Idag får ni träffa skådespelaren Börje Lundberg på min blogg som jobbade som restaurangchef i Lysekil 1980. Börje har spelat i produktioner som ”Saltön”, ”En man som heter Ove” och mot självaste Jude Law i ”The Third Day”

Börje Lundberg kanske det inte är så många som känner till i dessa trakter, men Börje Lundberg jobbade på Hotel Lysekil på det glada 80-talet som restaurangchef och vi fick kontakt via Facebook. Han har medverkat i massor av produktioner och en är ”Saltön” som är inspelad på Skaftö, ”En man som heter Ove”, och han har även spelat mot självaste Jude Law i serien ”The Third Day” som bland annat är producerad av Brad Pitt. Det har även blivit en hel del reklamfilmer som han medverkat i.

Jobbar som skådespelare

Idag jobbar Börje med både tv -och film och har medverkat i flera större filmer och serier. Börje är uppväxt i Tranås och studerade redovisning och finansiering vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Efter gymnasiet ville Börje upptäcka världen och började jobba på ett kryssningsfartyg. Han började arbeta på Svenska Amerika Linjen (Kungsholm och Gripsholm) liksom många andra från Lysekil och Uddevalla. Efter ett tag steg han i graderna och blev servitör och där utvecklade han sitt intresse för teater och att spela inför gästerna när han serverade maten.

Efter en utflykt på vattnet så blev han endast 26 år gammal, manager på Ramanda Hotells. 29 år gammal drev han sitt första hotell. Listan kan göras hur lång som helst och under en sommar var han även och jobbade på Hotel Lysekil som restaurangchef.

Jag slog en signal i till Börje och frågade hur intresset för film & tv startade?

– Jag hade haft en dröm sedan jag var 14 år att bli filmskådespelare och år 2001 tog jag första steget. Drivkraften var att skapa och jag hade aldrig en tanke på att göra karriär.


Hur var det att växa upp i Tranås, antar att du sprang ofta på bio där?

– I Tranås spelade man mest fotboll, bandy och ishockey och gick på bio på söndagarna.

På din hemsida kan man läsa om när du hade hand om 36 ministrar från hela världen där bland annat USA och Sovjetunionen möttes igen för första gången sedan Afghanistankrisen 1978. Vad hade du hand om där?

– Jag var Källarmästare på Stockholmskonferensen 1984 där 36 utrikesministrar från hela världen möttes.


När vi fick kontakten här på Facebook så vet jag att du berättade att du jobbade på Hotel Lysekil som restaurangchef 1980. Vad minns du av det och hur kom det sig att du hamnade i Lysekil?

– Lysekil var en fantastisk sommar men mycket jobb. Minns att vi öppnade Club Nautic, först som jazzklubb med Monica Zetterlund och Lasse Bagge med mera. Sedan blev det även som diskotek med artister som Pugh Rogefeldt med mera. Många härliga minnen! Jag har en stark koppling till västkusten då jag tillbringade flera somrar som barn i Munkedal.

Från tyska succéserien ”Beat” här tillsammans med Alexander Fehling (Inglorius Basterds- Homeland). Foto: Privat.

Vilken var den första rollen du hade?

– Jag gick till min första provfilmningar 2001 och fick direkt två huvudroller i reklamfilmer. Sedan fick jag en roll i ”Fyra Nyanser av Brunt” 2004 som sedan aldrig visades när filmen släpptes.



Du medverkade även i något avsnitt av Saltön som är inspelad i Lysekils kommun. Kan du berätta mer om hur det blev Saltön?

– Saltön blev jag kontaktad av rollsättaren på produktionsbolaget. Härliga dagar och underbara kollegor som Sharon Dyall och Claes Månsson med mera.


Sharon Dyall, Claes Månsson och Börje. Foto: Privat.


Hur går du till väga när du söker till en roll i någon film eller serie?

