Hans ungdomsdröm blev verklighet, Joakim Andersson blev proffs i NHL-laget Detroit Red Wings

Alla har vi väl en dröm och Joakim Andersson från Munkedal stora dröm var att bli proffs i NHL och han lyckades. Idag på bloggen får ni träffa Joakim Andersson som växte upp i Munkedal och blev proffs i ett av världens bästa hockeylag, Detroit Red Wings.

Joakim och Henrik Zetterberg. Foto: Privat.


Jag har träffat Joakim ett antal gånger och sista gången vi träffades så skulle han ha med sig pucken från sitt första mål i NHL, men det hade han inte. Då kom vi överens om att när hans karriär är slut så träffas vi och då skall jag få se pucken och de hockeytröjor han haft under sin karriär.

Vi har inte hört av varandra på några år förutom något sms då och då. Men nu när Joakims karriär är över så skickade jag ett sms till honom och sa att jag gärna ville träffa honom för ännu ett reportage på bloggen. Det gick någon vecka och sedan svarade han, och för några veckor sedan träffades vi hemma hos Jockes föräldrar där han har sina tröjor och klubbor från sin karriär.

Joakim och jag.

Karriären

Hemma hos Joakims föräldrar hänger de flesta lags tröjor som Joakim spelat i. När jag frågar om Munkedals tröja så har han ingen från den tiden. Men pappa Jan-Ove har tagit bilder på Joakim i Munkedals hockeytröja.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Munkedal BK, Tre Kronor J16, Frölunda J18 och J20

När han var 14 år började han spela med A-laget i Munkedal. Det blir även Tre Kronor och J 16 för Joakim. Efter att han gått ut nionde klass blev det hockeygymnasiet i Frölunda. 2005 och 2006 blev det J18 och J20 i Frölunda för honom. Det blev även U17 och U18 med Tre Kronor. 2006 blir det även premiär i Frölundas A-lag och spel i elitserien.



2006 – 2007 och 2007 – 2008 tar Joakim guld med Frölunda i JSM i J20 Superelit


Det blir två JSM guld för Joakim och hans Frölunda i J20 Superelit. Han tar även JVM-silver med Tre Kronor 2008 och 2009. Under tredje året i hockeygymnasiet blir han utlånad till Borås.

Foto: Privat.

2007 blir han draftad till NHL

Vi kommer in och pratar om när han blev draftad av Detroit 2007. Joakim var på plats i Columbus och berättar att det var både häftigt och nervöst. Han satt där och väntade och som 88:e spelare blir han draftad av Detroit Red Wings.

Alla lagen hade varsin plats nere på rinken och Joakim fick gå ner från läktaren till rinken och hälsa på alla i Detroits ledning. Joakim berättar att man sitter där och väntar och funderar vem som kommer att välja honom. Samtidigt berättar han att han hade Detroit som favoritlag innan så för Joakim var detta helt fantastiskt

Utematchen på Ullevi

2009 var det utematchen på Ullevi mot Färjestad som Frölunda vann med 4–1. Under här ser ni tröjan från den matchen.



2010 börjar den stora resan till Detroit

2010 skrev han under kontraktet med Detroit och som nybörjare skriver man på ett standardkontrakt på 3 år som är ett tvåvägskontrakt. Dels så är man knuten till Detroit, dels till farmarlaget Grand Rapids Griffins. Det blev först ett träningsläger för Joakim när han åkte över 2010 och efter det så formade de laget.


Hela sitt första år spelade Joakim i farmarlaget och det var en omställning berättar han. Dels så var han ensam svensk och i ett nytt land. Under den andra säsongen 2011 får han chansen att spela fem matcher för Detroit Red Wings.

Grand Rapids Griffins. Foto: Privat.

Debuten i NHL. Foto: Privat.

NHL Winter Classic mot Toronto 1 januari 2014

Joakim visar upp tröjan från utematchen mot Toronto som spelades på Michigan Stadium i Ann Arbor. Maple Leafs vann då med 3–2 efter straffar inför en rekordpublik på hela 105 491 personer.


Vilka minnen har du från matchen?

