Idag är det Keith Blinkfyr som är befälhavare på Sjöfartsverkets lotsbåt, och Jörgen Hansson Smedberg som är befälhavare på Kustbevakningens fartyg KBV032 som minns katastrofen med Scandinavian Star.

img007
Foto: Kjell johansson.

Idag får ni träffa Keith Blinkfyr som jobbade som besättningsman på Sjöfartsverkets lotsbåt när katastrofen med Scandinavian Star inträffade, och Jörgen Hansson Smedberg på Kustbevakningen och som idag är befälhavare på KBV032 här i Lysekil. Keith Blinkfyr är först ut idag och berätta om sina minnen från katastrofen 1990.

Ledig kväll somnade in efter några tidningssidor.

– Ring ring på natten väcktes jag av telefonen hemma jag hade varken jour eller beredskap för jobbet, en litet stressat röstläge från en arbetskolega ….. färja med kraftig brand ombord väster om Väderöarna. En Lotsbåt från Brofjorden var på väg mot den brinnande färjan och jag skulle göra mig beredd att bemanna upp en extra lotsbåt i Brofjorden för att fixa ordinarie verksamhet eller om man behövde mer enheter i haveriområdet.

unnamed (3)
Keith Blinkfyr när han är ute och flyger med Sjöfartsverkets helikopter. Foto: Keith Blinkfyr.

 Att försöka sova var otänkbart.

– När man efter en stund har tillräckligt med enheter på haveriplatsen och verksamheten löper på i Brofjorden läggs jag i någon slags bakjour. Att försöka sova nu var otänkbart, kontakt med arbetsplatsen med jämna mellanrum började bilden klarna hur stor olycka/katastrofen är …. Nu visste man att några hade omkommit.

 

Beslut tas att man skall bogsera in Scandinavian Star till Lysekil.

– Vår lotsbåt transporterade sjukvårdspersonal från några färjor/fartyg till en uppsamlingsfärja. Beslut tas att man skall försöka ta in färjan till Lysekil. Nu har man också konstaterat att många har omkommit i branden ombord som ej ännu är släckt. Jag blir kontaktat och ombedd att ta hand om och leda en grupp som skall sköta förtöjning av färjan från landsidan. Frukosten smakade inte så bra i detta läge, på med kläder och en promenad ut till tänkt förtöjningsplats (Grötökajen) nu har bil och personspärrar upprättats.

 

En lots navigerar färjan tillsammans med befälhavaren in mot Lysekil.

– En lots från Brofjorden lotsplats navigerar i färjan tillsammans med befälhavaren in mot Lysekil. Vid detta skede när vi kraftsamlar vid kajen är ryktena många: färjan håller på att sjunka, brunnit upp helt, byta hamn och instabil. Min grupp är samlad och lite nervositet lyser i ögonen, vad skall vi få se omkomna, utbränt skepp eller vad? Sagt och gjort över ön Släggö syns Scandinavian Star, hoppsan hon ser ju ”hel” ut, jag och mina mannar slappnar av lite mer.

 

Färjan närmar sig kajkanten.

– Färjan närmar sig kajkanten första förtöjningslinorna ringlar ner till oss och förtöjningen kan börja. En hand lades från mig mot skrovsidan på något sett en klapp till de som var kvar ombord. När färjan var förtöjd började nya brandmän gå ombord och lots, befälhavare och några besättnings lämnade färjan. Min grupp hade lite eftersnack för att sedan skiljas och jag gick hem, det gick inte att sova.

Jobbade dagen efter.

– Jag började jobba dagen efter på eftermiddagen. Vad fanns i mitt dockumentfack, jodå en kallelse till OSC utbildning, OSC on scen cordinator kan fritt översättas med landbaserad räddningsledares ögon, öron som kordinerar på olycksplatsen.

Efter ett tag börjar utbildningen på andra sidan Sverige, vid uppropet och senare min bänkkompis visade sig vara befälhavaren på Stena Saga (stena färjan) som förutom haveristen hade huvudrollen på haveriplatsen i räddningsinsatsen.

