Idag på bloggen får ni möta Isac Andersson från Lysekil som är 17 år och satsar på att få spela ishockey på heltid.
Frölunda HC J20 är klubben han spelar i idag. Men Lysekils HC är moderklubben och Isac startade med hockeyn i tidig ålder.
Björnligan var starten med Viking i Gullmarsborg här i Lysekil. Sedan stegade det sig uppåt. Det blev U 14 och det var då lite seriespel började. U16 var nästa steg och då spelade Isac även en del med A-laget.
Hur startade ditt intresse för hockeyn?
– Genom pappa Per som spelat en del och genom min kusin Alex. Det har alltid varit mycket ishockey inom familjen.
Vad har du för förebilder inom hockeyn?
– Tomi Kallio när jag var liten. Idag är det Filip Forsberg.
Du har även spelat TV-pucken?
– Ja, jag blev uttagen till TV-pucken och har spelat den två gånger. 2016 och 2017.
Hur gick det och hur var det att spela TV-pucken?
– Det var kul. Första året gick det inte så bra som vi hade hoppats. Men andra året kändes det mycket bättre. Vi gjorde en bra turnering, men räckte inte hela vägen, tyvärr.
Isac gick på Gullmarsskolan fram till åttan. Sedan flyttade han till Göteborg och via Frölunda HC kom han in på en sportskola i Göteborg där han avslutade nionde klass.
Hur kom det sig att du blev lockad till Göteborg?
– Det var en del killar av oss som var födda 00 och en del av dem gick till andra klubbar. Där kände jag att det inte var så många kompisar kvar i laget hemma, och samtidigt kände jag att jag ville utvecklats mer.
Jag fick åka ner och träna med Frölundas U16 killar. Efter ett tag fick jag reda på att jag var välkommen till Frölunda och deras U16-lag. Jag fick plats på skolan så jag kände att jag ville ta den chansen. Samtidigt hade jag tur med boende för jag har släkt i Göteborg. Allt löste sig bra.
Efter nian, hur fortsatte du då?
– Då blev det Katrinelundsgymnasiet i Göteborg som är ett av Sveriges största elitidrottsgymnasium. Skolan har massor av olika idrotter.
Vad läser du på skolan?
– Jag går ”Vård och omsorg” som är en ganska speciell linje. Det är mycket om mediciner och vård.
Kan du berätta lite om hur din vecka ser ut?
– Måndag är jag i ishallen vid 07:00 och då kör vi igång med fysträning 07:20. Det blir fys i cirka 40 minuter. Sen blir det isträning i cirka 50 minuter. Efter det blir det skolan. På kvällen blir det lagträning. Tisdagen är vi lediga från träningen.
Onsdagen blir ungefär samma som måndagen. Torsdagen blir det oftast lite längre skoltid och på kvällen blir det träning med laget.
Fredag startar med morgonträning, skola och kvällsträning med laget. Matcher spelar vi oftast på lördagar eller söndagar. Det har även hänt att vi spelat matcher på fredagar och på vardagarna. Då brukar programmet i skolan och träning flyttas.
Hur har det gått i J20 serien?
– Det har gått bra, och vi kom 2: a i serien och gick vidare till topp 10:e som börjar nu efter nyår. Det kommer att bli en bättre serie, där vi möter lag som Leksand, Skellefteå, Modo, Djurgården och alla topplag i J20 i Sverige.
Hur länge till går du på Katrinelundsgymnasiet?
– Ett år till, och det är samma tid som jag har kvar på kontraktet med Frölunda.
Tankar om en fortsättning i Frölunda?
– Jag hoppas på en fortsättning för jag trivs mycket bra i Frölunda. Vi får se vad som händer.
Du har även fått gjort debut i Tre Kronor hur kom det sig?
– Jag var med på ett ”Elitläger”, fast först så åkte vi på ett distriktsläger. Jag kom först inte med i elitlägret men blev uttagen som reserv. Efter ett tag så hörde de av sig och från elitlägret så kom jag med och spelade mina 3 första landskamper med Tre Kronor i Finland.
Du var även med Tre Kronor i Kanada, hur gick det?
