Ett nytt turistmål skapas i Lysekils kommun. Den gamla Knottfabriken i Lahälla från 1920-talet i Brastad får nytt liv

Den gamla Knottfabriken i Lahälla från 1920-talet i Brastad får nytt liv.

Idag får ni följa med till stenbrottet i Lahälla som i folkmun kallades för Sodom. Redan på 1880-talet började man bryta sten i Lahälla. 1920 blev Knottfabriken klar i anslutning till stenbrottet.

CI2A3102.jpg

Under många år har Knottfabriken och stenbrottet stått och förfallit. Knottfabriken och stenbrottet kunde varit ett minne blott om det inte var för Cheyenne och Fredrik Röckner.

CI2A2992.jpg

Jag fick en rundvandring med fr. vänster: Cheyenne Röckner, Steve Larsson och  Marianne Gillberg Wallner i föreningen Lahälla Knottfabrik. Även hunden Benji var med.

Köpte marken där den gamla Knottfabriken står.

2010 köpte Fredrik och Cheyenne marken vid stenbrottet i Lahälla. Tanken var att de skulle sälja stenen som finns på området, och tanken fanns också på att riva Knottfabriken.

Efter lite forskning om fabriken så visade det sig att en del av den stod på en samfällighet som ägdes av olika personer med mera. Cheyenne och Fredrik köpte ut de andra som ägde delar av marken. Nu har de stora planer för att skapa ett turistmål i Lahälla.

CI2A3179.jpg

1920 blev Knottfabriken klar.

I slutet av 1800-talet började man hugga sten ute på bergsplatåerna. I början på 1900-talet fick man idén om att bygga en Knottfabrik. 1920 blev Knottfabriken klar. I fabriken skulle man ha fallhammare. Förtjänsten skulle bli högre, och det skulle gå snabbare och det var bara fördelar trodde man. I fabriken stod det 6 fallhammare. De gick på högtrycksluft efter vad Cheyenne hört.

CI2A3188.jpg
CI2A2996.jpg

Fraktade sten till Argentina från knottfabriken i Lahälla.

En del av stenarna från knottfabriken fraktades med fartyg till Argentina. Under fraktens gång gungade det en del och lasten rörde sig. Detta gjorde att många av stenarna gick sönder. När de kom fram så refuserades de stenarna i hamnen. De var mer runda en fyrkantiga berättar Cheyenne vidare.

Man fick dumpa stenarna utanför hamnen i Argentina. Sedan bar det hem igen till Lysekil och då lastade man en ny last och åkte tillbaka till Argentina. Ibland gick det bra och ibland gick det inte så bra.

Kvinnor och barn hjälpte till i stenbrottet. Man kan se märken efter spetten på bergen som de slog på där barnen fick hjälpa till att hålla i dessa.

CI2A3021.jpg

Knottfabriken i Lahälla var en flopp.

Problemet med stenen gjorde att det började att läcka pengar och till slut insåg man att Knottfabriken var en flopp och ett fiasko tillägger Cheyenne.

Man slutade delvis på grund av transporterna, och även på grund av deras berg Sodom. Ju längre man kom in i berget, desto sämre blev materialet. I mitten på 1950-talet lade man ner produktionen på knottfabriken i Lahälla.

Gjorde en ljusinstallation vid knottfabriken.

Cheyenne kontaktade Rio Kulturkooperativ 2012 och ansökte om pengar från Lider och Västra Götalandsregionen och fick pengar till att göra en ljusinstallation på plats vid Knottfabriken. Redan en vecka innan visningen med ljusinstallationen fanns folk från konstfack och Chalmers med mera på plats och satte upp ljus och såg till att allt skulle fungera.

Samma dag som ljusinstallationen skulle visas var Cheyenne och handlade kaffe för 50 personer. Det var så många som hon trodde skulle komma och titta på detta. Cheyenne skrattar och berättar; ”Det var folk och bilar överallt, jag skulle tippa på att det kom 500 personer och ville titta på detta ljusspel vid Knottfabriken”.

