Hans ungdomsdröm blev verklighet, Joakim Andersson blev proffs i NHL-laget Detroit Red Wings

Alla har vi väl en dröm och Joakim Andersson från Munkedal stora dröm var att bli proffs i NHL och han lyckades. Idag på bloggen får ni träffa Joakim Andersson som växte upp i Munkedal och blev proffs i ett av världens bästa hockeylag, Detroit Red Wings.

Joakim och Henrik Zetterberg. Foto: Privat.


Jag har träffat Joakim ett antal gånger och sista gången vi träffades så skulle han ha med sig pucken från sitt första mål i NHL, men det hade han inte. Då kom vi överens om att när hans karriär är slut så träffas vi och då skall jag få se pucken och de hockeytröjor han haft under sin karriär.

Vi har inte hört av varandra på några år förutom något sms då och då. Men nu när Joakims karriär är över så skickade jag ett sms till honom och sa att jag gärna ville träffa honom för ännu ett reportage på bloggen. Det gick någon vecka och sedan svarade han, och för några veckor sedan träffades vi hemma hos Jockes föräldrar där han har sina tröjor och klubbor från sin karriär.

Joakim och jag.

Karriären

Hemma hos Joakims föräldrar hänger de flesta lags tröjor som Joakim spelat i. När jag frågar om Munkedals tröja så har han ingen från den tiden. Men pappa Jan-Ove har tagit bilder på Joakim i Munkedals hockeytröja.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Munkedal BK, Tre Kronor J16, Frölunda J18 och J20

När han var 14 år började han spela med A-laget i Munkedal. Det blir även Tre Kronor och J 16 för Joakim. Efter att han gått ut nionde klass blev det hockeygymnasiet i Frölunda. 2005 och 2006 blev det J18 och J20 i Frölunda för honom. Det blev även U17 och U18 med Tre Kronor. 2006 blir det även premiär i Frölundas A-lag och spel i elitserien.



2006 – 2007 och 2007 – 2008 tar Joakim guld med Frölunda i JSM i J20 Superelit


Det blir två JSM guld för Joakim och hans Frölunda i J20 Superelit. Han tar även JVM-silver med Tre Kronor 2008 och 2009. Under tredje året i hockeygymnasiet blir han utlånad till Borås.

Foto: Privat.

2007 blir han draftad till NHL

Vi kommer in och pratar om när han blev draftad av Detroit 2007. Joakim var på plats i Columbus och berättar att det var både häftigt och nervöst. Han satt där och väntade och som 88:e spelare blir han draftad av Detroit Red Wings.

Alla lagen hade varsin plats nere på rinken och Joakim fick gå ner från läktaren till rinken och hälsa på alla i Detroits ledning. Joakim berättar att man sitter där och väntar och funderar vem som kommer att välja honom. Samtidigt berättar han att han hade Detroit som favoritlag innan så för Joakim var detta helt fantastiskt

Utematchen på Ullevi

2009 var det utematchen på Ullevi mot Färjestad som Frölunda vann med 4–1. Under här ser ni tröjan från den matchen.



2010 börjar den stora resan till Detroit

2010 skrev han under kontraktet med Detroit och som nybörjare skriver man på ett standardkontrakt på 3 år som är ett tvåvägskontrakt. Dels så är man knuten till Detroit, dels till farmarlaget Grand Rapids Griffins. Det blev först ett träningsläger för Joakim när han åkte över 2010 och efter det så formade de laget.


Hela sitt första år spelade Joakim i farmarlaget och det var en omställning berättar han. Dels så var han ensam svensk och i ett nytt land. Under den andra säsongen 2011 får han chansen att spela fem matcher för Detroit Red Wings.

Grand Rapids Griffins. Foto: Privat.

Debuten i NHL. Foto: Privat.

NHL Winter Classic mot Toronto 1 januari 2014

Joakim visar upp tröjan från utematchen mot Toronto som spelades på Michigan Stadium i Ann Arbor. Maple Leafs vann då med 3–2 efter straffar inför en rekordpublik på hela 105 491 personer.


Vilka minnen har du från matchen?

– Det var häftigt. Gammaldags hockey utomhus och jag minns att det snöade. Det var mycket svårspelat och väldigt kallt. Fast jag har för mig att vi hade en viss värme i båset.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Foto: Privat.

