Idag får ni möta ett av våra största framtidslöften i golf på min blogg.

Idag får ni möta ett av våra största framtidslöften i golf på min blogg. Hans mål är att vara topp 5 på världsrankningen inom en snar framtid. Idag får ni möta Skaftökillen Marcus Kinhult.

IMG_0779
Marcus Kinhult.

 Uppväxt på Skaftö.

Marcus Kinhult är född den 24 juli 1996. Han växte upp i Lunneviken vid Skaftöbron. Sedan flyttade familjen till Östersidan på Skaftö, och idag bor familjen i Fiskebäckskil som bara ett ligger stenkast från Skaftö Golfklubb.

Intresset började redan i tidig ålder.

Redan vid sex års ålder startade intresset för golf berättar Marcus. Marcus pappa Mikael har jobbat många år som PRO på Skaftö Golfklubb, och jobbade även som PRO 1996 när Marcus föddes.  Även Marcus mamma Ingela har jobbat i kansliet på golfklubben. Det blev mycket tid på golfklubben redan i tidig ålder berättar Marcus vidare. Idrott och bollar var inget större intresse i början av Marcus uppväxt. Det var mer att leka, spela spel och samla på Pokemon m.m.

Tar grönt kort för golf vid 7 års ålder.

Vid 7 års ålder tar Marcus det gröna kortet i golf. Han berättar att de var några stycken som höll på, och att de var ett bra gäng som spelade golf ihop. Efter det har Marcus varit fast för golfspelandet.

Gick i skolan på Skaftö.

Han gick i skolan i Grundsund, men fick hoppa över sjätte klass, och började sjuan på Gullmarsskolan i Lysekil. Gick ut högstadiet och gick ettan på gymnasiet i Lysekil på Campus Väst. Efter ett år i Lysekil bytte han till ett Korrespondensgymnasiet i Torsås utanför Kalmar. Där har han läst de sista två åren av sin gymnasietid. I december 2014 tog han studenten. Den sista terminen på Torsås drog han ut på så det blev 2 terminer berättar Marcus. Han kände att det skulle bli väldigt mycket golf, och samtidigt fanns det mer tid över för att plugga på hösten.

Första tävlingen.

Marcus första tävling var hemma på klubben på Skaftö. Han tror att den hette Föreningssparbanken Cup. Idag heter den tävlingen Skandia Cup. Han spelade i den klassen där alla var ett antal år äldre än Marcus själv.  Han tror att han var 8 år när han spelade i sin första tävling. För juniorerna finns det en stege av tävlingar berättar han vidare.

Allt börjar på klubbnivå, och som junior kan man spela något som heter Skandia Tour. Där finns det olika nivåer, och det börjar på distriktsnivå. Man spelar i olika klasser och använder sitt handicap. När man sänker handicapet så går man upp i högsta klassen på distriktsnivå. När man ligger i topp där går man över till regionalnivå där får du möta ändå bättre spelare. Nu handlar det inte längre om att du spelar på ditt handicap utan då kommer man in i ett rankningsystem. Efter det blir det riksnivå och sedan elitnivå. Alla juniorer i landet betar av de olika nivåerna berättar han vidare. 2013 vann han Skandia Tours ”Order of Merit”. Där slår man ihop resultatet under en säsong. Den tävlingen kan man vara med i upp till man är 21 år här i Sverige. Hur man går vidare efter det är beroende på vilken väg man vill fortsätta på.

Marcus har valt att vara amatör ett tag till, och spela i herrlandslaget som samtidigt känns lite konstig berättar han eftersom han nyss varit i juniorklassen.

IMG_0870

Internationella tävlingar.

Efter Skandia Tour blir det mer och mer spel i internationella tävlingar där han oftast spelar för landslaget. Första utlandstävlingen för Marcus var i Italien när han var 15 år. Tävlingen spelades i Biella i Italien 2011. Det var en väldigt häftig upplevelse med sin första utlandstävling, och i förbundets färger berättar Marcus. Han har redan hunnit med att spela tävlingar i många länder. 2012 spelade han i Tyskland, Ungern och USA. 2013 blev det Portugal, Spanien, Frankrike, Skottland, Japan, och USA m.m. 2014 var det Portugal, Spanien, Kina, Japan och USA och flera andra länder.

IMG_0800
Marcus på drivingrangen på Skaftö.

 2012 började det lossna för Marcus.

2012 började det lossna för Marcus resultatmässigt. 2013 kom han med i landslagstruppen och lyckades bra. Pojk-VM i Japan 2013 där spelade han väldigt bra, och sedan dess har han hållit sig kvar i truppen och gjort många bra resultat. 2014 gick väldigt bra för Marcus. Det var Marcus bästa år resultatmässigt.

2014 startade tävlandet tidigt i februari med en tävling i Portugal.  I Portugal hade han spelat samma tävling året innan, och hade bra koll på banan och samtidigt stämde hans spel väldigt bra. Innan tävlingen i Portugal hade han tillbringat tiden i Spanien med sin familj och kunde förbereda sig bra inför tävlingen i Portugal. I Portugal kom han på tredje plats. Efter det blev det tävlingar i Spanien med stabila resultat och han var med i det övre skiktet de flesta gångerna. I maj 2014 spelar han en tävling i England och där slutar han fyra.

IMG_0857

Får ett wild card till Nordea Masters.

Han får nu ett ”wild card” till Nordea Masters på PGA National i Skåne. Nordea Masters är en Europatourtävling för proffs i första hand. Marcus och två till svenska amatörer fick en plats i tävlingen. I Nordea Master kom Marcus på en delad 21:a plats. Den veckan ser Marcus som den häftigaste veckan i sin golfkarriär. Att få spela mot dessa killar som man sett på Tv:n sedan man var sju år, och få träffa dem och spela mot dem i verkligheten var väldigt stort.

Intervju Nordea masters
Marcus blir intervjuvad under Nordea Masters. Foto ©Reine Patriksson.
Nordea Masters med pappa som caddy
Nordea Masters med pappa Mikael som caddy. Foto ©Reine Patriksson.
Nordea masters
Nordea Masters. Foto ©Reine Patriksson.

Sista dagen fick han spela med fjolårsvinnaren av Nordea Masters Mikko Ilonen från Finland. Han fick även träffa Henrik Stenson. Efter Nordea spelar han årets största amatörtävling på Irland med lite sämre resultat. Den tävlingen hoppas han kunna ta revansch på under 2015 berättar han. Han spelade Skandia Tour Elit pojkar i Borås som han vann. Lag-EM gick av stapeln i Oslo och där kom de tvåa efter Italien som vann. Nu blev det lite lungnare för Marcus som hade en lungnare period mellan början av juli till mitten på augusti.

Ungdoms-OS i Kina.

Innan OS i Kina tog Marcus lite semester i Dalarna. Vid stugan i Dalarna har de en sjö och en utslagmatta där man kan träna utslag på. Där stod Marcus och tränade med flytbollar som han slog ut i sjön, och sedan rodde han ut med båten och fångade upp bollarna. Det blev lite träning under semestern.  Efter det var det träning och förberedelser på hemmaplan inför Ungdoms-OS i Nanjing i Kina. Själva OS upplevelsen var helt otrolig berättar han. Invigningen med alla dessa människor. De hade en OS-by och stora matsalar där man träffade många av deltagarna, och allt var som ett riktigt OS. Det var även lite kändisar där som Jörgen Persson i bordtennis och Stefan Holm i höjdhopp som föreläste för dem som ville lyssna på det.

mms_img877271439
Ungdoms-OS i Kina. Foto: ©Marcus Kinhult.
mms_img246751764
Ungdoms-OS i Kina. Foto: ©Marcus Kinhult.

