OS-guldmedaljör Sara Hector hälsade på hos Norra Hamnen Padel i Lysekil

Igår var en OS-guldmedaljör och hälsade på i Lysekil. Det var ingen mindre än Sara Hector som tog OS-guld i storslalom i Peking i Olympiska vinterspelen 2022.

Det är Jan Jonsson som är en av delägarna till Norra Hamnen Padel som genom företaget Future Eyewear Group Sweden har ett nära samarbete med Sara Hector med bland annat varumärket Bliz, hjälm och Goggles som Sara använder när hon tävlar. Jan har även utvecklat hjälmen som Sara använder när hon tävlar.


Janne Jonsson och Sara Hector vid Norra Hamnen Padel i Lysekil


Sara är hitbjuden av Janne och igår passade de på att ta en lunch på Bandeja Bar och Sara körde även ett träningspass på Norra Hamnen Padels gym. Jag fick även en pratstund med Sara och fick känna på guldmedaljen hon tog i OS. Den var riktigt tung kan jag berätta.


Hur startade ditt intresse för alpint?

– Jag har åkt skidor så länge jag kan minnas. Mina föräldrar tyckte det var kul att åka skidor och tog med mig och mina syskon till backen. Jag tror jag började i slalomklubben Kungsbergets Alpina som ligger utanför Sandviken när jag var fyra år. Mina föräldrarna har varit superarrangerade i både mig och mina syskon när det gäller skidor. Vi har haft väldigt roligt ihop i familjen med skidåkningen.



Hade du någon förebild inom de alpina när du växte upp?

– Jag hade många förebilder som till exempel min bror som var duktig på skidor och många andra i klubben när man växte upp. Naturligtvis också Anja Pärson som var väldigt framgångsrik när jag var barn. Anja såg jag upp till väldigt mycket.

Sen tyckte jag om Janica Kostelic som var Anjas konkurrent och hon åkte med väldigt rena skär och det var några av många som jag såg upp till. Jag har haft många förebilder genom åren.



När startade ditt och Jannes samarbete?

– Det var 2014 inför säsongen 2015. De hade gjort de första hjälmarna som var prototyper men hade skidglasögon.

I just detta med hjälmarna så fick jag vara med och utveckla vad som var viktigt för hjälmen. Det är absolut den bästa hjälmen som finns på marknaden. Den är så lätt och otroligt skön att ha på sig.

Janne säger:

– Vi hade version 1, men nu har Sara version 2 och när den utvecklades så pratade jag bland annat med Sara. Det är inte bara detta med hjälmen och säkerheten, passform som är viktigt även om det är jätteviktigt. Utan när Sara åker på den nivån hon gör så går du in i käppen med kroppen när du åker och det är tufft för kroppen i den höga farten.

Hur mycket låter det då i hjälmen och hur mycket låter det när hon åker. I öronen har du balansnerven och där skall du ha kontakt med underlaget och det gör också vad du tar för snabba beslut i hjärnan när du åker. Man kan inte stänga helt och är det för öppet, så hör du för mycket inne i öronen när du åker.

Sara fortsätter:

– Det gäller att hitta rätt nivå hur högt det låter och naturligtvis skall den tåla många smällar från käpparna. För på varje träning man åker så åker man alltid in i någon käpp med huvudet. Hjälmen är helt i kolfiber och det är därför den är så lätt.



2022 blev en helt fantastisk säsong för dig med OS-guld och du blir totaltvåa i storslalomcupen med 4 segrar, en andraplats och två tredjeplatser. Hur ser du själv på din säsong?

– Den var helt magisk. Det var så roligt att få till dessa resultat då det tidigare har varit små detaljer som inte stämt. Att nu fått förbättrat alla delar lite och se hur mycket det har gjort är jättecoolt.



Jag antar att du har lite semester nu när du är här?

– Mer semester än så här blir det inte tänker jag säger Sara och skrattar. Nä men det är mycket träning som gäller. Det är mycket fysträning nu, men är inte på skidor förrän i augusti.



Hur ser uppladdningen ut för säsongen som står runt hörnet?