– Det var häftigt. Gammaldags hockey utomhus och jag minns att det snöade. Det var mycket svårspelat och väldigt kallt. Fast jag har för mig att vi hade en viss värme i båset.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Hela familjen var med och såg matchen, hur var det?
– Hela upplevelsen med att hela familjen var där, med mamma, pappa och bröder. Vi var där redan dagen innan. Samtidigt var det över 100 000 personer på läktaren. Jag har inte så mycket minnen från matchen utan mer hela den upplevelsen som var så häftig.

När du tänker på Detroit Red Wings, vad tänker du då. Är det någon speciell match du minns?

– Ja, det är klart att debuten var mycket speciell. Det är det man drömt om sedan man var en liten knatte, och så fick man uppleva det ögonblicket i verkligheten.

Minns du hur du fick reda på att du var uppkallad till Detroit för spel?

– Curtis Fraser, som då vår tränare i Grand Rapids Griffins, var den som berättade det för mig. Jag minns inte riktigt om det var innan, under eller efter träningen. Men det blev alla möjliga känslor efter att jag fick reda på det. Dagen efter skulle jag få spela i Detroit Red Wings. Jag minns i när man kom in i omklädningsrummet, med Lidström, Zetterberg och Holmström alla andra stjärnor.

Joakim på en av pelarna i hemmaarenan i Detroit. Foto: Privat.



Blev du väl mottagen?

– Absolut. Jag hade träffat allihop innan på campen innan NHL starten, så jag hade pratat med dem innan.


Kunde du sova den natten?

– Jag minns inte om jag gjorde det, säger Joakim och skrattar.


Minns du vem ni mötte i din första NHL-match?

Det var St. Louis den 28 december 2011. Annars minns jag inte så mycket av matchen, men det beror nog på att man var så fokuserad på att försöka göra allt rätt.

Foto: Privat.

Första NHL-målet

Äntligen får jag se pucken som Joakim gjorde sitt första mål med i NHL. Den 15 februari 2013. Vilket fantastiskt minne att ha. Det blev ett antal mål i NHL av Joakim.

Joakim med tavlan med den pucken som han gjorde sitt första NHL-mål med.




Sen blev det en lockout i NHL 2012 – 2013, vad gjorde du då?

– Då spelade jag i Grand Rapids Griffins tills lockouten var slut. Sen var det tillbaka till Detroit och det var väl då jag var med som ordinarie spelare i truppen.

Sen gick vi till slutspel och slog ut Anaheim i första rundan i en sjunde och avgörande match. Efter det mötte vi Chicago i andra rundan och där blev det också en sjunde avgörande match som vi tyvärr förlorade i sudden. Då var vi som lag med och tävlade med de bästa. Det var en häftig vår.

När vi åkte ut så fick jag och några andra åka ner och fortsätta slutspelet med Grand Rapids Griffins i AHL. Där vann vi hela mästerskapet så det blev en lång säsong med hockey in på sommaren. Det var en grym upplevelse att vinna AHL.

Foto: Privat.


I NHL, var det någon speciell spelare som var extra kul att möta eller som man hade respekt för

– Ja, men det var det absolut. I den rollen som jag hade och spelade i många defensiva situationer så fick man studera hur motståndarnas stjärnor spelade i powerplay med mera. Jag minns ju Bäckström och Ovechkin i deras powerplay och Sidney Crosby med mera.

Patrice Bergeron i Boston var ruskigt bra på allt och han imponerades jag alltid av.


När du mötte svenska spelare i andra NHL lag var det bara gliringar eller pratades ni vid?

– Jag mötte en del som jag spelat ihop med i Frölunda som junior och i juniorlandslaget. Under matchen så blev det full fokus på den, men det blir lite speciellt. Det är många som tampas om att få spela i NHL och så möts vi där.

Vissa bestämde vi träff med. Oftast kom man in dagen innan och vissa gick man även ut och käkade med. Eller så tog man ett snack efter matchen.



Det var inga hard feelings efter matcherna?

– Nej, men efter vissa matcher kanske man inte var så glad att träffas, säger Joakim och skrattar

Foto: Privat.