Det var en bonus att det gick så bra på golfbanan med ett individuellt silver och ett guld i mixed ihop med Linnea Ström från Göteborgs Golfklubb. Marcus åkte hem en dag tidigare från OS för att spela en Europamatch. Juniorer killar under 18 år, Kontinentaleuropa mot Brittiska öarna. Den matchen spelades på Barsebäck i Skåne. Denna match hade Marcus bestämts sig för att spela innan han kom med till OS. Det var en extra grej med att den spelades här hemma i Sverige. Den spelades i två dagar och de förlorade med minsta möjliga marginal.

Herr VM i lag i Japan.

Efter Barsebäck bar det av hem till Skaftö i några dagar innan han åkte till Herr VM i Japan. Laget slutade på fjärde plats i Japan. Ett slag skiljde till bronsplatsen. De gick ut i ledarboll sista dagen men tappade.

Hem och vänder och åker till Skottland ihop med bl.a. Linnea Ström som han tog guld ihop med i Ungdoms-OS. I Skottland var det dags för Junior Ryder Cup. Ryder Cup som är matchen mellan Europa och USA. Tyvärr blev det förlust för Marcus och gänget. Amerikanarna vann ganska övertygande. Det stora Ryder Cup är det största evenemanget inom golfsporten berättar Marcus.

IMG_1516
Junior Ryder Cup. Foto: ©Reine Patriksson.
IMG_1517
Reine Patriksson från Skaftö var med och hejade på Marcus i Junior Ryder Cup. Foto: ©Reine Patriksson.
IMG_1521
Foto: ©Reine Patriksson.

Fick se riktiga Ryder Cup.

Veckan efter Junior Ryder Cup fick Marcus och de andra chansen att få uppleva riktiga Ryder Cup. De fick vara innanför repen och spela på banan samtidigt som proffsen gjorde sina förberedelser. De fick spela vänskapsmatch på riktiga banan och även stå bredvid proffsen på rangen när de övade. Det var en upplevelse berättar Marcus. Där fick han chansen att träffa Stenson igen, och även Rory Mcllroy, och många andra. De stannade även kvar och tittade på matchen tills den var slut. Efter detta gick Marcus i ide för säsongen 2014.

mms_img2103608669
Ryder Cup. Foto: ©Marcus Kinhult.

Uppbyggnaden inför nästa säsong startar.

Nu börjar säsongen gå mot sitt slut och Marcus har tid för gym och att bygga upp sig inför nästa säsong. Hur han tränar är en fråga han får ganska ofta och den är lite svår att svara på berättar han. Det blir träning i perioder. Man har en tävlingssäsong, och då är det mer att man underhåller fysen och slipar på lite tekniska saker. Tanken är att man skall vara bra förberedd när man går in i tävlingssäsongen. Under januari och februari brukar Marcus vara i Spanien och spelar en hel del golf då. Han har med sig sin pappa som hjälper honom med träningen. Han underhåller fysen, och jobbar även med den mentala träningen. Markus Börjesson är Marcus mentala tränare och kommer från Karlstad berättar han. Man bollar saker sins emellan och pratar mycket om olika mål och planering.

Tendenser.

Slagen är väldigt viktiga och vi kommer in och pratar om hur man kanske utan att veta om det ändrar något i sitt slag eller hur man träffar bollen. Tendenser är det man pratar om i alla idrotter. En golfspelare har garanterat tendenser i olika situationer. Det är en ganska komplex sport där bollen ligger i olika lägen varje gång. Den som är bäst till att anpassa sig till läget är den som lyckats bäst berättar Marcus. Du skall hela tiden ta rätt beslut, välja rätt klubba m.m. På den nivån man är på idag är det mer mentala saker som kan påverka tekniken. Man får attackera problemen från lite olika håll. Små tekniska justeringar behövs ganska ofta.

IMG_0806

Är amatör.

Han spelar golf på heltid men är fortfarande amatör. Marcus tillhör fortfarande juniorerna i Sverige även om han fyller 19 år till sommaren, och det gör man tills man fyllt 21 år i Sverige. Det skiljer sig lite det här med att vara junior beroende vilka regler som finns i olika länder. 18 år eller 21 år är de olika åldersskillnaderna beroende på var du är i världen. Idag klassas han som ”Herr” internationellt.

Marcus berättar att fördelen med att vara amatör är att då kan han vara med i landslaget. Han kan representera annat än bara sig själv. Är man proffs så får man oftast klara sig på egen hand.

Framtidsplaner.

Planen är att Marcus gör sitt sista år som amatör 2015. Den stora grejen i år är att han skall förbereda sig för en proffskarriär 2016. Han skall tävla och göra sig redo rent spelmässigt, men även att försöka spela till sig spelrätter på någon av tourerna. Det finns olika ligor som Nordiskaligan till Europatouren. Spanien kan vara ett möjligt ställe att utgå från under proffssatsningen.

Tävlingar i år.

I år blir det en ganska god mix av olika tävlingar berättar Marcus. I första hand blir det stora herr amatörtävlingar. Han har börjat året med att spela lite på Nordiskaproffsligan för att känna på nivån där. Han spelade två tävlingar i vintras och slutade på topp tio i båda tävlingarna. Han kommer även att spela i Nordea Masters i år igen. Han jobbar även på att få vara med i någon liknande Europatour tävling. I höst har han planerat att spela Europatour kvalet. Det är en kvalskola i tre steg.

Roligaste banan Marcus spelat på.

Jag frågar vilken som är den roligaste banan Marcus spelat på. Han svarar snabbt att det är i USA på TPS Sawgrass. Där spelar de The Players Championship på PGA touren. Det är en väldigt känd bana, där 17 hålet är en ö green.  Det är en bana som finns med på alla Tv-spel som Marcus har spelat hundratals gånger på playstation. Det var väldigt häftigt att komma dit och se detta i verkligheten berättar han.

Drömbanan är däremot Augusta National. Där hoppas Marcus att få spela inom en snar framtid. Han har hundratals förebilder inom golfen, och försöker att plocka det bästa från varje spelare.

Marcus har inspirerats av en äldre herre som heter Barry Lane som bor på Skaftö. Barry är en äldre tourspelare som är en de som har flest starter på Europatouren. Han spelade Marcus med för bara för några veckor sedan. Han kommer med mycket bra tips berättar Marcus. Barry Lane spelar fortfarande på senior nivå och är väldigt duktig tillägger han.

Skaftö.

Han trivs verkligen bra på Skaftö. Alla känner alla och hejar när man träffas och det är familjärt. Både vintern och sommaren har sin charm på Skaftö tycker Marcus. Det är ganska lugnt och stillsamt på vintern och på sommaren lever ön upp.

Fritid.