– Man söker roller själv eller genom agent. Det gäller ha bra material med hemsida, CV, Showreels, foton så att man finns hos rollsättare-casting directors.



Hur var det att spela mot Jude Law i ”The Third Day”?

– Jude Law än en av de mest generösa och ödmjuka personer jag träffat. Vi hade flera repetitionsdagar tillsammans innan inspelningen började.

Börje med med Jude Law, Katherine Waterston. Foto: Privat.


Där var ju även en hel del kända namn med i serien som Naomie Harris, Katherine Waterston och inte minst Emily Watson. Hinner man med att träffas och umgås under inspelningarna eller är det bara jobb?

– Man lunchar och vilar och hänger ihop under inspelningen. Vi filmade ”The Third Day” på en ö norr om London och när det blev helg så åkte alla därifrån förutom jag och Jude Law och Katherine Waterston med familjer. Det var lite overkligt när jag gick omkring på den lilla ön och mötte Jude och Katherine. Jag lärde mig från dom och Emily Watson – Naomie Harris: Real Star- Don´t play Stars.- They Are Stars! Alla oerhört Down to earth!



Vilken film eller tv-serie är den roligaste du varit med i?

– The Third Day är ju häftigast- då det är lika med en Hollywoodproduktion fast det är en TV-serie-och det med att ha en brittisk privatchaufför och åka Jaguar. Men i övrigt är ju jobbet detsamma. Det som skiljer olika inspelningar är storleken på budgeten.

Jag antar att det är väldigt tyst och inte många roller som ges nu under pandemin, men vad har du jobbat med under det senaste året?

– Under pandemin har jag tränat oerhört mycket och kan nu göra mer fysiska roller och även börjat rida igen. Jag har jobbat strategiskt och fått representation i USA-Europa av en dom största globala Talent Managers. Jag har också jobbat på med mina språk som engelska, tyska och tittat jättemycket på internationella TV-serier och filmer. Jobbat vidare på mitt kontaktnät och förbättrat mitt presentationsmaterial. Så jag känner mig redo när den internationella marknaden öppnar upp!



Vad har du för tips för de som vill börja jobba med tv och film?

– Mitt råd till andra är: Du måste ha rätt drivkrafter för att bli bra på något så måste du älska det du gör och du måste ha kärlek till skapandet. Se dig och ditt varumärke som ett företag då blir det enklarare att hitta strategier för framgång. Jobba hårt och jobba för att utvecklas och bli bättre.

Har du någon favoritgrej du skulle vilja göra inom film eller tv?

–   Jag vill som de flesta göra djupa -komplexa karaktärer men tycker även komedi är roligt. Skulle gärna vilja spela präst i ett drama då jag kommer från ett frikyrkoområde och har mycket med mig i bagaget.


Från premiärvisningen av ”En man som heter Ove” ihop med Rolf Lassgård. Foto: Privat.


Trollywood eller Trollhättan är ju stort inom den svenska filmindustrin. Har du varit där och spelat in?

– Vi filmade ”En Man Som Heter Ove” i Trollhättan. Många fina minnen! Under här kan du se Börje i äldre ålder när han spelar Oves granne Rune.

Tack Börje för en mycket trevlig intervju och lycka till i framtiden.

Här kan du läsa mer om Börje Lundberg.

Alla foton använder jag med tillstånd av Börje Lundberg.

Idag på bloggen får ni en återträff med Viktor Kilbo som har hela världen som arbetsfält

Idag på bloggen får ni en återträff med Viktor Kilbo. Viktor Kilbo jobbar som ”Visual Jockey” som är den som sköter de bilder på de ledskärmar som finns på t.ex. en housefestival där bilder rör sig i takt med musiken som discjockeyn spelar.

Viktor_Kilbo_1 (1).png
Viktor Kilbo.

När jag träffade Viktor för första gången så var tanken att han skulle flytta till Hollywood och gå i skola där. Men så blev det inte utan idag har Viktor hela världen som arbetsfält.