Hela familjen var med och såg matchen, hur var det?
– Hela upplevelsen med att hela familjen var där, med mamma, pappa och bröder. Vi var där redan dagen innan. Samtidigt var det över 100 000 personer på läktaren. Jag har inte så mycket minnen från matchen utan mer hela den upplevelsen som var så häftig.

När du tänker på Detroit Red Wings, vad tänker du då. Är det någon speciell match du minns?

– Ja, det är klart att debuten var mycket speciell. Det är det man drömt om sedan man var en liten knatte, och så fick man uppleva det ögonblicket i verkligheten.

Minns du hur du fick reda på att du var uppkallad till Detroit för spel?

– Curtis Fraser, som då vår tränare i Grand Rapids Griffins, var den som berättade det för mig. Jag minns inte riktigt om det var innan, under eller efter träningen. Men det blev alla möjliga känslor efter att jag fick reda på det. Dagen efter skulle jag få spela i Detroit Red Wings. Jag minns i när man kom in i omklädningsrummet, med Lidström, Zetterberg och Holmström alla andra stjärnor.

Joakim på en av pelarna i hemmaarenan i Detroit. Foto: Privat.



Blev du väl mottagen?

– Absolut. Jag hade träffat allihop innan på campen innan NHL starten, så jag hade pratat med dem innan.


Kunde du sova den natten?

– Jag minns inte om jag gjorde det, säger Joakim och skrattar.


Minns du vem ni mötte i din första NHL-match?

Det var St. Louis den 28 december 2011. Annars minns jag inte så mycket av matchen, men det beror nog på att man var så fokuserad på att försöka göra allt rätt.

Foto: Privat.

Första NHL-målet

Äntligen får jag se pucken som Joakim gjorde sitt första mål med i NHL. Den 15 februari 2013. Vilket fantastiskt minne att ha. Det blev ett antal mål i NHL av Joakim.

Joakim med tavlan med den pucken som han gjorde sitt första NHL-mål med.




Sen blev det en lockout i NHL 2012 – 2013, vad gjorde du då?

– Då spelade jag i Grand Rapids Griffins tills lockouten var slut. Sen var det tillbaka till Detroit och det var väl då jag var med som ordinarie spelare i truppen.

Sen gick vi till slutspel och slog ut Anaheim i första rundan i en sjunde och avgörande match. Efter det mötte vi Chicago i andra rundan och där blev det också en sjunde avgörande match som vi tyvärr förlorade i sudden. Då var vi som lag med och tävlade med de bästa. Det var en häftig vår.

När vi åkte ut så fick jag och några andra åka ner och fortsätta slutspelet med Grand Rapids Griffins i AHL. Där vann vi hela mästerskapet så det blev en lång säsong med hockey in på sommaren. Det var en grym upplevelse att vinna AHL.

Foto: Privat.


I NHL, var det någon speciell spelare som var extra kul att möta eller som man hade respekt för

– Ja, men det var det absolut. I den rollen som jag hade och spelade i många defensiva situationer så fick man studera hur motståndarnas stjärnor spelade i powerplay med mera. Jag minns ju Bäckström och Ovechkin i deras powerplay och Sidney Crosby med mera.

Patrice Bergeron i Boston var ruskigt bra på allt och han imponerades jag alltid av.


När du mötte svenska spelare i andra NHL lag var det bara gliringar eller pratades ni vid?

– Jag mötte en del som jag spelat ihop med i Frölunda som junior och i juniorlandslaget. Under matchen så blev det full fokus på den, men det blir lite speciellt. Det är många som tampas om att få spela i NHL och så möts vi där.

Vissa bestämde vi träff med. Oftast kom man in dagen innan och vissa gick man även ut och käkade med. Eller så tog man ett snack efter matchen.



Det var inga hard feelings efter matcherna?

– Nej, men efter vissa matcher kanske man inte var så glad att träffas, säger Joakim och skrattar

Foto: Privat.

2015–2016 blir den sista säsongen för Joakim i NHL med över 200 matcher med Detroit

Efter NHL blir det Örebro. I Örebro blir det operation av skadade höfter och inget spel under första säsongen. Sen är han tillbaka och spelar, och 2018 skriver han på för HV 71 där det blir spel i två säsonger.