Någon direkt fritid har inte Marcus utan det är oftast golf för hela slanten. I botten så är Marcus en golfnörd berättar han och den stora hobbyn genom livet är och förblir golf. Han lever med golf dygnet runt kan man säga. Han tränar nog inte mer än vad någon annan gör utan lägger mycket fritid på resultatlistor, ranking, läser om golf och tittar på TV när det är golf. Han har testat de flesta sporter, och pingis är en sport som han höll på med i några år. 2004 startade de en pingisklubb på Skaftö, och Marcus var med i klubben till 2010. RK Fisklir hette klubben. Det blev en del resande med pingisklubben.

Ranking.

Han är rankad som etta i Sverige i juniorklassen. Han är rankad sexa i världen för amatörer när vi träffas. Fokusen ligger på att komma ut på proffstouren och bli topp fem i världen. Jag frågar Marcus vad han gör om tio år. Då är han 29 år och hoppas på att han nått målet med topp fem i världen. Målet att komma topp fem i världen hoppas han på att nå så fort som möjligt för att kunna sätta nya mål. Golfen börjar klassas mer som en sport och gör sitt inträde i OS 2016. En dröm är också att få komma med i de Olympiska spelen för herrar. Detta hör ihop med topp 5 målet. Är man topp 5 så spelar man OS.

IMG_0783
Marcus och jag.

Som sista fråga till Marcus så undrar jag vem han tycker är världens bästa golfspelare just nu. Han svarar Rory Mcllroy som varit världsetta sedan i augusti förra året. Tusen tack Marcus att jag fick en intervju med dig. Jag kommer att följa Marcus och hoppas även lite längre fram få en intervju med Marcus syster Frida som också spås en lysande framtid inom golfen.

Efter intervjun med Marcus åker han till USA, och där vinner han Junior Invitational på Sage Valley Golf Club. Stort grattis Marcus, och han är nu rankad två i världen bland amatörer.

Idag får ni möta NHL-proffset Joakim Andersson på min blogg. Joakim som har NHL-kontrakt med Detroit Red Wings och som är uppvuxen i Munkedal

Det är inte varje dag man får en intervju med en NHL-spelare, och speciellt inte en som spelar i Detroit Red Wings och som har spelat med bl.a. legenden Nicklas Lidström. Idag får ni träffa NHL-proffset Joakim Andersson på min blogg.

bild (3)
Joakim Andersson i Gullmarsborg i Lysekil. Foto Anders Friberg.

När Joakim ringer mig har han precis tränat i Frölundaborg med lite andra spelare som också spelar i Nordamerika. Joakim berättar att han och flickvännen numera bor i Göteborg när han är i Sverige.

 Växte upp i Munkedal. 

Joakim är född 5 februari 1989 och växte upp i Munkedal. Hockeyintresset fick Joakim ganska tidigt av sin äldre bror som spelade ishockey i Munkedal. Joakim berättar att han skulle göra samma saker som sin bror och det inkluderade även ishockeyn. Han började åka skridskor på helgerna i ishallen i Munkedal och minns söndagarna när de delades upp i olika lag och fick spela mot de äldre i hallen.

Joakims kusin är fem år äldre och spelade i Frölunda och var hemma i hallen ibland och hälsade på. Även Kalle Olsson som idag spelar i Örebro HK och lite andra spelare kom dit. Var det hockeyskola så var de hemma när de hade chansen och hälsade på och det sporrade Joakim berättar han. Han minns Björnligan och det var väl där matchspelet startade och som Joakim tyckte var väldigt spännande. Det byggdes upp små planer på isen och man spelade mot andra lag.

Det fanns möjligheten att träna med flera olika åldersklasser i Munkedal.

Joakim tycker att det som bl.a. var bra i Munkedal var att han hade möjlighet och träna med de olika åldersklasserna i ishockeyn. Han spelade i flera lag och tyckte detta var fantastiskt kul. Detta fortsatte även när han blev lite äldre. När han var 14 år började han spela med A-laget. Efter att han gått ut nionde klass blev det hockeygymnasiet i Frölunda. Detta föll sig naturligt eftersom Frölunda var favoritlaget och kusinen Fredrik hade gått där och det var det han hade inpräntat i huvudet att han ville. När han gick i åttonde klass blev han kontaktad av en Frölundaledare så det blev det naturliga steget att börja på hockeygymnasiet i Frölunda.

Tränade då och då med Frölunda innan han började på hockeygymnasiet.

När Joakim hade skollov på högstadiet passade han på att åka ner och träna med Frölunda för det tog inte mer än en timma med bil till Göteborg från Munkedal. Han fick även bo hos sin kusin Fredrik i Göteborg men också hos Kalle Olsson ibland när han tränat med seniorerna. I 3 år gick han i hockeygymnasiet och de två första åren på skolan så fick han vara med i Frölundas J20 lag. Han var också med i J 18 laget ett tag.

Det tredje året på gymnasiet så var han utlånad till Borås som då gick upp i allsvenskan. Det blev ett väldigt pendlande mellan Göteborg och Borås men det gick bra berättar Joakim. Samtidigt var det en bra inskolning att spela seniorhockey i så pass tidig ålder berättar han vidare. 2006/07 och 2007/08 tar han guld med Frölunda i JSM i J20 laget. 2008 och 2009 är han även med i JVM och tar silver både åren efter förlust mot Kanada i båda finalerna. I finalen i Tjeckien förlorade de mot Kanada på övertid och året efter i Ottawa fick de stryk med 4-1 och Joakim berättar att det var nog en av de häftigaste matcherna han spelat.

Kanada älskar sin hockey och JVM är så stort för dem. Tyvärr så gick det inte Tre Kronors väg i den matchen och det var synd berättar Joakim. Efter gymnasiet börjar han spela med Frölundas A-lag. Han tar en ordinarie plats och blir kvar två år i Frölunda.

2007 blir han draftad av Detroit.

Vi kommer in och pratar om när han blev draftad av Detroit 2007. Det är det laget som kommer sist i NHL som får välja först. Joakim var på plats i Columbus och berättar att det var både häftigt och nervöst. Han satt där och väntade och som 88:e spelare blir han draftad av Detroit Red Wings. Alla lagen hade varsin plats nere på rinken och Joakim fick gå ner från läktaren till rinken och hälsa på Detroits ledning med allt ifrån tränaren till Mike Babcock. Joakim berättar att man sitter där och väntar och funderar vem som kommer att välja honom. Samtidigt berättar han att han hade Detroit som favoritlag innan så för Joakim var detta helt fantastiskt.

2010 börjar den stora resan till Detroit.

2010 skrev han under kontraktet med Detroit och som nybörjare skriver man på ett standardkontrakt på 3 år som är ett tvåvägskontrakt. Dels så är man knuten till Detroit men också till farmarlaget Grand Rapids Griffins. Det blev först ett träningsläger för Joakim när han åkte över 2010 och efter det så formade de laget. Hela sitt första år spelade Joakim i farmarlaget och det var en omställning berättar han. Dels så var han ensam svensk och i ett nytt land och även om engelskan var okej så blir det ändå att man inte förstår allt. Det gick lite knackigt fram till jul men efter det så släppte det berättar han vidare. Han börjar nu trivas bättre och bättre och det märks också att det börjar gå riktigt bra i farmarlaget för Joakim. Under den andra säsongen 2011 får han chansen att spela fem matcher för Detroit Red Wings.