– Det var i turneringen ”Hlinka Gretzky Cup”. Det gick väldigt bra där, och vi tog en silvermedalj. Alla var nog lite tagna att få spela inför 10 000 som satt på läktaren och skrek. Vi mötte Kanada i finalen men förlorade den matchen.
Hur var det att spela på liten rink jämfört med en stor?
– Det är en stor skillnad. Rinken i Gullmarsborg tror jag har samma mått som rinkarna i Kanada. Det är mer fysiskt spel, mycket snabbare och det känns verkligen att den har mindre ytor än en vanlig rink. Allt går mycket snabbare på dessa mindre rinkar.
Hur var det, fick du träffa några NHL-proffs?
– Det var spännande. Vi fick träffa Wayne Gretzky och ta foton med honom och det var mäktigt.
Du var även med i Tre kronor U18 Tjeckien och där fick du göra ditt först mål i Tre Kronors tröja. Hur var det?
– Det var ett minne för livet. Pucken har jag liggande hemma i Göteborg.
Hur var känslan att få ta på sig Tre Kronors tröja för första gången?
– Det var faktiskt lite skakigt, samtidigt som det var en stor ära och upplevelse.
Vad har du för agentur?
– De heter WESPORT och ligger i Stockholm. Det funkar suveränt, och jag är riktigt nöjd med dem.
Vad har du för position i Tre Kronor?
– Forward, fast nu på senare har jag mer spelat som center.
Hur ofta hinner du komma hem och hälsa på?
– Jag försöker att åka hem till Lysekil när jag är ledig.
Nu i jul har ni haft en återvändarmatch där ni möter Vikings A-lag. Hur är det att komma hem och träffa de andra spelarna?
– Det är kul. Jag har varit med två gånger tidigare och det är jäkligt kul att få träffa kompisarna på hemmaplan och spela hockey tillsammans med dem.
Framtidsplaner?
– Jag vill kunna leva på hockeyn.
Hinner du ha några fritidsintressen?
– Oftast så hänger jag med kompisarna när jag är ledig. Det blir även en del biobesök.
Följer du Viking?
– Ja, det gör jag. Ibland spelar de i närheten och då försöker jag att besöka dem och titta på matcherna.
Isac och jag när vi gjorde intervjun.
Stort tack för att du tog dig tid Isac. I vår är det J18 VM på hemmaplan och det skall bli spännande och se om Isac blir uttagen. 2019 blir han även öppen för NHL-draften som går av stapeln den 21 juni.
Det skall bli spännande att få följa Isac Andersson i framtiden.
Idag får ni träffa Hampus Blomdahl på min blogg. Hampus som endast är 16 år gammal är i USA och söker lyckan som målvakt i ishockey. Målet för Hampus är självklart NHL. Hampus var även en duktig fotbollsmålvakt i LFF, men hockey var det Hampus verkligen gillade och ville satsa på.
Hampus är född i Lysekil och intresset för hockeyn har funnits där sedan barnsben. Hampus pappa Peter var hockeymålvakt i Viking i många år och det är därifrån han har fått sitt intresse.
Vid 3-års ålder stod han på isen för första gången. Vid 5-års ålder blev det mer organiserad hockey med ”Björnligan” berättar Hampus. Därefter hamnar man i ett lag i sin åldersgrupp.
Hampus provade på detta med att vara målvakt i ishockey.
Pappa Peter berättar att det inte var helt säkert att han skulle bli målvakt. I början var det att alla i laget skulle få möjligheten att pröva på att stå i mål. Hampus spelade ute men ville pröva på detta med att vara målvakt i ishockey. Efter den träningen sa Hampus; ”jag skall aldrig mer stå i mål”.
Vid 8-års ålder var det uppvisningsmatch i Scandinavium i en paus och frågan kom vilka som ville stå i mål. 4 stycken räckte upp handen, och den ena var Hampus berättar pappa Peter. Peter blev rätt paff av Hampus agerande. Hampus blev en av målvakterna i pausen när Frölunda hade hemmamatch.
Spelade både som utespelare och målvakt.