Blir värvad av av det finska laget Kouvolan KooKoo.

Efter HV 71 så blir Joakim värvad av det finska laget Kouvolan KooKoo, men det blir inget spel där på grund av att Joakim känner av den krånglande höften och väljer i stället att avsluta sin fantastiska karriär.

Idag bor han och familjen i Uddevalla och Joakim har efter ett liv som hockeyproffs börjat jobba på ett vanligt jobb.

Nu när du gått i pension från hockeylivet vad är det du kommer att minnas från din karriär i NHL med mera?

– Det är så mycket. Slutspelsmatcherna var väldigt häftiga. Speciellt första året när det blev så långa serier i slutspelet med en sjunde och avgörande match i NHL. Första matchen och första målet de minns man. Man kanske inte minns alla speldetaljer utan det är själva upplevelsen man ser tillbaka på och minns.

– Utematchen med all den publiken, det var fantastiskt att få vara med på.
Jag tycker även frölundatiden var speciell, när jag fick komma upp och spela med Niklas Andersson, Kallio och de andra och det var lika stort det med idoler som man sett upp till. Det har varit många roliga saker i karriären. JVM var också häftigt att få spela. Jag fick även spela en landskamp med Tre Kronor som senior.

Stort tack Joakim för att du ställde upp på intervjun och stor tack Christina och Jan-Ove för lån av foton och att jag fick komma och hälsa på er och tusen tack för god fika.

Idag får ni en återträff med Joakim Andersson som har skrivit på för HV 71. Hockeyspelare från Munkedal och som bl.a spelat i Detroit Red Wings tillsammans med legenden Nicklas Lidström

Idag får ni en återträff med Joakim Andersson. Hockeyspelare från Munkedal och som bl.a spelat i Detroit Red Wings tillsammans med bl.a legenden Nicklas Lidström.
Vi bestämde träff i Munkedal och jag fick en pratstund med Joakim som nu skrivit kontrakt med Jönköpingslaget HV 71 och Joakim berättar att det känns jättebra.

CI2A5062.jpg
Joakim utanför sin hemmaarena i Munkedal.

Efter 6 säsonger i NHL som kom Joakim hem still Sverige, hur kom det sig att du inte blev kvar i Detroit?

– Den sista tiden i NHL fick jag inte spela så mycket. Jag ville hitta en situation där jag fick spela mera hockey.

Berätta hur var tiden i NHL och vad minns du som var bäst under tiden du var där?

– Det var en riktigt rolig tid i NHL. Det var ju en dröm man haft sedan man var liten att få spela där. Samtidigt att få spela i Detroit som är en så pass bra klubb. De man minns bäst är givetvis när man gick in i slutspelet, det var de roligaste matcherna.

Skillnaden på NHL och SHL?

– Dagens SHL har en väldigt hög nivå och det är bra struktur i allt. Det är bra fart och fläkt i spelet. Det är en tuff liga. Med NHL så blir det fler matcher, längre väg till matcherna, flera dagar på resande fot och mindre tid för träning eftersom man reser så mycket. Samtidigt så blir det mer träning här hemma även om det blir många matcher på en säsong.

Sen är det detta som alla pratar om med stor eller liten rink. Det blir några meter extra att åka på de svenska rinkarna. Man märker helt klart skillnaden på en mindre och större rink. Bl.a kommer man närmare mål hela tiden och man är oftare närmare för avslut hela tiden. Spelet på en liten rink är lite rakare och går lite mer fram och tillbaka.

CI2A5078
Joakim var och hälsade på hemma i sin gamla arena och visade upp lite skotteknik och skrev autografer och tog foto tillsammans med ungarna i Munkedals BK.

När du kom hem så blev det Örebro, varför blev valet Örebro?

– Det hörde av sig till mig och de var flera personer som jag kände i klubben. Bl.a Jens Gustavsson och även Kalle Olsson som är från Munkedal. Det kändes som ett bra upplägg och en kul utmaning att få komma till Örebro.

Efter en undersökning så kom man fram till att du hade problem med höften, vad var det som hade hänt?

– Det var under sommaren, man kom fram till att jag var tvungen att opera min höft. Det gjorde att jag missade hela säsongen. Jag hade sett fram emot att få komma till Örebro och få spela mycket hockey och så blev det som det blev.

