Ett av Lysekils största turistmål öppnades upp i början av sommaren. Havets Hus var inte klart och är i dagsläget inte helt klart ännu. Det kommer att bli en invigning men den skjuts på framtiden berättar Maria Jämting, som är VD på Havets Hus.

Invigningen av Havets Hus skjuts på framtiden.

Ett av Lysekils största turistmål öppnades upp i början av sommaren. Havets Hus var inte klart och är i dagsläget inte helt klart ännu. Det kommer att bli en invigning men den skjuts på framtiden berättar Maria Jämting, som är VD på Havets Hus när vi träffas på nya Havets Hus här i Lysekil.

IMG_20190829_151106.jpg
Maria Jämting VD på Havets Hus.

 

Var tvungna att öppna ett icke helt färdigt Havets Hus av ekonomiska skäl.

Maria berättar att de är igång med full fart men samtidigt har det blivit försenade. Många offentligt ägda liknande attraktioner har driftstöd i verksamheten, där ägaren går in och tar en del av de löpande kostnaderna. På Havets Hus så är det besökarna som betalar deras ekonomi. När saker inte blev klart och de inte fick komma in och starta upp hela verksamheten, så skulle hon egentligen vilja att det var stängt en månad till så att de blev helt klara. Men ekonomiskt var inte detta möjligt.

IMG_20190829_145357.jpg

IMG_20190829_155333.jpg

Inte nöjda med vad de visade upp för besökarna.

Även om de öppnade så är de inte nöjda med det som de presenterade. Detta har även en del besökare kommenterat och det har varit jobbigt för alla parter på Havets Hus. Men de har inte haft något annat alternativ. Många besökare har också varit positiva och nöjda med sitt besök.

IMG_20190829_145644.jpg

Jobbat hårt för att det skulle bli klart.

Maria berättar vidare att de jobbat så hårt med att hinna med att bli klara med det har inte gått. Samtidigt ger hon alla anställda på Havets Hus en stor eloge och de har gjort och gör ett fantastiskt arbete.

IMG_20190829_153424.jpg

 

Vad beror förseningarna på?

– Vi har haft förseningar som haft att göra med olika omständigheter. Mycket har varit att underlaget inte har stämt med verkligheten av vad som har varit möjligt att göra. Detta har gjort att vi fått göra en del nya lösningar och detta har kostat både tid och pengar.

IMG_20190829_150012.jpg

 

Jag frågar Maria hur hösten ser ut?

– Just nu är det mycket arbete med att färdigställa Havets Hus. Dels så håller entreprenören på att färdigställa byggnaden. Till exempel så håller de nu på att färdigställa Havets verkstad där Havets Hus shop låg förut. Där kommer det att bli lektionsutrymme. Det är även några kontor som inte är klara. Trappan till Havets Hus Bistro är inte klar, även ett maskinrum med olika teknikapparater skall göras klart.

Just nu fattas det akvarier som kommer att sättas upp under hösten, även inredningen till vissa akvarier fick vi inte klart innan vi öppnade.

Om vi går in på vad som händer på själva Havets Hus så finns det ett program på vår hemsida. Vi kommer att ha ett hajsläpp den 13 december och mycket annat under hösten.

IMG_8052.jpg

En nyhet är att ni kommer att ha öppet varje dag året runt stämmer det?

– Det är så vi sagt att vi skall göra, men nu har vi väckt frågan med en del av de sakerna som ligger kvar och som skall göras och som är ganska stora arbeten att göra. Det skall gjutas grottor och lite annat. Vi får se om vi tar ett beslut att vi stänger i en vecka i januari för att få klart det. Annars så försöker vi jobba på med besökarna i lokalen. Vi har stängt julafton, juldagen, nyårsafton och nyårsdagen.

 

IMG_20190829_145826.jpg

 

Hur har sommaren varit på Havets Hus?

– Det har varit en mycket bra sommar om man tänker på antalet besökare.

 

Fick en rundvandring med Havets Hus Martin Stjernstedt.

Vidare fick jag en rundvandring med Havets Hus Martin Stjernstedt som visade mig runt och berättade om de olika fiskarna i akvarierna.

En ovanlig nyhet är den storfläckiga rödhaj som de har fått in. Den är svår att se då den har en favoritplats i akvariet.