Hampus spelade både som utespelare och målvakt fram tills han var 12 år. Efter det var det bara målvaktspel som gällde för honom. Hampus berättar att det var väldigt nyttigt att varit utespelare och det har man mycket nytta av när man blir målvakt.
Seriespel med Viking och TV-pucken.
Det blev seriespel med Viking upp till U-16 och samtidigt U-18 och A-laget. Sedan försvann U-18 och då blev det U-16 och A-laget. Hampus har även varit med i TV-pucken 2 gånger för Bohuslän-Dal. TV-pucken var en riktigt rolig upplevelse tillägger Hampus.
Jag frågar Hampus om han har någon annan förebild som målvakt än sin pappa?
– Ja, just nu är det Montreal Canadiens målvakt Carey Price. Han är väldigt stor för mig och han följer jag hela tiden.
Hampus och jag.
Hur fann du honom?
– Efter OS i Sotji när Kanada vann OS i hockey blev jag imponerad av honom, och sedan dess följer jag honom. Kort därefter blev jag ett fan av Montreal Canadiens och började titta på vad det var som gjorde han så bra.
Efter att man gått ut nian skall man välja gymnasie. När man är hockeymålvakt och vill gå på ett hockeygymnasie hur tänker man då?
– Min och mina föräldrars tanke var att börja på ett gymnasie här i Sverige. Det finns en uppsjö av hockeygymnasie här i Sverige. Totalt i Sverige finns det 31 gymnasie som håller på med hockey, varav 7 är rena tjejgymnasie.
Sökte till olika Elitgymnasie.
Elitgymnasium var första tanken för Hampus och familjen. Problemet är att är man målvakt så är det jättesvårt att ta en plats berättar Hampus pappa Peter. Man har en plats att slåss om som målvakt. Vissa gymnasie tar inte ens in någon målvakt och det är väldigt varierande år från år. Vissa av de klassiska lagen som Frölunda och Leksand har ofta scoutat, och har redan plockat in de målvakter de skall ha.
De var och provspelade på andra gymnasie och fick klartecken, men att komma från hockeyns baksida är inte lätt om du inte har rätta kontakterna för att nå högre spel i de högre divisionerna berättar Peter.
Sommarkamp i Hofors.
Hampus blev inkallad till en prospects camp i Hofors. Där fanns det en massa olika info om skolor i USA för dem som var intresserade. Hampus läste en artikel om olika svenska spelare som gått via skolor i USA och där var en hel del namn som han kände igen.
Det konstiga i detta var att Hampus pappa tog upp ämnet att det finns USA om man vill läsa där. I januari 2016 började de forska om detta med USA.
Hur gick ni vidare efter att ni tagit upp tanken om USA?
– Vi tog kontakt med en agent och skypade med honom. Han satt i Gävle, och berättade lite hur det var och frågade mig vart jag skulle kunna tänka mig i USA. Östkusten var det ställe jag ville komma till.
Efter att vi sagt att vi ville gå vidare så satte agenten igång sin process i USA. Han tittade på vilka skolor som vill ta emot mig som målvakt. Sedan skickade han en enkät som jag fick fylla i så de visste lite om mig innan intervjuerna startade. Efter några dagar fick vi svar att agenten ordnat med en intervju med en skola. Det blev 4–5 intervjuer innan jag bestämde mig.
Hur går intervjun till?
-De ställer en massa olika frågor och jag får berätta om mig själv. En presentationsvideo om mig skickas också till skolorna. Det blir nästan som att provspela men istället gjorde man det online via en dator med lite olika material. Efter intervjun ville skolan ha en vecka på sig att bestämma sig om jag fick komma eller inte. Fyra utav fem skolor hörde av sig och gav mig klartecken.
Vilka var skolorna?
-Det var en i Colorado, ST. Louis, Maine och West Virginia. Det var väldigt roligt att få prata med dessa fyra skolorna. Jag fick prata med rektorerna, de som hade hand om de internationella eleverna och hockeycoachen för varje skollag.
När jag hör dig nämna Colorado så blev tanken att du kanske hade de som förstaval?
