Polygram – GLICKO

Jag fick den stora äran att göra en intervju med journalisten Anders Tengner

Publicerad den 1 januari, 20152 januari, 2021 av Glenn Glicko Andersson

Idag får ni träffa en kille som bl.a. åkt på turné med Kiss, han har nästan träffat alla världens artister, han har även hunnit med att skriva böcker och är nu aktuell med boken 80-talet ringde. Idag får ni möta journalisten Anders Tengner på min blogg.

tengner promofb — Anders Tengner. Foto: Tallee Savage.

Anders Tengner föddes 1961 och växte upp i ett mycket borgerligt hem på Kungsholmen i Stockholm. Vid fem års ålder bytte Anders föräldrar bort en sjurummare med 3 meter till takhöjd och kakelugnar, till en fyrarummare i Vällingby. Så här i efterhand så var nog inte det så intelligent menar Anders. Det var grönavågen och folk skulle inte bo i staden utan de skulle bo på landet. Lägenheten i Vällingby var fin men inte lika fin som den som Anders farfar skaffat på Kungsholmen 1942.

Växte upp i Vällingby

Han växte upp i Vällingby som är en västerförort till Stockholm. Början av skoltiden var inte lätt då han blev mobbad och utfryst och hade inga kompisar i skolan. Kompisarna befann sig utanför skolan och idag berättar han att han minns nästan inte namnen på dem som var hans klasskamrater från första- till sjätte klass. I sexan bytte han skola och då blev allt mycket bättre för honom. Sport var något som han inte gillade men han hade som hobby i tidig ålder att samla på serietidningar.

Samlade på serietidningar

Han berättar att detta var tidigt sjuttiotal som han samlade, och han samlade på de flesta serietidningarna som fanns då. Fantomen var den stora favoriten och Kalle Anka var man tvungen att samla på för det var tidningarnas Rolls Royce berättar han vidare. Anders hade en komplett upplaga av X9 (Agent X9), Seriemagasinet, Fantomen och Kalle Anka där han hade nummer två och Kalle Anka samlingen var nästan komplett. Han hade ungefär 2000 serietidningar i mintkondition som låg i plastfickor.

Dessa var han väldigt nöjd över att äga när han bara var 14 år. Han hade även börjat samla på bilder av gruppen Kiss, och för att få plats med alla bilderna så la han ner tidningssamlingen i källaren. Två veckor efter det lekte två grabbar i källaren och de eldade upp hela källarförrådet berättar han. Än idag är detta ett trauma för honom. Alla dessa tidningar som han suttit med kirurghandskar på sig när han läste för att vara extra försiktig var borta.

Upptäckte hårdrocken

Under uppväxten var han aldrig ute och röjde eller förstörde saker utan var väldigt skötsam och lugn. Han började samla på bl.a foton och saker av gruppen Kiss. I mitten på sjuttiotalet började han gå på konserter, och första konserten han såg kan ha varit Sweet, men han är inte riktigt hundra på detta. Suzi Quatro såg han också i väldig tidig ålder och 1976 den 28 maj såg han Kiss på Gröna Lund och det är där allt börjar för Anders. Redan 1974 skulle han ha sett Deep Purple i Göteborg men fick inte åka dit för sina föräldrar för att han var för ung. 1975 kom Alice Cooper till Stockholm och skulle spela på Gröna Lund och då låg Anders hemma med 40 graders feber. Han fick inte gå för sina föräldrar och detta minns han än idag.

Gjorde en humortidning

Journalistintresset började tidigt när han tryckte upp humortidningen Världsploj som han kopierade på skolan. Den gick han och sålde i tunnelbanan. Han och kompisarna köpte också lottringar och sålde till tanterna på tunnelbanan, och sa till dem att pengarna de får in på lottförsäljningen går till en skolresa. De rykte bort tio lotter från lottringarna och skrev upp dessa som vinstnummer. På lottringen fanns alltså inga vinster så alla pengarna gick direkt i Anders och kompisarnas fickor. Han köpte gamla serietidningar på Seriehuset och på den tiden var det väldigt populärt att samla på serietidningar berättar han vidare.

1977 startar Anders The Runaways fanclub

Samtidigt som Anders gick och utbildade sig som kock på gymnasiet startar han The Runaways fanclub, fast egentligen vill han starta Kiss- fanclub, men det hade en annan kille redan gjort. Sagt och gjort så gick han och klasskompisen upp till Runaways skivbolag här i Sverige och förklarade att de ville starta deras fanclub och ville samtidigt att skivbolaget skulle kontakta tjejerna i gruppen och berätta att nu fanns det en fanclub för dem i Sverige.

De gjorde de och Anders skrev också ett brev till managern för The Runaways i USA och fick svar, att de var officiellt bekräftade som fanclub i Sverige. Han berättar att det var Runaways manager Kim Fowley som svarade på Anders brev och det var stort. Under 1977 kommer The Runaways till Sverige på besök och Anders träffar bandet och hänger med dem.

De gav ut en tidning som de skrev på skrivmaskinen de hade hemma och sedan var de tvungna att lämna in texter och bilder på ett tryckeri som hjälpte dem att trycka tidningen. Allt jobbet med detta var väldigt seriöst även om det inte idag kanske hade varit så snyggt. Internet fanns inte då, så man var tvungen att köpa utländska poptidningar och samtidigt hade Anders brevkompisar i USA som skickade lite bilder. Samtidigt här så jobbade Anders också med Kiss fanclub för han hade blivit kompis med han som startade den.

Fick ett erbjudande från tidningen Poster

Det här med fanssidan var inte lika kul längre och han får nu ett erbjudande av Hans Hatwig på tidningen Poster. Hans tyckte att Anders skrev bra, och Poster hade i tidigare nummer gjort reklam för fancluben med Runaways som gjorde att Anders och kompisen fick massor av medlemmar till klubben.
Hans behövde folk som skrev för tidningen och första jobbet Anders fick var på Blue Öyster Cult som spelade på Gröna Lund 1978. Anders skulle skriva en recension, men Anders tänkte att nu är han journalist så han knackade på scendörren och berättade att han var från tidningen Poster och ville göra en intervju. Då var det inte som det är idag med vakter och management som gör det nästan omöjligt att ta sig fram och göra en intervju. Detta var Anders första intervju och resten är en historia som heter duga.

