Idag får ni följa med till Folkets Hus Bio i Lysekil och träffa Folkets Hus ordförande Kent Fredriksson

Folkets Hus Bio går en härlig vår tillmötes med en ny projektor och massor av bra filmer. Jag träffade Folkets Hus ordförande Kent Fredriksson som sedan barnsben sprungit på Midgård, Folkan och Storan och tittat på biofilmer. Han jobbade även i tidig ålder på Folkets Hus Bio med att affischera, fläcka biljetter och senare skötte han även Folkans filmprojektor.

CI2A4241.jpg
Kent Fredriksson utanför ingången till Folkan.

 

stan hela familjen Fredriksson har hjälpt till på bion på Folkets Hus.

Kent berättar att nästan hela familjen Fredriksson har varit engagerade i bion på Folkets Hus. Kents pappa Eric Fredriksson som var kryddmästare på Abba var med i styrelsen, föreståndare för bion och köpte in de filmerna som visade på biografen.

När Kent blev runt 13 år så fick han börja cykla runt och affischera om att det var bio på Folkan. Senare blev det även till att fläcka biljetter och vara vakt inne på bion. Det var en maskinist i maskinrummet med två stycken projektorer som växlade mellan varandra. Idag är det lite enklare tillägger Kent. I slutet på 80-talet började Kent även med att köra film, och ungefär i början på 90-talet kom han med i Styrelsen för Folkets Hus.

Bion har funnits med i hans liv.

Ända från det att Kent var liten har bion funnits med i hans liv. Han minns inte den första filmen han såg, men tror att det var någon film om Tarzan eller något liknande. På den tiden så fanns det tre biografer i Lysekil och folk gick mycket mer på bio än vad de gör idag.

Kent berättar att det visslades i biljetterna på den tiden. Man vek resten av biljetten på ett speciellt sätt och satte den mellan fingrarna och visslade så det stod härliga till inne i biosalongerna. Kent visar på en pappersbit och både jag och Kents son Eric får ont i öronen och det fungerar verkligen.

CI2A4210.jpg
Kent med sonen Eric inne vid entrén på Folkets Hus Bio.

Blev ordförande 2009.

Runt 2009 blev han ordförande i Folkets Hus. Styrelsen jobbar mycket för att bion skall gå runt och ser till att det köps in nya fungerande saker när det behövs. I april 2011 gick Folkan helt över till det digitala. De märkte att de fick nästan inga analoga filmer för att kunna visa på bion. Vissa kvällar fick de stänga för de hade ingen film. De andra stora bioägarna i Sverige som SF och Svenska bio hade gått över till det digitala systemet. De fick filmerna på en hårddisk istället för en filmrulle.

Eftersom det hade gått över till digitalt så behövde de inte göra en massa kopior på de analoga filmerna. Att göra en analog kopia på en film kostade cirka 30 000: – berättar Kent. Folkets Hus och Parker gick ihop och förhandlade med Norge om att få köpa ut deras projektorer.

I Norge är bioägandet lite annorlunda än det är i Sverige. Det är antingen kommunerna eller länen som äger biograferna. Norska staten gick in och bestämde att det skulle finnas samma märke av projektorer i hela Norge för att de skulle kunna handla upp serviceavtal till alla biograferna.

Det blev en massa projektorer till salu i Norge.

På grund av detta så blev det en massa projektorer till salu i Norge och då fick Folkets Hus köpa en digitalprojektor som var cirka fem år gammal till ett relativt bra pris. I våras började den gamla projektorn att krångla så det var dags att se över om man inte skulle köpa in en ny.

Folkets Hus sökte pengar på Filminstitutet för digitalisering och fick nästan hälften av pengarna för att köpa in en ny projektor. Detta var sista året SFI delar ut stöd till digitalisering. En ny 4K projektor kostar idag cirka en halv miljon. Sedan så skulle resten av projektorn finansieras.

De sökte även digitaliseringsstöd hos Kulturnämnden på Västra Götalandsregionen och fick detta beviljat sedan var det till att skrapa ihop resten av summan själva.

Ny projektor 4 K.