-Min pappa trodde också att jag skulle välja Colorado. Det var en väldigt bra skola med ett bra program. De reste väldigt mycket med sitt hockeylag. De var både i Kanada och andra ställen, och spelade många turneringar. Men när jag fick höra om ST. Louis och att deras skollag var lika bra som Colorado, och de har även ett klubblag som heter ST. Louis AAA Blues och de spelar över hela USA. Detta lag är jag väldigt intresserad av, och hoppas få provspela nästa säsong för dem. När jag fick reda på att spelare som Paul Stastny och bl.a. Ben Bishop som är målvakt i Tampa Bay, det var där jag bestämde mig.
När du väl hade bestämt dig, när gav du dig av till USA?
-6 augusti åkte hela familjen över och 7 augusti började inskolningen på Chaminade som skolan heter. Syrran, mamma och pappa stannade i två veckor tills den ordinarie skolan började. Under inskolningen gjorde vi en massa roliga saker. För cirka en månad sedan åkte vi och såg en NHL-match och det var riktigt kul.
Här är mamma Margareta, Hampus och syrran Linnea. Detta är strax innan de skall med flyget till USA.
Hur bor du?
-Vi bor på anläggningen, och jag delar rum med en kille från Kina. De har en massa olika sporter på skolan och därför kan man hamna ihop med någon som inte har hockey på schemat. Skolan är rätt kompakt medans ytorna runt skolan är ganska stora.
Hur många år skall du läsa på skolan?
-Jag läser tre år och det är ungefär som att läsa en fortsättning på grundskolan här i Sverige. Fortsätter du med College är det fyra år till att läsa.
Hur ser din dag ut?
-Jag vaknar upp vid 07:00. Gör mig ordning för att gå och äta frukost. Det är väldigt bra frukost där man kan få ägg & bacon varje morgon om man vill. (Här flikar pappa Peter in med att han gått upp några kilo sedan han flyttat dit.) Efter frukost blir det ”Mentorgroup” som är mellan 07:35 och 07:55. Kl. 07:45 ber vi. Det är en katolsk skola. Kl. 08:00 börjar skolan som är uppdelad på röda och vita dagar.
Röda dagar har jag: religion, ac lab = som är en förkortning av Academic Laboratory där man pluggar det man vill. Vidare är det business, engelska som andraspråk och amerikansk litteratur.
Vita dagar: Bild, Esto Vir = som är ungefär som ”ac lab” men den används mer till att prata med lärare och ha möten, en gång i månaden används denna tid till att ha mässa eller till att ha ”House Competition”, de kan även ta bort det så att vi börjar senare eller slutar tidigare den dagen, Esto Vir är latin för ”Va en man” och det är även skolans motto. Därefter har jag matte och till sist kemi.
House Competition har vi för att skolans elever och även vissa lärare är uppdelade i 5 lag eller Houses som vi kallar det där vi tävlar mot varandra mer eller mindre om ära, anledningen bakom detta är nog för att få oss mer tävlings inriktade.
Vi är lediga lördag och söndagar för då är det oftast matcher.
Hampus med den kända målvaktstränaren Keith Van Gels. Keith har över 14 000 följare på Instagram.
När får du spela hockey?
-Det blir efter skolan. Vi slutar cirka 14:50. Jag tränar med mitt vanliga skollag, men tränar även med ett skollag till. Med skollaget tränar jag: måndag-onsdag-torsdag och fredagar. Med det andra skollaget tränar jag på måndagar och söndagar, så det blir dubbla trängningar ibland. Tisdagar blir det gymmet, det blir fullt upp varje dag.
Du somnar gott?
-Ja, det gör jag…
Hampus utanför Busch Stadium som är hemmaarenan för stadens baseballslag ST. Louis Cardinals.
Framtidsplaner?
-Jag hoppas på NHL för det är mitt stora mål. Kanske collegehockey om jag får stipendium för det.
Är det fint i ST. Louis?
-Ja det är väldigt fint. Ingen snö direkt men det är just nu väldigt rått. Klimatet påminner lite om vintertid i Lysekil. Sommaren är det nog lite varmare än Lysekil. Det brukar vara mellan 30–35 grader. Annars är det fyra årstider precis som här.
