Göran Winge var bara 15 år när han började att fotografera. Redan då hade han ett stort intresse för fyrar, även om det då rörde sig om påskefyrar. Det där med fyrar blev en del av Görans liv, fast då pratar vi om fyrar ute till havs. Göran Winge jobbade i många år på Sjöfartsverket som tekniker.
Men 1968 började han fotografera lite olika påskefyrar som anlades vid påsk på olika platser här i Lysekil. Jag minns att när jag växte upp på Skaftö så fanns det ett flertal påskefyrar på Skaftö. Speciellt den som låg nere vid båtupptagningen i Fiskebäck vid Slipern på Skaftö.
Det fanns även en påskefyr på Östersidan. Det var krig mellan dessa påskefyrar i Fiskebäck och Fiskebäckskil. Det är vanligt att man anlägger en liten fyr som man kallar narrfyr, lurfyr eller lockfyr för att lura de andra att man redan tänt den riktiga fyren.
I Grundsund på Skaftö så är det två fyrar som har starka traditioner. Där har vi Oddarnas och Värbos påskefyrar som delar Grundsund i två läger.
Stengatans påskefyr 1968 Foto: ©Göran Winge
Stengatan 1968 Foto: ©Göran Winge
Stengatan 1969. Skyltdockan från Charlotta Pihls Dam & Barn. Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Innanmätet innehöll spillolja från Åke Bärarens åkeri. Ett fat spillolja och ”några” däck.
Stengatan 1970. Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Gamlestans påskefyr 1970 kort taget från Lotsberget. Foto: ©Göran Winge
Byggandet av Stengatans påskefyr 1971. Foto: ©Göran Winge
Stengatan 1971. Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Kyrkeviks påskefyr vid Lassadammen 1971. Foto: ©Göran Winge
Påskefyr vid Raskekullen med lockfyr 1972. Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Kyrkeviks påskefyr vid Lassadammen 1972. Foto: ©Göran Winge
Foto: ©Göran Winge
Stengatans påskefyr 1972. Foto: ©Göran Winge
Skolgatans påskefyr 1972. Foto: ©Göran Winge
Kyrkeviks påskefyr med lockfyr på nuvarande Victoriaplatsen 1972. Foto: ©Göran Winge
Påskbrasa på Wikipedia
Läser man om påskbrasa på Wikipedia så står det att påskeldarna är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet (det tidigaste belägget är från 1768 i Västergötland) och har kommit till Sverige från Nederländerna via nederländska köpmän till Göteborg. Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige.
Vid mitten av 1800-talet tändes påskeldar i Halland, norra Skåne, västra Småland, Bohuslän, Västergötland, delar av Närke, Dalsland samt södra Värmland. Utanför detta område tändes påskeldar endast sporadiskt, till exempel i Lindesberg och Nora i Västmanland. Troligtvis har de kommit till dessa orter med inflyttad befolkning.
Glicko Nyhetsblogg 
Lämna en kommentar