Keith Blinkfyr  jobbade som besättningsman på Sjöfartsverkets lotsbåt när katastrofen inträffade. Idag är han befälhavare på Sjöfartsverkets lotsbåt.

img006
Foto: Kjell johansson.

 

Jörgen Hansson Smedberg på Kustbevakningen och som idag är befälhavare på KBV 032 här i Lysekil berättar:

– Jag hade precis börjat arbeta inom Kustbevakningen vilket var ett yrke som jag siktat på under en tid, min station under den första tiden var kustposteringen i Lysekil. Vi hade en jakt som benämndes KBV 244, Kustbevakningen hade inga namn på sina fartyg/båtar på den tiden.

 

Den 7 april kom larmet om brand ombord på en färja utanför Lysekil. 

 – KBV 244 var ute natten då Scandinavien Star började brinna utanför Lysekil, och på natten den 7 april kom larmet om att en färja brinner utanför Lysekil. KBV 244 med tre mans besättning gick direkt till platsen. Vi fick reda på att färjan Stena Saga hade fått kontakt med Scandinavien Star och påbörjade att hjälpa Scandinavien Star så fort de var på plats.

 

Vädret var bra denna natten. 

– Vädret denna natt var bra med liten sjögång vilket underlättar räddningsarbetet avsevärt. KBV 244 var andra båt på plats och vi fick till uppgift att hjälpa till att evakuera personer från Scandinavien Star till Stena Saga, Kaptenen på Scandinavien Star kom tidigt ombord på Stena Saga och kunde hjälpa till med sin kunskap om sitt eget fartyg. Under tiden vi höll på med evakuering kom anslutande båtar från SSRS, lotsarna och Kustbevakningen och hjälpte till.

 

Kaptenen ombord på Stena Saga agerade insatsledare på plats.

– Det var kaptenen på Stena Saga som agerade On Scene Commander (insatsledare på plats) och ledde insatsen. Efter ett tag fick vi uppgifter från Kaptenen på Scandinavien Star att det inte skulle finnas fler personer ombord men att de ändå behövde passagerarlistorna som fanns bevarade ombord. KBV 244 fick till uppgift att försöka finna dessa och befälhavaren på KBV 244 klättrar upp för en lotslejdare i fören och kom ombord i fören på fartyget. Där var det en bra miljö och han börjar att gå in i fartyget som skulle vara tomt men det var det inte, han fick klättra för att komma till platsen där passagerarlistorna fanns och kom sedan ombord på KBV 244 igen. Under tiden hade militärens helikoptrar kommit, och även kommunala räddningstjänsten och även brandstyrka från Scanraff kommit till platsen.

IMG_5369
Jörgen Hansson Smedberg befälhavare på KBV032. Här på bild med kajen på Grötö och Lysekil i bakgrunden.

 

Det kom ett beslut att Scandinavian Star skulle bogseras till Lysekil. 

– Bogserbåtar och Kustbevakningens större fartyg hade kommit till platsen lite senare och började att kyla utsidan av fartyget. Det kom ett beslut om att Scandinavien Star skulle dras in till Lysekil för att fortsätta räddningsinsatsen till kaj där det fanns mycket mer resurser.

Väl till kaj påbörjades en stor insats för att få stopp på branden och man pumpade in så mycket vatten i Scandinavien Star att hon blev instabil. Man var då tvången att spränga ett hål i henne för att få ut vattnet och få henne stabil igen. Vår uppgift under tiden hon låg i hamnen i Lysekil var att stänga av hamninloppet för nyfikna och pressen.

Jag kom ihåg att jag undrade om ” är det så här det skall vara att arbeta i Kustbevakningen” men det är det naturligtvis inte det var verkligen en händelse utöver det vanliga. Detta var en liten berättelse från dagen Skandinavien Star brann utanför Lysekil.

Stort tack till Keith och Jörgen för era berättelser. Tack till Kjell Johansson för foto.

Fortsättning följer. 

Jag besökte kustbevakningen i Lysekil.

Jag var och besökte kustbevakningen i Lysekil på Grötö och träffade befälhavare Jörgen Hansson Smedberg som tog mig på en rundtur på Kustbevakningens fartyg 032.

IMG_5636
Kustbevakningens station på Grötö Lysekil.
IMG_5596
Befälhavare Jörgen Hansson Smedberg vid fartyget 032.