Debuten med Detroit Red Wings blev på hemmaplan i Detroit.

Sin första NHL-match spelade han i Detroit mot Saint Louise den 27 december 2011 och berättar att han var lite nervös inför debuten. Men efter första bytet så släppte det och han var inne i matchen. Att gå in på en NHL-rink i Detroit och spela med bl.a. sin idol Henrik Zetterberg, Nicklas Lidström, Tomas Holmström och Niklas kronwall och alla andra spelarna i laget som han sett upp till är svårt att förklara och det var en konstig känsla i början. Sen blir det en vardag när man kommer in i gänget och man blir kompisar med de man spelar med.

Hösten 2012 var det lockout i NHL.

Alla yngre killar på tvåvägskontraktet fick spela AHL under NHL-lockouten 2012. Joakim spelade för Grand Rappids igen. AHL-ligan blev väldigt bra när NHL lockouten pågick. I januari 2103 avslutades lockouten och NHL drog igång igen. Tyvärr var Joakim knäskadad när NHL äntligen kom igång igen och hade fått indikationer på att han hade en plats i Detroit Red Wings. Efter 3 veckor var han frisk från sin knäskada och blev uppkallad direkt till Detroit och spelade i där resten av den säsongen. Det gick väldigt bra och han fick mycket istid. I sin nionde NHL-match gjorde han sitt första mål mot Anaheim Ducks och den svenske målvakten Viktor Fasth från Vänersborg som stod i målet. Pucken har han hängande inramad i sin lägenhet i Detroit. Han fick en tavla med pucken, laguppställningen och matchprogram och en bild när han gör målet; ”Den tavlan kommer nog till Sverige någon gång” säger Joakim.

Tog sig till slutspel.

De tog sig till slutspel och vann mot Anaheim i första rundan men åkte ut i andra omgången mot Chicago i sjunde och avgörande match och de gick och vann Stanley Cup den säsongen. De var en hårsmån från att slå Chicago. Där tog säsongen slut med Detroit men Joakim och Gustav Nyquist blev nedkallade till Grand Rapids för att fortsätta slutspelet som pågick för fullt i AHL. Gran Rapids gick och vann hela turneringen och det var stort. Efter det blev det uppehåll och efter någon vecka i Detroit reser han hem och spenderar sommaren i Sverige och besöker gärna Lysekil ihop med sin flickvän.

Joakim har spelat mycket hockey i Gullmarsborg i Lysekil.

När jag får kontakt med Joakim första gången har han precis varit här en dag på Vikings hockeyskola och spelat med de yngre killarna. Han tycker detta är betydelsefullt för dels är det folk från Munkedal som har sina barn på hockeyskolan i Lysekil och samtidigt är det kul att få dela med sig av kunnande och kunskap och ge inspiration till de yngre. Han har spelat många derbyn i Gullmarsborg när Munkedal mötte Viking. Jag frågar Joakim om det var hårda eller snälla derbyn? Han skrattar och säger; ”Det var rätt lugnt och jag tror aldrig jag har förlorat i Lysekil, nä men skämt och sido så skojar jag bara, det var mycket roliga matcher i Gullmarsborg och Lysekil”. Han känner Ronny Carlsson på Bauer och när han spelade med Frölunda brukande han komma och hälsa på hockeyskolan i Lysekil.

10570610_10204549042025756_308336942_n
Joakim med killarna i hockeyskolan. Foto: Majsan Lyser.

 Skrev nytt tvåårskontrakt med Detroit Red Wings.

Under förra sommaren 2013 skrev Joakim på ett tvåårskontrakt med Detroit Red Wings. Nu efter 3 år blev det ett envägskontrakt och då tillhör han enbart Detroit. Det görs trader men har man ett envägskontrakt så tillhör man NHL. Det blev spel med Detroit hela säsongen och de gick till slutspel men drabbades av väldigt mycket skador där bl.a. Henrik Zetterberg var skadad. De blev utslagna av Boston i första rundan. Nu är han hemma och tränar i Frölundaborg med andra NHL-spelare.

Vi kommer in och pratar om resandet i NHL och det är nog det som är det svåraste berättar han. Det är svårt att komma in i rytmen och man kommer hem sent på nätterna och spelar sena matcher så det är det som är det svåraste. Det är oftast fyra matcher i veckan och det är ett tight schema. Samtidigt är det väldigt långa resor i Nordamerika och alla resor blir med flyg. I AHL var det buss som gällde.

Peter Forsberg var idolen i tidig ålder.

När Joakim växte upp hade han Peter Forsberg som idol och han minns att han sprang ner och kollade text-tv:n hur det hade gått för Foppa i NHL. I tonåren var det Henrik Zetterberg som var den han såg upp till och nu har han spelat med honom.

Förra året var det åtta svenskar i laget och det blir lite så att man umgås mer med svenskarna på något vis. De pratar hela tiden engelska i omklädningsrummet och det är i respekt för de andra. Jag frågar Joakim vad som är höjdpunkten hittills i karriären och han berättar att det är NHL-debuten och första NHL-målet. Även vinsten i AHL rankar Joakim högt och vinsten med Frölundas juniorer i JSM. Framtidsdrömmen är att han skall etablera sig i NHL och han har gjort över 100 NHL-matcher hittills. Är man i NHL så vill man vinna Stanley-Cup och det är alla hockeyspelares dröm därför är det väldigt viktigt nu att etablera sig som NHL-spelare.

Hoppas på en debut i Tre Kronor som senior.

Han har ännu inte fått göra debut som senior i Tre Kronor ännu, men som junior har det blivit många matcher. Vi pratar om det här med hockey-VM och att NHL-spelare ibland tackar nej till det och det förstår han. En del spelare kanske har lite skavanker efter NHL-slutspelet och har spelat halvskadade och är väldigt mörbultade och därför orkar det inte satsa på ett VM om man inte är helt kry. Att spela för sitt land är en jättestor grej och en ära men då skall man vara utan skador om man skall tillföra laget något. Samtidigt så hoppas Joakim att gå långt med Detroit och vinna Stanley-Cup. Runt 1:e september åker han till Detroit och sedan blir det träningsläger den 18 september på Traverse City som är en Camp som ligger i Michigan och där skall laget tas ut.

Vad gör Joakim på fritiden?

Någon större fritid finns inte berättar Joakim. Har man en ledig dag så tar man det ganska lugnt och umgås med de andra svenskarna ibland. Man åker hem till någon eller bjuder hem någon på middag. Det kan också bli bio eller Tv-spelsturnering med killarna. Baseboll har han varit några gånger på i Detroit och det laget är jättebra och heter Detroit Tigers och har samma ägare som hockeylaget.

Jag frågar om klimatet i Detroit VS. Sverige? Han berättar att det är kortare höst och vår, och sommaren kan vara väldigt lång fast det slår om väldigt fort till vinter när den väl kommer och i vintras var det rekord i köld så skolorna fick stängas i en vecka p.g.a. kylan. Snittvintern är mycket kallare i Detroit än den är i Bohuslän. Jag önskar Joakim ett stort lycka till och ett stort tack för att han ställde upp på en intervju och jag får säkert anledning att återkomma till Joakim längre fram. Det skall bli jättespännande att få följa honom i vinter. Vill också rikta ett tack till Majsan Lyser och Anders Friberg för tips och bilder. Stort tack!