Började skriva ganska regelbundet i tidningen Poster

Han började nu skriva ganska regelbundet för tidningen Poster, och berättar att han inte fick betalt i början utan han gjorde det för att han tyckte det var kul. Samma år 1978 kommer The Runaways på Sverigeturné, och spelar i olika svenska folkparker.

Anders åkte med på deras Sverigeturné. Han hade blivit jättebra kompisar med alla i bandet och åt bl.a. middag och spelade pingis med dem berättar han. Väl hemma igen efter turnén så bestämmer sig Anders för att åka till Amsterdam och hälsa på The Runaways som spelade där. Detta visste inte tjejerna i Runaways om.

Kompisen som hade körkort, för det hade inte Anders, körde med sin bil till Amsterdam och de checkade in på samma hotell som tjejerna i bandet. Anders hade innan de åkte skickat ett telex till hotellet och skrev att de kom från det svenska skivbolaget och det gick hotellet på.

Notan från Anders och kompisens vistelse gick sen till skivbolaget Polygram i Sverige. Tre dagar på lyxhotell i Amsterdam blev det utan att de behövde betala en krona berättar Anders och skrattar. Tjejerna i Bandet blev jätteöverraskade när Anders och kompisen dök upp i Amsterdam och Anders gick bl.a. på porrklubb med basisten i bandet.

1980 kommer Kiss till Sverige igen

Nu är fancluben med The Runaways nerlagd och Anders börjar mer och mer skriva för tidningen Poster. Kiss kommer 1980 på besök till Sverige igen och gör bl.a. en Skandinavienturné. Anders åkte med på den turnén som startade i Göteborg och slutade i Köpenhamn.

Han gjorde under denna turné en hel specialtidning för Poster om gruppen Kiss. Detta var som en våt dröm för en nittonåring att få vara med om detta och samtidigt på denna turné med Kiss gjorde Anders sin första intervju med dem. Efter 1980 läggs Poster ner och Hans Hatwig ger nu ut tidningen Okej.

Efter gymnasiet och kockutbildningen inser han att han vill inte börja jobba som kock utan börjar jobba på posten som expeditionsvakt på bryggan, och där var det ganska lugnt så han kunde skriva lite artiklar samtidigt till tidningen Okej. 1984 slutar han på posten, och nu jobbar han mer och mer för Okej. Han var nästan en av tidningens fasta frilansare och började tjäna mer och mer pengar på sina artiklar.

Skivbolaget EMI ringer till Anders

Skivbolaget EMI ringde till Anders, och han berättar att han höll på att skita på sig när de frågar om han vill åka till USA och träffa Scorpions. USA har under hela denna tid varit drömmålet för honom, men han hade inte haft råd till detta. Scorpions hade han redan träffat när de var och spelade in plattan ”Love at first thing” i Polarstudion i Stockholm, men de låtarna som var inspelad i Polarstudion skrotades.

När de var i Stockholm så träffade Anders, Rudolf Schenker och tog några öl med honom. Rudolf Schenker hade sagt till det svenska skivbolaget att han ville att den svenska journalisten skulle komma till USA och se hur stora de hade blivit där.

Anders reser till USA och i Chicago var Bon Jovi förband till Scorpions och inser efter en vecka i USA att han aldrig mer kommer gå tillbaka till jobbet på posten. Anders hade nu blivit frilansare för Okej och bidrog med hälften av allt material till varje nummer och tjänade bra med pengar.

09032011-Access_28 — Ronnie James i Dio och Anders 1983.

Började sända radio

I början av 80-talet så gör Anders även debut som radiopratare på närradion i Stockholm som lyckats komma över ett sändningstillstånd. Han gjorde intervjuer med Ritchie Blackmore, Ozzy Osbourne, Dio och Ian Gillan m.m. Alla dessa storheter var med i lilla Stockholmsradion och någon dag satt SVT:s Tv-producent Lars Bermann och lyssnade på programmet och detta ledde till att Anders fick en förfrågan från honom att göra ett hårdrocksinslag i Lars nya nöjesprogram på SVT. Anders berättar att han tackade ja till detta. Helt plötsligt stod han inför en miljon tittare och medverkade i programmet Norrsken.

Startade tidningen Rocket

Det blev prat om att starta en ny tidning som skulle heta Rocket. Tidningen startade Anders med två kompisar. Tills nu hade Anders varit frilansare på Okej men lämnade tidningen. Innan Rocket så hade Anders varit med och skrivit i tidning som hette Hammer. Hammer nådde underground uppskattning och nu funderade de på om de skulle ta upp jakten på att konkurrera med Okej som sålde väldigt bra berättar Anders. De satsar och gör en riktig musiktidning som de döper till Rocket. Han berättar att det var kanske inte så lämpligt att han slutade på Okej, men så blev det.

Det började pratas om fast lön och att få vara med från början och starta upp en ny tidning, och detta lät väldigt spännande tyckte Anders. I första tidningen hade de med en artikel om W.a.s.p. som Anders hade gjort och där han blev inbjuden till Tv-programmet Svar Direkt där Siewert Öholm går hårt åt Anders, men som tycker att han klarade sig ganska bra igenom programmet ändå. De hade tagit ett beslut om att hålla låg profil så att inte bl.a. hem & Skola skulle stoppa tidningen för det var väldigt mycket sådant på den tiden berättar Anders.

Även journalisten Lasse Råde satt och skällde på Anders i direktsändning i Svar Direkt och tyckte att Anders inte hade någon moral alls för att de visade bilder på W.A.S.P. med sågklingor i skrevet och kedjor m.m. i tidningen Rocket.

Han berättar vidare att det var bara äldre och barn som hade blivit intervjuade i programmet. Motpolen i programmet var Staffan Hildebrand som skulle vara där för vuxenkulturen och hade gjort filmen G. Han om någon skulle förstå vad det handlade om, och satt där och berättade om gemenskapen i rockbandslokalen.

Men varför W.A.S.P. kastade blod på publiken och hade en scenshow förstod han inte alls berättar Anders vidare. Det var ingen som var på hans sida och Anders kände det som en stor arkebusering när han satt i Tv-studion. Veckan efter så låg W.A.S.P. etta på listorna i Sverige och klippet från Svar Direkt har Anders sett om och om igen, och i åratal har han blivit igenkänd när han gått på stan efter att han var med i programmet med Sivert Öholm.

Rocket blev en framgångsrik tidning, men inte alls som Okej. Felet de gjorde var att de var tre hårdrockare som skulle göra en poptidning. De hade även med Duran Duran, Alphaville och Culture Club m.m. De tog ett beslut om att de inte skulle ha med Carola, The Pinks, Herreys och alla de andra svenska artisterna som var populära.

