Idag får ni möta Patrik Eld från Lysekil som har som hobby att fotografera. Patrik Eld född 1971 i Lysekil. Flyttade ifrån Lysekil till Huskvarna 1985 när han gick i åttondeklass. Patrik trivdes inte i här och Patriks pappa hade fått jobb i Jönköping. Han började skolan i Huskvarna i mitten på åttondeklass. Han berättar att han fick vänner för livet i Huskvarna. De är de som står han närmast idag. Sedan blev det gymnasiet där han läste ekonomisklinje. 1990 flyttade han tillbaka till Lysekil. Han hade bestämt sig för att stanna i Jönköping och hade fått jobb där efter gymnasiet. Men så blev det inte. Släkten bodde här och han var här och hälsade på och av en ren slump fick han se en tidning med en annons där de sökte brandmän som sommarvikarie. Det där lät intressant tänkte Patrik. Han sökte och fick jobb på Scanraff som det hette då som brandman. Detta var vid samma tidpunkt som när Scandinavien Star bogserades in i Lysekil. Han flyttade till Lysekil och började jobba ute på Scanraff i Lysekil. Han ville gärna jobba inom räddningstjänsten och det fanns inte den möjligheten i Jönköping så därför valde han att flytta hem. Han blev kvar på Preem i 7 år innan han fick fast jobb där. Han läste till brandman heltid i Stockholm i 16 veckor. År 2000 blev han skickad på utbildning som förman inom brandkåren. 2005 blev han ordinarie förman inom brandkåren. Samtidigt hade han fått barn och kände att nu skall han ta tag i sitt liv. Här fick Patrik beskedet att han hade cancer. 1 juni fick han beskedet. Han blev inlagd på sjukhus och blev behandlad för sin cancer. Hösten 2005 när behandlingen var klar blev han utskriven från sjukhuset. Precis i detta skede hösten 2005 så köpte han en båt och en kamera. Här börjar intresset för att fotografera. Han började leta fotokurser och första kursen han gick på var på Nordens Ark med Tom Svensson känd djur och naturfotograf. Efter det blev det kurs i Tibro med Jan Gustavsson också känd naturfotograf. Där gick Patrik kurs i naturfoto med inriktning på landskap. Väldigt lärorikt säger Patrik. Därefter gick han en kurs i Varberg hos fotograf Kaj Krutfelt i fågelfotografering. Det var fantastiskt roligt. Han kände att han och Kaj kom så bra överens och idag är Patrik och Kaj kompisar och varit ute på lite äventyr som ni kan läsa om längre ner här. Helst tar Patrik bilder på fåglar. Patrik har haft ett stort fågelintresse genom livet. Han har hela tiden bytt upp sig i både kameror och objektiv. Det har blivit som ett pussel säger han att man under tiden försöker skaffa bättre utrustning. Samtidigt tycker Patrik att tiden inte riktigt räcker till all fotografering han vill göra. Han berättar att han ibland åker till Munkedal och fotar strömstaren t.ex. och jag frågar hur han går till väga då. Han packar kameran och ser till att han har tömt minneskorten och packar ner stativ och rätt kläder. Ser till när man kommer fram att man har ljuset i ryggen och att man gärna kommer dit när det är ljust. Att man har rätt förutsättningar helt enkelt. Han sätter sig på sitt liggunderlägg ställer in kameran så han har rätt slutartid m.m. Bygger du upp något skydd t.ex. när du fotar i Munkedal. Antingen har man kamouflagekläder eller så har han ett påsgömsle ”en stor påse i kamouflagefärg som du har två nät inuti, ett för ansiktet och ett ställbart hål för kameran”. Jag frågar Patrik vilken som är den ovanligaste fågel han fotat. Han berättar om en bild han tog på en kungsfiskare. Han hade fått lite tips om att den hade varit synlig i Uddevalla Han åkte iväg på natten och satt 5-6 timmar innan han var tvungen att bryta för att bege sig till jobbet. Det blev ingen kungsfiskare den dagen. Han åkte även dit nästa dag och efter 5-6 timmar var han tvungen att åka hem igen. 3:e dagen i Uddevalla när han kom dit så satt kungsfiskaren på en gren utöver vattnet. Det var bara att försöka göra det bästa av situationen. Han hann sätta upp utrustningen i smyg och fick några bilder på den och sen var den borta. Det blev hyfsade bilder men kanske inte riktigt vad han hade hoppats på.
