På lördag den 1:a juni invigs den nya lekplatsen i Lysekils stadspark. Det är Lysekils kommun, avdelningen Mark och Gata, som ansvarat för utbyggnaden av lekplatsen. Arbetet startade i början på 2019 och det har varit många olika aktörer inblandade, bland annat med ansvar för markarbeten, lekredskapen, ljussättning, elarbeten, pilflätning, plantering med flera.
Peter Lagrell AB har haft hand om markarbetena. Jag har under tiden som arbetet pågått fotograferat då och då. Jag är djupt imponerad över vilken fin lekplats det blivit. Barn från förskolor och särskola har varit delaktiga i planeringen. De har berättat vilken typ av lekredskap de ville ha. De har även sagt att de inte ville ha sand i skorna, nu ligger det flis under lekredskapen i stället för sand. Lekplatsen har ett utvecklande tema – Blommor, fjärilar och bin.
Oscar Jarnedal och Linus Berthold visar ritningen på nya lekplatsen i stadsparken.
Tobias Olofsson och Oscar Jarnedal inspekterar lekutrustningen.
Jag tog kontakt med Peter Lagrell på Peter Lagrell AB som har varit ansvarig för markarbetena på lekplatsen i Lysekils stadspark. Peter berättar att han är enastående nöjd med vad hans personal har åstadkommit.
Oscar Jarnedal, Rolf Olsson och Peter Lagrell.
Peter Lagrell AB har skapat en ny lekplats.
Peter Lagrell berättar att på uppdrag av Lysekils kommun har de tagit bort den gamla lekplatsen, dränerat området och fyllt upp med nytt material. De har även monterat den nya lekutrustningen. De har gjort grusgångar som är handikappanpassande och fyllt på med flismaterial.
Peter berättar vidare att det har varit ett mycket bra samarbete med Mark och Gata, Leva, Hamnreturen, Helab, Pil och anläggning m.m. Den som skapat ritningarna är landskapsarkitekt Sara Chronvall på Lysekils kommun. Det har varit många som varit inblandade, men samtidigt har alla frågor under byggets gång löst sig på ett mycket bra sätt.
Fallskydd.
För er som funderat på flisen som ligger på lekplatsen, så är det fallskydd. Fallskyddet är 40 centimeter djupt över hela området. Peter berättar att när man monterar sakerna på lekplatsen så finns det också ett visst säkerhetsavstånd som de tagit hänsyn till.
Peter berömer sammarbetet med Lysekils kommun, och företaget kommer att finnas på plats vid invigningen den 1 juni. Det kom fyra trailar med lekredskap, 90 kubik träflis finns på lekplatsen och 9 kubik betong har används för att säkerhetställa alla byggnader.
Var ni ute och körde bil i snökaoset igår eftermiddag? Om ni gjorde det så mötte ni säkert några av Peter Lagrells snöröjningslastbilar som var ute och plogade. Själv så stannade jag till i Gläborg och hoppade på en av ploglastbilarna som Tobbe Olofsson körde.
2004 startade jobbet med vintervägarna för Peter. Idag kör Peter på uppdrag av SVEVIA, som har vägunderhållet i Norra Bohuslän. Detta har företaget SVEVIA i uppdrag från Trafikverket.
Tobbe Olofsson.
Det snöade kraftigt och i backen på utfarten mot motorvägen mot Munkedal fastnade det långtradare i den lilla uppförsbacken. Tobbe körde genom rondellen och tog vägen mot Oslo. Vi skulle åka en vända till Rabbalshede och sedan vända tillbaka mot Gläborg.
Under vår tur mot Rabbalshede berättar Tobbe att bilisterna är helt okej, men ibland finns det griniga personer som skall blinka och greja, men oftast funkar det helt utan problem. När vi åker mot Rabbalshede på motorvägen så har Tobbe igång frontploggen och sidovingen så hela vägens bredd är avstängd för plogning så ingen kan köra förbi.
Samtidigt när vi åker mot Rabbalshede så är Martina Thorstensson ute och kör en plogbil som går sträckan Gläborg, Lysekil och vidare till Hunnebostrand.
När vi åker mot Rabbalshede så svänger Tobbe av ibland och plogar även avfarterna från motorvägen. Vägen saltas med lake och torrsalt när Tobbe kör.