Detta var ett dumt beslut berättar Anders. Att de artisterna var med i Okej gjorde att den tidningen sålde så mycket mer. Anders berättar att tidningen Rocket höll i två år, men sen var de tvungna att lägga ner den, och det tyckte Anders var synd för det var mycket bra foton och texter i den.

Duran At — Anders intervjuar Simon LeBon i Duran Duran.

Metalljournalen 1985 blir nästa Tv-grej för Anders

Tv-producent Lars Bermann var i kontakt med Anders och ville att de skulle fortsätta med hårdrocksvängen på Tv:n eftersom att hårdrocken var jättestor. De åkte till England med kamera-team och träffade Lemmy Kilmister i Motörhead och David Coverdale m.m. Tv hade en sådan genomslagskraft så det var aldrig några problem med att få intervjuer med i princip vilken artist som helst.

Efter att han slutade på Okej så blev han ovän med Hans Hatwig, som skulle se till att Anders aldrig skulle få jobba på Okej igen efter att han slutade där och startade tidningen Rocket. Okej hade fått en ny chef som insåg att den där Tengner som är med i Tv:n och hörs i radio borde vi nog ha på tidningen.

Anders blev nu erbjuden en anställning på Okej och jobbade där emellan 1986-2005 då tidningen lades ner. 1987-88 jobbar han med det största han gjort på Tv. I två säsonger jobbar han med programmet Metropolis. Det var ungefär som tidningen Okej fast på Tv:n. Han minns att Expressen skrev att Metropolis var det bästa popprogrammet i Tv någonsin.

Skriver boken om Europe

1987 skriver han boken, Den stora rockdrömmen som handlar om bandet Europe. Han bevakade Europe när de slog igenom och kände dem sedan tidigare. Turnéledaren frågade Anders om inte han ville åka med bandet till Japan som deras officiella fotograf. De skulle stå för alla kostnader och Okej kunde också få glädje av de med intervjuer och foton. Det stod tusentals tjejer på flygplatsen när de landade i Japan och det var helt otroligt berättar han.

Två veckor var han i Japan med Europe. John Norum hoppade av bandet och Kee Marcello kom in istället och efter det ringde de och frågade Anders om han ville skriva boken om Europe. De åkte på USA-turné och Anders åkte med och gjorde intervjuerna på flygplanet som de flög emellan de olika ställena de spelade på i USA.

Det var väldigt bråttom att boken skulle bli färdig inom två månader berättar han och det var väldigt stressigt. Boken kom ut och släpptes även i japan och sålde ganska bra. 1989 gör han ännu ett Tv-program som hette Sputnik men med det blev det ingen större framgång.

Börjar jobba med ZTV

Han berättar att de hade liveband i Studion och Def Leppard körde unplugged i studion och både Alice Cooper och W.A.S.P. m.m. var i studion på intervjuer. I ungefär 4 år jobbade han med ZTV. Under den här tiden jobbar han också på Okej och utan att ta semester. I och med att han träffade alla dessa stjärnor så fick Okej också material till tidningen. 90-talet rullade på och tidningsförsäljningen började sjunka, och på mitten av 90-talet var Okej nedläggningshotad.

Tidningen hade fått en ny chefredaktör som ingen tyckte var på rätt plats. 1997 får Anders en förfrågan om att ta över Okej annars lägger de ner tidningen. Nu blir han chefredaktör för tidningen Okej. Gamla loggan kom tillbaka och han slängde ut allt mode och annat skit som den andre redaktören hade tagit in i tidningen berättar han.

Första numret med Anders som chefredaktör hade Hanson på omslaget. De höll en ganska vettig upplaga tills de blev uppköpta av förlaget Egmont i början på 2000-talet. Anders finner inte ord för vad han tyckte om detta och 2005 hoppar han av tidningen Okej. Tidningen Okej gick mot en säker död.

Börjar jobba på ett skivbolag

Han börjar jobba med skivbolaget Hitworks och hängde med på lite melodifestival och annat och det var ganska kul berättar han, men det gav inga pengar. Under 2008 ger han ut ännu en bok och den handlar om Idol 2008. Den trodde de skulle sälja väldigt bra, men den sålde väldigt dåligt och blev som Anders berättar en superflopp.

2008 får han även besök av Andreas Carlsson som var med i Idoljuryn. Andreas är ett gammalt Kissfantast precis som Anders är och efter middagen gick de ner i Anders källare och tittade på hans samling med gruppen Kiss. Andreas säger till honom att han måste skriva en bok. Andreas ringer sin förläggare på Norstedts för han hade precis i samma veva släppt sin bok.

Anders tog med sig en låda upp och visade Andreas vad han hade, och detta var endast någon promille av alla bilder han hade på Kiss. Av detta blev det en bok som släpptes 2010 och som heter Access all areas där Anders gått igenom 25 stycken olika band och de upplevelser han hade med dem.

Skärmklipp — Access all areas av Anders Tengner.

Han har listat och intervjuat över 250 olika band under sin karriär. Boken har sålt i över 30:000 exemplar. Anders berättar vidare att han sparat alla intervjuer han har gjort och satt i princip och lyssnade igenom allt material. Etta på listan av möten är nog ändå Kiss berättar han. Anders var ett superfans av dem och att få träffa dem första gången var som att träffa gudar, det var helt overkligt.

Intervjuade Clint Eastwood

Vi pratar vidare om intervjuer, och Anders berättar om mötet med Clint Eastwood som han aldrig trodde att han skulle få träffa. I 40 minuter fick han sitta och prata med sin filmhjälte från 70–80-talet. Detta var något av det häftigaste han gjort berättar han.

Clint Eastwood var väldigt seriös, trevlig, artig och lågmäld. Anders berättar att Clintan hade den penetrerande blicken som han hade i filmerna så man satt och var skitnödig under intervjun. Han satt där med självaste Dirty Harry! Anders träffade i princip alla som går att träffa förutom Michael Jackson och Madonna.

Ett annat väldigt varmt minne var när han träffade Alice Cooper för första gången. Även träffen med Ian Gillan från Deep Purple som han älskade och dyrkade, och som bjöd hem Anders till sig.