Hampus utanför ST. Louis Blues hemmaarena.
Jag blir väldigt imponerad när jag möter Hampus. Bara 16 år och åker på sitt livs äventyr. Har du fått några kompisar sedan du kom dit?
-Ja, jag har fått väldigt mycket kompisar, och det känns som det är många fler än vad jag hade här hemma i Lysekil. Amerikanerna är väldigt öppna och trevliga tillägger Hampus.
Är det någon från Sverige som du vet är på skolan?
– Det finns ingen från Sverige på skolan. Men det finns en svensk tjej som bor cirka 45 minuter från skolan. Hon är från Göteborg och konstigt nog har familjen en sommarstuga i Lysekil…
Här är Hampus med tjejen från Sverige.
Al MacINNIS står som staty utanför ishallen. MacINNIS son spelar i det andra skollaget som Hampus också spelar med, och berättar att han inte gjort mål på honom ännu.
Brett Hull som staty.
När vi sitter och pratar berättar pappa Peter när de var ute och skulle handla saker till Hampus lägenhet. Givetvis låg det ett Ikea varuhus i närheten som det besökte dagen efter att de kommit dit. De skulle köpa lite lampor och annat som Hampus behövde.
Pappa Peter, Hampus, Linnea och mamma Margareta strax innan de lämnar USA efter att Hampus startat skolan.
Samtidigt så passade de på att gå och äta på restaurangen på Ikea. Det första de såg när de gick uppför trappan var ett stort foto på Smögenbryggan. Hampus beställde köttbullar på Ikea i USA, och det var väl inte riktigt samma smak som i Sverige berättar han.
Stort tack Hampus för att jag fick en intervju med dig. Jag kommer att följa Hampus på hans väg som hockeymålvakt. Jag önskar dig lycka till.
Idag får ni möta Bo ”Kulon” Lennartsson på min blogg. Bo har bl.a. coachat fram Färjestad till två SM-guld. Han var i Lysekil i somras på en snabbvisit och jag fick den stora äran att få en intervju med honom hemma hos mig.
Bo ”Kulon” Lennartsson.
Bo ”Kulon” Lennartsson född den 7 maj 1955 i Bofors i Karlskoga. Han växte upp i en bruksanda och spelade både fotboll och hockey. I fotboll var det KB Karlskoga och i ishockey Bofors IK.
Bo hade en väldigt engagerad pappa som tog med honom överallt. Redan vid tre år ålder förlorade han sin mamma. Det blev Bo´s pappa som fick ta hand om honom på egen hand. När Bo var sexton år förlorade han även sin pappa och fick lära sig stå på egna ben.
Var med och vann TV-pucken 1971
Samma år som han förlorade sin far så spelade han TV-pucken med Värmland. Han var även uttagen till ett Halmstadsläger i fotboll. Det var idrottens som gjorde att han klarade sig igenom en svår period, vilket han var tvungen att göra endast 16 år gammal.
Han skaffade egen lägenhet och försökte skapa sig ett liv. Han fick hjälp av en farbror med finanserna men resten skötte han själv. Det var en tuff tid där han skulle börja gymnasiet. Han berättar vidare att studietiden blev så där, men med ishockeyn gick det bra. I gymnasiet gick han samhällsprogrammet.
Kom med tidigt i A-laget i Bofors
Han kom med tidigt i A-laget i hockey i Bofors där han hade en backplats bredvid legenden Lennart ”Lillen” Gustafsson. Bo gjorde 11 raka säsonger i Bofors, det var nästan i samma femma det också blev 11 år tillägger han. Han berättar att på den tiden bytte man inte klubb lika ofta som man gör idag.
Ledarintresset växte fram
Ledarintresset växte fram ganska tidigt hos Bo. Det blev naturligt att man blev lite ledare i laget och engagerade sig i andra människor. Arne Strömberg som är en gammal hockeylegend startade Sveriges första hockeyskola i Tyringe i Skåne. Han startade även en skola i Skellefteå. Bo berättar att Arne var först ut med detta och idag finns det cirka 100 hockeyskolor i Sverige.