Viktor är just nu hemma efter att varit på turné, vad var det för turné du varit på nu? 

– Jag har varit på en veckas miniturné i Indien, Japan och Kina. I februari blir det en månadsturné i USA där vi bland annat kommer ha spelningar I Las Vegas, San Francisco, Los Angeles, Washington DC och New York m.m.

Vad har hänt sedan vi träffades sist?

– När vi träffades sist var planen att flytta till Hollywood efter gymnasiet och plugga för att bli bättre i de 3D program jag arbetar med. När jag tog studenten kände jag inget behov av det längre eftersom Thundercode redan då var ett välrespekterat namn och jag hade fullt upp med jobb och spelningar varje månad. Jag kände även att mina självlärda kunskaper var i princip var bättre än vad jag skulle lärt mig på skolan i Hollywood.

Summerburst20151.png
Summerburst 2015.

– Efter vi träffades i Augusti 2014 följde jag med olika artister på spelningar runt om i Sverige, det var bland annat Dimitri Vangelis & Wyman, John de Sohn och Sebjak. 2015 följde jag med Sebjak på Sverigeturné samt några spelningar utomlands i bland annat Magaluf, Manchester och Amsterdam. Det var mina första utländska spelningar om man bortser från Norge och Finland.

edc6.jpg

Jobbade med duon Vigiland.

– Hösten 2015 började min resa med svenska DJ-duon Vigiland, som jag var på Sverigeturné med fram till slutet av 2016. Samtidigt under 2016 blev jag pappa till en underbar liten tjej som idag snart är två år.

Det har varit svårt att pussla ihop mitt jobb med att vara pappa då jag måste jobba i princip varje dag samtidigt som jag vill lägga all min tid på henne och min flickvän. Men med hjälp av min flickvän och familj och deras förståelse har jag fortfarande kunnat åka på spelningar och driva mitt företag samt spendera mycket tid med min dotter – även fast jag i princip sover 2-4 timmar varje dygn.

Åkte på världsturné med holländska DJ:n Don Diablo.

– 2017 åkte jag på världsturné med holländska DJ:n Don Diablo som jag tidigare arbetat med under 2015 och var VJ åt på Summerburst i Stockholm och Emmaboda Festivalen. Under 2017 har jag haft runt 150 st spelningar runt om i hela världen.

Enda platserna jag inte varit i är Afrika, Australien och Nordkorea. Spelat på de största festivalerna i världen, inför publiker på över 70.000 så som Alfa Music People i Ryssland, Ultra Music Festival i Miami, Tomorrowland i Belgien, Untold Festival i Rumänien, Creamfields i Manchester, Electric Daisy Carnival i Las Vegas m.m.

JesseyBijl-DonDiablo-GabianSumter-ViktorKilbo-TOKYO.jpg
Don Diablo med bl.a. Viktor Kilbo i Tokyo.

Har producerat videomaterial åt artister som Axwell & Ingrosso, Alesso och Avicii. 

– Samtidigt under åren har jag och min kollega Marko Stanojevic producerat videomaterial åt artister som Alesso, Avicii, flertal av Axtone Records artister, Axwell & Ingrosso, DJ Snake, Don Diablo, Dimitri Vangelis & Wyman, Klahr, Markus Schulz, Matt Nash, Mike Hawkins, Mike Perry, Otto Knows, Ruby Rose, Sebjak, Steerner, Styline, Syn Cole, Throttle, Third Party, Tritonal, Vigiland och fler.

Två anmärkningsvärda projekt var att jag i slutet av 2016 och början av 2017 gjorde hela kreativa proceduren för Third Party’s debut album ”Hope”. Så som album och singel omslag, musikvideos, teaser videos och visuals för deras livespelningar. Och i Juli 2017 producerade vi alla 5 lyricsvideos för Avicii’s EP ”Avïci” under en månad, samtidigt som jag var på världsturné med Don Diablo.

Vilka artister jobbar Thundercode med idag?