Lastbilen har en joystick där Tobbe sköter plogarna. Allt går så smidigt och det känns nästan inte att man kör med 2 stora plogar på lastbilen.
Den lastbilen jag åkte med är även första saltbil. Den körs även om det behöver saltas på vägarna. När vi har vänt och är på väg mot Gläborg igen, möter vi Johan Josefsson från Peter Lagrells AB. Tobbe berättar att Johan fått åka och hjälpa till med motorvägen i Strömstad.
När vi är tillbaka i Gläborg så ser vi att en långtradare kört in i lyckstople vid rondellen.
När vi sedan kommer tillbaka till parkeringen i Gläborg tittar Tobbe om det behövs fylla på salt. Skulle det behövas så gör han det i Munkedal.
Nu var vi tillbaka i Gläborg och Tobbe tittar över lastbilen och plogarna innan han åker och fortsätter att ploga. Tobbe! Det var en upplevelse att få åka med när du plogade motorvägen mellan Gläborg och Rabbalshede. Tack Peter Lagrell och Tobbe Olofsson för att jag fick åka med. Ni gör ett jättejobb på vägarna.
2010 var den hårdaste vintern i Peter Lagrells minne. Idag på bloggen får ni möta företagaren Peter Lagrell som med sitt företag ser till att vi tar oss fram på våra vägar under vintertid i bl.a. Lysekils kommun.
Peter Lagrell.
Vi träffas i mitten på mars och fortfarande håller kylan i sig här på västkusten. Peter Lagrell AB ligger i Brodalen och har idag 14 personer heltidsanställda och även F-skattad arbetskraft som han tar in efter behov. Han berömmer sin personal och berättar att det är ett gott gäng på företaget.
Startade sitt företag 1984.
Peter startade sitt företag 1984 med att börja röja vägkanter åt dåvarande vägverket. Efter det har det har företaget vuxit, och idag gör företaget allt ifrån markentreprenader, väghållning, trädfällning, grävning av alla de olika slag, järnvägsunderhåll, trädgårdsarbete och grus, sand och sten i alla dess olika former. Det plus mycket annat har Peter Lagrell AB att erbjuda.
Uppvuxen i Brastad.
Peter är född och uppvuxen i Brastad. Gick i grundskolan i Brastad och efter det blev det Lysekil. Utbildade sig till bonde på Dingleskolan där han läste lantbruk under ett år.
Peters pappa och Peter arrenderade Holma, där det idag är en golfbana. Där började Peter jobba i tidigt ålder. Peter tog över arrendet från sin pappa 2002 och fortsatte jobba med gården. 2007 slutade Peter jobbet i Holma och satsade helhjärtat på sitt företag i Brodalen.
Började med att röja vägkanter.
Peter Lagrell AB började med att röja vägkanter. 1998 köpte han en betongbil och jobbade med betong i 4 år. 2001 köpte han sin första grävmaskin. 2002 slutade han med betongen och körde bara grus och anläggning med lastbilen. När han köpte sina första maskiner bodde han i Gamlestan här i Lysekil.
Idag har firman växt.
Idag har firman 4 lastbilar, 8 grävmaskiner, 4 traktorer. De 4 traktorerna sköter om röjning och slåtter av vägkanter och finns i Brodalen. Marken i Brodalen köpte han år 2000 och det var då det drog igång i större skala för Peter.
Började jobba med vintervägar 2004.
2004 startade jobbet med vintervägarna för Peter. Idag kör Peter på uppdrag av SVEVIA, som har vägunderhållet i Norra Bohuslän. Detta har företaget SVEVIA i uppdrag från Trafikverket.
Snöröjning på vägarna är en stor verksamhet i företaget.
Vintervägshållningen har en stor del i Peters Företag. Idag har de 3 lastbilar som på vintern plogar och de har även två traktorer. De har hand om alla allmänna vägar i Lysekils kommun. De har även väg 171 som går till Hunnebostrand. Även E6 mellan Gläborg till Rabbalshede plogas. När jourhavande hör av sig har de en timme på sig innan de måste vara igång med väghållningen.
Jouren för vintervägar börjar runt första oktober.
Jouren för vinterhållning börjar i den 1: a oktober eller tidigare om det behövs. Beredskapen med vintervägar pågår till den 1: a maj. De har alltid en bil som står fullastad att användas direkt när det behövs.