Jag fick en intervju med den legendariske sportjournalisten Arne Hegerfors

Idag får ni möta den legendariske sportjournalisten Arne Hegerfors på min blogg. Arne kommer i sommar att för fjärde året i rad att medverka som speaker i Musselloppet som går av stapeln här i Lysekil den 2 augusti. Det är nog inte många som inte sett eller hört Arne Hegerfors på TV någon gång.

559910_251917238277708_185995195_n
Jag och Arne Hegerfors i Stadsparken i Lysekil. Foto: Ahlbin Gustafsson.

Född i Majorna i Göteborg

Arne Hegerfors är född den 1 juli 1942 i Majorna i Göteborg. Arne berättar att han gjorde sina 27 första år i Göteborg innan han flyttade till Stockholm. Han började som skrivande journalist på Göteborgs handels- och sjöfartstidning men var också en sväng på kvällsposten i Malmö innan han vände tillbaka till Göteborg och läste litteraturhistoria på universitetet i Göteborg och skulle skriva sin 3-betygs uppsats.

Lars-Gunnar Björklund behövde en tennispartner och fixade Arne´s karriär

Arne hade inget jobb men hade fört samtal med Expressens redaktion i Göteborg för anställning när tillfälligheterna spelade in och en kollega från handelstidningen ringde med andan i halsen och frågade Arne om han kunde åka ner till Exercishuset på Heden,  för där står Lars-Gunnar Björklund och väntar på en tennispartner. Arne åkte ner och den tennismatchen förändrade Arnes liv berättar han. I och med den matchen blev det radio och TV istället för tidningsskriverier. Lars-Gunnar såg något hos Arne som han fastnade för och fick börja med att göra lokala idrottskrönikor och extrajobba på Sportredaktionen på Sveriges Radio i Göteborg.

Arne berättar att det var p.g.a. Lars-Gunnar som han hamnade i Stockholm, de skulle anställa 3 nya reportrar. De anställde Bo Hansson från Radiosporten, Mac Gänger från Dalarna och den tredje blev Arne efter det att Lars-Gunnar sagt ; ”honom skall ni ha”.

Arne ville egentligen inte flytta från Göteborg efter det han varit i Malmö och jobbat med Kvällsposten där han inte trivdes. Men efter lite övertalning så flyttade Arne till Stockholm och resten är Tv-historia. Lars-Gunnar var Arnes extra-pappa och hans mentor och Arne litade väldigt mycket på Lars-Gunnar. Lars-Gunnar sa till Arne att ; ”den här chansen får du bara inte missa” och det ångrar inte Arne idag. Utan Lars-Gunnar hade han inte haft den karriären som han haft, utan hade troligtvis varit kvar i tidningsvärlden.

Spelade handboll

Arne hade tidigare stött på Lars-Gunnar när de spelade handboll. Arne spelade handboll i division 3 och mötte då och då Lars-Gunnar som också spelade handboll. Lars-Gunnar var väldigt bollsäker och hade ungefär samma idrottsbakgrund som Arne. I TV-laget i fotboll spelade de massor av matcher ihop. Arne berättar att Lars-Gunnar gillade att spela fotboll och att han spelade med Djurgårdens Oldboyslag under senare år.

Arnes uppväxt präglades mycket av att han var fotbolls och handbollsspelare. Arne gjorde A-lagsdebut när han var 16 år och i debuten spelade de i Hermansby utanför Kungälv och det blev 1-1 och Arne gjorde målet för sitt lag. Laget Arne spelade med hette IFO men det laget finns inte kvar idag.

Laget var ifrån västra Göteborg och där spelade Arne både fotboll och handboll. Efter det sökte sig Arne till en klubb som hette Sandarna BK som låg i division 4 och de tog emot Arne med öppna armar och Arne gick rakt in i A-laget. Sven Sjöblom var tränare för Sandarna och som var allsvensk fotbollsspelare för IFK Göteborg och Västerås och även landslagsspelare i handboll. Sven tog hand om Arne och såg till att han snabbt kom in i laget.

Möter Gunnar Gren

Gunnar Gren hade också en fotbollsskola på Heden i Exercishuset lustigt nog berättar Arne. På sportloven brukade Arne vara med där och Gunnar tog sig an Arne lite speciellt. I alla övningar tog Gunnar alltid hjälp av honom och bad Arne visa hur man skulle göra. Det blev även en hel del fotbollsmatcher med Gunnar Gren i diverse kändislag.

Arne minns speciellt några matcher från 1967 som Pelle Lundberg ordnade och som kallades ”sommargästmatcher”. Pelle ägde och drev restaurangerna Trädgårn och Yaki-da i Göteborg. Pelle och brodern Lasse var väldigt kända i Fjällbacka med omnejd.

Pelle arrangerade matcherna år efter år och de gick i Smögen, Fjällbacka och Lysekil berättar Arne. 1967 ringde Pelle till Arne och ville att han skulle vara med men berättar samtidigt att det inte blir som vanligt utan det är ett jubileumsår och det blir lite extra.  Det blev verkligen lite extra för det var det var i stort sätt hela det svenska landslaget i fotboll och Arne som spelade mot Smögen, Fjällbacka och Lysekil i 3 matcher.

Arne minns laguppställningen

Arne minns laguppställningen och berättar att Ronney Pettersson stod i mål, Orvar Bergmark spelade högerback, Leif ”Skara” Claesson spelade vänsterback och spelade för IFK Göteborg och som också hade spelat i Frölunda tillsammans med Arne. Kurt Axelsson och Björn Nordqvist spelade centerhalvor, Kenta Olsson på mittfältet, Jens Söderberg högerytter som spelade med Elfsborg. Gunnar Gren spelade högerinner, Agne Simonsson spelade center, Eusébio spelade vänsterinner, Örjan Persson spelade vänsterytter och vid varje andra halvlek byttes Gunnar Gren ut mot Arne Hegerfors.

Tre minnesvärda matcher

Det var tre minnesvärda matcher där Arne spelade med Eusébio som hade vunnit skytteligan i VM året innan 1966. Tillsammans med Pelé var Eusébio världens bästa fotbollsspelare. Han förstår inte hur Pelle Lundberg lyckades att få dit honom men det var en ganska enorm upplevelse berättar Arne. Detta var höjdpunkten på Arnes fotbollskarriär.

Spelade med Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nisse Liedholm

Arne gjorde också en hel del matcher i något som hette Stjärnlaget som bestod av kända idrottsmän. Arne berättar att han en gång spelade i Valdemarsvik med Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nisse Liedholm och det var en engångsföreteelse eftersom Nisse var uppvuxen där i Valdemarsvik och det var något jubileum av något slag.  Arne har spelat med de största namnen i fotbollshistorien från den tiden.

Genombrottet som journalist

Arnes genombrott som journalist var en artikelserie som han hade i handelstidningen och det var det som gjorde att kvällsposten värvade honom till Malmö. Arne hade en artikelserie under namnet ”OLAH” som stod för Olof Arne Hegerfors. Artikelserien hette ”Ola tränar allsvenskt” och det spände över 3 försäsongsmånader och Arne berättar att han hade ett anbud ifrån Gais men valde Frölunda.

