Idag får ni följa med till Lögens Kvarn som ligger i Lyse och som idag drivs av Anna Wilhelmsdotter

Per-Olof och Ingrid Larsson startade historien om Lögens Kvarn

Historien börjar i mitten av åttitalet då Annas pappa, Per-Olof och mamma, Ingrid Larsson började odla ekologiskt. Problemet på den tiden var att det fanns inget mervärde i det att odla ekologiskt. När han skulle sälja sitt spannmål så blandades det upp med allt annat och Per-Olof fick inte mer för att det var ekologiskt odlat.

Där började P-O fundera om man kunde tänka på något annat sätt att förädla för att på så sätt få ut lite mer av sådden. Från början odlade han olika vetesorter. Men ju mer han lärde sig om ekologisk odling så halkade han in på de sorterna som de idag odlar på gården. Det är de gamla kultursorterna för de lämpar sig väldigt väl att just odla ekologiskt. 

Köpte en begagnad kvarn

I slutet på 1990 tog man satsningen ett steg till och köpte en begagnad kvarn från Järnboås i Bergslagen. Allt monterades ner i beståndsdelar och totalrenoverades. Man köpte även in en kvarnmaskin. Efter sex år så var kvarnen klar och man kunde nu börja mala mjöl.

Odlar allt själv

Pappa P-O har varit en läromästare för Anna. Allt som tar hands om i produktionen är egenodlat och förutom egen mark så arrenderar de även mark i närheten.

Foto privat.

Anna berättar att hon alltid sedan hon var liten varit intresserad av vad mamma och pappa odlade. Redan som barn var hon med pappa P-O på åkrarna. De är tre syskon i familjen och Anna berättar att föräldrarna har varit väldigt tydliga om att ingen av barnen skall behöva ta över produktionen om de inte själva vill det.

Foto privat.

Anna är musikutbildad och bodde i Stockholm i många år. Trots detta så har hon under sin lediga tid åkt hem för att hjälpa till på gården. Samtidigt har hon under åren känt en stark dragning till att jobba hemma på gården.

Foto privat.

Mycket att göra hela året

Tack vare kvarnen så har Anna mycket att göra året om. Fast mellan april till oktober är det extremt mycket att göra med sådd och att skörda berättar Anna. En bra sommar skall vara mittemellan säger Anna och skrattar. Skördar gör man oftast i september.

Foto privat.

De olika vetesorterna sår man under lite olika tidspunkter under året. På våren sår man vissa sorter, men man kan även så andra sorters vete på hösten.

Sår och skördar

Vi går in i ett rum och där håller Anna en lite kurs med mig och visar upp hur man sår med en maskin som lägger ut vetefröna i olika rader. Sedan när det skall skördas så använder man en skördetröska och Anna visar upp en leksak som är en skördetröska. Anna tillägger att hon nästan har en likadan skördetröska fast i större storlek.

Foto privat.

Skördetröskan har stora knivar längst fram som skiljer halmen från det andra. Samtidigt är det stora fläktar som blåser bort det som inte skall användas. Av tyngden faller kärnorna ner och går sedan upp till tanken på skördetröskan.

Foto privat.

Något som är jätteviktigt i detta med skördningen för att kunna få bra kvalitet på spannmålen är att skörda det när vetet är moget. Om det har hunnit att mogna och det sedan skulle börja regna så kan inte Anna använda det till mjöl. Därför tittar hon till vetet ofta när tiden börjar infinna sig för skördning så att allt blir rätt. När vetet är moget beror helt på vädret. Vid mycket sol så mognar vetet fortare.

Lagras i silos

Nu går vi vidare och tittar in i en annan avdelning på gården. Anna visar upp silos där de lagrar vetet som är torrt. Just för tillfället så har hon några silos som hon förvarar spannmålet i men tankarna för framtiden är att ha fler silos för att kunna ha mer sorters vete i lager.

Från silon där vetet förvaras så går det vidare till en stor maskin som rensar spannmålet från ogräsfrö, halmrester och damm.

Kvarnen

Nu är vi inne i själva kvarnlokalen igen. Nu går själva kärnan vidare till den högra sidan till tre seriekopplade kvarnmaskiner med stålvalsar som tar bort skalet från kärnan. Efter det så går det vidare till den vänstra sidan som mal sönder det fina av kärnan. Denna procedur tar lite tid och innan kärnan är helt utmald kan den ha passerat valsparen upp till 12 gånger.


Skalet som tas av kärnan är det som senare blir vetekli. När Anna sedan gör fullkornsmjöl så blandas vetekli i mjölet. Mer om kvarnen och dess process kan ni läsa om på deras fina sida på webben. Sedan siktas mjölet i olika sorteringssiktar.