– I juni så blev det en hel del åkning på snö. Var bland annat i Schweiz, Italien och Frankrike. I Italien blev det åkning på glaciärer. Det blev även gym, löpning och cykling.

Alpint är en ganska komplex idrott. Man behöver vara duktig på många olika fysiska sätt. Man bör vara explosiv och samtidigt orka hålla en hög intensitet under en längre period är också viktigt. Det krävs en ganska allsidig träning på sommaren för att vara redo.

I augusti så åker vi till Ushuaia i Argentina som ligger i den södra delen av Argentina. Där kommer vi att vara i cirka 1 månad för att träna.




När du stod där innan du skulle starta andra åket och visste om att du ledde efter första åket och hade OS-guldet inom räckhåll vad tänker man, hur går tankarna?

– Just då när jag ledde, så förundrades jag lite över min tanke som jag fick. Men om vi börjar med första åket, så tänkte jag att jag har inte åkt till Kina för att inte ge allt så nu jäklar skall jag ge allt jag har.

Innan andra åket kände jag att jag blev lite nöjd. Jag kände att va häftigt att jag står här och jag leder en OS-final. Nu gäller det att bara njuta av detta och bara ge allt. Det är inte så givet att man kommer så långt om man ens gör det. Att få vara i den formen och stå där och få leda i en OS-final, bara det kände jag att jag kunde vara nöjd med.

Självklart tänkte jag även på att jag visste att jag måste pressa mig själv för att åka fort, för om jag inte går ut och försöker jaga varje hundradel vid varje käpp så är det någon annan som gör det och åker fortare än mig.

Jag har jobbat mycket med det att försöka åka fort. Det låter ganska naturligt, men det är så viktigt att tekniken stämmer. Det är alltid en balans där man inte alltid kan åka ut för aggressivt och jaga med för mycket vilja och kraft, utan att göra det med en känsla och vara lite öppen och jag hittade lite av lekfullheten i det, samtidigt som jag verkligen tänkte att nu skall jag ge allt jag har.



Var du inte nervös?

– Ja, var så nervös. Jag mådde verkligen dåligt mellan åken för att jag var så nervös. Jag kunde inte äta och det var inte roliga timmar mellan åken.

Jag lämnade OS-byn innan 05:30 på morgonen och var inte tillbaka förrän 21:30 på kvällen så det blev en lång dag för att vara en tävlingsdag och med extremt mycket nerver. Efter tävlingen var det dopingtest och det tog ganska lång tid.

Det var min jobbigaste dag, inte en njutbar dag som det kan vara som här i Lysekil på sommaren, men absolut en av mina bästa dagar i livet.

Sara och jag och jag fick hänga OS-guldmedaljen om min hals



Har du varit här i Lysekil förut?

– Ja, min farmor och farfar hade ett sommarställe i Bohuslän. Tyvärr så har jag inte koll på var exakt det låg. Men jag har varit i Lysekil när jag var barn.

Igår fick jag berätta för min kille hur man fiskar krabbor, för han hade aldrig gjort det. Det var roligt att jag fick lära honom något för han är annars mycket insatt i både båt och hav.

Det är så otroligt vackert här med alla öar och klipphällar det är helt magiskt. Jag älskar verkligen att få vara på havet, fast en nackdel är brännmaneterna. Jag har faktiskt hunnit med att bada i Fiskebäckskil och det var riktigt härligt.


Stort tack Sara och vi håller tummarna för dig när säsongen drar igång i vinter.

Igår släppte Havets Hus och Världsnaturfonden ut 12 akvariefödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden

Igår släppte Havets Hus och Världsnaturfonden WWF ut 12 akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. Hajsläppet vid Havets Hus startade redan 2003 och totalt har det släppts ut 140 hajar i Gullmarsfjorden. Förra året släpptes det också ut knaggrockor som var födda på Havets Hus.


I år var hajarna för första gången försedda med sändare så att de bättre kan följa hajarnas väg i havet. Sändarna skickar ut ljudsignaler som tas upp av mottagare som placerats ut i och utanför Gullmarsfjorden. Om ett par år tankar de ut informationen från mottagarna.