Arnes gymnastiklärare hette Dan Ekner som var proffsfotbollsspelare och kallades för ”Globetrotter” för han hade varit proffs i fotboll i England, Frankrike, Tyskland och Holland. Dan spelade även fotboll i IFK Göteborg och Örgryte. När han kom hem från proffsjouren så blev han tränare för Frölunda. Det var därför Arne började i Frölunda.

Dan fick anbud ifrån Gais som spelande tränare och bad Arne att följa med. Efter någon månad kom Dan till Arne och bad om ursäkt och berättade att han hade fått ett bättre bud som spelande tränare i Frölunda men du får gärna gå till Gais om du vill. Arne följde Dan till Frölunda och det visade sig att det kanske inte var ett riktigt rätt beslut. Gais vann serien och Frölunda åkte ur och Dan fick sparken.

Det var väl här Arnes möjlighet till allsvenskan försvann i och med det att han inte gick till Gais! Artikelserien som Arne hade som hette ”Ola tränar allsvenskt” där tränade Arne en månad med ÖIS, en månad med Gais och en månad med IFK Göteborg och skrev om det i tidningen två gånger i veckan. Den artikelserien blev väldigt uppmärksammad och Arne fick anbud ifrån Gais och Öis men inget ifrån IFK Göteborg.

Hade svårt för skolan

Arne berättar om en historia som gick runt om honom där det berättades att Arne inte var framgångsrik i skolan eftersom han ägnade mycket tid åt handbollen och fotbollen. Gymnastiklärarna räddade Arne från att inte bli flyttad till nästa års klass. Arne var med i stafettlaget i skolan och sprang 60 meter på 7,1 sekunder. Tack vare en stjärna i laget så gick de ända fram till skolungdomens finaler på Stockholmsstadion. Stjärnan hette Leif Librant och blev svensk förbundskapten i friidrott och svensk mästare på 400 meter häck.

Arnes uppväxt bestod av väldigt mycket sport

Arnes uppväxt bestod av väldigt mycket sport och han berättar att hans pappa var lärare och han var inte förtjust över Arnes sportande. Det blev många olika skolor för Arne i Göteborg genom åren. Ibland blev inte Arne uppflyttad till nästa klass men tack vare sin pappa som då hade goda kontakter så hjälpte han honom att komma vidare till nästa klass och då blev det en annan skola.

Idrotten tog väldigt mycket av Arnes tid och han gick en väldigt lång väg till sin studentexamen. Det blev 6 år i folkskolan, 5 år i realskolan p.g.a. att han inte hade betyg att ta sig vidare till gymnasiet. Vid 18 års ålder tog han realexamen och Arnes tidigare klasskamrater tog ungefär samtidigt studenten. Efter det gjorde Arne lumpen på I 17 i Uddevalla.

Efter lumpen började han gymnasiet och när han var 22-23 år så tog han studentexamen. Det var också mycket tack vare gymnastiklärarna att han klarade sig vidare för de sa att Arne måste komma vidare för de behövde honom i fotbolls – och handbollslaget.

Arnes pappa skickade honom till Frankrike

Arne var speciellt dålig i franska och hade en uppgörelse med sin franskalärare att han skulle ta ett C i franska men det visste inte Arnes pappa.  Pappan skickade Arne till Frankrike när han gick i andra och tredje ring i skolan för att bättra på franskan under sommarlovet. Arnes fotbollsintresse var på topp och det första Arne gjorde när han kom ner till franska Rivieran och en liten by som heter Rocquebrune var att ta kontakt med ett lag och började träna med dem.

Pappan i familjen Arne bodde hos jobbade i Monaco och det tog ungefär en halvtimma dit med bil. Det fanns ett division 3-lag i Rocquebrune som Arne började träna med. Han tränade med dem 2-3 gånger i veckan och Arne var rätt bra och gjorde massor av mål på träningarna.

En dag kommer pappan i familjen hem med tidningen som finns där och som heter ”Nice Matin” och berättar för Arne att det står om honom i tidningen. Tidningen hade skickat en man till träningen utan att Arne visste om detta och det stod: De undrade hur det kom sig att en division 3-klubb hade en stjärnspelare från Sverige. De undrade vad som var på gång i klubben.

IMG_0950
Arne Hegerfors på Musselloppet i Lysekil.

De ringer till Arne från ”AC Nice”

Efter någon vecka ringer de från ”AC Nice” en av de stora klubbarna på den tiden i Frankrike. Arne berättar att de gör som i Sverige i Frankrike att när det är högsäsong för att spela fotboll så har de sommaruppehåll för fotbollen. De skulle spela en träningsmatch och Arne blev inbjuden att vara med och spela för Nice mot Monaco.

Arne blir erbjuden ett proffskontrakt

Arne var med i matchen och gjorde 3 mål för och blev erbjuden ett proffskontrakt. På kvällen kom presidenten för klubben framtill Arne och frågade om han ville stanna kvar och spela för dem. Det lustiga i denna historia är att hans pappa hade ojat sig och sagt till Arne att det är hemskt att du inte sköter skolan. Arne hade sagt till pappan att du inte behöver vara orolig för jag kommer att bli proffs och pappan skakade på huvudet åt Arne.

Arne ringde upp pappan ifrån Frankrike och berättade om proffserbjudandet och Arne minns detta väldig väl för pappan var väldigt lugn men sa; ”att det är gott och väl men du har ett år kvar till studentexamen”. Pappan föreslog för Arne att han skulle komma hem och ta studenten först och sen kunde han bli proffs i fotboll. Arne talade om vad pappan hade sagt för presidenten i klubben och Arne tror att han blev nog ganska glad över beslutet för han hade bara sett Arne i en enda match. De höll kontakten och vägen till ett proffskontrakt låg öppen tills att Arne hade läst klart.

Arne blev A-lags spelare i Frölunda

Det kom också ut i de svenska tidningarna att Arne hade fått ett proffsanbud och de i Frölunda blev nog lite chockade av det berättar Arne. Arne hade vunnit skytteligan i B-laget det första året i Frölunda. Andra året i Frölunda så satsade de på honom och han spelade alla träningsmatcher med Frölundas A-lag och i den sista träningsmatchen innan serien skulle börja spelade på en grusplan som Arne hade spelat mycket fotboll på. Karl Johans Torg hette planen och I den matchen bröt Arne fotleden och hamnade på Sahlgrenska sjukhuset.

Där avslutades Arnes fotbollskarriär. Efter det blev det lite matcher efter tillfrisknandet med Sandarna, TV-lag och kändislag. I Göteborg finns det en försäsongsturnering som heter GP-Cupen. Arne spelade med Sandarna som gick till final i cupen och spelade just mot Arnes gamla lag Frölunda. Arne mötte sina gamla lagkamrater i den finalen och Sandarna vann med 1-0.

Han lade ner sina elittankar efter skadan och siktet mot allsvenskan tog slut i och med att han bröt fotleden. Hans största matcher blev de i Smögen, Fjällbacka och Lysekil berättar han. Att få spela med ett landslag och få hoppa in där som Arne Hegerfors är stort tillägger han.

