Världsnaturfonden

Idag släpptes tio småfläckiga rödhajar ut vid Havets Hus i Lysekil.

Publicerad den 10 juli, 201910 juli, 2019 av Glenn Glicko Andersson

Det var fullt med folk vid det stora hajsläppet vid Havets Hus idag. Tillsammans med Världsnaturfonden WWF släppte Havets Hus ut tio småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden. Målet är att öka kunskapen om arten och stärka beståndet. Arbetet med att föda upp och släppa ut hajar har pågått sedan 2003 och hittills har 100 småfläckiga rödhajar simmat ut till friheten i havet.

Martin Stjernstedt på Havets Hus fångade in fem stycken småfläckiga rödhajar som sedan skulle vägas, mätas och könbestämmas.

Innan hade de förberett fem hajar som de redan hade mätt och vägt.

Utanför Havets Hus stod Världsnaturfonden WWF och berättade bland annat om sitt samarbete med Havets Hus.

En stor bildskärm fanns på plats intill Havets Hus så folk skulle kuna se vad som hände under vattnet när de släppte hajarna.

Massor av besökande som ville titta på det populära hajsläppet. Tidningar, P4 väst och änne en P4 kanal var där och spelade in. Likaså TV 4 fanns på plats. Lennart Davidsson som jobbar på Havets Hus, var i dag morse med på P3 och P4:as ”Vaken” Pamela Taivassalo intervjuade Lennart på morgonkvisten.

Odd Bengtsson och Lennart Davidsson kommer körande med hajarna som skall släppas.

Fakta Småfläckig rödhaj

Det är idag helt förbjudet att fånga småfläckig rödhaj i svenska vatten. Beståndet klassas som livskraftigt, men det är fortfarande brist på kunskap om hajarna. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Syftet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen om hajen och informera om hajars utsatta situation i världen.

Data från de hittills ett hundra utsläppta hajarna har använts i forskningssyfte för att kartlägga genetik och rörelsemönster. Utsläppta hajar har återsetts i Gullmaren, Fjällbacka och i Vestfold i Norge. Arbetet sker sedan några år i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Källa: Havets Hus.

Helen Sköld berättade om hajsläppet för publiken.

Odd och Lennart kommer med hajarna till bryggan vid Havets Hus. Det var inte lätt att komma fram för alla personer som ville se det populära hajsläppet.

Den första småfläckiga rödhajen på väg ut för att släppas i Gullmarsfjorden.

Hajarna har fötts och vuxit upp på Havets Hus i Lysekil.

Hajarna som fötts och vuxit upp på Havets Hus är nu redo att simma fria. Projektet är en viktig del i arbetet med att stärka havens biologiska mångfald, där framförallt hajar är starkt hotade på grund av kombinationen fiskebifångst och långsam förökning.

Sedan Havets Hus började med hajsläppen år 2003 har hittills 100 hajar av småfläckig rödhaj släpps ut. Sju av dem har hittats, de flesta i trakterna kring norra Bohuskusten men det finns även de som har simmat betydligt längre.

– Den haj som har simmat längst hittade vi år 2015, den hade då tagit sig hela vägen upp till Oslofjorden. Genom hajens ID-märkning kunde vi se att den släpptes från Havets Hus år 2005 och alltså simmat fritt i havet i 10 år, säger Helen Sköld, akvariechef på Havets Hus.

Hajen som påträffades i Oslofjorden hittades död men hade då uppnått en ålder av 14 år vilket är ovanligt gammalt för en småfläckig rödhaj, som vanligtvis blir cirka nio år gamla. Att hajen levt så länge och simmat långt är ett gott tecken på att programmet fungerar.

– Det är viktigt med denna typ av program som bidrar till att stärka hotade och känsliga arter. Märkningen av hajar ger oss också ny och viktig information som gör att vi kan förbättra naturvårdsarbetet och bidra till bevarande av biologisk mångfald i haven, säger Inger Näslund, senior havs- och fiskeexpert, Världsnaturfonden WWF.

Havets Hus och WWF samarbetar för att lyfta värdet av, och stärka den biologiska mångfalden. Samarbetet som fokuserar på bevarandeprojekt för hotade arter i haven har pågått sedan 2015 och fokuserar förutom på småfläckig rödhaj även på den hotade knaggrockan. Syftet är att öka kunskapen om hajars och rockors levnadsvanor och att stärka beståndet av hajar på västkusten.