Akvarietekniker Roger Jansson lämnade över hajarna till de som släppte dem i Gullmarsfjorden utanför Havets Hus i Lysekil.


Foto © Havets Hus

Hajsläppet är en del i Havets Hus arbete för att bevara livet i havet och som också sker genom att vi informerar om olika arter och deras betydelse, den biologiska mångfalden och om hot som finns för havsmiljön.

Läs mer om bevarandeprojektet här.


Foto © Havets Hus

Foto © Havets Hus

Foto © Havets Hus

En av de tolv rödfläckiga hajarna som släpptes i Gullmarsfjorden.

Foto © Havets Hus


Foto © Havets Hus

Foto © Havets Hus

Foto © Havets Hus

För er som missade gårdagens hajsläpp så kan ni se det här under. Det börjar med 55 minuter av havet sedan startar hajsläppet.

Mer om Havets Hus kan ni läsa här https://www.havetshus.se/

Sändarförsedda hajar släpps ut i havet utanför Lysekil

Idag släpper Havets Hus och Världsnaturfonden WWF ut 12 akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. För första gången har de utrustats med sändare, vilket är ett stort steg inom bevarandeprojektet som pågått sedan 2003.

– Genom att sätta ut sändarförsedda hajar i det fria vill vi öka kunskapen om hur de rör sig, vilka vanor de har och stärka hajbeståndet. Hittills har elva av våra utsläppta hajar påträffats. Fiskarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.

En av nyheterna i år är att de fått akustiska sändare som gör att de lättare kan spåras. Ljudsignalerna fångas upp av ett 20-tal mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden. Sändarnas signaler berättar om hur hajarna rör sig och genom att de också är märkta kan de identifieras vid återfynd. Arbetet sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som i flera år använt metoden för att studera fisk som lax och blåfenad tonfisk.

– Broskfiskar som hajar och rockor är extra känsliga. De förökar sig långsamt och i svenska vatten hotas de i fisket som bifångst, vilket vi sett tydliga exempel på i Lysekil under våren när stora mängder pigghaj dumpats döda i hamnen. Sverige behöver öka och stärka skyddet av viktiga havsområden samt få effektivare fiskerikontroll till havs, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Småfläckig rödhaj är klassad som livskraftig, men är fridlyst i Sverige och förbjuden att fånga liksom pigghaj och andra broskfiskar. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut ca 140 hajar i havet varav 11 har återfunnits. De flesta har simmat utmed Bohuskusten och upp till norska vatten. Flera har gått in i kräftburar på större djup. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet och blivit fjorton år gammal, vilket är de här hajarnas normala livsspann.

Foto: © Havets Hus

En tredjedel av världens broskfiskar, som hajar och rockor, är klassade som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista 2020. Skyddade områden och tydliga restriktioner mot olika fiskemetoder har visat sig vara effektivt för att bevara välmående revhajspopulationer.

Fakta: Småfläckig rödhaj och sändarprojektet

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är fridlyst och har tidigare minskat i Västerhavet. Men beståndet har stabiliserat sig, så småfläckig rödhaj klassa inte längre som hotad utan som livskraftig. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Målet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen och informera om hajars utsatta situation i världen.

Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF som senaste stöttat sändarprojektet med 500 000 kronor.

De småfläckiga rödhajarna har förökat sig bra i Havets Hus anläggning och ungarnas överlevnad är mycket god. Kunskapen kring hur man föder upp småfläckig rödhaj är viktig för att kunna bedriva uppfödningsprogram för andra äggläggande broskfiskar som knaggrocka och storfläckig rödhaj.



Det är förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten. 

Kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal är väldigt begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bedöma dess bevarandestatus.

Om WWF

Världsnaturfonden WWF är en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer som arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt runt om i världen.

Om Havets Hus

Havets Hus är ett havsvattenakvarium som visar och berättar om arter och dess livsmiljöer i Västerhavet. Vattnet i akvarierna pumpas in från havet utanför från 30 meters djup. Det är ett av Bohusläns populäraste besöksmål med runt 80 000 besökare årligen.



Hela hajsläppet kan ses på Havets Hus Youtube kanal



Det är ett stort medialt intresse för dagens hajsläpp på Havets Hus