1969 flyttar han till Stockholm

27 år gammal flyttar han till Stockholm och börjar jobba på Tv-sporten. Det blev många år på SVT med VM och OS-sändningar. Han har otroligt många minnen från åren med Tv-sporten och det går inta att minnas allt han gjort berättar han. Han kom in på jobbet i rätt ögonblick där en del reportrar slutade och det fanns utrymme för en ny reporter att ta sig fram.

Lars-Gunnar Björklund gick till Tipstjänst och Arne tog över det som Lars-Gunnar gjorde. Han gjorde cykel, brottning, boxning, basket, handboll, bordtennis och tennis, ja allt man kan tänka sig inom idrottens värld. Han var ofta programledare för de stora sporteventen. Arne fortsätter med handbollen när han flyttar till Stockholm för landslagsmålvakten i handboll Frank Ström som var en av Arnes bästa vänner hade också flyttat till Stockholm. Frank spelade både fotboll och handboll i Frölunda men flyttade till Stockholm och började spela för Hellas och läste samtidigt på GIH i Stockholm.

Arne och Frank umgicks väldigt flitigt och Frank tyckte att Arne kunde träna med Hellas. Arne tränade med A-laget och spelade med Hellas B-lag och samtidigt det året så vann A-laget SM-guld berättar Arne. Hellas var ett fantastiskt lag som gick på talang. Det var kanske det laget som tränade minst i hela serien. Det var väldigt lekfulla träningar. Arne kommer ihåg att Alvik tränade efter dem i Eriksdalshallen och han minns att de skrattade åt deras träning.

Lars-Gunnar Björklund döpte om Arne till Alexander Lukas

Lars-Gunnar Björklund myntade två uttryck som handlade om Arne. Dels myntade han ”Hegerforsare” som innebar att man drog en oerhört dålig vits. Ju sämre desto bättre och det var en ”Hegerforsare” enligt Lars-Gunnar.

Det yttrycket levde ganska starkt ett tag berättar Arne och skrattar. Han hade en egen ruta i Expressen varje dag i månad som hette” Arnes Hegerforsare” där han drog en vits. Arne förde en väldig tur med sig märkte Lars-Gunnar och döpte om Arne till ”Alexander Lukas”. Tipsextra gick på den tiden från Göteborg och de använde sig oftast av egna reportrar. Leif Larsson, Lars-Gunnar, Oldsberg och Fredrik Belfrage gjorde merparten av matcherna men de som jobbade på Tv-sporten och som var fotbollsreportrar fick göra något inhopp någon gång.

Arne hade gjort sin match några veckor tidigare och det ringde i telefonen och de frågade om Arne kunde åka till England på lördag och göra ”Tipsextra”. Hur kommer det sig frågade Arne; ”jo vi har haft tre 0-0 matcher i rad och nu måste vi ha mål”. Arne åkte och minns att matchen slutade 5-3. De skakade på huvudet och sa att det är fullständigt otroligt.

Gjorde bollsporterna i OS i Montreal

I OS i Montreal gjorde Arne bollsporterna. Arne minns att han hade gjort ett kollage på förmiddagen och promenerade förbi sportchefens rum och var klar för dagen och skulle åka upp till hotellet och titta på friidrotten på TV. Sportchefen Åke Ivarsson såg Arne och frågade vad han skulle göra. Åke sa till Arne att har du inget att göra så kan du be en av våra chaufförer köra dig ut till cykelbanan för där sitter Ingvar Ernblad och han har inte gjort så mycket för det blir inte mycket sändningar därifrån.

De skulle komma in i sändning någon gång i timmen och Arne hade gjort mycket cykel. Arne satte sig i en bil och åkte dit och Ingvar blev överlycklig att Arne kom. Ingvar skötte protokoll och Arne refererade och de blir inte så mycket sändning så det är okey tyckte Arne.

Det blev väldigt mycket sändning från cykeltävlingen. 

Det blev väldigt mycket sändning från cykel för det visade sig att Bernt Johansson gick upp i täten och vann. Lars-Gunnar Björklund hörde av sig till Arne och sa att det är otroligt och man kan sätta Alexander Lukas på vad som helst. Arne skulle inte ens göra cykel och så blir det OS-guld.

Inför VM i Prag 1990 fick Arne rycka in som reporter

Det var samma i VM-handbollen som var en av Arnes stora sporter. VM i Prag 1990 fick Arne rycka in för reportern som skulle göra handbollen kunde inte åka för han väntade sitt första barn. Eftersom handbollen ligger Arne varmt om hjärtat så tackade han ja. Sverige tog VM-guld i Prag och Lars-Gunnar hörde igen av sig till Arne och berättade att här har handbollen i Sverige gått dåligt i många år och så åker Hegerfors över och så blir de världsmästare. Han berättar också om OS i Lillehammer 1994 och då var han på plats när Sverige tog guld med hockeylaget.

Arne håller med Lars-Gunnar om att han var en Alexander Lukas

Arne berättar att han hamnade ofta på rätt ställe i rätt ögonblick utan att egentligen rå för det. Han berättar att det gick så långt att när de gjorde VM i fotboll i USA så kommer han som ledde Tv-teamet på plats Kjell Andersson till Arne efter att de varit i USA någon vecka och sa; ”du har gjort de senaste årens VM-finaler och det är klart att det skall vara du som gör den nu också egentligen, men skulle du kunna tänka dig att avstå finalen för det är Bosse Hanssons sista VM-turnering”.

På det sättet som Kjell lade fram detta till Arne så var det ingen tvekan att Bosse skulle få göra finalen och Arne tog över matchen om tredjepriset. Matchen om tredjepriset blev Sveriges galaföreställning när de tog brons i USA och Arne refererade bronsmatchen.

Arne skrev Ralf Edströms memoarer ihop med Ralf

En annan gång berättar Arne om att de ringde i telefonen och till det här hör att Ralf Edström var en av Arnes bästa vänner då han lärde känna Ralf efter alla intervjuer han gjort med honom. Ralf och Arne skrev en bok ihop som hette ”En gör så gött en kan” och det var Ralfs memoarer när han var 25 år. Ralf spelade i PSV i Holland och Arne åkte över med jämna mellanrum och bodde då hemma hos Ralf i Holland.

Nu åter till telefonsamtalet som kom en fredagskväll i Stockholm och det var PSV Eindhovens klubbdirektör Ben Van Gelder som Arne hade träffat när han var över i Holland. Ben van Gelder ställer frågan direkt till Arne; ”du kommer väl imorgon?” ;”Nej”, svarar Arne vi har inte planerat att ha med något förutom nyhetsbilder från matchen” berättar han för PSV:s klubbdirektör. ;”Du måste komma för vi möter Ajax i seriefinal”, Arne hade inte reflekterat på samtalet utan undrar varför han måste komma. ;”Jo men det vet du väl att varje gång du varit här har vi vunnit och Ralf har lagt mål”, jag bjuder på resan om du kommer”. Arne kunde inte komma för han hade andra uppdrag för Tv-sporten, men så långt hade det gått för Alexander Lukas syndromet berättar Arne och skrattar.