Färdiga produkten

I en tratt från taket kommer den färdiga produkten ut. Sedan packar Anna alla påsar för hand. Denna process funderar Anna på att automatisera. Det färdiga mjölet rörs om i en skruvliknande sak innan det åker ner i röret som Anna öppnar och mjölet vägs och packas i olika påsar.

Anna packar mjölet

Nu fylls mjölet på i påsar samtidigt som det vägs på en våg. Efter påfyllningen skakas mjölet i en skakmaskin för att det skall sjunka ihop i påsen och därefter limmar Anna påsen och sätter på en etikett med dagens datum. Det står att det är ett år som är hållbarhetsdatumet fast det håller mycket längre om det står torrt berättar Anna.


Det mjölet Anna nu haft ner i påsarna är speltmjöl som är det samma som dinkel. Speltmjöl är det nordiska namnet på mjölet.

Flera olika sorters mjöl

Sortimentet av mjöl är stort hos Anna och även om hon helst ser att det lokalproducerade mjölet används lokalt så är det många bagerier i Sverige som handlar mjöl från Anna. Flera olika sorters mjöl finns i butiken hos Anna.

Som sista fråga så frågar jag Anna vilket mjöl som är det populäraste?

– Det är det vi kallar specialvetemjöl. Det är vår modernaste vetesort. Den är väldigt gynnsam i ekologisk odling för den konkurrerar väldigt bra med ogräset. Jag är inte så insatt i bakningen men vad jag har hört så är vårt specialmjöl väldigt tacksamt att baka med. Den är väldigt tålig vid bakning och det är väldigt många som uppskattar mjölet.

Lögens Kvarn har även fått pris av Lysekils Kommun för Årets Hållbara Företag. Tack Anna för denna fantastiska visning och historien om Lögens Kvarn. Lycka till i framtiden.

Foto privat.

Här kan ni läsa mer om Lögens kvarn på Facebook och hemsida.

Igår öppnades dörrarna upp till det nya Kontaktcentret i kommunhuset i Lysekil

Igår tittade jag in på Lysekils Kommuns nya kontaktcenter i kommunhuset och fick en rundvandring av Daniel Jildefjord, enhetschef för Kontaktcenter på Lysekil Kommun. Det har blivit fantastiskt fint i det nya kontaktcentret. Det är stora öppna ytor och man känner sig direkt välkommen när man kommer innanför dörren till kommunhuset i Lysekil

När jag besökte kontaktcentret så fanns kommunvägledarna Pia-Lill Hasslöf, Marie Olausson och Daniel Jildefjord, enhetschef för kontaktcenter på plats i det nya kontaktcentret. Förr så var det så att man kom till en telefonväxel och blev skickad till någon person som skulle hjälpa dig i någon fråga. Idag är det en kommunvägledare som tar emot dig och hjälper dig direkt i dina frågor.

Väl inne i kontaktcentret så visar Daniel runt mig. Rakt fram sitter kommunvägledarna, och på vänster sida soffgrupper och längre ner till vänster så har man en kaffehörna där man kan ta en kopp kaffe om man väntar på den personen man skall träffa.

Tittar man lite närmare så kaffekopparna vid kaffehörnan så kan man se att det står texter av olika de slag om Lysekils kommun.

Hyllan med de olika kaffekopparna med text.

Det finns även fyra mötesrum i olika storlekar i anslutning till kontaktcentret.

Mötesrummet ”Fågelviken”.

Vi slår oss ner i ett av rummet som döpts till ”Havsbadet” och som vetter ut mot Kungsgatan. I ett av fönstren sitter en tv-skärm som visar gamla bilder över Lysekil. På en av väggarna kan man även se gamla foton från Havsbadsområdet i Lysekil.

Daniel berättar om nya kontaktcenter och säger; ”oavsett om man kommer in här som medborgare, företagare eller turist så skall man känna att det var fint och trevligt att besöka kontaktcentret. Bemötandeservice och värdskap är väldigt viktigt i dagens samhälle och det gäller att samtidigt ha ett bra bemötande och fokus på medborgarna”.

Daniel Jildefjord, enhetschef på Kontaktcenter på Lysekil Kommun.

Miljön i det nya kontaktcentret skall vara en del i att underlätta jobbet för kommunvägledarna med bemötande. Man skall få ett bra mottagande här, och det samma gäller även i telefonen. Man ta en kopp kaffe inne i kontakcentret eller titta i någon av de böcker som ligger framme medans man väntar på att få träffa den person man bestämt möte med eller om man vill prata med någon av de kommunvägledarna som idag direkt hjälper dig i olika frågor berättar Daniel.

Bokhylla med böcker om Lysekil och en medborgardator.

Som avslutning berömmer Daniel, Per Garenius, samhällsbyggnadschef på Lysekils Kommun som har lagt ner mycket tid på att få till denna nya fina mötesplats mellan kommunen och besökarna.