2015–2016 blir den sista säsongen för Joakim i NHL med över 200 matcher med Detroit

Efter NHL blir det Örebro. I Örebro blir det operation av skadade höfter och inget spel under första säsongen. Sen är han tillbaka och spelar, och 2018 skriver han på för HV 71 där det blir spel i två säsonger.

Blir värvad av av det finska laget Kouvolan KooKoo.

Efter HV 71 så blir Joakim värvad av det finska laget Kouvolan KooKoo, men det blir inget spel där på grund av att Joakim känner av den krånglande höften och väljer i stället att avsluta sin fantastiska karriär.

Idag bor han och familjen i Uddevalla och Joakim har efter ett liv som hockeyproffs börjat jobba på ett vanligt jobb.

Nu när du gått i pension från hockeylivet vad är det du kommer att minnas från din karriär i NHL med mera?

– Det är så mycket. Slutspelsmatcherna var väldigt häftiga. Speciellt första året när det blev så långa serier i slutspelet med en sjunde och avgörande match i NHL. Första matchen och första målet de minns man. Man kanske inte minns alla speldetaljer utan det är själva upplevelsen man ser tillbaka på och minns.

– Utematchen med all den publiken, det var fantastiskt att få vara med på.
Jag tycker även frölundatiden var speciell, när jag fick komma upp och spela med Niklas Andersson, Kallio och de andra och det var lika stort det med idoler som man sett upp till. Det har varit många roliga saker i karriären. JVM var också häftigt att få spela. Jag fick även spela en landskamp med Tre Kronor som senior.

Stort tack Joakim för att du ställde upp på intervjun och stor tack Christina och Jan-Ove för lån av foton och att jag fick komma och hälsa på er och tusen tack för god fika.

Idag får ni en återträff med Joakim Andersson som har skrivit på för HV 71. Hockeyspelare från Munkedal och som bl.a spelat i Detroit Red Wings tillsammans med legenden Nicklas Lidström

Idag får ni en återträff med Joakim Andersson. Hockeyspelare från Munkedal och som bl.a spelat i Detroit Red Wings tillsammans med bl.a legenden Nicklas Lidström.
Vi bestämde träff i Munkedal och jag fick en pratstund med Joakim som nu skrivit kontrakt med Jönköpingslaget HV 71 och Joakim berättar att det känns jättebra.

CI2A5062.jpg
Joakim utanför sin hemmaarena i Munkedal.

Efter 6 säsonger i NHL som kom Joakim hem still Sverige, hur kom det sig att du inte blev kvar i Detroit?

– Den sista tiden i NHL fick jag inte spela så mycket. Jag ville hitta en situation där jag fick spela mera hockey.

Berätta hur var tiden i NHL och vad minns du som var bäst under tiden du var där?

– Det var en riktigt rolig tid i NHL. Det var ju en dröm man haft sedan man var liten att få spela där. Samtidigt att få spela i Detroit som är en så pass bra klubb. De man minns bäst är givetvis när man gick in i slutspelet, det var de roligaste matcherna.

Skillnaden på NHL och SHL?

– Dagens SHL har en väldigt hög nivå och det är bra struktur i allt. Det är bra fart och fläkt i spelet. Det är en tuff liga. Med NHL så blir det fler matcher, längre väg till matcherna, flera dagar på resande fot och mindre tid för träning eftersom man reser så mycket. Samtidigt så blir det mer träning här hemma även om det blir många matcher på en säsong.

Sen är det detta som alla pratar om med stor eller liten rink. Det blir några meter extra att åka på de svenska rinkarna. Man märker helt klart skillnaden på en mindre och större rink. Bl.a kommer man närmare mål hela tiden och man är oftare närmare för avslut hela tiden. Spelet på en liten rink är lite rakare och går lite mer fram och tillbaka.

CI2A5078
Joakim var och hälsade på hemma i sin gamla arena och visade upp lite skotteknik och skrev autografer och tog foto tillsammans med ungarna i Munkedals BK.

När du kom hem så blev det Örebro, varför blev valet Örebro?

– Det hörde av sig till mig och de var flera personer som jag kände i klubben. Bl.a Jens Gustavsson och även Kalle Olsson som är från Munkedal. Det kändes som ett bra upplägg och en kul utmaning att få komma till Örebro.