Han fick bo hos Ian i hans hus en vecka och träffa hans familj. Han var även med Ian på kvällspromenader, gick till den lokala puben och drack whisky med honom framför hans öppna spis i huset. Detta var något som var jävligt ballt berättar han vidare. 3 gånger var han och hälsade på Ian Gillan. Gillan brukar höra av sig till Anders när de är i Sverige och spelar. Scorpions, Kiss och Alice Cooper har han också kontakt med om de är i närheten och spelar.

2012 skriver han en biografi om Yngwie Malmsten

Denna bok är det bästa han skrivit berättar han. Den har fått väldigt fina recensioner och sålt väldigt bra. Att Yngwie själv inte ville vara med det förstod Anders redan från början. Med Yngwies nuvarande fru så gick det inte att få kontakt med honom. Ryktet gick också att han var på väg att skriva en egen bok.

Anders växte upp med Yngwie och kände honom väldigt bra innan han åkte till Amerika. Han sprang på honom redan vid 13-14 års ålder i Hässelby där Yngwie växte upp. Anders har även varit hemma hos Yngwie i Amerika och gjort intervjuer med honom och även varit tillsammans på privata fester i Amerika. De hade kontakten tills han träffade nya frun berättar Anders.

De frågade honom men fick inget svar från Yngwie. Efter det gick de vidare till plan b. Anders intervjuade alla som var runt honom istället, och så gjorde de boken om Yngwie istället för boken med honom. Anders berättar att han intervjuade 60 personer och då var de alla de som Anders ville prata med. Nästan alla bandmedlemmar, alla flickvänner han har haft utom den han har nu. Managers, snubben som upptäckte honom i Amerika, hans gamla klasskamrater, lärarinnor, släktingar och hans pappa som först tackade ja, men som senare tackade nej. Anders ringde även upp hans syster men hon vågade inte prata med honom. Han läste även boken som Yngwie släppte och inget av det som Anders skrivit om fanns med i hans bok.

2014 släpper han boken om Håkan Hemlin från Nordman.

När han var klar med Yngwie boken så ringde Kicken från The Poodles till Anders. Kicken hade precis läst boken om Yngwie Malmsten och tyckte att den var fantastiskt bra. Kicken berättar för Anders att han suttit med Håkan Hemlin på en grammisgala och hade Håkan som bordsgranne, och berättade historien som han hade varit med om för Kicken. Kicken säger till Anders; ”du inte kan ana vad denna killen gått igenom, du måste göra en bok om honom, det är det värsta liv jag har hört talas om”. Anders kände Håkan efter intervjuer med Nordman och ringde upp honom. De träffades och Håkan började berätta om skottlossningar, heroinsprutor, hästbedövningsmedel och folk som skulle jaga livet ur honom. Anders berättar att det är ett under att Håkan fortfarande lever. Förlist: Mitt liv och Nordman släpptes i april i år, och blev den officiella boken om Håkan Hemlins liv.

Nya boken 80-talet ringde är en uppgörelse med detta årtionde

Ett förlag hörde av sig till Andes efter de sett bilderna i Access all areas där merparten av bilderna är tagna av Anders själv. Förlaget tyckte att det var coola bilder och frågade om han inte kunde skriva en bok om 80-talet baserad på hans bilder.

Han tackade ja till detta och fick åka över till London och hämta hem hela hans bildarkiv. Bilderna hade en agent haft som hjälpte Anders att sälja bilder från hans stora samling. 80 kilo diabilder hämtade han hem plus att agenten fick skicka resten med en jättelåda med DHL.

I ungefär ett år har han suttit och tittat på diabilder. Det var ett tufft arbete där bilderna fick tvättas i Photoshop p.g.a. allt damm, hår och annat som blivit under åren som gått. Han har valt ut och skannat en väldig massa bilder och efter det skrivit anekdoter, skrönor och fakta till bilderna.

I första hand så är det en bilderbok, men också en bok som innehåller väldigt mycket läsning. Över 200 000 tecken innehåller boken och det är som en halv roman berättar han. Boken är uppbyggd som en ABC-bok med hela alfabetet. Det svåra var att hitta saker på t.ex. Z och X, men hela alfabetet är med och vissa bokstäver är det mer saker på en andra. Det är inte bara musik utan även företeelser, prylar, bilar, filmer, Tv-serier och allt som Anders tyckte symboliserade 80-talet.

Nya boken 80-talet ringde med Anders Tengner.

Till sist så ställer jag lite frågor till Anders som t.ex. vilken grupp/artist som han tycker är bäst?

– Det är fruktansvärt svårt att säga. Olika låtar betyder saker vid olika tidpunkter och situationer, men hade det inte varit för Kiss så hade jag inte suttit här och pratat med dig liksom, Kiss formade mig som människa, och hade jag inte blivit Kiss-fan så hade jag inte gått vidare och gjort någonting av de jag gör idag.

Kiss är det bandet som jag har engagerat mig mest i, samlat på och Kiss fick mitt hjärta att brinna. Jag älskar Whitesnake, Deep Purple, Alice Cooper, Nat King Cole och Elvis Presley. Det finns så otroligt många som betytt så mycket, men Kiss är bäst.

Är det någon artist eller grupp som du skulle vilja träffa som du inte träffat?

– Den frågan har jag fått flera gånger, och då undrar jag om det är levande eller icke levande. (Jag säger till Anders att det får han välja själv.) Jag skulle verkligen vilja hängt med Elvis. Elvis var en av de första som jag lyssnade på, och minns att jag fick plattan Aloha from Hawaii och tyckte han var ascool med sina kläder. Jag skulle vilja ha träffat Elvis 1973, för då var han som bäst och coolast.

Michael Jackson hade också varit en drömintervju men det gick inte och han är också död. Madonna har jag träffat på en fest och druckit alkohol med och hon visste inte att jag var journalist. I övrigt måste jag säga att jag träffat alla som jag i stort sett vill träffa.

Det finns en rackare som jag ville ha träffat och som är lite slarvigt att jag inte har träffat för han har varit i Sverige ganska mycket. Hade jag ansträngt mig så hade det gått att träffa honom. Det är också en sådan där människa som inte är rockartist, men som hade väldigt mycket påverkan på mig. När jag var liten var han min absolut största Tv-hjälte.

Jag älskar fortfarande gamla Tv-serier från 60-70 talet. Den första Tv-serien jag minns att jag tittade på var Helgonet med Roger Moore, och senare blev han även James Bond. Roger Moore hade varit så fruktansvärt kul att få träffa och skaka hand med och få en autograf från honom.