Den nya projektorn är nu installerad och det är fyra gånger så hög upplösning än den projektorn de hade tidigare. Den andra projektorn var på 2K. Bilden blir riktigt knivskarp berättar Kent. Det blev ett problem när de köpte in den nya projektorn och det var att den gamla 3D-insatsen till den gamla projektorn så man kan se på 3D-filmer inte passade till den nya projektorn. De kunde inte garantera att den gamla skulle passa men trodde att det kanske skulle fungera. I dagsläget går det inte att köra 3D men vi får se vad framtiden utvisar tillägger Kent. Ett nytt 3D kort kostar cirka 80 000: – och just nu finns inte de pengarna till att köpa in ett sådant. De har märkt att de har mer publik på 2D-filmer än de har på 3D.

CI2A4230
Eric och Kent vid den nya projektorn 4 K.

Satte in nya stolar för några år sedan.

För några år sedan satte de in nya stolar i biografen. Förut var det 242 platser mot 187 som det är idag. Förra gången de bytte stolarna var 1977. Ljudet är Dolby Digital 5:1 och de får mycket beröm för ljudet i biografsalen.

CI2A4223

Hur många besökare.

Antalet besökare varierar givetvis vilken film de visar. I genomsnitt måste det vara 30 personer på året per film för att det skall gå runt. Statistiken hittills i år är ungefär 43 personer i snitt. Målet är att de skall ha ett besök per invånare och år. Det finns cirka 14 000 invånare och det är målet per år. 2012 var ett väldigt bra år och då hade de 13 800 besökare.

Populära filmer.

2013 när ”100 åringen som klev ut genom fönstret och försvann” hade premiär hade de 13 föreställningar där 7 av dem var slutsålda. Där låg de på ett snitt på 166 besökare per visning tillägger Kent son Eric. James Bond går alltid bra och nya Star Wars är het och även filmen som har premiär på juldagen med Rolf Lassgård som heter ”En man som heter Ove” säljs det redan biljetter till. En annan film som gått riktigt bra är ”En underbar jävla jul” som hade premiär för ett tag sedan.

Förra julen 2014 var det ”Micke och Veronica” som gick väldigt bra. Alla de svenska filmerna som går upp på juldagen är väldigt populära och har en hög besöksnivå.

CI2A4237

Cafébion.

Cafébion har blivit väldigt populär och har många besökare när den går på tisdagar på Folkets Hus. Det finns även direktsänd Opera från Metropolitan för de som vill se det. Ibland har de även konserter som visas på bion med t.ex. Queen och för inte så längesedan hade de Pink Floyds ”The Wall” som var fruktansvärt bra berättar Kent. Lysekils Filmstudio finns också i Folkets Hus för de som vill bli medlem där.

Nytt bokningssystem är på gång.

I framtiden kommer du att kunna köpa din biljett direkt via ett nytt bokningssystem som de kommer att använda till Folkan Bio. Boka och skriv ut din biljett. Det finns tre olika system och de är intresserade av ett av dem berättar Kent.

Favoritfilm.

När vi sitter därpå Folkets Hus och pratar så kommer vi in på favoritfilmer och jag frågar Kent vilken som är hans favoritfilm.

– Jag har sett mycket film, men en film som jag älskar är ”O Brother, Where Art Thou?” från 2000. Det är en film av bröderna Coen. ”Nyckeln till frihet” med bl.a. Morgan Freeman är en annan favorit. Jag gillar många filmer och de senaste Bond har varit riktigt bra måste jag säga. Även Sagan om ringen filmerna och Star Wars är också filmer jag gillar att titta på.

Roliga minnen.

Kent har massor av roliga minnen från åren med bion. På slutet av 60-talet hade de ett system som hette Todd-AO och det var en 70 millimeters film. Framme på scenen byggdes det en duk på en ställning som var konkav. Samtidigt så hade de en 70 millimeters projektor som var vattenkyld.

Maskinisten som körde filmen glömde att stänga av vattnet som kylde projektorn och det blev stopp och översvämning. Filmlådorna blev fyllda med vatten och Kent tror att det var filmen ”Dessa fantastiska män i sina flygande maskiner”. Filmen var alldeles våt och Kent och hans bröder Leif och Tommy fick i uppdrag att torka denna film. De rullade ut 3,5 km film på filmstolarna för att den skulle torka. Den filmen var inte visningsbar sedan för den var rätt dammig och fick skickas in och renoveras berättar Kent och skrattar.