Rädda knottfabriken.

Efter detta tänkte Cheyenne, att detta var helt galet. Tänk att så mycket folk kom för att titta på detta. Hon började att läsa mer om den information som fanns om Knottfabriken och började att söka olika bidrag för att rädda det som fanns kvar av fabriken. Men bidragen uteblev. Men efter några år så vände det.

CI2A3162.jpg
CI2A3146.jpg

Fick 350 000 kronor från Länsstyrelsen.

Förra året fick de pengar från Länsstyrelsen för att kunna lägga om taket på fabriken. De har även fått bidrag från Thordénstiftelsen och Lysekils kommun.

CI2A3006.jpg

Startade föreningen Lahälla Knottfabrik.

4 juli 2018 startade de föreningen Lahälla Knottfabrik. Målen är att bygga upp Knottfabriken, smedjan och utveckla stenbrottet. För er som vill bli medlemmar i föreningen så Swishar ni 100: – till 123 626 8759.

CI2A3064.jpg
CI2A3087.jpg
CI2A3099.jpg

Ett litet Dalhalla i Lahälla.

Med stenbrottet har de en idé. De har en arkitekt som ritat en scen i området. De har haft en operasångerska som varit och testat akustiken på plats. Kommentaren från henne var; ”Helt magiskt”. De har även gjort ett studiebesök på Dalhalla och de kommer att skapa ett litet Dalhalla i Lysekil. Men detta ligger i framtiden. För att kunna skapa detta behövs bidrag och tillstånd tillägger Cheyenne.

CI2A3025.jpg
2018_07_06_09_59_52_4_Lahälla_Knottfabrik_Rockab_Foton.png
CI2A3040.jpg

Smedjan.

1985 brann smedjan ner som låg intill knottfabriken. Det stod en stor lokal med en stor matsal i. Tanken är också att få byggt upp den igen och kunna skapa ett museum i den lokalen. Det finns även planer på att få till någon konferenslokal med matsal med mera som man skall kunna hyra ut i framtiden.

Kylbrunn.

Vid sidan om där smedjan låg finns det en kylbrunn. Cheyenne berättar att det bor några skygga koikarpar i den. Kylbrunnen var till smedjan och det var det viktigaste för stenhuggarna.

CI2A3119.jpg
CI2A3127.jpg

Det fanns många olika verksamheter för i tiden i Lahälla.

Marianne och Cheyenne berättar om affärer, skomakare, bageri, specerier och sömmerskor med mera. Marianne bor där bageriet fanns och Cheyenne och Fredrik bor i den gamla stenförvaltar bostaden. Det fanns allt i Lahälla på den tiden.

 Hedra bygden och alla stenhuggare.

Nästa år är det 100 år sedan Knottfabriken var klar. Det kommer att firas med pompa och ståt. Det kommer även att bli en vecka där man hedra bygden och alla stenhuggare som var verksamma.

Marianne Gillberg Wallner som är allt i allo i föreningen berättar att nästa år skall man göra en stenhuggarvecka, och eventuellt sammanfaller den med 100-årsjubileumet av att fabriken var klar.

Marianne säger:

– Det inte var nådigt som de hade de här i Sodom. Det är en stor berättelse om hela verksamheten och hur människorna levde. Vi möter 2000-talet när vi blickar tvärsöver Brofjorden, där det för fanns Brofjordens konservfabrik. Genom hembygdsförbundet kommer de att tillverka en YouTube film, där man via en QR-kod skall kunna följa hela historieskrivningen.

På stenhuggarveckan är det tänkt att det skall bli underhållning. Det kommer att finnas guider som gör en guidad tur två gånger om dagen. Det kommer även att bli aktiviteter för barn och ungdom.

Sveriges Hembygdsförbund.

