Idag släpper Havets Hus och Världsnaturfonden WWF ut 12 akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. För första gången har de utrustats med sändare, vilket är ett stort steg inom bevarandeprojektet som pågått sedan 2003.
– Genom att sätta ut sändarförsedda hajar i det fria vill vi öka kunskapen om hur de rör sig, vilka vanor de har och stärka hajbeståndet. Hittills har elva av våra utsläppta hajar påträffats. Fiskarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.
En av nyheterna i år är att de fått akustiska sändare som gör att de lättare kan spåras. Ljudsignalerna fångas upp av ett 20-tal mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden. Sändarnas signaler berättar om hur hajarna rör sig och genom att de också är märkta kan de identifieras vid återfynd. Arbetet sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som i flera år använt metoden för att studera fisk som lax och blåfenad tonfisk.
– Broskfiskar som hajar och rockor är extra känsliga. De förökar sig långsamt och i svenska vatten hotas de i fisket som bifångst, vilket vi sett tydliga exempel på i Lysekil under våren när stora mängder pigghaj dumpats döda i hamnen. Sverige behöver öka och stärka skyddet av viktiga havsområden samt få effektivare fiskerikontroll till havs, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Småfläckig rödhaj är klassad som livskraftig, men är fridlyst i Sverige och förbjuden att fånga liksom pigghaj och andra broskfiskar. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut ca 140 hajar i havet varav 11 har återfunnits. De flesta har simmat utmed Bohuskusten och upp till norska vatten. Flera har gått in i kräftburar på större djup. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet och blivit fjorton år gammal, vilket är de här hajarnas normala livsspann.
En tredjedel av världens broskfiskar, som hajar och rockor, är klassade som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista 2020. Skyddade områden och tydliga restriktioner mot olika fiskemetoder har visat sig vara effektivt för att bevara välmående revhajspopulationer.
Fakta: Småfläckig rödhaj och sändarprojektet
Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är fridlyst och har tidigare minskat i Västerhavet. Men beståndet har stabiliserat sig, så småfläckig rödhaj klassa inte längre som hotad utan som livskraftig. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Målet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen och informera om hajars utsatta situation i världen.
Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF som senaste stöttat sändarprojektet med 500 000 kronor.
De småfläckiga rödhajarna har förökat sig bra i Havets Hus anläggning och ungarnas överlevnad är mycket god. Kunskapen kring hur man föder upp småfläckig rödhaj är viktig för att kunna bedriva uppfödningsprogram för andra äggläggande broskfiskar som knaggrocka och storfläckig rödhaj.
Det är förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten.
Kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal är väldigt begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bedöma dess bevarandestatus.
Om WWF
Världsnaturfonden WWF är en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer som arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt runt om i världen.
Om Havets Hus
Havets Hus är ett havsvattenakvarium som visar och berättar om arter och dess livsmiljöer i Västerhavet. Vattnet i akvarierna pumpas in från havet utanför från 30 meters djup. Det är ett av Bohusläns populäraste besöksmål med runt 80 000 besökare årligen.
I år firar Nordens Ark i Sotenäs kommun 30 år. Jag var och hälsade på hos Nordens Ark och fick en pratstund med Emma Nygren, bevarandebiolog på Nordens Ark och Jimmy Helgesson, som är djurvårdare.
Jimmy, Julia och Emma.
Nordens Ark.
Jimmy kommer och möter upp mig vid ingången på Nordens Ark och vi ger oss iväg till ett ställe som kallas för Lunden på Nordens Ark. Det är främst en avelsanläggning för en rad olika svenska arter som på olika sätt är hotade. De djuren de föder upp på Lunden släpps sedan ut.
Lunden är även en karantänsanläggning för nya eller nyfödda djur som fötts upp i parken och som skall skickas vidare till andra ställen. Lunden är en icke publik anläggning, men de flesta av djuren i Lunden går även att se i parken på Nordens Ark berättar Jimmy.
