Cirka 130 småfläckiga rödhajar har sedan 2003 släppts ut i vattnet vid Havets Hus. Det är ett mycket populärt evenemang med massor av folk när detta sker varje sommar här i Lysekil. I år hade man valt att ligga lågt med släppet, fast det fanns ändå lite publik framför Havets Hus här i Lysekil och på Havets Hus Bistro som tittade på hajsläppet.
Det var mycket press vid hajsläppet som SVT, Sveriges Radio P4 väst, Bohusläningen, Lysekilsposten och Radio Bohuslän med mera. Lite info om hajsläppet var även med i TV 4 på morgonen och i Sveriges Radio Vaken i P3 & P4. P4 extra hade också en intervju med i radion inför hajsläppet.
Det var mätning av hajarna innan släppet. Här är det Martin, Roger och Helen som hjälps åt.
Sedan var det dags att ta hajarna till Havets Hus brygga för att släppas.
Roger Jansson på Havets Hus filmade vid hajsläppet, Filmen kommer senare att läggas ut på Havets Hus Facebooksida.
Odd och Elias förbereder för att första hajen skall släppas.
Martin Stjernstedt på Havets Hus skall släppa den första småfläckiga rödhajen i Gullmarsfjorden.
Roger Jansson intervjuar Inger Näslund från Världsnaturfonden WWF.
Sedan var det dags för ännu en haj och Helen Nilsson Sköld, Martin Stjernstedt och Elias Neuman simmade ut med hajen. Vid Havets Hus brygga låg Kristineberg marina forskningsstations båt Alice, som filmade under vattnet med en undervattenskamera.
Från Världsnaturfonden WWF fanns både Inger Näslund, expert hav och fiske och Lisbeth Larsson, kommunikationschef på plats vid Havets Hus och svarade på pressens frågor. De fick även vara med och lämna varsin småfläckig rödhaj till dykarna som släppte hajarna utanför Havets Hus.
Havets Hus skriver i ett pressmeddelande; Småfläckig rödhaj är en art som fortfarande behöver stöd, även om SLU Artdatabanken på senare år har registrerat den som livskraftig i svenska vatten. Arten är fridlyst i Sverige så det är förbjudet att fånga dem. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut cirka 130 hajar i havet.
-Genom att sätta ut märkta hajar i det fria vill vi öka kunskapen om den småfläckiga rödhajens vanor och öka antalet hajar i havet. Hittills har åtta hajar av de vi har släppt ut påträffats. Hajarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen. De behöver all hjälp den kan få, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.
Av de hajar som återfunnits har de flesta simmat norrut från Gullmarsfjorden mot haven i Norge. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet. En som påträffats död hade levt tio år i havet och totalt blivit fjorton år gammal.
Sedan 2015 har WWF stöttat Havets Hus bevarandeprojekt med att föda upp och släppa ut hajarna. Skydd, bevarande och restaurering är viktiga komponenter i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.
-Det är positivt att småfläckig haj har ökat i antal. Men som andra havslevande arter hotas den av ohållbara fiskemetoder, överfiske och annan exploatering i haven så ett bättre skydd till havs måste till. Idag lever inte Sverige upp till detta så krafttag måste tas, säger Inger Näslund, marin expert på WWF.
Exempel på andra arter som drabbas hårt och som fått hotstatus i SLU Artdatabankens rödlista är pigghaj (akut hotad), havsmus (sårbar), knaggrocka (nära hotad), havskatt (starkt hotad) och torsk (sårbar). Både broskfiskar och benfiskar behöver ökat skydd i våra svenska vatten för att vi ska bevara den biologiska mångfalden.
Fakta hajar i världen
Havens ekosystem behöver hajar, bland annat då de är topprovdjur i näringskedjan. Tyvärr hotas många av världens hajarter av utrotning. Orsakerna är framförallt det hårda och okontrollerade fisket efter haj och hajfenor och att de fastnar som bifångst vid fiske. Men det beror också på deras långsamma livscykel med få ungar vid förökningen, vilket resulterar i att hajar är extremt känsliga för överfiske och andra störningar.
I svenska vatten är det främst bottentrålning efter andra arter som orsakar hajarnas nedgång då de fångas som bifångst.
Här kan du läsa mer om Havets Hus.