Efter en undersökning så kom man fram till att du hade problem med höften, vad var det som hade hänt?

– Det var under sommaren, man kom fram till att jag var tvungen att opera min höft. Det gjorde att jag missade hela säsongen. Jag hade sett fram emot att få komma till Örebro och få spela mycket hockey och så blev det som det blev.

Hur mår du idag?

– Det har gått framåt hela tiden och idag mår jag bra.

Hur var tiden i Örebro?

– Det var tufft. Jag spelade inte på hela första säsongen och det gick trögt för laget.

Hur kom det sig att det blev HV 71?

– Jag var och hälsade på klubben under påsken och hade ett bra snack och fick en mycket bra känsla för klubben. Det känns jättekul att få den möjligheten att få komma till HV 71.

Nu har alltså flyttlasset gått till Jönköping?

– Precis, vi har flyttat till Jönköping.

IMG_5385.jpg

När går ni på is?

– Vi har kört isträning under försommaren. Under juli månad hade vi ett uppehåll där vi jobbade med egenträning. Vi gick på is i slutet av juli.

Du har även hunnit med att bli pappa sedan vi hördes sist, hur är det?

– Det är fantastiskt. Jag har en tjej som är 3 år och en 15 månaders grabb.

Nu bor du i Jönköping. Betyder det att vi får se dig mer i Munkedal i framtiden, hinner du med att vara hemma något?

– Under sommaren blir det lite tid i Munkedal och Uddevalla. Min tjej Lisa är från Uddevalla så vi åker till Bohuslän och hälsar på våra familjer.

Vad gör du under spelarledigheten?

– Man har fullt upp med småttingarna och göra roliga saker med dem. Man försöker att träffa familj och kompisar under ledigheten.

CI2A5076.jpg
Munkedals ishall.

Golfar du eller har du något annat fritidsintresse?

– Nej, någon golf har det inte blivit för mig, men det skulle jag gärna börja med om det fanns tid. Däremot så gillar jag fotboll och ser en del matcher både live och på Tv. Favoritlagen är Arsenal och Munkedals IF.

Framtidsplaner?

– I slutet av juli samlades vi i Jönköping igen och körde igång med isträning och träningsmatcher inför starten av SHL i september.
Där lämnar jag Joakim och Munkedal. Stort lycka till i höst med hockeyn och tack för att du tog dig tid.

Imorgon gör Markus ”Micro” Johansson sin 500:e match för Vikings A-lag i Gullmarsborg i Lysekil.

Imorgon gör Markus ”Micro” Johansson sin 500:e match med Viking när Vikings A-lag möter KBA Nights från Kungsbacka i Gullmarsborg i Lysekil. Jag träffade Markus i Gullmarsborgs ishall och ställde lite frågor till honom. Markus har ett jätteintresse för att spela hockey, men är inte så intresserad över att titta på matcher.

CI2A7328-2.jpg
Markus ”Micro” Johansson

Hur kom det sig att du började med hockeyn, och när började du spela?

– Det var ungefär vid 5-års ålder. Först och främst berodde det på kompisen Gustav Kimfalk, och även Olle Kimfalk som är känd inom både hockeyn och fotbollen i Lysekil. Vi bodde nästan grannar så jag var tvungen att hänga på då. Fotboll spelade jag tills jag var 15 år.

 

När kom du med i A-laget?

– Jag tror jag gjorde min första träningsmatch 1997/98. Då var jag inte ordinarie utan jag var nog med lite då och då. Men jag har varit med och tränat med A-laget sedan jag var 15 år. När Morgan Craas var trännare satt jag och väntade på att få träna med A-laget ifall om det var någon som inte kom. Då ropade Morgan; ”Micro nu får du byta om du vill vara med och träna”. När jag var 18-19 år blev det att man var med och spelade med Vikings A-lag.

CI2A7322.jpg
Här är Vikings A-lagstrofé för bästa spelare.

Har du bara spelat med Viking?

– Jag gjorde fyra matcher för Munkedal. När Viking var såpass bra som de var så fanns det inte riktigt plats för mig i laget. Efter den julen år 2000 tror jag det var, valde jag att gå till Munkedal och spela för dem. Jag minns tränarna i Munkedal och det var Fredrik Johanssons och Calle Olsson pappor som var tränare då och det var riktigt roligt även om det bara blev fyra matcher i Munkedal. Nästa säsong kom jag med i Viking igen.