Martin berättar att den småfläckiga rödhajen är mycket vanligare i Sverige. Den storfläckiga rödhajen är mycket ovanligare i Sverige. Martin tillägger att de aldrig tidigare har haft en storfläckig rödhaj på Havets Hus.

 

IMG_20190829_154611.jpg
Martin Stjernstedt med den asiatiska blåskrabban.

 

Paddtorsk.

Vidare simmar det en paddtorsk förbi i akvariet och den är vanlig, men det är inte så ofta man ser den simma på så nära håll. Den påminner lite om ett stort grodyngel tillägger Martin.

IMG_20190906_105539.jpg

 

Virvelkrake.

Virvelkraken är en åttaarmad bläckfisk. De har två virvelkrakar på Havets Hus för beskådning. Det är intressant att bara stå och studera den hur den rör sig i vattnet.

IMG_20190829_153519.jpg

IMG_20190829_171754.jpg

IMG_8092.jpg

 

Sjurygg.

De har även två små söta sjuryggar. Hanen kallas traditionellt för stenbit och honan kvabbso. Martin berättar att de har en liten sugpropp på magen så att de kan suga sig fast på olika föremål. Hanen suger sig fast vid äggen och sitter där och vaktar dem. Sjuryggen fiskas för rommen som säljs som stenbitsrom.

CI2A1914.jpg

IMG_8017.jpg

 

Tångsnärta.

Den lilla skönheten med något som liknar blommor på huvudet är en tångsnärta. Den är också helt ny på Havets Hus berättar Martin.

IMG_20190829_152854.jpg

 

Asiatisk blåskrabba.

Asiatisk blåskrabba har spritt sig i våra vatten, och bara i år har Havets Hus fått in 50 exemplar av denna krabba. Tidigare har de kunnat få in två per år. Nu finns det forskare som oroar sig att den asiatisk blåskrabban kommer att konkurrera ut andra arter i våra vatten. Troligtvis kommer den från fartygens barlastvatten berättar Martin.

IMG_20190829_154049-2.jpg

Strandkrabban har två säsonger som den lägger ägg under sommaren. Men den asiatiska blåskrabban lägger ägg fyra gånger under sommarsäsongen. Detta betyder att den asiatisk blåskrabban reproducerar sig mycket snabbare. Blåskrabba har den fått namnet av att den har en blåsa mellan klorna.

Tack för en mycket intressant rundtur Martin. Under här finns en länk till Havets Hus.

https://www.havetshus.se/

Idag får ni följa med på nattvandring på Havets Hus i Lysekil.

Idag får ni följa med på nattvandring på Havets Hus.

CI2A9803

Det är mörkt och lite spöklikt när man går på nattvandring på Havets Hus. Man hör vattnet som porlar och andra mystiska ljud. Klockan är bara 19:00 fast det känns som om vi närmar oss midnatt.

Som vägledare genom Havets Hus är det akvarietekniker Lennart Davidsson som visar oss vägen under havets yta. Det är vid mörkrets intåg som många av havets arter vaknar till liv berättar Lennart när han och cirka 20 personer vuxna och barn börjar färden i Havets Hus mörka gångar.

CI2A0093
Akvarietekniker Lennart Davidsson på Havets Hus.

Gullmarsfjordens vatten i akvariet.

Lennart berättar om vattnet som är i Havets Hus alla akvarier. De har ett öppet system och det är som man har Gullmarsfjordens vatten i hela huset. Från 32 meters djup tas vattnet i till Havets Hus som filtrearas genom ett sandfilter och pumpas sedan tillbaka till havet igen. Ser man i vissa akvarium så växer det sjöpungar och det är inget de satt in i akvarierna utan det kommer genom det öppna systemet.

Att de tar vattnet från 32 meters djup beror på att på det djupet finns inget giftigt plankton. Samtidigt ju kallare vatten du får in så slipper du problemet med parasitangrepp och annat berättar Lennart vidare.

Vi kommer in till första stora akvariet och där är det stor aktivitet på hummern. Lennart berättar att humrarna bevakar sitt revir ganska intensivt. Humrarna är nattaktiva och skall man fiska dem så skall man slänga i tinorna på natten tillägger han.

CI2A9815
Barn och vuxna samlas för att titta på humrarna och fiskar i akvariet med sina ficklampor.

Havets barnkammare.

Vi kommer till något som Lennart kallar ”havets barnkammare” som innehåller ålgräs där de små fiskynglen håller till efter att de fötts. Försvinner ålgräset så är det garanterat att många fiskar kommer att försvinna.