Anders berättar också att han tagit autografer på alla han träffat och att han har en väldigt stor samling. Jag säger till Anders apropå det med alla autograferna att det kan bli mer böcker. Han säger; ”det kan nog bli mer böcker och en kokbok är på gång, kanske en Heavy metal kokbok”.

Jag frågar Anders vad han gör idag?

– Jag har blivit författare på gamla dar, och skriver bl.a. i tidningarna Antikvärlden, Classic Motor, Rock ´n Roll Magazine och jobbar nu på ett jättestort Runaways reportage till tidningen Rock ‘n Roll. Jag gjorde en telefonintervju med Lita Ford och skall prata med några andra i bandet innan den blir klar.

Som avslutande fråga så undrar jag givetvis om Anders varit i Lysekil?

– Ja det har jag varit. Jag minns bl.a. att de hade väldigt god fisk. Jag minns även Grebbestad när jag var där med någon artist som skulle uppträda där. Det var på den tiden som jag jobbade med skivbolaget Hitworks. I Lysekil såg jag ett par väldigt snygga tjejer minns jag, och har alltid varit svag för västkusttjejer.

Redan i tidig ålder åkte jag till Göteborg och såg alla konserter på Scandinavium. Jag lärde känna en hel del folk tidigt i Göteborg. Trots att jag är infödd Stockholmare så älskar jag Göteborg, Göteborg är en grym stad. Tjejerna i Göteborg var mycket snyggare än i Stockholm och skulle jag dö någon gång så skulle jag vilja pånyttfödas som dansgolvet på Park Lane i Göteborg!

Stort tack Anders för intervjun.

Alla bilder i intervjun använder jag med tillstånd av Anders Tengner.

Idag får ni möta Tommy Denander som bl.a. spelar på Alice Cooper, Paul Stanley, BB kings plattor m.m.

Publicerad den 26 december, 20135 januari, 2021 av Glenn Glicko Andersson

Idag får ni möta en kille som bl.a. medverkat på över 2400 studioinspelningar av skivor. Han har träffat Michael Jackson och han medverkar på skivor med artister som Alice Cooper, BB King, Toto, Sheryl Crow, David Coverdale, Yngwie Malmsten, Tokio Hotel, Westlife, Backstreet Boys, Carlos Santana, Ricky Martin, Paul Stanley m.m. m.m. listan kan göras hur lång som helst. Jag fick en intervju med Tommy Denander från Stockholm. Idag får ni möta gitarristen Tommy Denander.

Tommy Denander född 10 mars 1968 i Stockholm. Musiken startade han med i tidig ålder. Tommy berättar att det finns bilder på honom från 2 års ålder där han klinkar på piano, givetvis var det bara på lek vid den åldern. När han var 5 år började han spela allt oftare p.g.a. att Tommys mamma och farbror spelade piano och gitarr.

Han var väldigt fascinerad när de spelade hemma och Tommy började spela på en akustisk gitarr vi denna tidpunkt. Han lärde sig ett par ackord och då tänkte föräldrarna att han kommer nog leka med den ett tag men han släppte aldrig taget om gitarren. 1975 när han var 7 år så var han i Täby centrum och precis utanför en skivaffär hängde det en stor affisch på Kiss. Det var en variant på deras Kiss ”Alive” skiva. Han minns detta så väl och säger, ”jag bara stannar framför bilden och står där säkert 10 minuter och bara tittar, min mamma skulle gå iväg och göra någonting så hon sa ”att var du här vid skivaffären”. Tommy säger vidare ”Det kändes som en kosmisk kraft som kliver rakt in i din själ och vrider om varenda parameter som finns och känner att varenda cell i kroppen skriker det där vill jag göra, jag ser på gitarrerna och ser på dem och de ser ut som de kommer ifrån en annan planet.

Jag var helt förstörd över hur coola de var”. Inte så långt efter så önskade han sig Kiss Alive i julklapp, och inte långt efter det så släppte de även Kiss Destroyer. Kiss förändrade hela hans liv och han blev ett maniskt Kiss fan. Tommy berättar att han är ett stort Kiss fan och samlar på allt möjligt med Kiss. Det var Kiss som startade igång denna explosion i kroppen att han ville bli musiker. Föräldrarna sa till Tommy att hjälper du till att klippa gräsmattan och plockar in efter dig så köper vi en elgitarr till dig. Han fick sin första elgitarr och en liten förstärkare. Vid 9 års ålder började han spela i sitt första band och bara ett år senare gjordes de första konserterna. Han har kvar inspelningarna från den tiden och det lät inte så illa berättar han.

Flera av hans kompisar i detta tidiga stadium blev även de yrkesmusiker. Han minns att när han var 10 år 1978 släpptes den första Van Halen plattan och även Toto släppte sin första LP. En av Tommys kompisar Johan, hans äldre bror hade köpt båda skivorna och Johan ringer till Tommy och säger ”kom hit nu”. Tommy hoppar på cykeln och cyklar de 800 meter det var mellan Johan och Tommys hus och kommer hem till Johan och frågar vad det är. ”Kom in källaren” säger Johan. De hade sin stereo-anläggning där och spelar upp första Van Halen plattan för Tommy. Tommy blev helt förstörd att det kunde vara så bra och efter det lyssnade de på Toto. Det var samma knäckande känsla där berättar Tommy.

De lyssnade på skivorna i några timmar och Tommy minns att de pratade inte så mycket med varandra där i källaren och efter det cyklade Tommy hem och ställde in sin gitarr i garderoben. Alla de fanatiska drömmarna han hade om att han skulle bli en bra gitarrist försvann. Det var bara att glömma berättar han. Efter han hört ”Eruption” solot med Eddie Van Halen var det bara att tänka att det är något annat han får göra i livet. Gitarren stod några veckor i garderoben och under denna tid tänkte han, ”Jag är ju bara 10 år och de där killarna måste vara dubbelt så gammal som jag, och egentligen om jag skulle öva 10 timmar om dagen i tio år då kan jag lära mig det också”.

Nu började Tommys riktiga fokuserande på gitarrspelandet. 7 dagar i veckan dygnet runt varenda ledig timma spelande han på gitarren. Han sa till mamma och pappa att hans målsättning är att bli yrkesmusiker och rockstjärna. Han skulle öva i 10 år och när han fyller 20 skall han vara så bra att han får göra en skiva. De småskrattade åt Tommy och sa ”det blir nog bra”.

253_22660008487_5162_n — Tommy med Kiss.