Efter det flyttade jag till Göteborg och spelade för Hissingen i två säsonger. Jag bodde i Göteborg i åtta år, men under den andra säsongen i Hissingen då jag inte kom överens med deras tränare. Viking hörde av sig  valde jag att börja spela för dem igen. Det var mitt under en match som jag tackade för mig och gick.

Jag jobbade på Ringhals vid den tidpunkten Det blev 45 mil fyra dagar i veckan med pendlande. Vi var några stycken som pendlade ihop och spelade med Viking. Efter varje säsong droppade någon av och tillslut var vi bara två kvar som pendlade. Sedan blev det bara jag kvar så jag körde fram och tillbaka och spelade med Viking.

 

Förebilder inom ishockeyn? 

– Inom världshockeyn är det Peter Forsberg, Min sambo Linda var inte så nöjd när jag skulle få välja andranamnet på våran son. Det blev ”Foppa”. I Viking kompismässigt så är det Mikael ”Trycket” Carlsson som är min förebild.

Skall jag nämna något lag så blir det Frölunda, men jag föredrar att spela hockey inte titta på matcher. Är det något jag vill se så tittar jag på fotboll och Manchester United.

CI2A7332.jpg

Roligaste minnet och match under åren du spelat?

– Det var jäkligt roligt när vi hade Janne Mellgren som tränare. Det har varit många bra tränare under min tid i Viking, men den jag minns är Janne Mellgren. Vi var helt uträknade när vi åkte till Mariestad och spelade. De hade redan tryckt upp program för fortsättningsserien. De hade poliser på läktaren för det hade varit läktarbråk där.

Jag tror att vi hade två busslaster plus en massa bilar som körde med oss från Lysekil. Jag minns inte om jag spelade så mycket i den matchen, men jag kommer ihåg att det var ett sådant tryck i hallen. De kastade in snusdosor och mynt och det var lite som vildavästern.

Då hade vi Jonas Sporre som då var våran bäste spelare. Han och Tamas i mål var våra bästa spelare den matchen. Jag minns inte resultatet men vi lyckades vinna och gick vidare. Efter matchen sa Janne Mellgren; ”Gott mos i Dingle” Vi satte oss i omklädningsrummet och drack Mariestad efter som vi vunnit över Mariestad.

När bussen kommit till Lysekil så begav vi oss till Sjökanten och jag minns att på övervåningen när man kommer upp för trappan var det hur mycket folk som helst som hade samlats. Det blev en riktigt lyckad kväll.

 

Du har fyllt 37 år, hur länge tror du att du kommer att hålla på med hockeyn?

– Egentligen hade jag slutat inför förra säsongen, men man får lite krämpor genom åren när man spelat mycket. Det kom lite nya killar till laget och en ny duktig tränare så det kändes bra och jag bestämde mig för att köra på ännu en säsong. Det var okey för min sambo Linda och mina två barn så det kändes rätt.

Så länge det känns roligt och så länge jag kan lägga mål, för det är verkligen kul att få göra mål. Det är nog dags att lägga av när jag inte längre gör mål.

CI2A7345

Hur fick du smeknamnet ”Micro”?

– Det fick jag redan i pojklaget. Jag har alltid varit huvudet kortare än alla andra och automatiskt var det någon som myntade namnet ”Micro”. Det har hängt med mig överallt så de flesta kallar mig Micro.

 

Har du någon koll på hur många mål det blivit genom åren i A-laget?

– Det finns en sida på internet som heter Elit Prospect. Tyvärr så har inte den sidan med alla säsonger och matcher. Men följer man den på de matcherna som är registrerade så har jag ett snitt på 1 poäng per match.

Ungdomarna som spelar hockey säger att de skall slå min statistik, fast det de inte ser är att jag har ganska många utvisningsminuter säger Micro och skrattar.

CI2A7355.jpg

Hur går det i matchen imorgon mot KBA?

– Det blir vinst för Viking.

Tack för intervjun Markus och lycka till imorgon mot KBA.