I maj 2019 kom FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, med en rapport om tillståndet är för den biologiska mångfalden i världen. Den omfattande rapporten visar att den biologiska mångfalden minskar i alarmerande takt och att upp till en miljon arter nu hotas av utrotning, fler än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Resultatet speglar WWFs Living Planet Report från 2018 som visade att populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 60 procent sedan 1970.

Källa: Havets Hus.

Ni som vill läsa mer om Havets Hus kan göra det här: Havets Hus.

På lördag den 15 juni blir det stort kalas för då firar Nordens Ark 30 år. Jag besökte Nordens Ark och fick en mycket intressant eftermiddag ihop med Emma Nygren och Jimmy Helgesson som jobbar på Nordens Ark.

Publicerad den 11 juni, 20198 augusti, 2020 av Glenn Glicko Andersson

I år firar Nordens Ark i Sotenäs kommun 30 år. Jag var och hälsade på hos Nordens Ark och fick en pratstund med Emma Nygren, bevarandebiolog på Nordens Ark och Jimmy Helgesson, som är djurvårdare.

Nordens Ark.

Jimmy kommer och möter upp mig vid ingången på Nordens Ark och vi ger oss iväg till ett ställe som kallas för Lunden på Nordens Ark. Det är främst en avelsanläggning för en rad olika svenska arter som på olika sätt är hotade. De djuren de föder upp på Lunden släpps sedan ut.

Lunden är även en karantänsanläggning för nya eller nyfödda djur som fötts upp i parken och som skall skickas vidare till andra ställen. Lunden är en icke publik anläggning, men de flesta av djuren i Lunden går även att se i parken på Nordens Ark berättar Jimmy.

Jobbar med amfibier, reptiler och insekter.

Jimmy Helgesson började jobba på Nordens Ark 2008. Han jobbar med amfibier, reptiler och insekter. På Lunden föder de bland annat upp 2 fjärilsarter, 2 skalbaggsarter och grönfläckig padda. De föder även upp vitryggig hackspett, pilgrimsfalk och fjällgås.

Ormhalssköldpadda.

Vi går in i en byggnad där de har uppfödning av olika djur. Jimmy visar upp en McCords ormhalssköldpadda. Det är en art som med största sannolik är utdöd i det vilda. 1994 beskrevs denna arten som en ny art. Den blev direkt väldigt attraktiv på husdjursmarknaden.

På mindre än 20 år samlades den in så pass aggressivt, så den är numera helt försvunnen. På arken har de en stor avelsgrupp och tanken är i framtiden att man skall kunna återinföra McCords ormhalssköldpadda igen till den lilla ön i Indonesien som där den en gång funnits.

Ekbockar.

Vi går vidare och kommer in i ett rum med ungefär 240 större ekbockar. Jimmy berättar att detta är det mest unika de har för tillfället. Större ekbock i Sverige är akut hotad och finns bara kvar på Öland. På Öland finns den bara kvar i ett litet naturreservat. I det lilla naturreservatet finns den bara i 8–10 träd. I de åtta lådorna de har med bockar så finns det mer ekbockar på Nordens Ark än det finns i det vilda.

De ekbockarna de har på Nordens ark har fötts där. Större ekbock är en skalbagge i familjen långhorningar. Nordens Ark är ensamma om att födda upp den större ekbocken. De ekbockar de har nu på Nordens Ark kommer att släppas ut om några veckor i Kalmar och i Blekinge. Att beståndet minskat så drastigt, beror på att eken försvunnit i de landskap som den fanns i, eller så har det växt igen.

Från ägg till färdig bagge tar ungefär 4 – 5 år i naturen, men på Nordens Ark tar det bara 2 år tillägger Jimmy. Hanarna har antenner som är längre än deras kroppar och honorna har antenner som är lika långa som deras kroppar.

Vietnamesisk dammsköldpadda.

I ett annat rum finns det fler sköldpaddor. Vietnamesisk dammsköldpadda är också hotad och har bara hittats i centrala Vietnam. Den är inte helt utdöd utan den är vad man kallar funktionellt utdöd. De är så få individer i spridda område så den kan inte återhämta sig själv. Sköldpaddan som Jimmy visar upp är från Vietnam.