Tack vare en tränare i Bofors som jobbade åt Strömberg, så tog han med Bo eftersom han var ensam på somrarna. Vid 20-22 års ålder var han med på sitt första läger som hjälptränare. Det blev tre somrar i Tyringe för honom. Parallellt med detta så passade han på att gå några tränarkurser.
Under sin aktiva karriär i Bofors jobbade han även som lärarvikarie och var mycket ute i skolorna och jobbade med ungdomsverksamheten. Bo ordnande lite kabaréer och jobbade med drogfria projekt och sysslade med lite av varje.
Flyttade till Halmstad
Han flyttar till Halmstad och börjar läsa till idrottspedagog. De flesta av hans kompisar läste på GIH, fast Bo var mer intresserad av de mjuka värderingarna. Där läste han i tre år, och var samtidigt spelande tränare i Halmstad Hammers, skötte kansliet och var sekreterare i styrelsen. Det var ett elddop berättar Bo och skrattar.
Flyttar hem
Efter det blev det Bofors igen och där blev han junioransvarig i några år. Han hade hand om både A-B juniorerna och parallellt fick han en utbildningsledartjänst inom kommunen. Efter ett tag blev han även tränare för A-laget och tränade dem i några år och gick färdigt alla kurser som han hade vid sidan om.
Väsby IK
1987 tog sig Vilda Väsby IK in i Elitserien i hockey. När de åkte ur så fick Bo ett erbjudande om att flytta till Stockholm. De lockade med en utbildning inom Folksam som försäkringssäljare. I kombination som tränare och som försäljare av försäkringar jobbade han där i två säsonger. Efter det så jobbade han inom Folksam i några år och flyttade hem till Värmland igen. Där var han verksam i bl.a. Kristinehamn HT och Hammarö HC.
Flyttar till Österrike
1993 flyttar han till Österrike och börjar träna EHC Ehrwald i högsta ligan. I samma liga spelade bl.a. Thomas Rundqvist och Bengt-Åke Gustafsson (EHC Feldkirch). Det var också ett äventyr och där det gick jättebra. Efter Ehrwald flyttar han hem och då lockar Örebro honom dit genom ett jobb för Folksam. Där börjar han träna Kumla som ramlat ur ettan och ner i tvåan. På två säsonger gick Kumla sedan till Allsvenskan i hockey.
Håkan Lobb ringer från Färjestads BK
Håkan Lobb ringer från Färjestads BK och vill att han skall börja jobba där. Med Färjestad blev det två SM-guld 1998, 2002 och några silver.
Bo hinner även med att jobba med J20 landslaget i några år. Där hade han 91-92-93 kullen som bl.a. Henrik Lundqvist m.m. Bo såg redan då Henriks potential, men det hänger alltid på en skör tråd hur det skall gå. Han minns särskilt Henriks starka drivkraft.
Bo minns att de spelade mot Kanada i Västerås på något genrep. De fick stryk med 7 – 1. Henke stod i två perioder och ville bli utbytt i tredje. Bo berättar att han sa till Henke; ”nej, VM börjar om några dagar och du skall stå”. Det var några tuffa nätter där Henrik tappade lite av sitt starka självförtroende. När de åkte till VM i Moskva så spikade han igen målet. De slog ut Ryssarna i semin och det var fantastiskt.
Hos en J20 spelare kan man ofta se potentialen rollen hos en spelare, hos en 15-åring är det tuffare. En del tror att man kan se en världsmästare hos en 15-åring men så är inte fallet tillägger han. Däremot vid 14-15 års ålder så får man nog sätta ner foten och veta vad man vill om man skall kunna nå sitt mål. Många talanger som han sett lyckades inte ända fram. Det krävs jättemycket och så är det på alla nivåer i alla idrotter.
1997-98 börjar Färjestads framgångssaga
Han har varit i Färjestadsbåset i olika etapper och även jobbat med utvecklingsfrågor. 1997-98 där började Färjestads framgångssaga. Med två guld i rad och där Färjestad byggde till att bli det riktigt stora varumärket de är idag. Den resan har varit väldigt kul att få vara med på.