Biografintresset har gått i släkten.

Förutom Kent och hans pappa så har även hans två bröder Tommy och Leif jobbat på bion. Även Leifs son har jobbat på Folkan. Kents dotter Sanne har jobbat där och nu då också sonen Eric som är med när jag gör intervjun med Kent. Dottern Sanne fick sen jobb som biografmaskinist och föreståndare på biografen på Sälens Högfjällshotell under en säsong. Idag jobbar Kent och sonen helt ideellt på bion.

CI2A4214

Historiken om Folkets Hus och bioverksamheten i centrala Lysekil.

1898 visades det film för första gången i Lysekil, det var i Hotell Bergfalk (nuvarande Stadshotellet). Det var i så kallade ”Bergfalkska källarevåningen”.

1902 visades det film på dåvarande Folkets Hus, av en ambulerande Kinematograf vid namn Le Torti, senare samma år visade en Oscar Thomander med The Royal Biograf med levande bilder på samma ställe.

1903 öppnade handlare K.J. Asp Lysekils Kinematograf som låg inrymd i en mindre lokal i ett annex till dåvarande Hotell Lysekil som låg längst upp på Kungsgatan. Salen rymde omkring 50-60 platser, det var inte så noga med utrymmen och avstånd på den tiden. Biljetterna kostade 25 och 10 öre. Till musik och ljudeffekter använde man sig av en stor fonograf som var placerad bakom duken.

1905 Var det dags för den nya Folkets Hus att slå upp portarna för filmvisning.

1908 gjordes en första film om Lysekil. Det var Törnvall vid Folkets Hus som kom överens med en Charles Magnusson att göra en sådan film. En fotograf anlände och nu gällde det att få fatt på lämpliga platser och lämpliga offer som tålde ett kameraskott. En på den tiden känd sommargäst, Rosa Grundberg ställde välvilligt upp att medverka på filmen. Den första egentliga stora kappseglingen i Lysekil, torgliv och mycket annat fanns också med på filmen.

1909 öppnades återigen en biograf och det var Olympia-biografen som låg inrymd i samma lokal som den tidigare Lysekils Kinematograf låg. Huset hade nu ändrat namn till Hotell Continental. Biograflokalen var nu helt omändrad och fyllde väl den tidens krav och fordringar. Natten till torsdagen den 9 maj 1912 inträffade dock en stor eldsvåda varvid fem byggnader blev lågornas rov. Bland dessa byggnader var både Hotell Continental och det annex som Olympia-biografen låg inrymd i. Det byggdes en stor magnifik byggnad på samma plats (nuvarande Midgårdshuset).

1914 öppnade Gustav Adolf Törnvall (tidigare föreståndare på Folkets Hus) en biograf i denna byggnad och den fick namnet Regina-biografen.

1915 invigdes Sveabiografen belägen i Svenska Folkförbundets nybyggda fastighet på nuvarande Norra Kvarngatan. Biografen ägdes av föreningen och drevs även av densamma. Sveabiografens historia blev kortvarig, 1918 såldes fastigheten till biografägare August Sellergren från Halmstad. Sellergren lät nu ändra hela biograflokalen samt läktaren, vestibulen maskinrum m.m. så att det blev en verkligt flott biograf som uppstod under nytt namn Stora Biografen.

1918 slog Stora Biografen upp sina portar för allmänheten. Sellergren var bland vårt lands äldsta biografägare, och av den gamla tidens biografmän som kunde göra reklam. Han brukade i regel hålla ett litet föredrag på några minuter för publiken innan föreställningen började.

1921 slutade Sellerberg i Lysekil, flyttade till Uddevalla och övertog där Folkets Husbiografen.

1922 köptes Stora biografens fastighet av byggmästare Werner Melander, som på hösten 1923 själv övertog biografen. 1930 installerades ljudfilmsanläggning av märket Klangfilm.