– Aktuellt just nu är arbeten med Axwell & Ingrosso, DJ Snake, Don Diablo, SEEB, Third Party, Throttle och ett gäng mer.

Har du fortfarande Lysekil som utgångspunkt eller har du flyttat?

– Jag bor fortfarande i Lysekil med min flickvän och dotter. Det är väldigt kostsamt och tar lång tid att ta sig till och från Landvetters flygplats. Eftersom min flickvän behöver vår bil är jag tvungen att hyra bil varje vecka när jag åker iväg, då kollektivt inte är ett alternativ då det tar dubbelt så lång tid som att köra själv och bussar inte går alla tider.

Foto 2017-10-22 00 21 24.jpg

Hur går det till när ni producerar en video eller en visuals?

– Vi börjar med att bygga upp ett moodboard tillsammans med kunden, så vi vet vilken riktning vi ska gå gällande tema och färger. När det är klart börjar vi producera 3D grafiken. Vi börjar med att modellera och animera behövande 3D objekt, kan vara allt ifrån terränger, byggnader till karaktärer och växter.

På alla objekt lägger vi även på texturer så objekten blir realistiska. Därefter bygger vi scenerna – lägger ut vart alla 3D objekt ska vara, vart kameran ska vara, vart olika ljus ska komma ifrån och om rök eller annan atmosfärisk effekt ska vara med. Efter det är det bara rendering och slutlig färgjustering samt extra visuella effekter kvar.

ViktorKilbo-FrontOfHouse.jpg

– Rendering betyder att programmet kalkylerar och sparar ut scenen man byggt. Då räknar programmet ut vart alla ljuskällor kommer ifrån, hur dessa reflektras med de olika objekten och texturer i scenen och vart skuggor ska vara. Det kan ta upp till en/två dagar att rendera ut en visual på bara 10 sekunder ifall scenen är väldigt avancerad. När 3D scenen är renderad importerar man scenen till ett annat program och gör slutlig färgjustering och möjligtvis lägger på extra visuella effekter, kan till exempel vara partiklar, glitch/signalfels effekter, kamera lens effekter m.m.

Här är ett exempel på hur det kan se ut när jag producerar en 3D scen.

Hinner du vara hemma något i Lysekil?

–  På vinterhalvåret brukar jag åka hemifrån på torsdag eller fredag och komma hem på söndag. Så oftast är jag hemma under vardagarna. Men under sommaren eller när vi har miniturnéer som förra veckan kan jag vara iväg allt från en vecka till en hel månad. Så när jag väl är hemma försöker jag lägga all min tid på att vara med min dotter och flickvän.

Men eftersom jag har jobb att göra även när jag inte är på turné så får jag jobba när dem är på jobbet och förskolan eller sover. Ett dygn för mig hemma brukar vara att jag går upp runt 07.00, lämnar min dotter på förskolan och flickvän på jobbet. Sen jobbar jag fram till att jag hämtar lilltjejen – vilket brukar vara kl 11.00 eller 15.00. Sen går jag till kontoret och jobbar igen när dem gått och lagt sig runt 22.00 och kan jobba fram till 05.00.

Ultra_Singapore2017_2.jpg
Singapore 2017.

Hur ser året 2018 ut för dig, vad händer?

Jag börjar året med 3 veckor hemma för att förbereda inför året, bland annat producering av nya visuals. I början av Februari åker jag till USA med Don Diablo för en månads turné och kommer hem igen i slutet av månaden. Därefter är det minst två spelningar varje helg tills maj då sommarturnén tar fart. Sen har vi lite projekt jag just nu inte kan gå ut med.

Foto 2017-07-01 05 08 51.jpg

Tack Viktor för att du tog dig tid för en intervju. Under här kan ni se Thundercodes sida.

Alla foton använder jag med tillstånd av Viktor Kilbo.

