Dammen som tömdes och försvann

Mellan Gullmarsskolan och Kronbergets förskola låg en gång Färgarns damm – en viktig del av Lysekils historia. Dammen fick sitt namn efter färgare Anders Gustaf Bergfalk, som 1862 bosatte sig här. Under decennierna fyllde dammen flera funktioner: så som dricksvattenkälla, skridskorink, bandyplan och plats för bad.

1883- Valfyndet i dammen

År 1883 vid en utgrävning när dammen skulle göras djupare och omvandlas till vattenreservoar hittades kotor från en grönlandsval på dammens botten. Ett sensationellt fynd som visade sig vara 6250 år gammalt. En av kotorna skänktes till Naturhistoriska museet och resten av kotorna fick stanna kvar i Lysekil och finns idag att beskåda på Vikarvets historiska museum.

Det var dock inte i Lysekil som de första Bohuslänska valfynden dök upp, det var i Skredsvik på 1860-talet. Thomas Andersson skriver i Lysekilsposten 1970 om valfynden som hittats runt i Bohuslän. Där skriver han att Bohuslän är det landskap i Sverige som har flest fossila fynd av arktiska valar och sälar. Det är inte så konstigt om man tänker på att havsnivån förändrades efter inlandsisens avsmältning. I centrala Bohuslän var den 150 meter högre då än vad den är nu och miljön såg helt annorlunda ut.

1891- Vattnet filreras i Färgarns damm för att bli dricksvatten

Den 16:e juni 1891 skriver tidningen Bohusläningen om en ”verklig bemärkelsedag för köpingen”. Det var en glädjefylld dag då arbetet med vattenledningarna var färdiga och vattnet i Färgarens damm hade filtrerats. Under ledning av ”ingeniören Mathiesson från Göteborg samt under ledning af köpingens ingeniör herr Hjelmgren samt en nitisk och intresserad kommunalnämnd hade arbetet fulländats”. I artikeln märks en enorm stolthet och glädje över de nya vattenledningarna; de skriver bland annat

”Det utgör en heder för samhället att, låt vara genom betydande uppoffringar, hafva förskaffat sig ett godt och njutbart drickesvatten, Huru mycket detta skall bidraga till allas helsa och trefnad inses lätt.”

1895 Ingen kunde jämföra sig med Lysekil sas det

Några år senare 1895, i dåvarande Lysekilsposten, berättas om ”det sjunde allmänna Svenska läkarmötet som hölls i köpingen”. Där pratar man bland annat om Färgarens damm och om den har haft en positiv hälsoeffekt på folket i Lysekil. I artikeln skriver de att det var uträknat att vattentillgången från Färgarens damm skulle räcka till 3000 personer med en förbrukning av 90 liter per person och dygn. Under en kemisk undersökning såg de att Lysekils vatten var jämförligt med Göteborgs vattenledningssystem och även att vattnet innehöll betydligt färre bakterier än det som inte är filtrerat.

”Af köpingens 405 gårdar hafva 104 vattenledning inledd i köken, 28 endast vattenkastare på gården.”

Omdömet från Stockholms förste stadsläkare professor Linroth var väldigt bra. Han ansåg att Lysekil stod väldigt högt när det kom till hygien. Han hade rest runt i olika kommuner i Sverige och inspekterat vattenanordningar men inte sett något som gick att jämföra med dem i Lysekil.

1920-talet populär skridskorink

Under 1920-talet var Färgarens damm även en populär skridskorink bland Lysekilsbor och stadens bandylag spelade flera matcher på dammen. Det var skridskoåkning på vintern och bad på sommaren tills förbud infördes på 1940-talet.

1937 nämns i Stadsfullmäktiges handlingar en planering av idrottsbyggnad på platsen.