1934 övertogs Reginabiografen av handlare Harald Hörnfeldt. Den fick återigen byta namn och döptes till Midgårdsbiografen. De tre biografer som fanns kvar i staden körde vidare och klarade sig igenom den stora biodöden som pågick i början av 1960-talet. I början av 1970-talet blev konkurrensen från bl.a TV för stor för Midgårdsbiografen och den lades ned. Storan körde vidare och klarade sig ända till 1987 då den också fick stängas. Den enda biografen som finns kvar i centrala Lysekil är Folkan Bio som numera är helt digital med den senaste tekniken.

Efterforskning: Kent Fredriksson Källa: Gustaf Engelbrektsson som på 1930-talet var föreståndare på Folkets Hus i Lysekil.

Stort tack för intervjun Kent Fredriksson och nu hoppas vi på en bra biovår och fullsatt i vår fina biograf i Lysekil.

 

 

 

 

 

 

 

Idag är det Anders Thorén som jobbade som journalist på Lysekilsposten här i Lysekil när katastrofen med Scandinavian Star var ett faktum.

Idag är det Anders Thorén som jobbade som journalist på Lysekilsposten här i Lysekil när katastrofen var ett faktum. Anders jobbade senare även på Sveriges Radio Väst. Idag är han förvaltningschef på Byggnadskontoret i Halmstad kommun.

anderst
Anders Thorén.

Jobbade på Lysekilsposten när katastrofen inträffade.

Anders har precis innan vi börjar en intervju via telefon läst ”Socialstyrelsens” redogörelse från branden för att friska upp minnet. Anders jobbade när det hände som journalist på den lokala tidningen Lysekilsposten i Lysekil och var 20 år när katastrofen inträffade.

 

Kaptenen meddelade att alla lämnat fartyget.

Larmet drogs cirka 02:25 berättar Anders. De allra flesta dog av gaserna från branden och blev kvar i sina hytter.  KL 03:23 meddelade fartygets kapten Hugo Larsen via en bärbar radio när han satt i en av livräddningsflottarna och var på väg till Stena Saga och att alla var räddade. Senare återvänder kapten Larsen till fartyget.

 

Kl. 07:00 ringde de till Anders och berättade vad som var på gång.

Terje Fredh på Bohusläningen ringde Anders och berättade att de var ett fartyg som brann. Efter en stund ringde även Tommy Thörnblom som då jobbade på Lysekilsposten tillsammans med Anders men som var sjuk.  Anders gissar att klockan var runt 07:00 på morgonen när Terje ringde. Samtidigt efter det hörde Tommy av sig.

 

Nyheten kablades ut via Ekot.

Anders berättar att nyheten hade kablats ut via Ekot där de berättar att ett passargerarfartyg hade fattat eld i höjd med Väderöarna, och släckningsarbetet pågick. Det var väldigt knapphändiga uppgifter minns Anders, som hade svårt att tro att det som hade hänt verkligen hade hänt. Han berättar att det var svårt att ta in det just då. Vidden av katastrofen förstod inte Anders så tidigt.

 

Fick erbjudanded att åka med Sjöräddningsmanskapets båt Ellen Landin.

Anders minns att det var prat om ett Sovjetiskt fartyg först. Anders minns även här att sjöräddningsmanskapets båt Ellen Landin gick in till Lysekil för att hämta sjukvårdspersonal. Innan Ellen skulle gå utså fick både Anders och han tror att det var Terje Fredh på Bohusläningen möjligheten att åka med Ellen ut. De gjorde bedömningen att det var bättre att stanna i Lysekil.

De hade svårt att se vidden utav katastrofen och tackade nej till att åka med på Ellen. Nu är klockan cirka 07:30 på lördag morgon berättar Anders. Vid 11-tiden anländer det Sovjetiska fartyget till Grötö och alla ombord tar om hands om, och för senare till Hotel Lysekil.

img057

 

Den Sovjetiske kaptenen fick applåder.

Nu märker jag att Anders börjar minnas mer och mer. Han ser dessa personer gå av båten väldigt lätt klädda. De hade fått filtar och väldigt bra hjälp ombord innan de kom till Lysekil. Anders minns den uppställning och applåder den Sovjetiska kaptenen fick på fartyget när den nådde och la till på Grötö. De blev applåder från de som var ombord för att utrycka sin uppskattning för att de blivit räddade.

 

Nu förstod Anders att det var en katastrof på riktigt.