CI2A9823
Havets barnkammare med ålgräs.

Plattfiskarna kommer in med strömmarna när de födds som t.ex. i Nordsjön och simmar som en vanlig fisk, men när de blir ungefär 2 centimeter så vrider sig ögat och munnen och de blir en plattfisk.

Ålen är extremt hotad.

Vi går vidare och ser en ål i ett av akvarierna och den är extremt hotad berättar Lennart.

CI2A9830

Ålen födds på andra sidan Atlanten och simmar ända hit. De hittade en ål i en brunn som var 150 år i Skåne. Tånglaken är också en hotad art berättar Lennart när vi går vidare i Havets Hus. Tånglaken är lite rolig på det viset att den föder levande ungar där äggen kläcks i äggledaren på modern.

Djurvärldens bästa kamouflörer.

Vi kommer till vad Lennart kallar ”djurvärldens bästa kamouflörer”. Det är bläckfisken som han talar om. Den tioarmade bläckfisken heter idag på svensk ”Sidensepia”. Det finns även en åttaarmad som heter ”Virvelkrake”.

Dessa två artnamn har de fått tack vare att man utlyste en namntävling förra hösten på Havets Hus. Sedan gick det vidare till namnkommittén som artdatabanken har. De godtog de namn de hade föreslagit.

img_5158
Sidensepia.
CI2A0061
Virvelkrake.

Bläckfisken kan ändra färg och form jättesnabbt. De är även stora rovdjur och skulle de bli hungriga kan de äta upp varandra. Det gäller att man håller dem mätta berättar Lennart. Bläcket som bläckfisken kan spruta gör de för att lägga en dimridå så att de kan försvinna om de blir hotade.

Kräftdjuren är aktiva på natten.

Vi kommer till ett stort runt akvarium där det simmar massor av sill. I det akvariet finns det även en hummer som är orange med vita inslag. Sillen är inte lika aktiv på kvällen som de är på dagen. Sillen simmar i stim och Lennart frågar oss som är där om det är en fördel eller nackdel att simma i stim. Någon ropar till att det är en fördel. Det håller Lennart med om, men vad är det för fördel undrar han också. Fördelen är att de är bra skyddade och kan jaga bättre om de är fler.

CI2A9866

Fjärsingen.

Nästa djur är fjärsingen som är en av de få giftiga fiskarna i Sverige. Den jämförs med huggormens gift. På gällocken sitter det en tag och det är precis där man tar när man skall lossa fisken från kroken. Det sitter även taggar på främre ryggfenan. Fjärsingen trivs bäst vid sandbottnar och är vanligt förekommande i Danmark.

CI2A9871
I sanden ligger fjärsingen och gömmer sig.

Småfläckig rödhaj.

De flesta hajar kläcks i äggledaren på modern men den småfläckiga rödhajen lägger ägg på utsidan.  Den lägger en äggkapsel där fostret ligger och har med sig en gulesäck/moderkaka med näring. Äggkapseln är öppen och det går vatten igenom den. När näringen är slut så kryper hajbäbisen ut. Det tar ungefär 5-7 år innan den blir könsmogen. Detta gör att hajarna inte tål något större fisketryck berättar han.

Krabban.

CI2A9886
krabbtaska.

Vi kommer till ett akvarium där en stor krabbtaska finns. Den är kusin med strandkrabban som vi fiskar vid bryggan eller vid badstranden på sommaren. Vi traskar vidare och hinner gå igenom både japanska och svenska ostron och stannar till vid havskatterna.

CI2A9981
Lennart visar upp det japanska ostronet.

Lennart berömmer havskatten. Det är trogna och lever i par. Havskatten är ett exempel på att fiskarna har en hjärna. De känner igen vem det är som tar i luckan och de hör väldigt bra berättar Lennart. Det blir även en tur till tunnelakvariet och där berättar bl.a. Lennart att Havets Hus är som en djurpark. De får följa samma bestämmelser som en djurpark får göra.

En timme går fort när man har trevligt och det var en speciell upplevelse att få vandra runt på Havets Hus när det var mörkt med endast en kamera, ficklampa i handen och med Lennart Davidsson som ciceron. Håll utkik efter nattvandring på Havets Hus och under här kan ni läsa mer om Havets Hus om ni trycker på länken.

http://www.havetshus.se/

CI2A0098