Marianne berättar även att Knottfabriken i Lahälla kommer att hamna under Sveriges Hembygdsförbund. Det är en paraplyorganisation som har alla hembygdsföreningar under sig. Knottfabriken kommer att hamna under kategorin arbetslivsmuseum. Tillsammans med bland annat hällristningar och annat så blir Knottfabriken en stark bärande turistattraktion i Lysekils kommun.

CI2A2994.jpg

Renoveringen av Knottfabriken fortsätter.

Inom kort så kommer vägen upp till Knottfabriken att iordningsställas. Man kommer söka bidrag till att ordna väggar och man kommer att sätta in nya fönster i fabriken.

 Filmvisning på Folkans Bio i Lysekil filmvisningen den 26/10 kl. 14:00.

Den 26/10 kl. 14:00 är det filmvisning på Folkets Hus i Lysekil. Då visas Saltstänk och Västkustsol av Erling Zackrisson. Där kommer bland annat knottfabriken i Brastad att visas.

Filmskaparen Jan G Andersson kommer att hålla ett anförande innan filmen där han berättar om Erling Zackrisson som filmat materialet och hur filmen kommit till. Biljetterna kostar 140 kronor och överskottet går till föreningen Lahälla Knottfabrik.

Följ gärna Lahälla Knottfabriken på Facebook:  https://www.facebook.com/lahallaknottfabrik/

Stöd gärna Lahälla Knottfabrik genom att bli medlem i föreningen genom att Swisha 100: – till 123 626 8759.

Tack Cheyenne, Marianne och Steve för att jag fick följa vara med er en stund på Knottfabriken i Lahälla. Detta kommer bli mycket intressant att följa.

Idag får ni följa med långt in i Hälsingeskogarna till något som heter Fluren och som är en idyll i skogen

Fluren på Skogen.

Ibland får man vara med om saker som man inte trodde att det fanns. Förra året var jag i Järvsö och då tog kompisen med mig på en tur långt in i Bollnässkogarna och helst plötsligt kom vi till en idyll i skogen som jag aldrig tidigare upplevt. I denna skog låg det ett litet samhälle med olika byggnader.

CI2A4464.jpg

Väl där i Fluren på skogen så passade jag på att ta lite foton. Min dröm var efter det att få komma tillbaka till detta fantastiska ställe och få gå en rundvandring i byn.

Jag tog kontakt med Katarina Wådell som tillsammans med bl.a. sin man Tor Wådell har byggt upp denna fantastiska by och som samtidigt tagit hand om och för historien om Fluren vidare.
I augusti när jag var och hälsade på vänner i Järvsö så hade jag bestämt träff med Katarina Wådell för ett besök hos dem. Fluren ligger några mil in i skogen och man kan tyckas att man kör och kör på dessa grusvägar, men till slut så kommer man fram.

Det regnade när jag steg ur bilen vid Fluren. Men regnet gjorde inte så mycket förutom att kameran blev lite blöt och att det kom lite regn på linsen. Jag var äntligen här igen och skulle få se detta jag väntat ett helt år på att få se igen och då även få gå in i byggnaderna.

Jag promenerar upp till ett av husen och knackar på och Tor Wådell öppnar och hälsar mig välkommen. Han ber mig komma in och ropar på sin fru Katarina som kommer och tar hand om mig.

Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök.

Vi sätter oss vid ett bord och Katarina berättar att de har visningar av Fluren där de några gånger varje sommar tar emot några busslaster som vill komma och se på Fluren.

De har även något som heter ”Skogens Dag” på Fluren där de då öppnar upp för allmänheten som får komma och titta. 2010 instiftade de även Flurens Kulturpris.
Katarina berättar vidare att Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök. Men de kan under begränsad omfattning, mot förbeställning, ta emot grupper under sommaren.