Peter Lagrell och Johan Josefsson sätter fast plogen på lastbilen.
Det är en jourhavande som bestämmer när Peters företag skall ut och ploga och salta.
En jourhavande jobbar åt Peters uppdragsgivare som är SVEVIA. Han sitter och läser av olika temperaturer, väderprognoser och olika givare som finns ute på olika ställen på våra vägar. Detta är en väldigt avancerad teknik som skall hjälpa till att bedöma läget här och på andra ställen i vårt land.
Det finns även olika kameror uppsatta vid våra vägar där den som ser sköter dessa kan se och analysera när det behövs plogning och saltning av våra vägar. Det finns en i Buabacken och en vid färjeläget vid Finnsbo. Det finns även väldigt tillförlitliga prognoser att tillgå för den jourhavande.
När det är dags så ringer de ut de som skall ut och sköta väghållningen. De kör med GPS och allt registreras. De måste hela tiden hålla sig till deras rutter.
Jag frågar Peter om hur han reagerar på om det snöar i Brastad och ingen hör av sig?
– Då hör vi av oss till jourhavande och påpekar detta. Men de har oftast fullständigt koll med alla apparater det för att se temperatur i vägbana och dylikt. Är det en till två cm snö skall vi vara igång och ploga.
Preventivsaltar.
De preventivsaltar E6:an mellan Gläborg och Tanum och Gläborg och Lysekil. Preventivsaltning är en blandning av salt och vatten som blir saltlake. Vägsaltet importeras och blandas med vanligt vatten. Närmaste saltlager ligger antingen i Munkedal eller Tanum.
Blandningen är alltid den samma men man kan öka på givaren vid behov när man saltar. Normalt kör de mellan 10 och 15 gram saltlake per kvadratmeter. Det bestämmer jourhavande. Laken gör att halkbekämpningen får en snabbare och bättre effekt. Kör man torrsalt får man gå upp i så stora mängder för att få samma effekt. Vid snöfall kör de bara torrsalt.
Peter visar plogens funktion med gummiskrapan och stålplogen.Skärvinkeln på stålplogen är som en osthyvel berättar Peter.
Jag frågar Peter om temperaturen har någon betydelse?
– Temperaturen är jätteviktig. Man jobbar mer med temperaturen idag än man gjorde förr i tiden. Är det plusgrader i vägen använder vi väldigt lite salt, och det är för att spara på miljön. Är det minusgrader i vägarna får vi använda mer salt.
Finns det någon temperatur där ni inte kan använda salt?
– Ja, kommer vi över 10–12 minusgrader så är det grusning som gäller. Det har även att göra med om det är mulet eller om solen lyser etc.
Johan Josefsson visar hur han styr salt och plogning inifrån lastbilen.Peter visar saltanordningen baktill på lastbilen.
Stämmer det att ni inte plogar ner till vägbanan?
– Så var det lite förr, fast vi har alltid strävat att ploga ner till vägbanan. Idag har vi andra plogar och vi kör med två olika system. Har vi blötsnö och plusgrader i vägbanan och det är mer slask så använder vi bara gummi och skrapar rent vägen.
Men har vi minusgrader och snö som börjar fastna i vägbanan så kör vi med ren stål för att få vägbanan ren. Samtidigt har vi två olika sorters stålplogar som vi väljer hydrauliskt inifrån lastbilen. Vi har ny utrustning från i år. Stålet på plogarna bytts 4–5 gånger per år. På bilden under här ser ni även lastbilens sidoplog.
Hur lång tid tar det att köra en tur?
– Det beror på vilken klassning vägen har PÅ E6 har vi 2 timmar på oss, På väg 162 har vi 4 timmar. Efter påbörjad körning måste vi kunna vara tillbaka till utgångsläget inom den tiden. Det är krav från Trafikverket.
Preventivsaltningen tar ungefär sex timmar och den turas vi om med. Den kör vi två gånger per dygn. När vi preventivsaltar kör vi en tur på cirka 27 mil.
Finns det tillfällen som ni inte kan ta er ut på vägarna?
– Nej, vi kan alltid ta oss ut. Det finns alltid en reservplan. Snökedjor och spetsplog fungerar alltid. Idag har vi riktigt bra grejor för att underlätta arbetet och för att vägarna skall bli så rena som möjligt.