Arne gjorde båda UEFA-finalerna när IFK Göteborg vann

Arne berättar om när IFK Göteborg gick fram i UEFA-cupen, då var det Arne och Bosse Hansson som delade på kommentatorsuppdragen och då ringde IFK Göteborg fick Arne höra av en sekreterare på Tv-sporten senare. De frågade vem som skulle göra matchen, de är Bosse Hansson svarade sekreteraren; ”nej nej nej ni måste skicka Arne Hegerfors för den här matchen måste vi vinna”. Arne berättar att han gjorde båda UEFA-finalerna när IFK Göteborg vann.

Spelade fotboll med Frölundas hockeykillar

De bästa ishockeyspelarna i Frölunda var också väldigt bra i fotboll och kunde kombinera båda sporterna. Arne spelade fotboll med Sura-Pelle, Lasse Lundvall, Ulf Sterner och en kille som Arne tror hette Gösta Ekman. Sura-Pelle blev också allsvensk fotbollsspelare med IFK Göteborg. På hockeylagets försäsongsträning hade hockeylaget ett eget fotbollslag som åkte ut och spelade och där var Arne med. Arne var enda ungkarlen i A-lagets fotbollstrupp så Arne fick åka med när hockeylaget var ute och spelade fotboll.

Ulf Sterner åkte Arne med och Ulf berättar Arne körde bil rätt snabbt. Arne fick åka med honom för det var ingen annan som vågade det. Det har varit många fantastiskt roliga händelser genom alla år berättar Arne. Frölunda är favoritlaget i hockey och IFK Göteborg i fotboll berättar han vidare.

Arne berättar om Bebben Johansson som var Arnes största fotbollsidol och drömmen var att bli lika bra som honom. Idag har Bebben och Arne väldigt bra kontakt och pratar via telefon några gånger i månaden. Arne hälsar på Bebben när han är i Göteborg och tvärtom berättar Arne. De är inte så friska idag, Bebben har blivit helt blind berättar Arne och Arne som efter en hjärtinfarkt och stroke fått problem med synen bl.a.

Gick från SVT till Canal Plus

Arne slutade på Sveriges Television och började på Canal Plus. Sveriges Television tappade mer och mer av rättigheterna till andra kanaler och Arne fick ett erbjudande från Canal Plus. Det blev några år på Canal Plus och Arne berättar att de sa till honom att kommer du över till oss så köper vi premier League också. När Arne slutade på Canal Plus så frågade de Arne vilken match som han ville kommentera som den sista matchen.

Han valde IFK Göteborg-Gais som sin sista match dels för att han är Göteborgare och han tror att det är den första allsvenska match han såg någon gång på femtiotalet. Det kändes som ett bra avslut och det blev kolossalt uppmärksammat med hans avslutning.

Under hela dagen var det massor av journalister som följde Arne och efter matchen när han gick upp till Lasse Granqvist, sa Lasse att han trodde det var kungen som kom för det var så många journalister och säkerhetsvakter efter Arne. Arne blev även uppmärksammad under ishockey-VM i Helsingfors där Peter Jihde gjorde en halvtimmes intervju med Arne. Han berättar att det var en oerhörd uppmärksamhet och Arne blev väldigt smickrad och är fortfarande tagen av det när vi pratar om det.

Vad gör Arne idag

Jag frågar vad han gör idag och Arne berättar att han gör en del webb-TV för Aftonbladet, Expressen och TV 4 bl. a. Jag frågar Arne hur han mår idag och han berättar att han inte är frisk och han ser illa och äter en hel del tabletter varje dag för att det skall fungera.

Han tar en timmes promenad varje dag och det är oerhört viktigt för Arne att göra det.  Han vågar inte gå där det är trafik och mycket folk för han har svårt att upptäcka saker som kommer från vänster i tid.

Fick ”Stora Journalistpriset” 1992

Arne har blivit hyllad flera gånger och 1992 fick han ”Stora Journalistpriset” och det är han väldigt stolt över. 2008 fick han ”Kristallens Hederspris ”och detta är de två största utmärkelserna han fått. Han har också fått TV-pris från olika tidningar som han har stående på hyllan i vardagsrummet. Det har gått oförskämt bra och har haft turen att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Han kunde inte haft det bättre.

Jag frågar Arne om det var någon skillnad att jobba på SVT eller Canal Plus och han säger att det var ingen skillnad och han trivdes lika bra på båda ställena. En liten skillnad som var kul var att Arne fick göra både sport och nöje i SVT och det blev både ”Kryzz” och ”Det kommer mera”. Det blev mindre tittare med att han gick till Canal Plus. Han gick från några miljoner tittare till några hundra tusen och Arnes äldre bror Sture sa till honom att; ”Nu slutar du att vara en man i publikens ögon och försvinner från rampljuset”.

Arne brydde sig inte om det utan var intresserad i första hand att göra de stora idrotterna. Han kunde stannat på SVT men ville göra premier League, allsvenskan och elitserien i hockey. Det blev mindre publik men det lustiga var berättar Arne att han blev kvar i publikens medvetande på någon sätt.

Markoolio frågar om Arne vill medverka i hans låt

År 2000 frågar Markoolio Arne om han vill medverka i låten ”Mera mål” som blev det årets mest sålda skiva och detta var kul berättar Arne och han har en guldskiva hängande hemma på väggen. Helt plötsligt visste alla tjejer och grabbar om vem Arne var och frågade Arne om Markoolio när de träffade Arne.

Det var Markoolio som ringde Arne och Arne visste väl inte så mycket om honom utan frågade två av sina barn, dottern Anna och sonen Björn som då gick på Adolf Fredriks musikskola om detta och de tyckte absolut att Arne skulle medverka med Markoolio. Det blev succé. Arne har tre barn. Ett från första äktenskapet och hon heter Susanna och sedan från det pågående äktenskapet är det Anna och Björn och ett barnbarn som heter Molly.

Minnen från Lysekil

Arne har väldigt goda minnen från Lysekil, dels när han var här med Ulf Elfving och Tommy Engstrand på semester i tidig ungdom. Det är svårt att tänka sig något vackrare än Lysekil, Smögen och Fjällbacka.

Lysekil är den större staden med de större möjligheterna. Arne förstår att hans gamla barndomskamrat Kent Olsson bosatte sig i Lysekil. Arne berättar att de är klasskamrater från Majornas läroverk i Göteborg och de åren Arne varit speaker för Musselloppet har Arne varit och hälsat på hemma hos Kent.  Arne tycker det är fantastiskt kul att få komma till Lysekil och få uppleva gamla minnen och finare sommarstad än Lysekil finns inte.

På väg till Lysekil passar Arne och frun Kerstin att hälsa på lite vänner. Arne berättar att det blir ett stop i Göteborg och där hälsar han på barndomsvännen Gösta Sjöberg och hans familj. Räkor är något Arne gillar och han minns från förra sommaren att de tog en liten promenad på kajen och köpte färska räkor. Den 2 augusti är Arne tillbaka i Lysekil och då lär ni höra en levande legends röst på Kungstorget.

Stort tack Arne för att du tog dig tid och för ett mycket trevligt samtal. Vi syns i sommar.

IMG_0965
Arne Hegerfors och Musselloppet skapare Ahlbin Gustafsson.