Det var nu Anders förstod att det var en katastrof på riktigt. Det talades om döda vid detta tillfälle, men det var ingen som kunde tro att det var så många vid det tillfället. Det spärrades av efter hand, men idag hade det nog varit annorlunda tror Anders.

Anders gjorde inga försök att gå ombord på det Sovjetiska fartyget utan var som han säger väldigt tagen av att gamla och unga som klev av det sovjetiska fartyget.  Det kändes som en krigssituation berättar Anders.

 

Har mer uppdrag denna dag, men vänder i Brastad och åker tillbaka till Lysekil.

Det var en ryslig känsla när man såg detta. Dagen var lite märklig ur journalistiskt perspektiv. Lördag och söndag var Anders jourhelg minns han. Han hade en massa andra jobb han skulle göra, och ett tag var han på väg ut ur Lysekil när han kom på vad han höll på med.  Anders berättar att han var på väg till Kungshamn efter det som hänt. Han vände i Brastad och funderade på vad han höll på med. Han ringde till redaktionsledningen på Lysekilsposten och sa att ni får ställa in allt det andra som var inbokat den helgen. Det var jättesvårt att ta in det som hänt berättar Anders vidare.

 

Det var en enorm ryktesspridning.

Under dagen försökte man samla information, men det var många rykten igång hela tiden. Det var en enorm ryktesspridning om det ena och det andra. Det blev tydligare ju längre dagen gick. När informationen kom att det skulle bogseras in till Lysekil, ändrades det i nästa stund att det skulle dras till Fredrikshamn, eller någon annanstans i Danmark.

 

Slutliga beskedet var att Scandinavian Star skulle bogseras till Lysekil.

Lysekil kom tillbaka så många gånger och när det slutliga beskedet kom blev det en febril aktivitet i hamnen berättar Anders.  Den första presskonferensen som Anders minns var i Stadshuset. Det gick väl bra i början när det var Terje, jag, Lars Johansson och din pappa berättar Anders.  Det blev en världsnyhet ganska snabbt, efter ett tag var det ett hundratals journalister från hela världen i Lysekil. Senare så hölls presskonferenserna i Gullmarsskolans aula. Gamla Rektorn Karl-Åke Svensson han tog tag i detta berättar Anders.

 

Ett kraftprov för Lysekil.

Allt detta var ett kraftprov för Lysekils kommun utan dess motstycke, och att kunna hantera detta var ju ett fantastiskt jobb. Vid 21:00 kom båten in, Lennart Hård åkte ut till Stånge Huvud berättar Anders. Några minuter efter nio förtöjdes båten vid Grötö kaj.

 

Anders stod innanför avspärrningarna till en början.

Anders hamnade innanför avspärrningarna till en början. Det var en uppståndelse när fartyget la till vid kaj. Lejdarna eller repstegen hängde längs fartyget när det kom in. Man kunde se att fartyget hade brunnit. Kommandobryggan verkade helt orörd från brand när hon låg vid kajen vid Grötö.  Natten till söndagen tog elden ny fart och då förstördes även kommandobryggan.

 

Det var ett spökskepp som låg vid kajen vid Grötö.

Det var som ett spökskepp som låg vid Grötökaj. Det var mängder av folk både i Södrahamnen och Grötö som ville se vad som hade hänt. Lukten glömmer inte Anders. Mobiltelefoner var inte så vankliga vid denna tid, och Anders hade lyckats att låna en mobiltelefon av Lars Bergbrant. Det var en NMT en fyrkantig sak som vägde ett par kilo. Den var perfekt berättar Anders. Genom den fick han en del information som var värdeful.

 

Anders tog en del bilder.

Anders koncentrerade sig mest på att ta bilder. Samtidigt hade han en bandspelare i fickan som han läste in det viktigaste på.  Det gällde att samla mycket information på en gång. Lysekilsposten kom inte ut förrän på måndagen eftersom det var helg. Det var bildmaterialet som fick komma först. De framkallade han i olika omgångar under helgen. Lennart Hård och Kent Fredriksson gjorde ett jättearbete berättar Anders.

 

Branden tog ny fart på söndag natt.