SM-guldet i Globen 1998 är det roligaste
Det första SM-guldet 1998 är det roligaste. De spelade mot Djurgården och det var ett hatmöte kan man säga berättar han. Det är klassats som ett av det roligaste guldet under Färjestads historia. De vinner i femte avgörande i Globen. På den tiden var det bäst av fem matcher och inte sju som det är idag.
De vann i sudden i avgörande matchen i Globen framför Niklas Wikegård och grabbarna i Djurgårdens bås. Bo träffar Wikegård ibland, och har även hört han berätta när han föreläser att han fortfarande drömmer mardrömmar om den matchen. Det är väl det närmaste Wikegård har varit ett guld tillägger Bo lite skämtsamt.
Färjestad hade då en målvakt som hette Boris Rousson från Kanada. När de skulle gå ut och spela sudden sa Rousson till hela laget; ”No problem out there, the pucks are like basketballs”. Boris menade att han tar allt och han ser allt. Greger Artursson tryckte in det berömda målet mellan benskydden på Tommy Söderström och guldet var ett faktum.
Varit i Färjestad organisation i 18 år
Elva år var han i Bofors. Hittills i Färjestad har det blivit cirka 18 år. Han har fått erbjudande från andra håll men har valt att stanna i Färjestad. Han skulle inte kunna tänka sig att ställa sig i ett annat bås i något svenskt lag. Banden med Färjestad är för starka för att kunna göra det. Han har jobbat med att vara tränare och ledare i nästan 25 år, och efter det fick det räcka. Med Färjestad där ville han sätta punkt som tränare.
Utvecklingen av ishockeyn
Han tycker att hockeyn har blivit mycket snällare. Det har inte blivit mer skador, utan det är olika medier som sprider det lättare om det händer något, så var det inte förr.
Tillgängligheten är större där de sätter kameror i omklädningsrummen och där domarna har mikrofoner på sig idag. Ett slagskott i krysset uppmärksammas inte idag på samma sätt som ett slagsmål som exempel.
Hockeyn har blivit snabbare och roligare. Mer spel och mer öppet och även små tekniska spelare har sitt utrymme på isen idag. Det som märks mest med hockeyn idag är den är så starkt kommersialiserad. Den är förknippad med business som all proffsidrott är idag. Talanger som jagar NHL-kontrakt och galna farsor som jagar sina söner till att bli proffs. Blir man draftad av ett NHL-lag så sätts det in en och en halv miljon på ett konto utan att du har spelat ända match för klubben. Kommersialiseringen är både på gott och ont tillägger Bo.
Hockeyn är samtidigt en fantastiks sport där det är gemenskap och man kan flytta och spela på olika ställen. Idag har de blivit mer individuell träning där varje spelare får en egen utvecklingsplan. Lagtänket kommer lite senare i utvecklingen. Bo berättar att de lag som han har lyckats med och där kommer den här pedagogdelen in kontra GIH. Man kan ha bäst kondition, skjuta hårdast eller åka fortast, men det är när man kommer i flow med hela laget, det är då man lyckas.
VM i Sveriges television från 2018
Han tycker att det är jättebra att SVT får rättigheterna till Hockey-VM, men samtidigt tror han inte att det kommer att lyfta intresset för Tre Kronor direkt. Det var skillnad förr, när bara SVT sände hockey. Idag finns utbudet överallt.
Tre Kronor har väl inte direkt haft någon större framgång de senaste åren och det är svårt att få de bästa spelarna att ställa upp. Det som är roligt med Hockey-VM att det är en otrolig fest. Bo var i Prag och såg VM, och där slogs alla publikrekord någonsin. Det var så mycket glädje och i ett av partytältet var det fyra olika nationer som umgicks och hade kul utan att någon bråkade. De som åker iväg på ett Hockey-VM förstår verkligen vilken fest det är.
Champions Hockey League ligger i SVT och det tycker Bo är bra för då sprids deras varumärke på ett bra sätt.
Har besökt Lysekil i många år på sommaren
Hockeyskolor har alltid legat Bo varmt om hjärtat. Han berättar att han haft en skola ihop med Bengt-Åke Gustafsson i femton år. Han har fått flera erbjudande om att komma till Lysekil tidigare.