Fick skivkontrakt vid 14 års-ålder.

Med bandet ATC fick de skivkontrakt med Polygram 1982. De fick en bra deal och gjorde en platta som blev väldigt omskriven. Tack vare det skivkontraktet fick Tommy in en fot i musikbranschen. Han insåg väldigt tidigt att det inte var rockstjärna han ville bli utan det var yrkesmusiker/studiomusiker. Studiomusiker är ju de musiker de hyr in och spelar in skivorna bakom artisterna. De spelar in en skiva och så går de vidare till nästa artist. Då får artisterna vara artister och koncentrera sig på det.

Han växte upp med killarna i Europe och andra hårdrocksband och minns i tidig ungdom hur de pratade om att vara rockstjärna och permanenta håret så man fick den riktiga rockfrillan, här kände Tommy att det inte var riktigt hans stil. Han gick i skolan så många timmar han orkade om dagen, han var nog en av dem som leder svenska cupen i skolkning berättar han. Det var konstanta krismöten med lärarna han var så maniskt inställd på att spela gitarr så han kunde inte fokusera på skolan. Samtidigt hade han väldigt lätt för de ämnen han tyckte var roliga.

Med de andra ämnena kändes det som att någon stal tid för hans utveckling som musiker. En av Tommys lärare kom på en idé som han tog till skolledningen och presenterade för dem. Samtidigt här såg de den talang Tommy hade för musiken. Eftersom talangen finns så är ju oddsen till att han skall utbilda sig inom kemi eller vissa andra ämnen lika med noll. Man kanske kunde hitta ett system där man plockar bort några timmar av de ämnen som Tommy troligtvis inte behöver i livet. Kraven var att Tommy skulle gå på så pass många lektioner att han fick ett grundbetyg. De timmarna de plockade bort gick Tommy till musiksalen och spelade. Nu stannade Tommy kvar i skolan och lärarens plan lyckades.

Det blev en ganska stor grej av detta i media och en del av lärarens tanke att man borde anpassa skolgången efter varje individ. Vid skolans 40-års jubileum bjöds Tommy in till skolan på deras stora fest p.g.a. att han under sin tid utmärkts sig. Detta kändes som en rolig revansch berättar Tommy. Han gick ut nionde klass och missade tyvärr skolavslutningen för han hade en inspelning samma dag i studion. Han hade haft samma klasskamrater från 1-9 i skolan och dagen efter när han hämtade betyget kändes detta väldigt tragiskt att han inte fått säga adjö till klassen.

Efter nian blev det musik på heltid, det fanns aldrig en tanke på att Tommy skulle läsa vidare utan nu var det bara musiken som gällde. Han spelade kvar i samma band men tanken på att bli studiomusiker blev allt större. Det stod mycket om bandet i olika poptidningar och Tommy började ta kontakt med de producenter och låtskrivare i Sverige som han tyckte var bra. Eddie Van Halen spelade hårdrocksolo på Michael Jacksons låt ”Beat it” och just i denna 80-tals era så verkade som alla ville ha det på sina skivor. Här gjorde han en hel del studioinspelningar på olika pop- produktioner och jobbade sig långsamt in i studiomusiker svängen.

Flyttade till Los Angeles 1987.

Nu blev det Los Angeles för Tommy. Där skulle han vara med och starta upp ett stort band men han som var huvudsångaren i bandet ville inte egentligen göra bandet med en gitarrist i, utan ville göra det mer synthbetonat. Den andra killen som bjudit med Tommy kände att han ville göra något med keyboard och gitarr så de blev att Tommy och kompisen hoppade av skivkontrakten och började jobba på egen hand. Efter ett tag var han inne och jobbade som studiomusiker i Los Angeles och började lära känna killarna i Toto. Tommys kompis journalisten Anders Tengner ringde till Tommy och berättade att han hade ett eget TV-program i Sverige som hette ”Metropolis” och ville göra en intervju inför Toto´s turné och skivsläpp. Tommy skulle träffa Steve Lukather på en stor musikmässa i Los Angeles p.g.a. Tommy hade ett stort förstärkarmärke som sponsor och som Steve hade jobbat med i många år.

Nu hade han en jättebra anledning att gå fram till Steve på mässan och prata med honom. Han hade redan ringt Steve och pratat in på hans telefonsvarare och Steve hade ringt tillbaka när Tommy var ute tyvärr så de hade inte lyckats få till ett samtal ännu. Men väl framme på mässan så gick han fram och sa ”hej det är jag som är Tommy från Sverige”. Steve blev jätteglad och gav Tommy numret till deras management och Tommy förmedlade att Anders Tengner ville göra en intervju med Toto. Intervjun blev en klassisk intervju som Anders gjorde i replokalen med Toto. Tommy sprang på killarna i Toto kort efter det att Anders gjort intervjun och de var överlyckliga att han hade hjälpt till med det här. Här föll allting på plats och Tommy började umgås med killarna i Toto. Första jobbet som studiomusiker Tommy gjorde var för en stor Hollywoodfilm som heter ”De dimhöljda bergens gorillor” där Sigourney Weaver hade huvudrollen och där hon blev Oscarsnominerad för den rollen.

Det blev mer och mer studiojobb och han började producera hårdrocksband. Jag frågar hur han livnärde sig och hur han hade råd att flytta till Los Angeles. ”Jag gjorde en hel del jobb hemma och så bodde jag gratis hos mina föräldrar så jag hade lite pengar på fickan när jag flyttade, sen så var jag runt och småjobbade och fixade hela tiden”. Han avslöjar att han tog med sig nya gitarrer när han åkte hem till Sverige och sålde. Det fanns vissa gitarrmärken som p.g.a. importsystemet var väldigt dyra och kostade mellan 30,000–40,000 kronor i Sverige. De gick att köpa för 5000-6000 i Los Angeles. Han tog med sig några gitarrer och sålde dem när han kom till Sverige och fick kanske 20-25,000 styck för dem. Det blev lite av en smugglarverksamhet fast detta är preskriberat idag och därför kan han berätta om det. Tommy säger ”Man hittade ett sett i de unga åren att överleva på”. I början på 90-talet kom hiphopen, grungen och rappen och hela 80-tals musiken som var så rolig bara dog ut berättar han vidare.