Idag får ni träffa Caroline Bergqvist från Lysekil. Hon är 19 år och har bl.a. varit i Vietnam och Indien och jobbat som volontär

Idag får ni träffa Caroline Bergqvist från Lysekil. Hon är 19 år och har bl.a. varit i Vietnam och Indien och jobbat som volontär. Hon tog studenten i våras efter tre år på ekonomiprogrammet på Campus Väst här i Lysekil. Efter det var hon helt säker på att hon ville ut och resa.

unnamed-16
Caroline Bergqvist.

Visste du vart du ville resa?
– Vart eller hur visste jag inte. Dock har jag alltid varit väldigt intresserad av människor och andra kulturer, så när jag hittade en länk från volontärresor.se på Facebook så passade det helt perfekt för mig.

Man kan välja i princip vilket land i världen man vill och olika projekt. Finns både med djur- och människor. Jag var dock mest sugen på Asien och bestämde mig tillslut för Vietnam och Indien då de verkade som två väldigt häftiga länder.

unnamed-7
Utsikten från toppen av barnhemmet.

Varför valde du just barnhem?
– Hemma i Sverige tränar jag själv dans flera dagar i veckan och tävlar en hel del. Är även danstränare för barngrupper i olika åldrar vilket jag tycker är helt fantastiskt roligt! Därför blev det att jag valde att åka som volontär för att jobba på barnhem.

Vad betyder det att jobba som volontär?
– Att jobba som volontär betyder att man jobbar utan lön. Man får betala för att vara där. Det finns annars andra lokala människor som gärna hade velat ha gratis boende och mat för att göra de jobb vi gör. Istället skapar vi lite fler jobb. Någon lagade vår mat, städade och hjälpte oss med annat.

Var i Vietnam har du varit?
– Jag har varit i Vietnam och Ho Chi Minh City. Där var jag i 4 veckor. Jag jobbade måndag-fredag och var ledig på helgerna. Barnhemmet jag var på drivs av en kristen katolsk fond. Där bor 38 barn totalt. Av dessa är 8 av dem små bebisar. Den minsta var bara 2 veckor när vi kom hit och den äldsta av bebisarna är 7 månader. Det bor också 6 ganska grovt funktionshindrade barn där.
Barnen är nu mellan 4 veckor till 16 år. På hemmet bor endast 7 vuxna. De är nunnor och är en del av den katolska kyrkan. Som man säkert förstår finns det inte en chans för de vuxna att hinna ha tid för alla dessa barn. Hemma i Sverige hade ett av de funktionshindrade barnen haft minst en anställd personlig assistent dygnet runt. En förälder hade varit hemma på heltid med ett spädbarn. Ekvationen går inte riktigt ihop som man märker. Därför blir vår roll här att umgås med barnen. Lyssna på dem, mysa, kramas, trösta och bara finnas nära.

unnamed-8
Caroline besökte ett tempel.

– Alla barn har sin historia här och man kan inte förstå hur de kan vara så glada, underbara barn. T.ex. en blind och förlamad flicka här, blev lämnad på gatan för att dö av sina föräldrar… En syskonskara på tre bor där. Två systrar och en lillebror. Båda deras föräldrar är döda och deras morföräldrar hade inte råd att ta hand om dem.
Nu kommer dem och hälsar på 1 gång om året. Den mellersta flickan berättade att hon saknade sina föräldrar väldigt mycket och att hon kände sig helt ensam. Alla har liknande historier. Antingen är båda eller en av deras föräldrar döda och ingen kan ta hand om dem, eller så har barnen blivit lämnade åt ödet.

Att de får chans att komma och bo där är helt fantastiskt och systrarna där gör ett helt fantastiskt jobb. De försöker verkligen att göra allt de kan för barnen.

