Imorgon gör Markus ”Micro” Johansson sin 500:e match med Viking när Vikings A-lag möter KBA Nights från Kungsbacka i Gullmarsborg i Lysekil. Jag träffade Markus i Gullmarsborgs ishall och ställde lite frågor till honom. Markus har ett jätteintresse för att spela hockey, men är inte så intresserad över att titta på matcher.
Hur kom det sig att du började med hockeyn, och när började du spela?
– Det var ungefär vid 5-års ålder. Först och främst berodde det på kompisen Gustav Kimfalk, och även Olle Kimfalk som är känd inom både hockeyn och fotbollen i Lysekil. Vi bodde nästan grannar så jag var tvungen att hänga på då. Fotboll spelade jag tills jag var 15 år.
När kom du med i A-laget?
– Jag tror jag gjorde min första träningsmatch 1997/98. Då var jag inte ordinarie utan jag var nog med lite då och då. Men jag har varit med och tränat med A-laget sedan jag var 15 år. När Morgan Craas var trännare satt jag och väntade på att få träna med A-laget ifall om det var någon som inte kom. Då ropade Morgan; ”Micro nu får du byta om du vill vara med och träna”. När jag var 18-19 år blev det att man var med och spelade med Vikings A-lag.
Har du bara spelat med Viking?
– Jag gjorde fyra matcher för Munkedal. När Viking var såpass bra som de var så fanns det inte riktigt plats för mig i laget. Efter den julen år 2000 tror jag det var, valde jag att gå till Munkedal och spela för dem. Jag minns tränarna i Munkedal och det var Fredrik Johanssons och Calle Olsson pappor som var tränare då och det var riktigt roligt även om det bara blev fyra matcher i Munkedal. Nästa säsong kom jag med i Viking igen.
Efter det flyttade jag till Göteborg och spelade för Hissingen i två säsonger. Jag bodde i Göteborg i åtta år, men under den andra säsongen i Hissingen då jag inte kom överens med deras tränare. Viking hörde av sig valde jag att börja spela för dem igen. Det var mitt under en match som jag tackade för mig och gick.
Jag jobbade på Ringhals vid den tidpunkten Det blev 45 mil fyra dagar i veckan med pendlande. Vi var några stycken som pendlade ihop och spelade med Viking. Efter varje säsong droppade någon av och tillslut var vi bara två kvar som pendlade. Sedan blev det bara jag kvar så jag körde fram och tillbaka och spelade med Viking.
Förebilder inom ishockeyn?
– Inom världshockeyn är det Peter Forsberg, Min sambo Linda var inte så nöjd när jag skulle få välja andranamnet på våran son. Det blev ”Foppa”. I Viking kompismässigt så är det Mikael ”Trycket” Carlsson som är min förebild.
Skall jag nämna något lag så blir det Frölunda, men jag föredrar att spela hockey inte titta på matcher. Är det något jag vill se så tittar jag på fotboll och Manchester United.
Roligaste minnet och match under åren du spelat?
– Det var jäkligt roligt när vi hade Janne Mellgren som tränare. Det har varit många bra tränare under min tid i Viking, men den jag minns är Janne Mellgren. Vi var helt uträknade när vi åkte till Mariestad och spelade. De hade redan tryckt upp program för fortsättningsserien. De hade poliser på läktaren för det hade varit läktarbråk där.
Jag tror att vi hade två busslaster plus en massa bilar som körde med oss från Lysekil. Jag minns inte om jag spelade så mycket i den matchen, men jag kommer ihåg att det var ett sådant tryck i hallen. De kastade in snusdosor och mynt och det var lite som vildavästern.
Då hade vi Jonas Sporre som då var våran bäste spelare. Han och Tamas i mål var våra bästa spelare den matchen. Jag minns inte resultatet men vi lyckades vinna och gick vidare. Efter matchen sa Janne Mellgren; ”Gott mos i Dingle” Vi satte oss i omklädningsrummet och drack Mariestad efter som vi vunnit över Mariestad.
När bussen kommit till Lysekil så begav vi oss till Sjökanten och jag minns att på övervåningen när man kommer upp för trappan var det hur mycket folk som helst som hade samlats. Det blev en riktigt lyckad kväll.
Du har fyllt 37 år, hur länge tror du att du kommer att hålla på med hockeyn?
– Egentligen hade jag slutat inför förra säsongen, men man får lite krämpor genom åren när man spelat mycket. Det kom lite nya killar till laget och en ny duktig tränare så det kändes bra och jag bestämde mig för att köra på ännu en säsong. Det var okey för min sambo Linda och mina två barn så det kändes rätt.
Så länge det känns roligt och så länge jag kan lägga mål, för det är verkligen kul att få göra mål. Det är nog dags att lägga av när jag inte längre gör mål.
Hur fick du smeknamnet ”Micro”?
– Det fick jag redan i pojklaget. Jag har alltid varit huvudet kortare än alla andra och automatiskt var det någon som myntade namnet ”Micro”. Det har hängt med mig överallt så de flesta kallar mig Micro.
Har du någon koll på hur många mål det blivit genom åren i A-laget?
– Det finns en sida på internet som heter Elit Prospect. Tyvärr så har inte den sidan med alla säsonger och matcher. Men följer man den på de matcherna som är registrerade så har jag ett snitt på 1 poäng per match.
Ungdomarna som spelar hockey säger att de skall slå min statistik, fast det de inte ser är att jag har ganska många utvisningsminuter säger Micro och skrattar.
Hur går det i matchen imorgon mot KBA?
– Det blir vinst för Viking.
Tack för intervjun Markus och lycka till imorgon mot KBA.