Jimmy Helgesson.
Jobbar med amfibier, reptiler och insekter.
Jimmy Helgesson började jobba på Nordens Ark 2008. Han jobbar med amfibier, reptiler och insekter. På Lunden föder de bland annat upp 2 fjärilsarter, 2 skalbaggsarter och grönfläckig padda. De föder även upp vitryggig hackspett, pilgrimsfalk och fjällgås.
Grönfläckig padda.
vitryggig hackspett.
Fjällgås.
Ormhalssköldpadda.
Vi går in i en byggnad där de har uppfödning av olika djur. Jimmy visar upp en McCords ormhalssköldpadda. Det är en art som med största sannolik är utdöd i det vilda. 1994 beskrevs denna arten som en ny art. Den blev direkt väldigt attraktiv på husdjursmarknaden.
På mindre än 20 år samlades den in så pass aggressivt, så den är numera helt försvunnen. På arken har de en stor avelsgrupp och tanken är i framtiden att man skall kunna återinföra McCords ormhalssköldpadda igen till den lilla ön i Indonesien som där den en gång funnits.
Ekbockar.
Vi går vidare och kommer in i ett rum med ungefär 240 större ekbockar. Jimmy berättar att detta är det mest unika de har för tillfället. Större ekbock i Sverige är akut hotad och finns bara kvar på Öland. På Öland finns den bara kvar i ett litet naturreservat. I det lilla naturreservatet finns den bara i 8–10 träd. I de åtta lådorna de har med bockar så finns det mer ekbockar på Nordens Ark än det finns i det vilda.
Ekbockar.
De ekbockarna de har på Nordens ark har fötts där. Större ekbock är en skalbagge i familjen långhorningar. Nordens Ark är ensamma om att födda upp den större ekbocken. De ekbockar de har nu på Nordens Ark kommer att släppas ut om några veckor i Kalmar och i Blekinge. Att beståndet minskat så drastigt, beror på att eken försvunnit i de landskap som den fanns i, eller så har det växt igen.
Från ägg till färdig bagge tar ungefär 4 – 5 år i naturen, men på Nordens Ark tar det bara 2 år tillägger Jimmy. Hanarna har antenner som är längre än deras kroppar och honorna har antenner som är lika långa som deras kroppar.
Vietnamesisk dammsköldpadda.
I ett annat rum finns det fler sköldpaddor. Vietnamesisk dammsköldpadda är också hotad och har bara hittats i centrala Vietnam. Den är inte helt utdöd utan den är vad man kallar funktionellt utdöd. De är så få individer i spridda område så den kan inte återhämta sig själv. Sköldpaddan som Jimmy visar upp är från Vietnam.
Någon gång för cirka 30 år sedan kläcktes han som ett ägg i Vietnam. Någon hittade honom och tog honom till en marknad och sålde den. Sedan skickades den till Europa och hamnade i en djuraffär. Sedan fick en djurpark i Holland in honom innan han kom till Nordens Ark 30 år senare.
Vietnamesisk dammsköldpadda.
Emma Nygren jobbar som bevarandebiolog på Nordens Ark.
Nu går vi vidare och träffar Emma Nygren jobbar som bevarandebiolog på Nordens Ark. Emma började sitt jobb på Nordens Ark redan 2006. Med sig har Emma en praktikant från Österrike som heter Julia Lamprecht och som skall praktisera på Nordens Ark i 3 månader.
Tigrar.
Emma visar upp amurtigern Sparta, det är en av 3 tigrar som de har på Nordens Ark. Sparta är den enda tigerhonan som de haft på Nordens Ark. 2008 kom Sparta till parken och har fött upp två kullar på Nordens Ark.
Amurtigern Sparta.