Hur mår du idag?

– Det har gått framåt hela tiden och idag mår jag bra.

Hur var tiden i Örebro?

– Det var tufft. Jag spelade inte på hela första säsongen och det gick trögt för laget.

Hur kom det sig att det blev HV 71?

– Jag var och hälsade på klubben under påsken och hade ett bra snack och fick en mycket bra känsla för klubben. Det känns jättekul att få den möjligheten att få komma till HV 71.

Nu har alltså flyttlasset gått till Jönköping?

– Precis, vi har flyttat till Jönköping.

IMG_5385.jpg

När går ni på is?

– Vi har kört isträning under försommaren. Under juli månad hade vi ett uppehåll där vi jobbade med egenträning. Vi gick på is i slutet av juli.

Du har även hunnit med att bli pappa sedan vi hördes sist, hur är det?

– Det är fantastiskt. Jag har en tjej som är 3 år och en 15 månaders grabb.

Nu bor du i Jönköping. Betyder det att vi får se dig mer i Munkedal i framtiden, hinner du med att vara hemma något?

– Under sommaren blir det lite tid i Munkedal och Uddevalla. Min tjej Lisa är från Uddevalla så vi åker till Bohuslän och hälsar på våra familjer.

Vad gör du under spelarledigheten?

– Man har fullt upp med småttingarna och göra roliga saker med dem. Man försöker att träffa familj och kompisar under ledigheten.

CI2A5076.jpg
Munkedals ishall.

Golfar du eller har du något annat fritidsintresse?

– Nej, någon golf har det inte blivit för mig, men det skulle jag gärna börja med om det fanns tid. Däremot så gillar jag fotboll och ser en del matcher både live och på Tv. Favoritlagen är Arsenal och Munkedals IF.

Framtidsplaner?

– I slutet av juli samlades vi i Jönköping igen och körde igång med isträning och träningsmatcher inför starten av SHL i september.
Där lämnar jag Joakim och Munkedal. Stort lycka till i höst med hockeyn och tack för att du tog dig tid.

Idag får ni möta Bo ”Kulon” Lennartsson på min blogg som bl.a. coachat fram Färjestad BK till två SM-guld

Idag får ni möta Bo ”Kulon” Lennartsson på min blogg. Bo har bl.a. coachat fram Färjestad till två SM-guld. Han var i Lysekil i somras på en snabbvisit och jag fick den stora äran att få en intervju med honom hemma hos mig.

IMG_6893
Bo ”Kulon” Lennartsson.

Bo ”Kulon” Lennartsson född den 7 maj 1955 i Bofors i Karlskoga. Han växte upp i en bruksanda och spelade både fotboll och hockey. I fotboll var det KB Karlskoga och i ishockey Bofors IK.

Bo hade en väldigt engagerad pappa som tog med honom överallt. Redan vid tre år ålder förlorade han sin mamma. Det blev Bo´s pappa som fick ta hand om honom på egen hand. När Bo var sexton år förlorade han även sin pappa och fick lära sig stå på egna ben.

Var med och vann TV-pucken 1971

Samma år som han förlorade sin far så spelade han TV-pucken med Värmland. Han var även uttagen till ett Halmstadsläger i fotboll. Det var idrottens som gjorde att han klarade sig igenom en svår period, vilket han var tvungen att göra endast 16 år gammal.

Han skaffade egen lägenhet och försökte skapa sig ett liv. Han fick hjälp av en farbror med finanserna men resten skötte han själv. Det var en tuff tid där han skulle börja gymnasiet. Han berättar vidare att studietiden blev så där, men med ishockeyn gick det bra. I gymnasiet gick han samhällsprogrammet.

Kom med tidigt i A-laget i Bofors

Han kom med tidigt i A-laget i hockey i Bofors där han hade en backplats bredvid legenden Lennart ”Lillen” Gustafsson. Bo gjorde 11 raka säsonger i Bofors, det var nästan i samma femma det också blev 11 år tillägger han. Han berättar att på den tiden bytte man inte klubb lika ofta som man gör idag.