Vad fick du göra?
– Varje morgon myste vi med alla bebisar, matade och gosade. Efter det hade jag tillsammans med en annan volontär engelska lektion. Barnen går bara i skolan halva dagen. De yngre på förmiddagen och de äldre på eftermiddagen. Så när barnen inte var i den statliga skolan hade de engelska lektion med oss (mig och en annan volontär).

unnamed-3

– Efter första lektionen med barnen hade vi en kortare lektion för nunnorna, så kul haha! Efter det var det lunch. Då hjälpte vi till att mata de minsta barnen. När lunchen var över så går alla och sover i 1,5 h, under tiden myste vi med bebisarna igen innan det var dags för eftermiddagslektionen!

Varannan kväll fick vi hjälp av en lokal universitetslärare i engelska med att planera lektionerna och han hjälpte oss även ta fram material. Superbra hjälp! Eftersom vi va de första volontärerna på detta barnhem så blev det otroligt stor skillnad efter att vi varit där. De vill verkligen lära sig och var hur duktiga som helst!

Hur bodde du?
– Jag bodde i ett volontärhus tillsammans med andra volontärer från hela världen. Det var så spännande och kul att träffa dessa personer. På helgerna när vi alla var lediga passade vi på att upptäcka landet. Vi har verkligen passat på och vi har fått se och göra hur mycket som helst.

unnamed-4
unnamed-10
Här är de ute och paddlar kanot.

– I huset bodde också 2 anställda personer som hjälpte oss med allt. Lagar mat, om de skulle vara några frågor, problem eller vad som helst så fanns de alltid till hands och kunde hjälpa till.

Hur var maten och vad åt du?
– Så bra! Miss Van lagade mat tre gånger om dagen till oss. Alltid olika rätter och fantastisk god och fräsch mat. Det var alltid ris eller nudlar, mycket kyckling i olika former, grytor, soppor, mycket fisk och otroligt mycket frukt. De har färska örter och kryddor i allt. Jag gillade verkligen maten. Jag har gillat allt jag provat!

unnamed-9
Vanlig måltid i Vietnam.
unnamed-11


På restauranger var det lite annorlunda, då var jag alltid vegetarian ha ha. De hade ett stort akvarium med levande djur i där man fick välja vilken man ville ha. Det fanns: Råttor, grodor, ål, ormar, fiskar och olika sorters skaldjur. Många lokala hade smakat allt och gillar det. Apa och hund var också en sak som många hade ätit. Ja, lite annorlunda från Sverige ha ha..

Den 27 september åkte Caroline till Indien och fortsatte sitt äventyr där.

Fick du göra samma saker när du kom till Indien som du gjorde i Vietnam?
– Det var ganska annorlunda i Indien. På förmiddagarna är jag på en förskola där barnen är 3-4 år. Men istället för att leka, mysa och lära sig vara en bra kompis lär sig dessa barn alfabetet och siffror.

unnamed-7
Caroline lär barnen att dansa.

– De är väldigt tufft och lärarna är fruktansvärt hårda.
Det är en helt annan kultur här. Det är egentligen olagligt att aga barn i Indien men det händer hela tiden ändå. Om barnen inte skriver rakt på linjerna, skriver för långsamt eller liknande så får det utskällningar som jag aldrig varit med om förut. Lärarna går också runt och hotar barnen med linjal och smäller dem på fingrarna.

unnamed-14
Grinden till barnhemmet.

– På mellanmålet är de liknande saker, äter de för långsamt så blir de hotade. Det går inte 2 minuter utan att läraren skriker på någon.
De första dagarna höll jag helt på att bryta ihop. Men efter att jag pratat med både lärarna lite försiktigt och även vår manager så har det blivit helt annorlunda! De har slutat med nästan allt. De skriker en del fortfarande men inte ens i närheten som de gjorde i början. Helt otroligt skönt!
Man märker också redan efter 2 veckor här att lärarna har fått ett litet annat perspektiv på hur man kan bete sig och att barnen faktiskt lyssnar ännu bättre och att det kan vara superkul när man inte hotar med att slå barnen utan berömmer dem istället när de gör bra ifrån sig.
På eftermiddagen är jag på ett barnhem och hjälper flickorna med läxorna. Skönt för här är jag ensam med flickorna och de vuxna är inte i klassrummet. Det är så ambitiösa och duktiga tjejer i åldrarna 8-17 år. De är duktiga på engelska så man kan verkligen prata med dem ordentligt. De berättar dock att de bara vill bli äldre så de kan komma därifrån. De trivs verkligen inte.

unnamed-2
Henna workshop.