De arrangerar även tvådagars kultur-och upplevelseresor till Hälsingland och Fluren med middag med musikunderhållning i Flurgaraget och övernattning på Harsagården.
Framtidsplanerna för Fluren är bl.a. att bygga en skola. Efter en stunds trevligt samtal så ger vi oss ut i regnet och Katarina visar mig runt på Fluren.

Historik om Fluren.

Lite historik om Fluren: Från en start år 1647 som ett enkelt gästgiveri utvecklades Fluren till en liten by med bostadshus, såg, kvarn, trösklada, skola och handelsbod. Vid slutet av 1800-talet fanns där ett 80-tal invånare. Sedan 1860 fanns det en skola med en lärarinna och 5-15 elever. Fluren blev en industriort 1920. Då byggdes en riktig ångsåg vid tjärnen. Den kom att vara i drift under 25 år – dock inte varje år, för sågen kördes bara när man kunde få avsättning för trävarorna.

De somrar då sågen var i drift, kunde den ha ett 30-tal anställda. Sedan Simeåsågen brunnit 1936 var Flursågen Underviks sockens största industri. Och det var många som arbetade i skogen med huggning och körning. 1927 kom bilväg till Fluren. Det var byns storhetstid.

Sen lades skolan ner 1939. Sågen stängde 1945. Byn avfolkades. Hästtransporter och bilar åkte byn förbi. Många hus blev fritidshus – vilade på vintern och levde upp på sommaren. Andra hus blev öde och förföll. Åkrarna och täkterna växte igen. Men på 1990-talet vände det igen. Befintliga hus började renoveras. Nya hus byggdes.

Gamla miljöer återuppstod. I dag bevarar vi historiken och traditionerna. Täkterna slås. Tjärnen hålls öppen. Byn är åter bebodd. Invånarantalet ökar. Fluren har nu fyra bofasta invånare. Och på sommaren syns folk i alla stugor.

Källa: http://www.fluren.se/b-historik.html

Smedjan.

Vi går först till smedjan. Här berättar Katarina bl.a. att på Skogens Dag så har de en kille som står i smedjan och jobbar. 2009 invigdes Smedjan.

CI2A4471.jpg
Smedjan.
ci2a1075
ci2a1078

Bagarstugan.

Nedanför smedjan ligger bagarstugan, vävstugan och kvarnen. 2002 byggdes bagarstugan med en bakugn. Den är ritat efter äldre förlagor.

ci2a1130
Bagarstugan ligger till vänster.
ci2a1079
ci2a1080

Vävstugan.

Katarina visar mig in i vävstugan som var klar 2003. Denna byggnad kallas för Härbre eller stolpbod. Det finns två vävstolar varav en är tillverkad av Tallåsens Vävstolsfabrik.
Foto vävstugan.

CI2A1094.jpg
Vävstugan.
ci2a1083
ci2a1085
ci2a1086
På andra våningen står vävstolarna.

Kvarnen.

Vi går vidare till kvarnen som vars ursprung är från Rosseån. Den är från slutet av 1800-talet och förvärvades år 1999. Den flyttades till Fluren där den renoverades och monterades upp. Den har ett helt fungerande maskineri och 2001 invigdes den. I kvarnen kan man se namn som besökare har skrivit på väggarna.

Inne i kvarnen.

Flurgaraget.

Nu går vi vidare och går ner till Flurgaraget med handelsboden, vattenfabriken och skomakeriet på Fluren. Katarina berättar att på 30-talet hade man en butik här på Fluren. Boddisken kommer från Hedins gamla affär här på Fluren. Byggnaden uppfördes 2005.