Ledarintresset växte fram

Ledarintresset växte fram ganska tidigt hos Bo. Det blev naturligt att man blev lite ledare i laget och engagerade sig i andra människor. Arne Strömberg som är en gammal hockeylegend startade Sveriges första hockeyskola i Tyringe i Skåne. Han startade även en skola i Skellefteå. Bo berättar att Arne var först ut med detta och idag finns det cirka 100 hockeyskolor i Sverige.

Tack vare en tränare i Bofors som jobbade åt Strömberg, så tog han med Bo eftersom han var ensam på somrarna. Vid 20-22 års ålder var han med på sitt första läger som hjälptränare. Det blev tre somrar i Tyringe för honom. Parallellt med detta så passade han på att gå några tränarkurser.

Under sin aktiva karriär i Bofors jobbade han även som lärarvikarie och var mycket ute i skolorna och jobbade med ungdomsverksamheten. Bo ordnande lite kabaréer och jobbade med drogfria projekt och sysslade med lite av varje.

Flyttade till Halmstad

Han flyttar till Halmstad och börjar läsa till idrottspedagog. De flesta av hans kompisar läste på GIH, fast Bo var mer intresserad av de mjuka värderingarna. Där läste han i tre år, och var samtidigt spelande tränare i Halmstad Hammers, skötte kansliet och var sekreterare i styrelsen. Det var ett elddop berättar Bo och skrattar.

Flyttar hem

Efter det blev det Bofors igen och där blev han junioransvarig i några år. Han hade hand om både A-B juniorerna och parallellt fick han en utbildningsledartjänst inom kommunen. Efter ett tag blev han även tränare för A-laget och tränade dem i några år och gick färdigt alla kurser som han hade vid sidan om.

Väsby IK

1987 tog sig Vilda Väsby IK in i Elitserien i hockey. När de åkte ur så fick Bo ett erbjudande om att flytta till Stockholm. De lockade med en utbildning inom Folksam som försäkringssäljare. I kombination som tränare och som försäljare av försäkringar jobbade han där i två säsonger. Efter det så jobbade han inom Folksam i några år och flyttade hem till Värmland igen. Där var han verksam i bl.a. Kristinehamn HT och Hammarö HC.

Flyttar till Österrike

1993 flyttar han till Österrike och börjar träna EHC Ehrwald i högsta ligan. I samma liga spelade bl.a. Thomas Rundqvist och Bengt-Åke Gustafsson (EHC Feldkirch). Det var också ett äventyr och där det gick jättebra. Efter Ehrwald flyttar han hem och då lockar Örebro honom dit genom ett jobb för Folksam. Där börjar han träna Kumla som ramlat ur ettan och ner i tvåan. På två säsonger gick Kumla sedan till Allsvenskan i hockey.

Håkan Lobb ringer från Färjestads BK

Håkan Lobb ringer från Färjestads BK och vill att han skall börja jobba där. Med Färjestad blev det två SM-guld 1998, 2002 och några silver.

Bo hinner även med att jobba med J20 landslaget i några år. Där hade han 91-92-93 kullen som bl.a. Henrik Lundqvist m.m. Bo såg redan då Henriks potential, men det hänger alltid på en skör tråd hur det skall gå. Han minns särskilt Henriks starka drivkraft.

Bo minns att de spelade mot Kanada i Västerås på något genrep. De fick stryk med 7 – 1. Henke stod i två perioder och ville bli utbytt i tredje. Bo berättar att han sa till Henke; ”nej, VM börjar om några dagar och du skall stå”. Det var några tuffa nätter där Henrik tappade lite av sitt starka självförtroende. När de åkte till VM i Moskva så spikade han igen målet. De slog ut Ryssarna i semin och det var fantastiskt.

Hos en J20 spelare kan man ofta se potentialen rollen hos en spelare, hos en 15-åring är det tuffare. En del tror att man kan se en världsmästare hos en 15-åring men så är inte fallet tillägger han. Däremot vid 14-15 års ålder så får man nog sätta ner foten och veta vad man vill om man skall kunna nå sitt mål. Många talanger som han sett lyckades inte ända fram. Det krävs jättemycket och så är det på alla nivåer i alla idrotter.

1997-98 börjar Färjestads framgångssaga

Han har varit i Färjestadsbåset i olika etapper och även jobbat med utvecklingsfrågor. 1997-98 där började Färjestads framgångssaga. Med två guld i rad och där Färjestad byggde till att bli det riktigt stora varumärket de är idag. Den resan har varit väldigt kul att få vara med på.