Någon gång för cirka 30 år sedan kläcktes han som ett ägg i Vietnam. Någon hittade honom och tog honom till en marknad och sålde den. Sedan skickades den till Europa och hamnade i en djuraffär. Sedan fick en djurpark i Holland in honom innan han kom till Nordens Ark 30 år senare.

Emma Nygren jobbar som bevarandebiolog på Nordens Ark.

Nu går vi vidare och träffar Emma Nygren jobbar som bevarandebiolog på Nordens Ark. Emma började sitt jobb på Nordens Ark redan 2006. Med sig har Emma en praktikant från Österrike som heter Julia Lamprecht och som skall praktisera på Nordens Ark i 3 månader.

Tigrar.

Emma visar upp amurtigern Sparta, det är en av 3 tigrar som de har på Nordens Ark. Sparta är den enda tigerhonan som de haft på Nordens Ark. 2008 kom Sparta till parken och har fött upp två kullar på Nordens Ark.

Emma berättar att Sparta hittades när hon var cirka 3 månader i ett dike i Ryssland. Efter en stund i Moskva så hade Nordens Ark turen att få henne. Emma berättar vidare att tigrarna fortfarande är utrotningshotade fast det börjar att se lite bättre ut, men det är långtifrån bra.

2010 hade de ett globalt möte i Sankt Petersburg i Ryssland. Där träffade allas världsledare för att prata om tigern. Det var Putin som ordnade mötet. Emma berättar att Putin är väldigt förtjust i kattdjur. De tittade på populationen och hade det fortsatt i samma takt så hade tigern varit utrotad år 2050. I dagsläget finns det 530 amurtigrar på jordklotet.

Nordens Ark tillsammans med Världsnaturfonden startade ett projekt 2012. Nordens ark bestämde sig för att engagera sig i fältaktiviteten. I Ryssland gjordes de en nybildad nationalpark och Nordens Ark har varit med och sett till att den parken blivit upprustad. Pengar från Postkodslotteriet har hjälpt till att bygga upp nationalparken i Ryssland.

Första 3 åren var det bara fokus på parken. De jobbade med något som heter Tiger Friendly Managements. Man sköter ett område på ett sätt gynnar amurtigrarna. När de började med nationalparken så tror de att det fanns 7 tigrar. Idag finns det 17 tigrar i det stora området som är ungefär lika stort som Bohuslän tillägger Emma.

Pandor.

Pandorna har funnits med sedan starten på Nordens Ark. De har haft mycket stor framgång med att avla fram pandaungar. För några år sedan började de stödja fältarbetet i en mindre skala, men de kände att de ville göra mer. Pandan har blivit mer hotad på senare tid. För var den sårbar berättar Emma men nu har den blivit hotad.

Pandan Svea kommer och hälsar på oss när vi går in i hänget. Hulken ligger kvar uppe i trädtoppen.

De ansökte om pengar och startade ett projekt med Red Panda Network i Nepal. Det de kommer att göra är att jobba med lokalbefolkningen i Nepal. Största hotet mot pandorna i Nepal är att människorna är väldigt fattiga. De är helt beroende av skogen för att överleva.

Invånarna bor på 3000 – 4000 meters höjd och det kan bli ganska kallt och husen är ganska enkla. Det de skall jobba med är utveckla spisarna de har i huset. Nu är det helt öppna och röken sprids inne i husen. Det går åt mycket träd till eldningen och miljön inomhus är inte bra för de som bor där och eldar på detta sättet.

Det blir stora ytor där träden försvinner. Bland annat har Red Panda Network producerat en spis som är betydligt mer energieffektiv och som har en skorsten så att röken försvinner ut ur huset. Detta kommer att göra att de kommer att förbruka mycket mindre ved. Det kommer att satsa pengar i att bygga ett hus i naturcentret i Nepal. Emma tycker att det skall bli spännande att få följa projektet i Nepal.

Asiatisk vildhund.

Vi går vidare och vi passerar asiatisk vildhund. Där finns 4 hundar i hänget berättar Emma. De är väldig kompakta i sin kropp. De har liknande social struktur som vargar. Förutom att de ofta har större flockar. De prata väldigt mycket med varandra. De har väldigt många konstiga ljud för sig när de kommunicerar med varandra. Asiatisk vildhund är starkt hotad.

Pallaskatter.

