då Anders Larsson drev gården. 1947 tog Harry Larsson över driften, 1981 var det Ingemar Larsson som fortsatte att driva gården och 2015 tog Sandra och David över bondgården

Man blir inte annat en imponerad av David och Sandras gård. Några dagar efter att jag varit där var det kosläppet som stod på schemat. Jag var givetvis där och tog lite foton och det var jättemycket folk på plats och tittade när de släppte ut korna på grönbete.

Stort tack Sandra och David för att ni tog er tid att visa runt mig på eran fina bondgård.