SM-guldet i Globen 1998 är det roligaste

Det första SM-guldet 1998 är det roligaste. De spelade mot Djurgården och det var ett hatmöte kan man säga berättar han. Det är klassats som ett av det roligaste guldet under Färjestads historia. De vinner i femte avgörande i Globen. På den tiden var det bäst av fem matcher och inte sju som det är idag.

De vann i sudden i avgörande matchen i Globen framför Niklas Wikegård och grabbarna i Djurgårdens bås. Bo träffar Wikegård ibland, och har även hört han berätta när han föreläser att han fortfarande drömmer mardrömmar om den matchen. Det är väl det närmaste Wikegård har varit ett guld tillägger Bo lite skämtsamt.

Färjestad hade då en målvakt som hette Boris Rousson från Kanada. När de skulle gå ut och spela sudden sa Rousson till hela laget; ”No problem out there, the pucks are like basketballs”. Boris menade att han tar allt och han ser allt. Greger Artursson tryckte in det berömda målet mellan benskydden på Tommy Söderström och guldet var ett faktum.

Varit i Färjestad organisation i 18 år

Elva år var han i Bofors. Hittills i Färjestad har det blivit cirka 18 år. Han har fått erbjudande från andra håll men har valt att stanna i Färjestad. Han skulle inte kunna tänka sig att ställa sig i ett annat bås i något svenskt lag. Banden med Färjestad är för starka för att kunna göra det. Han har jobbat med att vara tränare och ledare i nästan 25 år, och efter det fick det räcka. Med Färjestad där ville han sätta punkt som tränare.

Utvecklingen av ishockeyn

Han tycker att hockeyn har blivit mycket snällare. Det har inte blivit mer skador, utan det är olika medier som sprider det lättare om det händer något, så var det inte förr.

Tillgängligheten är större där de sätter kameror i omklädningsrummen och där domarna har mikrofoner på sig idag. Ett slagskott i krysset uppmärksammas inte idag på samma sätt som ett slagsmål som exempel.

Hockeyn har blivit snabbare och roligare. Mer spel och mer öppet och även små tekniska spelare har sitt utrymme på isen idag. Det som märks mest med hockeyn idag är den är så starkt kommersialiserad. Den är förknippad med business som all proffsidrott är idag.  Talanger som jagar NHL-kontrakt och galna farsor som jagar sina söner till att bli proffs. Blir man draftad av ett NHL-lag så sätts det in en och en halv miljon på ett konto utan att du har spelat ända match för klubben. Kommersialiseringen är både på gott och ont tillägger Bo.

Hockeyn är samtidigt en fantastiks sport där det är gemenskap och man kan flytta och spela på olika ställen. Idag har de blivit mer individuell träning där varje spelare får en egen utvecklingsplan. Lagtänket kommer lite senare i utvecklingen. Bo berättar att de lag som han har lyckats med och där kommer den här pedagogdelen in kontra GIH. Man kan ha bäst kondition, skjuta hårdast eller åka fortast, men det är när man kommer i flow med hela laget, det är då man lyckas.

VM i Sveriges television från 2018

Han tycker att det är jättebra att SVT får rättigheterna till Hockey-VM, men samtidigt tror han inte att det kommer att lyfta intresset för Tre Kronor direkt. Det var skillnad förr, när bara SVT sände hockey. Idag finns utbudet överallt.

Tre Kronor har väl inte direkt haft någon större framgång de senaste åren och det är svårt att få de bästa spelarna att ställa upp. Det som är roligt med Hockey-VM att det är en otrolig fest. Bo var i Prag och såg VM, och där slogs alla publikrekord någonsin. Det var så mycket glädje och i ett av partytältet var det fyra olika nationer som umgicks och hade kul utan att någon bråkade. De som åker iväg på ett Hockey-VM förstår verkligen vilken fest det är.

Champions Hockey League ligger i SVT och det tycker Bo är bra för då sprids deras varumärke på ett bra sätt.

Har besökt Lysekil i många år på sommaren

Hockeyskolor har alltid legat Bo varmt om hjärtat. Han berättar att han haft en skola ihop med Bengt-Åke Gustafsson i femton år. Han har fått flera erbjudande om att komma till Lysekil tidigare.