Var någonstans Indien är du?

– Jag är i Goa. Det ligger på västkusten och har milslånga vita sandstränder, lyxhotell, fina villaområden. Några kilometer in i landet finns ett enormt slumområde där tusentals människor bor på ett sopberg utan rinnande vatten eller elektricitet. Det är där mestadels av projekten ligger.

unnamed-15
unnamed-5

Om du jämför Vietnam och Indien tyckte du att det var någon skillnad på att vara volontär i de olika länderna?
– Oj, det är väldigt annorlunda. Den största skillnaden är de vuxna. I Vietnam var de vuxna helt fantastiska förebilder för barnen, de kunde känna sig trygga och det var helt otroligt att få komma dit! I Indien där jag varit är det mycket mer fattigdom, de agar och skriker på barnen. Samtidigt som lärarna i Indien verkligen är snälla och trevliga människor annars så är de så präglade av den gamla kulturen. Det är svårt att förklara och jag tror att man nästan måste uppleva för att förstå. Men det är iallafall den absolut största skillnaden.

Hur var maten i Indien?
– Den är helt fantastisk! Även här har vi lokala människor som lagar maten. Mycket curry, ris, olika grytor, massor av wokade grönsaker och ett speciellt tunnbröd. Nästan allt är vegetariskt, ibland är det kyckling i någon form. Supergott och väldigt kryddigt!

Vad skall du göra när du kommer hem till Lysekil igen?

– När jag kommer hem ska jag först bara landa i allt, umgås med min familj och vänner. Sedan ska jag jobba några månader innan jag förhoppningsvis ska ut och resa igen.

Att vara borta två månader hemifrån är en ganska lång tid. Har du haft hemlängtan?

– Man pendlar hela tiden från att vara så glad och positiv. Då känns det som man skulle kunna vara där hur länge som helst.  Men sedan kommer också tillfällen då man saknar alla där hemma och familjen. Då har jag bara velat packa mina saker och åka hem. Jag har brutit ihop några gånger och jag tror man behövde det.

Man får uppleva så himla mycket både positivt men också många väldigt jobbiga situationer som man inte kan göra mycket åt. Som tur är har man många runt sig som är med om liknande saker. Så vi hjälper, tröstar och pratar mycket med varandra och det hjälper mycket! Men nu efter två månader ska det verkligen bli skönt att komma hem, ja.

unnamed-4
Tuk-tuks överallt.

Hur skulle du sammanfatta denna resan?

– Jo, för att sammanfatta allt så tycker jag det absolut bästa med denna resa har varit att man verkligen har fått komma alla så nära. Vi har blivit en del av familjen på barnhemmen. Alla fantastiska barn. Man åkte ändå hit i hopp om att kanske kunna göra något för någon och det märks faktiskt verkligen att det gör skillnad att vi varit här. Både i Vietnam och här i Indien.
Utan volontärer på projekten i Indien hade de inte fått någon undervisning alls eftersom de flesta inte har råd att gå i den statliga skolan. Dock får man minst dubbelt så mycket tillbaka av alla. Det är helt fantastiskt med all glädje som ändå finns. Man klarar verkligen mer än vad man tror och man lär sig väldigt mycket om sig själv och andra.

Detta är det absolut värsta men också det absolut bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag är glad att jag bor i Sverige.

Tusen tack Caroline för att du tog dig tid att ställa upp på en intervju.
Caroline har också en blogg där du kan läsa mer om hennes resa.

Bloggen heter http://nouw.com/carolineebergqvist/2016/08