Los Angeles tappade helt sin charm och det var inte alls lika roligt att vara kvar där så Tommy bestämde sig för att flytta hem. Tommy fixade en studio i Stockholm och flyttade hem. Samtidigt hade han byggt upp en bas i Los Angeles så blir det att han pendlade några gånger om året istället till Los Angeles. Han trivs väldigt bra med det och är tillbaka i sin hemstad Åkersberga. Han och flickvännen trivs bra i Sverige men kan tänka sig att om 10-15 år flytta till Italien och bosätta sig där när barnen blivit tillräckligt stora. Tommys flickvän har sina rötter i Italien.

270558_10150304430848488_8291457_n — Alice Cooper & Tommy.

Flyttade tillbaka till Sverige 1992.

Han började driva en studio i Stockholm men det var också ganska tufft klimat i Sverige i musikbranschen vid denna tid. Även här hade klimatet ändrats och musikvärlden var inte som den var på 80-talet. Det var ganska slitsamma år under 90-talet det känns som ett långt glapp där berättar han. Man jobbade hela tiden men det var inte samma glädje och i slutet av 90-talet då började trenden vända igen. Folk började lyssna på gladare musik och popen och rocken kom tillbaka. 2000-talet har varit väldigt roligt och de är de sista 15 åren som Tommys karriär tagit ett jättekliv.

Han har fått jobba med så otroligt stora världsstjärnor och får vara med att göra skivor som toppar listorna över hela världen. Det är ju olika faser man går igenom i livet men han säger ”att alla faserna har varit lika underbara på vägen”.

Läser man om Tommy på nätet så står det bl.a. att han jobbat med Michael Jackson. Jag frågar Tommy om han vill berätta om detta och det gör han gärna. Redan när han bodde i Los Angeles blev han bjuden till en studio av Quincy Jones och Tommy berättar att Quincy alltid haft ett gott öga till Sverige och att han varit gift med en svenska i många år och varit i Sverige väldigt ofta. Quincy fick nys om Tommy och som en härlig överraskning fick Tommy träffa Michael Jackson. Han satt i 45 minuter i en soffa och pratade med honom och han var hur rolig och charmig som helst. Detta var en otroligt häftig upplevelse berättar Tommy.

Tommy blev även god vän med Bruce Swedien som faktiskt är svenskättling med ursprung från Medelpad och som mixat och varit ljudtekniker på de flesta av Michael Jacksons plattor. För 1 ½ år sedan var Tommy i USA och jobbade och hade en vecka som var helt otrolig, Tommy berättar att han kommer aldrig kunna toppa en sådan vecka igen i sin karriär. Han spelade in senaste Alice Cooper skivan, senaste Ricky Martin skivan och en låt till Michael Jackson fast det tråkiga med Michael låten är att det var efter att han gått bort. Innan Michael dog färdigställde han cirka 40 låtar med olika producenter.

Musiken blev aldrig klar men han sjöng in låtarna. Just nu håller de på att göra klart musiken i efterhand och Tommy känner en del av de människorna som jobbar med de låtarna och fick förfrågan om att medverka på en av låtarna. Det var en helt fantastisk låt och det är en otrolig skillnad på nivån för man är tvungen att skriva på sekretessavtal där man inte får prata om det ena eller det andra. De berättade inte vad låten hette. Det är ett väldigt hemlighetsmakeri och Tommy har ingen aning om när den släpps. Tanken är väl att Tommy även kommer att medverka på fler låtar.

Vi kommer in på Kiss och Paul Stanley. Tommy fick förfrågan av barndomsvännen Andreas Carlsson om att spela på Pauls senaste soloplatta. Andreas skrev mer än hälften av låtarna på Pauls platta och han fick frågan av Andreas när han var på semester i LA. Tommy berättar att han blev helt knäckt när han fick reda på att Andreas skulle jobba med Paul och han blev helt ställd när Andreas frågar om han ville spela på Pauls platta, han blir nästan irriterad berättar han. Tommy säger till Andreas ”Du får inte säga de orden till mig om du sen inte menar det” ”klart du får vara med och lira på Pauls platta du är ett lika stort Kiss fan som jag” säger Andreas. Några dagar senare gjorde han en inspelning på låten ”Wake up screaming”.

Paul var så nöjd att Tommy även fick medverka på titellåten ”Live to win” och den spelades in i Desmond Childs studio i Hollywood som ligger på Southern Boulevard. På BB King och bl.a. Carlos Santanas plattor har han också medverkat. Det är ju det som är så galet om man tittar på Tommys karriär och listan kan göras hur lång som helst. Tommy säger ”att när man väl kommer upp och få göra jobb på en viss nivå och har gjort 5 stora plattor med några av dessa stora artister så är man på något sett inne i smeten, och ibland när man tänker tillbaka på detta så är det lite som att man kan inte tro det är sant”. Över 2400 album har han medverkat på exakt hur många det är har han tappat räkningen på berättar han.

Egna soloplattor har han också hunnit med att göra. Just nu håller han på att färdigställa ett album och han har ju samtidigt gjort plattor med sin grupp Radioactive som också är ett slags soloprojekt, men där han bl.a. på sin första skiva som han spelade in i Los Angeles när han bodde där och fick med alla medlemmarna i Toto på plattan. 3 Radioactive plattor har det blivit och de har han gjort om och släppt som en box och där medverkar bl.a. Jeff Porcaro, Mike Porcaro, Steve Porcaro, David Paich, Steve Lukather, Bobby Kimball, Fergie Frederiksen, Joseph Williams, Steve Augeri, Neal Schon, Alex Ligertwood, Bruce Kulick, Steve George, david Foster, Michael Thompson, Vince Dicola och Tony Franklin m.m. Nu jobbar han även med en fjärde skiva som kommer lite längre fram.

217365_5645894222_7474_n — Tommys fästmö Cecilia, Tommy och Ozzy Osbourne.

2122_59117953487_9609_n — Tommy och Andreas Carlsson.

Vi kommer in på frågan om vad det är det roligaste han gjort. ”Jag får den frågan då och då och den är så svår att svara på för jag kan inte säga en sak och det är ungefär detsamma som att du skulle ställa frågan om du hade 8 barn om vilket du tycker mest om. Första Radioactive plattan gjorde jag när jag bodde i Los Angeles och var 23 år och producerade min första egna skiva med hela Toto som kompband och alla andra världsstjärnor som medverkar på skivan. Det var en milstolpe att göra den.