Jörgen är idag 45 år och jag bad honom berättade hur intresset för att just bli kustbevakare startade. Han växte upp på Nygatan i Lysekil. På Nygatan bodde även Reine Nygren och Stig Larsson som jobbade på kustbevakningen. De har påverkat honom att välja den här vägen berättar han. Det hela började med att Jörgen skulle göra sin prao när han gick i sjunde klass 1983. Det var så kul berättar Jörgen. Det blev även prao i nionde klass på kustbevakningen. Jörgen kände att detta var något för honom, han ville verkligen bli kustbevakare. Därefter blev det gymnasiet och sjömansskolan i Göteborg. På Barken Viking och där casinot ligger i Göteborg idag, där gick han och läste i 2 år. Den sommaren han gick ur skolan frågade kustbevakare Ingemar Olin om han inte ville börja jobba som båtbiträde. Jörgen berättar att förr hade de båtbiträde på kustbevakningen. Jörgen kände efter ett tag att han måste utveckla sig och började läsa till sjökapten. Sjökapten läser man egentligen i 4 år men Jörgen valde att ta en paus i läsandet efter 3 år. Man behöver inte läsa klart för att bli kustbevakare men för att bli sjökapten så måste man läsa 4 år. I samband med det här hade Jörgen sökt en tjänst på kustbevakningen och fick jobbet. Det är det här han ville och valde att läsa det sista året vid ett senare tillfälle. Efter 3 år så var han klar som styrman i skolan. Han började på kustbevakningen i Kungshamn, men berättar att man blev utlånad till Lysekil väldigt ofta. En av de första stora sakerna han fick vara med om som kustbevakare var olyckan ombord på Scandinavian Star. Han var 21 år vid detta tillfälle och sa: är det så här mitt jobb kommer att se ut. Jörgen berättar bl.a. att de spärrade av hamnen och stoppade pressbåtar och andra båtar som ville komma närmare. Han berättar även att de hade ansvar om stabiliteten på Scandinavian Star när hon låg vid kajen i Lysekil. Eftersom båten även brann vid kaj blev det mycket vatten ombord och hon höll på att välta. Man sprängde ett hål i sidan på henne för att få ut allt vatten.  Han minns än idag hur många säckar de bar in i fryshuset i Lysekil med lik. 158 säckar var det. Han minns även hur det såg ut ombord på Scandinavian Star. Det glömmer man aldrig säger han. Jag frågar om tankar om detta kommer upp idag när han jobbar. Ibland tänker man på det och vid ett tillfälle för ett antal år sedan när färjan Prinsessan Ragnhild brann utanför Göteborg då kom tankarna tillbaka berättar Jörgen. Det var 1500 passagerare på Ragnhild. Jörgen var med vid detta tillfälle och säger att det var helt otroligt hur räddningsinsatsen gick till. Det var nästan helt blegg och det brann i maskinrummet på färjan Ragnhild. Jörgen berättar att det var en av Stenas båtar som körde upp och la sig akter mot akter mot Ragnhild. Ragnhild lägger sin akterramp först och därefter lägger Stena båten akterrampen över Ragnhilds akterramp. På så sätt räddas personerna som var ombord på Prinsessan Ragnhild. De vandrade över till Stena båten. Jörgen berättar att det inte hade gått om det inte varit stilla på havet. Det var fruktansvärt skickligt gjort av kaptenerna på både fartyget Stena och Ragnhild.

IMG_5174
Dagrum.
IMG_5175
Mäss.
IMG_5184
Byssan.