Jag frågar hur många bilder han tar en dag när han är ute. Över 1000 bilder per gång kan det bli säger han. I februari 2011 åkte han och Kaj Krutfelt till Store Mosse utanför Värnamo där de har en örnutfodring för bl.a. kungsörn. I ett år planerade Patrik och Kaj detta. Man måste vara ute i god tid för att ha chansen att boka detta. Man kommer dit och du måste vara i kojan en halvtimme innan solen går upp och du måste sitta kvar en halvtimme efter solen gått ned. Du får inte visa dig för att fåglarna är jättekänsliga. Året innan hade det varit ett kanonår berättar Patrik p.g.a. att det varit mycket snö. Men detta år hade inte varit så bra. Hur skall detta gå tänkte Patrik. De kom dit kvällen innan och tog in på vandrarhemmet i skogen. De tog reda på hur de skulle ta sig till kojan och hittade platsen tillslut. Tillbaka till vandrarhemmet för att sova några timmar innan de skulle ge sig av igen. De kommer till kojan och det är 12 minusgrader. Det var kallt. 12 timmar visste de att de skulle tillbringa i kojan. från 6 på morgonen till 18.00 på kvällen. De hade precis fått upp kamerorna och de hörde lite skrik och 2 örnar kom men det gick inte att fota för det var för mörkt. Innan de kommit till kojan hade de diskuterat om de inte skulle ta ett rådjur och lägga det på backen och ta en gren och lägger så att örnen landar på grenen innan de landar och äter på rådjuret. Precis så gjorde de innan de gick in i kojan. De la rådjuret och grenen 5 meter framför gömslet. Nu var det bara att vänta. De väntar och de väntar och Patrik börjar bli lite hungrig och säger till Kaj att nu hade det varit gott med något att äta. Tar du fram maten Kaj-Nej det får du göra Patrik säger Kaj. Jo men du tog maten med dig från vandrarhemmet-nej det gjorde du sa Kaj. Det visade sig att de hade glömt maten. De sitter i 12 minusgrader utan mat. Vattenflaska hade Patrik med sig och Kaj hade också det plus något kex men någon mat hade de inte. De fick inte lämna kojan. Det var bara att sitta där och acceptera att vi har ingen mat. De sa att nu skall vi inte bli arga utan nu fotar vi. Det kom inga örnar. Timmarna gick och solen började gå ner. Det här är inte sant tänkte Patrik. Precis då i solnedgången kom det 2 örnar. Nu gick kameran varm och de glömde att de var hungriga och frös. Den ena örnen gav sig av direkt den andra blev kvar. Kaj sa -det verkar som örnen har koll på rådjuret vi la ut. Patrik berättar att örnen flög rätt mot kameran, tyvärr så fick han inga flygbilder av den men den landar 5 meter framför kojan på grenen och börjar äta på rådjuret. Patrik sa för sig själv att blir detta något så kommer jag göra en jättestor canvas av någon av bilderna och sätta på väggen hemma. Under här ser ni bilden Patrik tog i 12 minusgrader och utan mat en hel dag. En otrolig upplevelse säger Patrik.
Bara för några månader sedan åkte han på sitt livs resa till Runde utanför Ålesund i Norge. Kaj var medresenär på denna resan. Patrik berättar att Kaj hade sagt till Patrik att kommer du till Runde så vill du inte åka därifrån, och när du väl åker därifrån så vill du dit igen. Det var magiskt berättar han. Lunnefågeln har alltid Patrik velat fota. Det är ju inget svårt egentligen det är ju bara att åka dit den finns och ta kort säger Patrik. De bokade in sig på ön och gav sig iväg. Det blev en bilresa på 90 mil en resa som tog 18 timmar en väg. Det är det sydligaste fågelberget vi har i Norden berättar han vidare. I fyra år hade han och Kaj pratat om att göra denna resa. Nu var de på väg. Där finns det lunnefågel, havssulor och örnar m.m. Det var nästan 60 km/h de sista 40 milen och det betydde att det tog väldigt lång tid att komma fram till Runde. De kom fram på måndag morgon och här började deras 3 dagar vistelse. Campingen ligger på insidan ön och fåglarna är på utsidan så det blir en ganska lång promenad för att komma fram. Man får gå över berget som är 300 meter högt. De promenerade på kvällarna för då är fåglarna som mest synliga. De satt där och fota och fota och fota säger Patrik. På natten gick de tillbaka till campingen och laddade in alla bilder i sina datorer. På de 3 dagarna tog Patrik cirka 10 000 foto. Kaj tog det dubbla säger Patrik. Patrik säger igen att det var helt magiskt han ville inte åka därifrån. Nu har han bestämt att han skall till Runde igen. Det var lunnefågel i massor. På Patriks hemsida finns en speciell mapp med bilder från Runde där ni kan se fotona Patrik tog. Han har även haft en utställning på Preem med sina foton. Det var väldigt populärt. Patrik har 2 kameror. Den ena är en 1d mark 3 och en 5d mark 2 men vill byta upp sig till en 5d mark 3 säger han. Det skall bli spännande att följa på hans fotoväg i livet. Som avslutning ställde jag 5 frågor till Patrik. Tack Patrik för en trevlig dag och så spännande att få höra din historia genom livet. Ni som vill se Patriks foto kan göra det på länken längre ner.
Fem frågor.
1: Om du inte jobbat inom räddningstjänsten vad tror du hade gjort då?
Kock var jag inne på ett tag men det rann ut i sanden. Fast Räddningstjänstyrket har varit med från barnsben.
2: Vad gör dig glad?
Oj, mycket. Hugo och Marianne givetvis. Sen skrattar jag gärna och mycket åt en del härliga komiker vi har i detta land. Pär Andersson, Johan Rehnborg t.ex. Sen gör mina vänner mig glada också. En naturupplevelse blir jag också glad av.
3: Fritidsintresse förutom fotograferingen?
Sportidiot med hockey och fotboll på menyn. Gärna en ståplats på Ullevi och skrika av sig lite när Blåvitt spelar eller en TV-match med Arsenal. Sen börjar ju mitt kära Björklöven slå ut på nytt. Spännande höst/vinter som står för dörren.
4: Ditt bästa tips till de som vill börja med fotografering.
Använd aldrig helautomatik, bara på fest när du är onykter möjligtvis. Testa vad kameran kan erbjuda med alla dess inställningar. Att pröva kostar inget i den digitala världen vilket är enormt värdefullt. Träna mycket så du vet vad du ska göra när du verkligen vill fota något. Fota på hemmaplan där du kan återgå till samma motiv och göra om det du vill rätta till. Börja fota i RAW-format om du inte redan gör det. Sen går pris och kvalitet hand i hand. Unna dig hellre ett bra objektiv och ett bra kamerahus av klass än fler av billigare sort. Skillnaden är faktiskt rätt stor. Läs fototidningar, fotoböcker och gå med på fotokurser med den inriktning du är intresserad av. Det är lärorikt på många sätt.
5: Beskriv Lysekil med några få ord.
Oerhört vackert! Särskilt vår skärgård i höststorm eller snö. Mycket underskattat.