Branden på söndag natt gjorde att polisen inte kunde gå ombord. Först på måndagen kunde de börja med arbetet ombord och ta hand om de omkomna och säkra eventuella bevis. På tisdagen fick Anders och min pappa att gå ombord. Anders och pappa var de två första journalisterna som var ombord på Scandinavian Star berättar Anders. Tidigare genom mina intervjuer så visste jag att pappa var en av dem första som fotade ombord för räddningstjänsten. Både Stig Nilson och Räddningstjänsten Bengt Elfström har bekräftat det. Anders berättar att pappa ringde honom och sa; ”Du har 1 ½ timma på dig att komma till båten”.

img058
Anders Thorén ombord på Scandinavian Star. Denna bilden tog pappa på Anders.

 Min pappa och Anders var de första journalisterna ombord.

Runt klockan 16:00 eller 16:30 tisdagen den 10 april gick Anders och min pappa ombord i räddningstjänstens kläder på Scandinavian Star. De klättrade längs fartygets styrbordsida till däck 5.  Det kändes som en väldigt lång sträcka att gå på berättar Anders. Dels så var man väldigt spänd vad man skulle få se när man kom ombord. Samtidigt var man väldigt rädd. De kom in på däck 5 i höjd med receptionen, och var på det däcket som det hittade väldigt många omkomna. Pappa och Anders gick ombord med brandpersonal från Helsingborg. Cirka 2 timmar var de på båten. Under dessa två timmar fick de se med egna ögon den tragedi som inträffat ombord. Anders berättar att man såg gallerbårar och de vita frigolitlådorna, och då var det lätt att lägga ihop eller förstå vad som hänt.

img056

Doften som de möttes av när de var ombord är nog den som sitter djupast i Anders idag, när han tänker tillbaka på de timmarna ombord på Scandinavian Star. Anders berättar att han har tänkt på den händelsen flera gånger genom åren. Ärendet är ju fortfarande aktuellt när det nu blir en ny utredning av olyckan.

img001

 

Anders såg ett pingisbord med en psalmbok på.

Efter att pappa och Anders varit ombord i ett par timmar och sett förödelsen ombord och man tänkte på vilket helvete de som varit ombord genomlidit. Det var stor förödelse ombord. Stolarna som var plast på hade smällt och det var bara stålskelettet kvar.  Hela skrovet var fortfarande varmt vid 16:00 på tisdagen.  Anders hörde att vattnet hade kokat på däck när branden pågick. På akterdäck stod det ett pingisbord, och på det pingisbordet låg det en psalmbok och sidorna fladdrade i vinden. Detta minns Anders och det var precis innan han gick av båten. Han stirrade på psalmboken men ville inte röra den av respekt av de döda ombord. Bredvid stod även en tom väska som någon lämnat.

img062

img059

img060

Just nu är både pappa och Anders väldigt tagna.  Anders berättar att de klev av ungefär samma väg som de gick ombord. Det Anders minns är ansikstutrycken på alla de hade som jobbade med det på, plats. Det var tomma ansiktsuttryck som Anders mötte. Anders och pappa var bara ombord ett par timmar, men de hade fått kämpa med allt hela tiden. När de var ombord var det hela tiden en viss tystnad. Anders minns att när han var ombord så ställde han inga frågor. Tankarna var någon annanstans. Självklart kunde man ställt en massa frågor, men detta var en katastrof över det vanliga. Anders berättar att det gavs tillfälle för de som ville möta journalister på Hotel Lysekil och berätta vad som hänt.

 

Frågan utreds fortfarande.

Frågan utreds fortfarande. Vi börjar prata om bilder som Anders och pappa tog. Anders tror att bilderna pappa tog publicerades i de skandinaviska och nordeuropeiska tidningarna som fanns. Har hört att flera av pappas bilder gick direkt utomlands från Bohusläningen i Uddevalla.

Som avslutningsord berättar Anders att han har pappa att tacka för att han den 10 april 1990 fick gå ombord på Scandinavian Star. Vad jag hört genom pappa genom åren så hade Anders och pappa en väldigt bra relation efter det som hände på Scandinavian Star. Anders bekräftar att när de träffades och pratade väldigt mycket om det de upplevt tillsammans på Däck 5 på Scandinavian Star den 10 april 1990 där 159 personer dog ombord.

Stort tack Anders för att du tog dig tid för en intervju.

Fortsättning följer!