1992 utbildade han sig som röjdykare i Karlskrona. Det var en tuff utbildning säger han, i 9 veckor pågick den. Efter det så kom han till Skärhamn och var där några år. 1995 blev han rök/kemdykare och därefter började han jobba i Göteborg. Han jobbade även som dykerihandläggare och hade ansvar för all dykning på västkusten i kustbevakningen. Han kände att nu får det hända något och då frågade hans chef om han ville byta jobb. Han kom då till staben i Göteborg och blev räddningsledare och dykhandläggare. Som räddningsledare får man ett uppdrag/operation så är man den som leder alltihop. 2005 blev han ansvarig för räddningstjänsten som olja och dykeri m.m. på kustbevakningens västra region. Jörgen berättar om den tragiska olyckan i Falsterbo 2006 där kustbevakningens plan tappade ena vingen och kraschade. Där förlorade de 5 medarbetare. Det var en jobbig tid berättar Jörgen. Han kände alla som var med ombord. Tidigare det året var han även med och ledde dykningarna efter pojken Bobby. Det var ett detektivjobb utöver det vanliga berättar han. 2008 kom det ut en tjänst inom kustbevakningen i Kungshamn där de sökte en befälhavare. Han sökte och fick jobbet. 2012 byggdes den en ny kustbevakningsstation i Lysekil och samtidigt kom det nya fartyget 032. Jörgen berättar att han var med på bygget av båten i 10 månader i Tyskland och innan dess var han med i en projektgrupp i 2 år som planerade bygget av båten.  Det blev en del förseningar säger han. Det är inte som att beställa en bil. Den 20 maj skulle de få båten. Jörgen skulle ta emot fartyget från varvsledningen och besättningen skulle skifta flagga från tysk till svensk. Det var orkester och det var podium m.m. De sista papperen skulle skrivas på innan båten överlämnades. De stod och väntade på att det skulle bli klart. Då ringer projektchefen och säger att de inte kommer överens, det blir inget överlämnade av båten idag, de hade inte kommit överens om slutsumman. Allt fick ställas in. 5 juni skulle det vara invigning i Lysekil. Det var beställt mat, det skulle komma press till Lysekil. Skulle parterna komma överens om båten så de fick hem henne till den 5 juni. Det är så här det fungerar säger Jörgen. Allt skall göras klart samma dag innan överlämnandet. Ett nytt datum för överlämnandet bestämdes och det var den 3 juni. Nu måste allt fungera för att de skall hinna hem till Lysekil. Musik och pompa och ståt igen i Tyskland. Efter 10 minuter ringer de till Jörgen den 3 juni och säger att allt är klart. Nästan exakt på klockslaget la de till i hamnen i Lysekil den 5 juni. Fartyg 032 är det första fartyget som blev klart av de 4 fartygen kustbevakningen har i Sverige. De andra heter 031, 033 och 034. Fartyget 032 är byggd för ett huvudsyfte att ta upp olja från vattenytan. Sen är det även kem och vattendykare ombord så det är även ett dykfartyg. Fartyget klarar kemsanering och då bl.a. senapsgas eftersom det finns sådant här i våra vatten.

IMG_5203
Trunklucka till centertanken.

Det här är luckan till centertanken där de kan samla olja. Den är på 190 kubik. 5 tankar finns det totalt ombord.

IMG_5206
Kran.

Kran som tar utan utskjut 20 ton. Kranen går att skjuta ut 19 meter och tar då 2 ½ ton. Det finns en kran till och den tar 15 ton.

IMG_5209
Dykrummet. kemdyk, vatten dyk och även brandstation för eget fartyg.

Kustbevakningen har även ett avtal med kärnkraftverken i Sverige. De kan gå in vid en olycka och mäta var molnbiten tar vägen om det skulle behövas. Går det över land så är det räddningstjänsten som gör den biten, men går den vattnet så gör kustbevakningen det. De kan tvätta ner strålningen och med hjälp av instrument kan de lokalisera molnen med strålning. Det är mycket räddningstjänst på 032 berättar Jörgen.  De har även två mindre båtar ombord som de snabbt kan få i vattnet om det skulle behövas vid en räddningsinsats eller om de misstänker något olagligt på sjön.

IMG_5244
Ribbåten.

Ribbåten. Den kan de få i sjön i vilket väder som helst. 42 knop, 3 mansbesättning med den kan man göra det mesta. Det tar cirka 3 ½ sekund att sjösätta den och 4 sekunder att få upp den på fartyget igen.