För ett antal år sedan fick han nöjet att få komma hit och få stötta Lysekil Hockey Vikings hockeyskola. Det är en fantastisk hockeyskola med värdegrunden att alla kan komma hit och ha det trevligt på sommaren. Idag jobbar Bo´s söner som instruktörer här under hockeyskolan i Lysekil.

Skillnaden mellan NHL, KHL och SHL

NHL står i en klass för sig själv och vill vara den ledande ligan. KHL vill vara den ledande och har tagit upp konkurrensen för att tävla mot NHL. KHL skaffade sig enorma resurser genom oljepengar för att kalla hem ryska spelare.

NHL har en stor status och där samlas de absolut bästa spelarna. SHL finns mittemellan dessa två drakarna berättar Bo. Det får den betydelsen att det har dränerat svensk hockey ändå mer. Framförallt vår inhemska liga har tappat bra spelare. Det gör det att vi har väldigt svårt att behålla stjärnor som säljer produkten idag. Så fort någon bra spelare dyker upp så blir det antingen NHL eller KHL som tar den spelaren.

SHL går från 12 till 14 lag denna säsongen. Leksand föll ur och det var inte bra enligt Bo. Leksand är ett av de starkaste varumärkena i Sverige som drar mycket publik vart de än kommer. Kvalitativt blir det ingen förbättring i SHL. Produkten lever i sig och utvecklas, men det blir inte per automatik bättre hockeyspelare i ligan.

Ansvarig för damsatsningen inom hockeyn i Färjestad

I år gör Färjestads BK en damsatsning inom ishockeyn. Idag skall ett elitlag ha ett damlag i hockey tycker han. De har redan kvalat in till högsta serien efter första året. Detta är Bo mycket stolt över och leder detta lag med stor glädje.

Idag jobbar Bo även med Champions Hockey League

Parallellt med damhockeyn så jobbar han även med Champions Hockey League. Han är ”Sport director” i Champions Hockey League med ett kontor i Zürich. Innan skötte han European Trophy som var Europabaserad i fem år.

Champions Hockey League är det tredje försöket med att skapa någonting som liknar fotbollens satsning. Förra året spelade de med 44 lag i 11 ligor. I år blir det 48 lag i 12 ligor. De har bra finansiering bakom sig och på lång sikt kommer de att skapa något riktigt stort.

Detta är sett ur två perspektiv. Europeiska lag möter varandra och därigenom skapas mervärden för deras sponsorer som idag jobbar i Europa worldwide. Den sportsliga sidan är att det är en öppen annorlunda hockey med fantastiska matcher.

De har samtidigt sneglat lite åt fotbollen. När fotbollen skapade detta med Champions League gick tyskarna ut och demonstrerade mot detta berättar han. Idag vet vi hur stort Champions League i fotboll är.

Den 20 augusti släpps pucken och Bo har en del att förbereda inför detta. Han har hand om 48 lag i 12 länder. Det är ett stort äventyr men samtidigt jätteroligt. SHL i Sverige har med 8 lag i serien. Finalspelet blir i januari 2016. Han tycker att det är enormt roligt att få vara med och bygga denna produkt.

Utan Kulon hade inte CHL funnits

Med under intervjun med Kulon var även Mikael Lund som verkat i Färjestads BK i många år. Han berättar att utan Kulon hade inte Champions Hockey League funnits. Han har byggt detta från grunden och varit i princip själv. Han har haft ganska mycket motstånd, men han har jobbat in det och fått klubbar att köpa in sig i konceptet. Kulon har även spritt detta i hela Europa. Han brinner verkligen för detta avslutar Mikael Lund med.

Som avslutning på ett mycket trevligt samtal frågar jag Bo vilken som enligt honom är världens bäste hockeyspelare genom tiderna; ”Nicklas Lidström” svarar han direkt. Bo var också back genom sin karriär. Nicklas har varit en leadingplayer genom alla sina år och verkligen blivit erkänd för det.

Stort tack Bo för att jag tillslut fick denna intervju med dig. Lycka nu till med damlaget och Champions Hockey League så hoppas jag vi ses i Lysekil nästa sommar.

IMG_6895
Jag och Kulon.