CI2A4488.jpg
ci2a1156
CI2A1158.jpg
CI2A1159.jpg

Inne i butiken har de saker från Järvsö Vattenfabrik där de tillverkade läskedrycker. I varje socken skulle det finnas en vattenfabrik som tillverkade läsk. På Fluren har de hela linjen som fanns i Järvsö. Från det att de rengjorde flaskorna tills de fyller på essenser på flaskorna och tills de satte på korkarna.

ci2a1168
ci2a1165
ci2a1166
ci2a1167
CI2A1170.jpg
ci2a1174

Nu kommer vi in i Flurgaraget och där står ett antal äldre ekipage av bilar. Bilarna har de köpt in och alla går att köra. Det finns även några olika motorcyklar. Under tiden vi går runt så berättar Katarina historik om det mesta som finns på Fluren. Katarina har besökt folk och bett dem ta fram gamla foton från området som finns bevarade och de har de hjälpt till med. Det finns massor av historik som folk bidraget med.

ci2a1176
T-Ford Touring från 1926
ci2a1180
Packard Six Touring Sedan 1938.
ci2a1182
T-Ford 1925 med flak och försäljningsbox.
CI2A1185.jpg

Shellmacken.

Bredvid Flurgaraget står det en mack som tidigare haft en plats vid gamla riks-13 vid Furuvik och som kom till Fluren 2005.

CI2A4490.jpg

Kolarkojan.

Vi går ut igen och passerar Kolarkojan som revs på 60-talet men som byggdes upp igen 2003.

CI2A4478.jpg
CI2A1199.jpg

Verkstad med Järnhandel och Biograf.

ci2a4481
ci2a1234

Katarina visar mig in i en stor byggnad där det finns både en Järn & Diversehandel och där står mer bilar och ovanpå ligger det en biograf. Det första jag möts av är en äldre modell av dåvarande Televerkets bilar. Katarina berättar att Tekniska museet i Stockholm valde att sälja ut lite saker.

ci2a1215
ci2a1218

Den är helrenoverad både av Volvo- och Televerket. Den gick ut på anbud och den hamnade här på Fluren. Katarina berättar att de var nog inte högst i budgivningen men de hade den bästa idén hur den skulle visas upp. Bilen är från 1966 och har varit placerad i Borlänge och rullat i Dalarna.

ci2a1219

Bredvid Televerkets bil står det en Volvo PV 444 från 1947.

CI2A1207.jpg

Bredvid PV 444 står en Buick Super Eight från samma år som Volvo PV 444.

CI2A1210.jpg
CI2A1211.jpg

Egen biograf.

Nu går vi en trappa upp. På Fluren finns en bio med 700 stycken pilsnerfilmer. Tors kusin var fascinerad av det och samlade på dessa. De har 700 stycken och totalt gjordes det 900 stycken berättar Katarina. Biografstolarna är från Kilafors. På Skogens Dag är det biografvisning och det händer ibland att Katarina och de andra kanske tar en biostund när lusten faller på.

CI2A1221.jpg
ci2a1225
ci2a1224

Gulfmack.

Gulfmacken med servicehall och smörjgrop invigdes på Skogens Dag 2012. Inne i Gulfmacken står en Volvo PV 144 från 1971. Bilen ägdes från början av Katarinas far och har sedan gått vidare inom släkten. 2013 genomgick den en totalrenovering berättar Katarina.

CI2A4482.jpg
ci2a1236
ci2a1239

Linskäkten.

2014 kom den sista byggnaden till Fluren. Den innehåller bl.a. en linskäkt, kvarn och en spånspänt. Timmerladan är den senaste kulturbyggnaden som flyttades till Fluren. Här finns grannbyns första slåttermaskin, en skördetröska, gamla plogar och en solomotor – spännande saker som användes i jordbruket för 100 år sedan.

ci2a1265
ci2a1259

Vilken fantastisk rundvandring jag fick på Fluren. Det är inte lätt att smälta alla intryck man får av att se detta och höra allt historiskt som Katarina berättade under visningen. Stort tack till Katarina och Tor Wådell för att jag fick komma och besöka er. Ni som vill läsa mer om Fluren kan göra det på deras hemsida som det ligger en länk till här under.

Fluren.se