Sedan att få spela på Paul Stanley och Alice Coopers plattor som var mina idoler när jag växte upp är ju helt klart en speciell grej. Jag har även haft den stora äran att jobba med en av världens bästa producent John ”Mutt” Lange som bl.a. gjort AC/DC alla legendariska plattor och har precis gjort en skiva med honom och en tjej från USA som heter Rachele Royale och det här är nog den bästa skiva jag medverkat på någonsin. Det är väldigt svårt att lägga alla de jobb man gjort i en korg och plocka upp och säga att den här är det bästa. Det finns så mycket”. Efter 11 september fick han ett e-mejl från Carlos Santana som älskade Tommys första Radioactive platta. Det finns en låt på den som heter ”Grace” som Carlos tyckte var otroligt vacker och han höll på att sätta ihop en skiva för att hedra offren efter den 11:e september och som heter ”Guitars For Freedom” och han ville att Tommy skulle göra en instrumental version av sin låt ”Grace”. Det gjorde Tommy och det är väl den skivan som gör att Tommy blir igenkänd när han besöker USA. Den blev en riktig storsäljare.

Resan till där han är idag har inte bara varit en dans på rosor. Det har varit en slitsam resa där hela samhället, föräldrar, vänner har sagt till honom att gå och klippa sig och skaffa ett jobb. Ändå fortsatte han även när han inte hade några pengar och kämpade vidare. Samtidigt säger Tommy här ”att det gäller att stå med bägge fötterna på jorden och man får inte tappa bort varför man gör det man gör, det gäller att vara ödmjuk hela vägen och det är något som alltid varit mitt motto. Sen gäller det att ha hungern kvar och fokuseringen det är där du skapar möjligheterna” Tommys farmor sa alltid, ”att om dina drömmar inte skrämmer dig då är de inte stora nog”. Drömmarna har han inte slut på utan berättar att han har otroligt många drömmar kvar att uppleva.

Jag frågar Tommy om det är någon artist som han inte spelat men som han skulle vilja spela med. Tommy säger ” Det finns många artister som Sting, Peter Gabriel, Elton John, John Mayer, Bruno Mars, Prince och Keith Urban som jag var väldigt nära att få jobba med. Det finns många jätteikoner som jag vill jobba med”. Den här säsongen har han bl.a. jobbat med Idol på olika sett och suttit och svurit över att vinnaren Kevin Walker har sjungit så jäkla falskt. De har särbehandlat honom och Tommy och andra har svurit så att Facebook nästan skrynklat ihop sig.

Nu till det ironiska i det hela så har Tommy gjort gitarr på halva hans skiva och det roliga är att när nu Tommy hör skivan och hör hur Kevin sjunger i studion så är han helst fantastisk berättar Tommy. Det är klart att han inte har rutin på att gå upp och ställa sig på en scen och sjunga, Det krävs att man kan hantera den pressen att stå framför en publik och en miljon tittare på Tv:n och han hade inte rutin nog för detta berättar Tommy.

545004_10151442702178488_1009923886_n — Tommy och Bobby Kimball.

På turné med Bobby Kimball.

Tommy har även varit ute på turné med Bobby Kimball från Toto. Tommy lärde känna Bobby när han var i USA och fann en riktig djup vänskap med Bobby. För 2 år sedan fick han en fråga från stora julgalan om Tommy villa vara med som speciell guest tillsammans med någon av Tommys stora vänner från USA och då föreslog Tommy att ta med Bobby. De var gäster ihop med Loreen, Charlotte Perrelli, Jessica Andersson och Linda Bengtzing bl.a. och det var väldigt roligt berättar Tommy. Efter det här så ringde Tommy till gitarristen Sayit Dölen som är väldigt duktig på att sätta ihop gig m.m. och de satte ihop ett band och började turnera med Bobby. De gjorde 14 gig på 12 dagar och även en del Tv samtidigt. Det bandet blev det bandet som idag är Legends och första turnén med Legends gjorde de i Japan och den blev utsåld.

Jag frågar Tommy om det blir en fortsättning på Legends och han säger ”att det är en väldigt svår marknad i hela världen att spela live just nu, eftersom skivbranschen sjunkit så mycket så har alla börjat turnera istället och det som hänt att det är överbokat med artister och folk har inte råd att se allt, vi har kört jorden runt nu och vet var vi funkar och inte och håller nu på att omstrukturera grundiden av Legends och det kommer nog att ligga på is i ett halvår framåt”. På nyårsafton spelar de i Kirgizstan på en stor amerikansk militärbas.

Vi pratar om Tommys framtid och han berättar att han kliver alltid in i nya faser i livet och är idag 45 år. Han har lirat ganska mycket nu de sista 4-5 åren och han har sin X-Level studio i Stockholm vilket är EMI´s gamla legendariska studio som är över 50 år gammal. Han har ganska stora saker på gång i vår dels ifrån Europa men även från USA. Tommys roll kommer att förändras en hel del under våren. Det kommer att bli spännande att följa. Tommy lägger hela sin tid han är ledig på familjen så något fritidsintresse hinns inte med, men han tar gärna med familjen ut och reser. Han kan åka iväg en månad på turné och bli behandlad som en sanslös rockstjärna dit han kommer och man går runt och tror man är någon jäkla fjantig gud i en kvart och sen så kommer man hem och är trött och så står hunden och skäller när man öppnar dörren och familjen pussar på en och då inser man att allt det andra betyder ju inte ett dugg egentligen.

Det första man hör när man kommer hem är att gå och ta en dusch och sen kan du gå ut med soporna. Vardagen är tillbaka ganska fort och det är härligt och det bästa som finns berättar han och skrattar. Som avslutning frågar jag Tommy om han har några minnen från Lysekil. ”Jag har fantastiska minnen från Lysekil. T.ex. när jag var och spelade med Bobby Kimball, jag har ju spelat mycket i Sverige och de är få ställen som är så vackert som i Lysekil, det är en västkustpärla och det är som ett vykort. Där säger vi hej då till varandra och stort tack Tommy för att jag fick prata med dig och lycka till i framtiden. Ni som vill läsa mer om Tommy kan göra det på länken till hans hemsida som ligger här under. Med denna intervjun tackar jag för i år. Stort tack till alla som är ute och läser och delar det jag skriver. Samtidigt vill jag tacka för all e-post jag får från olika ställen från världens alla hörn! Jag kommer ta en liten paus nu men återkommer någon gång under 2014. Kram & Happy New Year till er alla.

Jag har fått Tommys tillåtelse att använda de bilder som är med i detta reportage.

http://www.tommydenander.se/