Emma berättar att Sparta hittades när hon var cirka 3 månader i ett dike i Ryssland. Efter en stund i Moskva så hade Nordens Ark turen att få henne. Emma berättar vidare att tigrarna fortfarande är utrotningshotade fast det börjar att se lite bättre ut, men det är långtifrån bra.
2010 hade de ett globalt möte i Sankt Petersburg i Ryssland. Där träffade allas världsledare för att prata om tigern. Det var Putin som ordnade mötet. Emma berättar att Putin är väldigt förtjust i kattdjur. De tittade på populationen och hade det fortsatt i samma takt så hade tigern varit utrotad år 2050. I dagsläget finns det 530 amurtigrar på jordklotet.
Nordens Ark tillsammans med Världsnaturfonden startade ett projekt 2012. Nordens ark bestämde sig för att engagera sig i fältaktiviteten. I Ryssland gjordes de en nybildad nationalpark och Nordens Ark har varit med och sett till att den parken blivit upprustad. Pengar från Postkodslotteriet har hjälpt till att bygga upp nationalparken i Ryssland.
Första 3 åren var det bara fokus på parken. De jobbade med något som heter Tiger Friendly Managements. Man sköter ett område på ett sätt gynnar amurtigrarna. När de började med nationalparken så tror de att det fanns 7 tigrar. Idag finns det 17 tigrar i det stora området som är ungefär lika stort som Bohuslän tillägger Emma.
Pandor.
Pandorna har funnits med sedan starten på Nordens Ark. De har haft mycket stor framgång med att avla fram pandaungar. För några år sedan började de stödja fältarbetet i en mindre skala, men de kände att de ville göra mer. Pandan har blivit mer hotad på senare tid. För var den sårbar berättar Emma men nu har den blivit hotad.
Pandan Svea kommer och hälsar på oss när vi går in i hänget. Hulken ligger kvar uppe i trädtoppen.
De ansökte om pengar och startade ett projekt med Red Panda Network i Nepal. Det de kommer att göra är att jobba med lokalbefolkningen i Nepal. Största hotet mot pandorna i Nepal är att människorna är väldigt fattiga. De är helt beroende av skogen för att överleva.
Invånarna bor på 3000 – 4000 meters höjd och det kan bli ganska kallt och husen är ganska enkla. Det de skall jobba med är utveckla spisarna de har i huset. Nu är det helt öppna och röken sprids inne i husen. Det går åt mycket träd till eldningen och miljön inomhus är inte bra för de som bor där och eldar på detta sättet.
Det blir stora ytor där träden försvinner. Bland annat har Red Panda Network producerat en spis som är betydligt mer energieffektiv och som har en skorsten så att röken försvinner ut ur huset. Detta kommer att göra att de kommer att förbruka mycket mindre ved. Det kommer att satsa pengar i att bygga ett hus i naturcentret i Nepal. Emma tycker att det skall bli spännande att få följa projektet i Nepal.
Asiatisk vildhund.
Vi går vidare och vi passerar asiatisk vildhund. Där finns 4 hundar i hänget berättar Emma. De är väldig kompakta i sin kropp. De har liknande social struktur som vargar. Förutom att de ofta har större flockar. De prata väldigt mycket med varandra. De har väldigt många konstiga ljud för sig när de kommunicerar med varandra. Asiatisk vildhund är starkt hotad.
Asiatisk vildhund.
Pallaskatter.
En av Emmas favoriter på Nordens Ark är pallaskatten. För närvarande har de 4 pallaskatter på Nordens Ark. Ett stort problem för pallaskatten både i hägn och djurparker är att de har en ganska stor dödlighet då kattungarna dör av toxoplasmos. Toxoplasmos finns även hos vanliga tamkatter.
Pallaskatten.
Det är en parasit. Fast hos vanliga katter är inte toxoplasmos något större problem, men hos pallaskatter är den det. Mellan 60 – 70 % av ungarna dör av toxoplasmos. Det var därför Nordens Ark skaffade pallaskatter för att vara med och hjälpa djurparkspopulationen berättar Emma.