Fartyget är 53X12 meter. Hon har ett deplacement på 890 ton= tom båt. 4 st. MTU på 1200 hästar styck. 16 ½ knopp vid maxfart. Tankkapacitet på 260 ton. Dragkraft vad det gäller bogsering är på 30 ton. En bog på 4 ½ tons dragkraft. Multibeamlod är ett sjömätarlod där de kan hitta sjunkna fartyg på ett lätt och snabbt sätt. Fartyget kan även användas till en storskalig släckning om något fartyg skulle brinna. 4 ½ kubik med skum finns ombord. 100 kubik olja kan de ta upp i timmen. 

IMG_5221
Pumprummet. Här sköts all pumpning mellan olika tankar och även pumpning till och från fartyget.
IMG_5252
Maskinkontrollrummet. Hela maskinkontrollen är elektronisk övervakad. Allt sköts via datorer.
IMG_5263
Hjälpkärra=Generator.
IMG_5268
Huvudmaskinrum. 4 st. motorer på 1200 hästar var.
IMG_5287
Maskinrum.
IMG_5300
Det finns 8 hytter på fartyget. Här visar Jörgen sin befälhavarhytt.
IMG_5293
Det finns även dusch i varje hytt.
IMG_5255
Träningsrum där det även finns en bastu.
IMG_5302
Navigatörsplats.

Navigatörsplats. Här finns det ett kamerasystem så de kan se olika platser runt fartyget. Skärmen i mitten är en radarskärm och den sista skärmen är ett sjökortsplotter. Jörgen berättar att det kallas Kongsbergsystemet. Det finns inget papperssjökort på fartyget. På navigatörsplatsen är det alltid 2 personer som jobbar.

IMG_5314
Befälhavare plats. Här är Jörgens plats på fartyget. Fartyget styrs antingen manuellt eller med autostyrning.
IMG_5332
Stabsplats.

Stabsplats. Här bildar man stab med olika myndigheter eller även andra länder om de har någon gemensam operation. Här finns satellittelefon, VHF, MFHF=långvågsradio, internetkoppling, GSM, och satellit. Jörgen berättar om Köpenhamnsavtalet mellan de Nordiska länderna, där man förbinder sig att samverka innanför andra länders territorialgräns för att skydda havsmiljön när den är hotad. Länderna får hjälp genom flyg, satellit, fartyg och oljesanering. Man får även hjälp i staber.

IMG_5336
Sjökortsbord och Stabplats.
IMG_5362
Styrhyttstaket eller som det kallas ”Monkey Island”.
IMG_5342
Styrhyttstaket.

Styrhyttstaket. Båten som ligger på däck har sitt störta syfte att ta upp olja när de skall ut och länsa. De kan köra i olja med den. Den har en intern kylning så man behöver inte ta upp vattnet för kylning av motorn. Det går en kylväxlare i skrovet. Båten är 8 ½ meter gör 35 knop och väger 3 ton. Den används även till bärgningar och mycket annat berättar Jörgen. De har även en vattenskoter ombord.

Till sist så berättar Jörgen om en liten solskenshistoria. Han kommer inte ihåg när detta var men de fick ett anrop om en hjärtinfarkt. På den tiden körde de båten ”Cobra” som idag inte finns kvar hos kustbevakningen p.g.a. att de blivit för gamla. Larmet kommer från Huöarna utanför Hunnebostrand. Det blåste 17-18 sekundmeter. De låg i Hunnebostrand med båten. När de kommer dit är mannen medvetslös. De tar ombord mannen på cobran och startar hjärt- lungräddning direkt. Det är två på båten i besättningen och Jörgen berättar att de är väldigt jobbigt att utföra räddningen själv. Ambulans till Hunnebostrand gick inte att få utan de fick fundera på var de skulle ta mannen. Ni får gå till Lysekil säger de. Det är långt till Lysekil sa Jörgen. Vi har en troligtvis hjärtinfarkt här och det känns inte så bra. Beslutet blev att gå till Lysekil. Jörgen körde båten eftersom han visste om hur farleden ser ut. Från Huöarna körde de till Lysekil på 17 minuter. Mannen överlevde och Jörgen berättar att varje år vid jul sänder mannen en stor fruktskål med frukt till besättningen i Lysekil. Stort tack Jörgen för att jag fick besöka fartyget och att du tog dig tid att berätta allt intressant du varit med om. Helt fantastiskt. Tack!