Daniel berättar att Pers vision är att han hoppas att det skapar stolthet och att Lysekilsborna och andra känner att det är lätt att slinka in på kommunhuset och söka någon eller ha ett möte med någon i kommunhuset. Man kan även titta på skärmarna som sitter i ett av hörnen för att se vad som händer i kommunen eller bilderna inne i lokalen.

Tack Daniel för mycket trevlig rundvandringen i detta fantastiska nya moderna kontaktcenter.

Här kan du läsas mer om det nya kontaktcentret och även se en film där Daniel visar runt dig.


Måns Möller och coach Christer Skoog har skidat 10 Vasalopp på 10 dagar, 90 mil på skidor. Slagit Världsrekord och samlat in fantastiska summan 1,751 626 :- till Viggo Foundation

Det var inte många som trodde att komikern Måns Möller och skidcoachen och före detta förbundskaptenen för svenska skidlandslaget Christer Skog skulle klara det.

Äntligen i mål gick Måns & Christer, Måns son Viggo åkte med de sista 9 km. Komikern Måns Möller och längdcoachen Christer Skog klarade att åka världens längsta Vasalopp, ett världsrekordförsök – 10 Vasalopp på 10 dagar. 900 km på 10 dagar. Mora. 2021-02-22 (c) Foto: Patrik C Österberg / Viggo Foundation Pressbild.

För vem kommer på tanken att efter nio mil i spåret, sätta sig i bilen, åka tillbaka till Sälen, för göra det hela nästa dag igen? 10 gånger!
Men de har klarat det trots en hel del strapatser. De har slitit, kämpat, haft kramp på nätterna, kraschat i höga hastigheter och brutit ihop och gråtit av trötthet och smärta. Hela kroppen gör ont och de har haft svackor när de inte trodde det var möjligt att klara av utmaningen.

Det har också varit tufft att få i sig mat. Under loppen förbränner de 10 000-12 000 kalorier och för att orka måste de äta lika mycket på kvällen och under loppet. De har lagt in extra matkontroller där Bengt Jonsson från Vasaloppsbyn kommit in och åker runt med sig bil och lagar varm mat flera gånger efter spåret. Christer och Måns har försökt äta så mycket de kunnat, Måns har till och med gått upp på natten varje natt vid 02.00 för äta gröt och Christer som i vanliga fall hatar chips har ätit chips på nätterna för att få i sig salt.

Det har inte varit en hälsoresa direkt!

Dessutom har Jonas Orsén agerat chaufför, vallare och allt-i-allo varje dag. De har också haft hjälp av Fredrik Heikki från Cykel och längd i Sälen. Även svenska landslagets fd chefvallare Urban Nilsson har hjälpt att valla skidorna.

I går morse stod de alltså på startlinjen för tionde gången och målet är nära. Världsrekordet för #VärldensLängstaVasalopp är nu i hamn.

Måns Möller och coach Christer Skog gick igår i mål för 10:e gången på 10 dagar med sluttiden: 09:08:22

Många har frågat sig varför de utsatts sig för det här. Det är för att Insamlingsstiftelsen Viggo Foundation, som jobbar för att barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer ska få tillgång till idrott, är i stort behov av pengar. Tidigare år har Måns Möller och Christer Skog cyklat världen runt för att samla in medel, men i år har detta uteblivit på grund av covid-19. Istället kom Christer med en ny idé.

”Jag läste att Vasaloppet skulle hålla spåren öppna i hela tre veckor i år. Då tänkte jag att om vi lyckas göra tio Vasalopp i rad blir vi de första i världen att lyckas med denna bedrift. Vi har fått smak för att sätta världsrekord efter att vi 2017 lyckades ta oss in i Guinness Book of Records med vår cykling. Idén är helt vansinnig och jag tror om väderförhållandena blir bra har vi 50/50 chans att lyckas,” säger Christer Skog.

Målet med #världenslängstavasalopp är att skriva svensk idrottshistoria och samtidigt samla in pengar till de projekt som insamlingsstiftelsen Viggo Foundation idag driver. Några exempel på aktiviteter som stiftelsen anordnar är bland annat Viggo Crawlet, Viggoloppet, Viggoklassikern, Viggo Foundation Summer Camp och Viggo Foundation Winter Camp.

Igår den 22 februari kl. 16.50 gick Måns Möller och coach Skog i mål, på sista etappen fick dom sällskap av Måns Möllers son Viggo som är anledningen till varför Måns startade insamlingsstiftelsen Viggo Foundation för sex år sedan.

Grattis hela gänget till Världsrekordet.

Vill du hjälpa Viggo Foundation och se till att barn med NPF ska kunna idrotta på lika villkor som alla andra. Hjälp oss att hjälpa, läs mer på Viggofoundation.se