Bilder berättar- stenhuggararvet del 8 Amerika
Amerika – de som stannade och de som kom på besök Stenhuggararvet handlar om människorna som högg, formade och lade stenen i Lysekil. Men det handlar också om dem som lämnade stenbrotten, hemmen och familjen för att söka ett annat liv på andra sidan Atlanten. För familjerna i Lysekil var Amerika inte bara en avlägsen plats på kartan. Det blev en…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar- stenhuggararvet del 7
Herman bygger hus på Kronberget Sommaren 1909 tog stenhuggaren Herman Julius Gunnarsson och hans hustru Jenny ett stort steg. De skulle lämna det hyrda rummet och köket längst ned på Västra Kronbergsgatan och bygga ett eget hem högre upp på Kronberget. Det var ett djärvt beslut för en arbetarfamilj med små marginaler. Huset skulle uppföras samtidigt som Sverige gick in i…
Fortsätt läs hela inlägget
Stenhuggararvet del 6 stenhuggare Eric Gunnarsson
Eric Gunnarsson – Lysekils siste stenhuggare På ett fotografi från 1985 står Eric på Stora Kyrkogatan i Lysekil. Han har kepsen på huvudet och håller blicken riktad ner mot gatstenen. Det är ingen tillfällighet att han fotograferades just där. Mer än fyrtio år tidigare hade Eric själv varit med och lagt gatstenen på Stora Kyrkogatan. I fotografens anteckning kallas han för…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar- Stenhuggararvet del 5- Elis i Pinnevik
På ett fotografi från Stångehuvud 1895 står en grupp stenhuggare och smeder uppställda framför kameran. Längst bak i mitten, klädd i vit tröja, står stenhuggaren Elis Andersson. I samma rad, längst till höger, står hans son Anders Elisson, som även han skulle bli stenhuggare. När bilden togs var Anders bara tio år gammal. Ingen av dem kunde då veta vad de…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar – Stenhuggararvet del 4 stenbrotten
Den bohuslänska graniten Den bohuslänska graniten kom under 1800-talet att lägga grunden för en industri som förändrade både landskapet och livet för människorna längs kusten. I Lysekil och på många andra platser i Bohuslän växte stenbrytningen från ett småskaligt hantverk till en betydande näring med omfattande export. Det tidigaste kända omnämnandet av en mer organiserad, industriell stenbrytning i Lysekils kommun finns…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar- Stenhuggararvet del 3
Gemenskap och kamp Vid sekelskiftet började Västra Kronbergsgatan växa fram. Gatan blev snabbt ett område där många stenhuggarfamiljer byggde sina hem. Stenhuggarna byggde inte bara ett samhälle – de byggde också en stark arbetarrörelse. Genom insamlingar uppfördes Folkets Hus och tidningen Lysekilskuriren startades. Solidariteten var stor. Många tog lån med sina redan belånade hus som säkerhet för att kunna finansiera verksamheten.…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar- Stenhuggararvet del 2
Stenhuggarnas väg från Varberg till Lysekil Gustaf Alfred (Gunnarsson) Wildheim hade fem syskon. En av hans bröder, Herman Julius Gunnarsson, blev min morfars far. Här fortsätter berättelsen om familjen Gunnarsson och deras väg från Varberg till Lysekil. Syskonskaran bestod av: Gustaf Alfred (Gunnarsson) Wildheim, vaktmästare, VarbergHerman Julius Gunnarsson, stenhuggare, LysekilJohan Adolf Gunnarsson, stenhuggare, LysekilAxel Viktor Gunnarsson, stenhuggare, Otterön, GrebbestadGunnar Reinhold Gunnarsson,…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar- stenhuggararvet del 1
Gustaf Wildheim berättar Detta är en del i serien om stenhuggararvet där Gustaf Wildheim i detta inlägg berättar om sitt liv och hur han kom till Lysekil. Gustaf är min morfars farbror. Jag föddes i den gamla staden Ulricehamn den 29 januari 1872. Mina föräldrar var kakelugnsmakaren och krukmakaremästaren Jöns Peter Gunnarsson, född i Helsingborg 1837 och Clara Josefina Albertina Hindström…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar – Posten kommer till Lysekil
Under 1800-talet växte Lysekil snabbt från kustsamhälle till badort och handelsplats. Fisket, stenindustrin och badgästerna gjorde att kontakterna med resten av Sverige blev allt viktigare. Brev, tidningar och paket blev en del av samhällets puls. I början kom posten till stor del sjövägen. Ångbåtarna blev avgörande för kommunikationen längs Bohuskusten. När båtarna lade till kunde människor stå nere vid hamnen och…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar – Telefonen kommer till Lysekil
När telegrafen och telefonen gjorde sitt intåg i Sverige förändrades kommunikationen i grunden – och Lysekil var tidigt ute. Redan på 1860‑talet började staden kämpa för en egen telegrafstation, och under de följande årtiondena växte både nät, teknik och arbetsplatser fram i takt med utvecklingen. Här berättas historien om hur Lysekil fick sina första telegraf- och telefonlinjer, om kvinnorna som bar…
Fortsätt läs hela inlägget
Bilder berättar – simtävlingar i Havsbadet med OS-simmare
Redan under sent 1800-tal var Lysekil en etablerad badort med kallbadhus och badgäster. När den moderna tävlingsidrotten växte fram i Sverige runt sekelskiftet 1900 följde simidrotten med och Havsbadet blev en naturlig arena. 1911 Badintendent och professor Anders Wide, försökte redan 1911 starta ett simsällskap i Lysekil. Även om det första försöket inte blev långvarigt lade det grunden för senare tävlingsverksamhet.…
Fortsätt läs hela inlägget
Något gick fel. Ladda om sidan och/eller försök igen.