Julia och Emma vid pallaskatterna.
Projektet med pallaskatter har pågått i 3 år. Ett stort arbete har gjorts och arbetet med pallaskatten fortsätter.
På vägen ut från Nordens Ark stötte jag på denna lilla varelsen som är en Sisel som finns på Nordens Ark.
Stort tack Emma och Jimmy för en mycket intressant eftermiddag på Nordens Ark. På lördag den 15 juni firar Nordens Ark 30 år. På Nordens Ark finns det hur mycket som helst att utforska. Missa inte detta.
Två ungar föddes i tisdags och flera är att vänta. Sedan några år arbetar Havets Hus med att få igång uppfödning inför utsättning av den starkt hotade arten. De nya ungarna är ett viktigt tillskott i detta arbete.
Knaggrocka.
Jag besökte Havets Hus nu i eftermiddag och fick se de nykläckta knaggrockorna. Jag träffade Akvarietekniker Roger Jansson och Martin Stjernstedt som är pedagog och marinbiolog.
Roger Jansson berättar att det finns flera olika sorters rockor i Sverige. Fast som många fiskar i Sverige är är knaggrockan rödlistad. Havets Hus jobb med småfläckig rödhaj har gått mycket bra. Rockorna och hajarna är av släktet brockfisk. Det var senast två år sedan som det föddes rockor på Havets Hus.
De nyfödda knaggrockorna (lat. Raja clavata) är 5 cm långa och väger 5 gram. En fullvuxen knaggrocka kan bli 105 cm om det är en hane och 120 cm om det är en hona. Martin Stjernstedt berättar att rockorna blir runt 15 – 20 år.
Havets Hus har under många år fött upp och satt ut småfläckig rödhaj. På sikt är målet att även få igång bevarandeprojekt med utsättning av den rödlistade knaggrockan. Sedan 2016 har 7 knaggrockor fötts på Havets Hus men det är en lång väg att gå innan projektet med att föda upp knaggrockor kommer igång så bra som det gjort för Havets Hus småfläckiga rödhajar. Bevarandeprojekten genomförs i samarbete med Världsnaturfonden WWF.
Roger med ett kläckt rockägg.
Kläckta ägg från både rocka och småfläckig rödhaj.
Knaggrockan är starkt hotad i såväl svenska som europeiska vatten. Det är i dag helt förbjudet att fånga och landa knaggrocka i svenska vatten. Dess storlek gör att den lätt fastnar i trålfiskenäten och de verkar tyvärr inte klara sig så bra om de släpps tillbaka igen efter att ha hamnat i trålen. Redan vid ett års ålder är knaggrockan så stor att den kan fångas av misstag.
Förutom trålfisket kan förändrade livsmiljöer eller brist på föda vara tänkbara orsaker till att den minskat så kraftigt. Knaggrockan har svårt att återhämta sig, bland annat på grund av det tar lång tid innan den blir könsmogen och att förökningstakten är väldigt låg. Att införa en mer restriktiv bottentrålning och fler skyddade havsområden skulle kunna ge en positiv utveckling på den vilda populationen av knaggrocka.
Knaggrockan simmar i akvariet på Havets Hus.
Jag fick även en rundvandring för att se vad som hänt sedan jag sist var på Havets Hus.
Martin Stjernstedt visar mig runt på Havets Hus.
Det var inte så länge sedan jag var på Havets Hus, men det har hänt mycket sedan jag var där.
Här är det som kommer att bli den nya ingången till Havets Hus.
Nya samlingssalen.
En nybyggd trappa som från bistrot till Havets Hus.
Havets Hus är just nu stängt för om och tillbyggnad men öppnar till midsommar i nya fina lokaler. Den 10 juli genomförs årets hajsläpp, då småfläckiga rödhajar märks och släpps ut i Gullmarsfjorden.
GLICKO 