En av Emmas favoriter på Nordens Ark är pallaskatten. För närvarande har de 4 pallaskatter på Nordens Ark. Ett stort problem för pallaskatten både i hägn och djurparker är att de har en ganska stor dödlighet då kattungarna dör av toxoplasmos. Toxoplasmos finns även hos vanliga tamkatter.

Det är en parasit. Fast hos vanliga katter är inte toxoplasmos något större problem, men hos pallaskatter är den det. Mellan 60 – 70 % av ungarna dör av toxoplasmos. Det var därför Nordens Ark skaffade pallaskatter för att vara med och hjälpa djurparkspopulationen berättar Emma.

Projektet med pallaskatter har pågått i 3 år. Ett stort arbete har gjorts och arbetet med pallaskatten fortsätter.

På vägen ut från Nordens Ark stötte jag på denna lilla varelsen som är en Sisel som finns på Nordens Ark.

Stort tack Emma och Jimmy för en mycket intressant eftermiddag på Nordens Ark. På lördag den 15 juni firar Nordens Ark 30 år. På Nordens Ark finns det hur mycket som helst att utforska. Missa inte detta.

Länk till Nordens Ark.

Två knaggrockeungar födda på Havets Hus i Lysekil

Publicerad den 21 mars, 201921 mars, 2019 av Glenn Glicko Andersson

Två ungar föddes i tisdags och flera är att vänta. Sedan några år arbetar Havets Hus med att få igång uppfödning inför utsättning av den starkt hotade arten. De nya ungarna är ett viktigt tillskott i detta arbete.

Jag besökte Havets Hus nu i eftermiddag och fick se de nykläckta knaggrockorna. Jag träffade Akvarietekniker Roger Jansson och Martin Stjernstedt som är pedagog och marinbiolog.

Roger Jansson berättar att det finns flera olika sorters rockor i Sverige. Fast som många fiskar i Sverige är är knaggrockan rödlistad. Havets Hus jobb med småfläckig rödhaj har gått mycket bra. Rockorna och hajarna är av släktet brockfisk. Det var senast två år sedan som det föddes rockor på Havets Hus.

De nyfödda knaggrockorna (lat. Raja clavata) är 5 cm långa och väger 5 gram. En fullvuxen knaggrocka kan bli 105 cm om det är en hane och 120 cm om det är en hona. Martin Stjernstedt berättar att rockorna blir runt 15 – 20 år.

Havets Hus har under många år fött upp och satt ut småfläckig rödhaj. På sikt är målet att även få igång bevarandeprojekt med utsättning av den rödlistade knaggrockan. Sedan 2016 har 7 knaggrockor fötts på Havets Hus men det är en lång väg att gå innan projektet med att föda upp knaggrockor kommer igång så bra som det gjort för Havets Hus småfläckiga rödhajar. Bevarandeprojekten genomförs i samarbete med Världsnaturfonden WWF.

Kläckta ägg från både rocka och småfläckig rödhaj.

Knaggrockan är starkt hotad i såväl svenska som europeiska vatten. Det är i dag helt förbjudet att fånga och landa knaggrocka i svenska vatten. Dess storlek gör att den lätt fastnar i trålfiskenäten och de verkar tyvärr inte klara sig så bra om de släpps tillbaka igen efter att ha hamnat i trålen. Redan vid ett års ålder är knaggrockan så stor att den kan fångas av misstag.

Förutom trålfisket kan förändrade livsmiljöer eller brist på föda vara tänkbara orsaker till att den minskat så kraftigt. Knaggrockan har svårt att återhämta sig, bland annat på grund av det tar lång tid innan den blir könsmogen och att förökningstakten är väldigt låg. Att införa en mer restriktiv bottentrålning och fler skyddade havsområden skulle kunna ge en positiv utveckling på den vilda populationen av knaggrocka.

Knaggrockan simmar i akvariet på Havets Hus.

Jag fick även en rundvandring för att se vad som hänt sedan jag sist var på Havets Hus.

Martin Stjernstedt visar mig runt på Havets Hus.

Det var inte så länge sedan jag var på Havets Hus, men det har hänt mycket sedan jag var där.

Här är det som kommer att bli den nya ingången till Havets Hus.

En nybyggd trappa som från bistrot till Havets Hus.

Havets Hus är just nu stängt för om och tillbyggnad men öppnar till midsommar i nya fina lokaler. Den 10 juli genomförs årets hajsläpp, då småfläckiga rödhajar märks och släpps ut i Gullmarsfjorden.