För ett antal år sedan fick han nöjet att få komma hit och få stötta Lysekil Hockey Vikings hockeyskola. Det är en fantastisk hockeyskola med värdegrunden att alla kan komma hit och ha det trevligt på sommaren. Idag jobbar Bo´s söner som instruktörer här under hockeyskolan i Lysekil.
Skillnaden mellan NHL, KHL och SHL
NHL står i en klass för sig själv och vill vara den ledande ligan. KHL vill vara den ledande och har tagit upp konkurrensen för att tävla mot NHL. KHL skaffade sig enorma resurser genom oljepengar för att kalla hem ryska spelare.
NHL har en stor status och där samlas de absolut bästa spelarna. SHL finns mittemellan dessa två drakarna berättar Bo. Det får den betydelsen att det har dränerat svensk hockey ändå mer. Framförallt vår inhemska liga har tappat bra spelare. Det gör det att vi har väldigt svårt att behålla stjärnor som säljer produkten idag. Så fort någon bra spelare dyker upp så blir det antingen NHL eller KHL som tar den spelaren.
SHL går från 12 till 14 lag denna säsongen. Leksand föll ur och det var inte bra enligt Bo. Leksand är ett av de starkaste varumärkena i Sverige som drar mycket publik vart de än kommer. Kvalitativt blir det ingen förbättring i SHL. Produkten lever i sig och utvecklas, men det blir inte per automatik bättre hockeyspelare i ligan.
Ansvarig för damsatsningen inom hockeyn i Färjestad
I år gör Färjestads BK en damsatsning inom ishockeyn. Idag skall ett elitlag ha ett damlag i hockey tycker han. De har redan kvalat in till högsta serien efter första året. Detta är Bo mycket stolt över och leder detta lag med stor glädje.
Idag jobbar Bo även med Champions Hockey League
Parallellt med damhockeyn så jobbar han även med Champions Hockey League. Han är ”Sport director” i Champions Hockey League med ett kontor i Zürich. Innan skötte han European Trophy som var Europabaserad i fem år.
Champions Hockey League är det tredje försöket med att skapa någonting som liknar fotbollens satsning. Förra året spelade de med 44 lag i 11 ligor. I år blir det 48 lag i 12 ligor. De har bra finansiering bakom sig och på lång sikt kommer de att skapa något riktigt stort.
Detta är sett ur två perspektiv. Europeiska lag möter varandra och därigenom skapas mervärden för deras sponsorer som idag jobbar i Europa worldwide. Den sportsliga sidan är att det är en öppen annorlunda hockey med fantastiska matcher.
De har samtidigt sneglat lite åt fotbollen. När fotbollen skapade detta med Champions League gick tyskarna ut och demonstrerade mot detta berättar han. Idag vet vi hur stort Champions League i fotboll är.
Den 20 augusti släpps pucken och Bo har en del att förbereda inför detta. Han har hand om 48 lag i 12 länder. Det är ett stort äventyr men samtidigt jätteroligt. SHL i Sverige har med 8 lag i serien. Finalspelet blir i januari 2016. Han tycker att det är enormt roligt att få vara med och bygga denna produkt.
Utan Kulon hade inte CHL funnits
Med under intervjun med Kulon var även Mikael Lund som verkat i Färjestads BK i många år. Han berättar att utan Kulon hade inte Champions Hockey League funnits. Han har byggt detta från grunden och varit i princip själv. Han har haft ganska mycket motstånd, men han har jobbat in det och fått klubbar att köpa in sig i konceptet. Kulon har även spritt detta i hela Europa. Han brinner verkligen för detta avslutar Mikael Lund med.
Som avslutning på ett mycket trevligt samtal frågar jag Bo vilken som enligt honom är världens bäste hockeyspelare genom tiderna; ”Nicklas Lidström” svarar han direkt. Bo var också back genom sin karriär. Nicklas har varit en leadingplayer genom alla sina år och verkligen blivit erkänd för det.
Stort tack Bo för att jag tillslut fick denna intervju med dig. Lycka nu till med damlaget och Champions Hockey League så hoppas jag vi ses i Lysekil nästa sommar.