Hur många bilar har du ute på en gång?
– Vi har en bil som går Gläborg, Lysekil och vidare till Hunnebostrand. En annan bil går mellan Gläborg och Rabbalshede på motorvägen. Då tar vi båda körfälten med en stor vinge. Vi har även en extrabil som vi kallar vinterkritisk bil som går från Gläborg till Svinesund. Den går vid behov när det är större snöfall. Den går som en hjälpbil på E6:an och det är nytt från i år.
Hur länge får ni köra i ett pass?
– Vi är alltid två i bilarna. Vi har undantag från kör och vilotider, men vi måste följa arbetstidsreglerna. Vi brukar vara två man som turas om och vi brukar ligga på ett 6 – 8 timmars pass. Just av vi är två är för våran egen trivsel skull. Den policyn har jag.
Det finns även en verkstad där de kan jobba med maskinerna om det skulle behövas.
Några funderingar på det här med plogning och saltning?
– Jo, vi får en del åsikter om plogbilen och varför vi saltar när det regnar. Det har folk svårt för att förstå. Det är ofta då vi är tvungna att salta för då har vi minus i vägbanan och det regnar. Det blir en skridskobana med regnet som kommer på den kalla vägbanan, men det har allmänheten väldigt svårt att förstå. Det är ofta då man får den här riktiga svarthalkan som är livsfarlig. Då kan vi få ligga och köra ett helt dygn till regnet avtar.
Jag märker att när saltningen börjar på hösten att det tar sin tid för bilisterna att lära sig att det är halt på vägarna. Efter jul och nyår så börjar folk lära sig att ta det lugnare i halkan, för då är det precis som att de har lärt sig att det är halt. Samtidigt måste ni bilister förstå att det aldrig går att få helt halkfria vägar utan man skall anpassa farten efter väglaget. Tålamodet hos bilisterna har ändrat sig genom åren. Idag har inte bilisterna samma tålamod som förr, de är mycket mer stressade på vägarna.
Vi har även hand om skottningen vid busskurerna och det kanske inte många vet om. Är det en för hög kant måste vi stoppa plogbilen och gå ut och skotta för hand. På turen finns det över 30 väderskydd som vi skall skotta. Det får inte finnas några plogvallar in i busskurerna.
Niclas Carolusson flyttar en grävare så han kan köra in lastbilen i hallen.
Hur beter sig folk när ni saltar?
– Min uppfattning är att folk beter sig bra. Det är på motorvägen då vi tar upp hela körfältet som vi upplever att en del av trafiken från utlandet inte har en förståelse för att plogbilen måste köra. Man märker att de inte har tålamod. Ibland blir det bilköer när vi kör på motorvägen och då kan man se hur de blinkar lång bak i kön.
Värsta snöåret i ditt minne?
– 2010. Plogningen i Lysekils kommun lades ner på kvällen kl. 20:00. Efter det plogades det inga allmänna vägar. Det var endast stora vägen till Lysekil som plogades om jag inte minns fel.
Vägarna delas upp i olika klasser. Motorvägen är en klass 1 väg, vägen till Lysekil är en klass 3 väg och de mindre allmänna vägarna på landsbygden är klass 4 och 5.
Gör olika entreprenadjobb för olika företag och privatpersoner.
Några de jobbar för är: Preemraff, NCC, Skanska, Peab och lokala byggföretag m.m. De kör för många olika aktörer. Om man ser till helheten på företaget så gör de en massa olika saker.
Grävning av alla möjliga olika sorter. De leverar även olika slags bergskross, grus, matjord och olika beläggningar som folk och företag vill ha. Stensättning och planering av trädgårdar är inte ovanligt berättar Peter. Oftast när de är ute med en grävmaskin så är det även med en lastbil.
Det blir en hel del anläggningsjobb som avlopp, husgrunder, bygger vägar och de gör i ordning enskilda vägar både privat och för vägföreningar. På vintern förekommer också en hel del trädfällning och busk och gräsröjning m.m.
Det gäller att vara lyhörd för kundernas önskan. Samtidigt som avslutning på vårat samtal berättar Peter att han tycker jobbet är lika roligt idag som när han började för 25 år sedan.
På länken under här kan ni följa Peter och hans företag via Facebook.