§ 167.
Stadsfullmäktige beslöt vid sitt sammanträde den 27 februari 1936 tillsätta en kommitté för att utreda frågan om att skapa ett ”Idrottens hus”.
Utdrag ur skrivelsen nedan:

”Till Stadsfullmäktige.
I skrivelse av den 17 jan. 1936 till stadsfullmäktige hemställde stadens olika idrottsföreningar m. fl. om stadsfullmäktiges medverkan för åstadkommande av ett ”Idrottens Hus”.
Skrivelsen, som remitterades till Drätselkammaren, vilken i yttrande meddelade sig ej ha något emot en utredning för åstadkommande av dylik byggnad, föranledde stadsfullmäktige
att den 16 april 1936 tillsätta en kommitté för den ifrågavarande utredningen.
Kommitterade ha haft ett flertal sammanträden, därav några tillsammans med representanter för de olika föreningarna. Kommitterade ha haft skriftväxling och genom personliga besök stått i förbindelse med
Riksförbundets Idrottsplatskommitté samt olika huvudorganisationer för idrott och tennis. Genom Riksförbundets Idrottsplatskommitté utverkades, att Arkitekten Rolf Hagstrand på Riksförbundets bekostnad besökte Lysekil och uppgjorde ritningar för ett Idrottens Hus.

Av stadsingenjören Sven H. Lundgren har uppgjorts tvenne förslag till placerande av den ifrågasatta byggnaden byggnaden på den påtänkta tomten å s. k. Färgarns Damm, vid övre
delen av Färgaregatan. Dessa förslag närslutas härmed.
I den av föreningarna gjorda hemställan föreslogs, att i den blivande byggnaden skulle beredas plats för badhus, amatörteater, föreläsningslokal m. m.
I arkitekt Hagstrands förslag har medtagit en mindre bastu, men däremot har icke förslaget baserats på att byggnaden skall användas för amatörteater och föreläsningslokal.
Kommitterade äro enliga om, att ett Idrottens hus i Lysekil har en stor uppgift att fylla och är ett mål, som bör understödjas såväl av stadsfullmäktige som av enskilda. Lysekils möjligheter för gymnastik, inomhusidrott och tennis under höst- vinter- och vårmånaderna är nu lika med noll. Tillfälle till vinteridrott i staden är som bekant också under dessa månader ytterst obetydlig, många år ingen…

Lysekil den 9 november 1937.
Kommitté för utredning av idrottens hus i Lysekil. Eric Carlsson”

1948- förbud införs för bad och skridskoåkning på dammen

1948 förbjöds dock skridskoåkningen av Vattenverksstyrelsen då dammen börjat användas som vattentäkt. Gång på gång upplyser Lysekilsposten att det är förbjudet för barn och djur att bada och leka runt dammen. Detta efterföljdes inte alltid trots att det fanns stängsel runt dammen.

Stängslet som omgärdade dammen togs så småningom bort och folk gick tillbaka till att bada och åka skridskor på dammen.

1951- Vattenbrist

I juni 1951 uträttade Vattenverkstyrelsen ett förbud mot trädgårdsbevattning med kommunalt vatten på grund av vattenbrist. Skulle man spola av bilen eller vattna i trädgården fick vatten från Färgarens damm användas istället.

1963- Behov av idrottsplats

1955 skriver Lysekilsposten att IFK Lysekil spelar sin första träningsmatch i bandy på dammen. Utvecklingen fortsätter kring Färgarns damm och 1963 börjar diskussioner angående bygge av skolor runt dammen. I ett protokoll från skolstyrelsen 1964 yttrar sig idrottsnämnden om behovet av en idrottsplats:
”Denna idrottsanläggning bör omfatta gräsplaner, hoppgropar, löparbanor samt anordningar för fotboll, handboll etc. Idrottsanläggningen bör också innefatta en landisbana.” Olika skisser och förslag visades i protokollet på att idrottsplatsen skulle ersätta Färgarens damm och de kom fram till att ”Skolanläggningen ansluter sig på ett utmärkt sätt till den planerade idrottsanläggningen å dammens nuvarande plats.”

Civilingenjören Curt Janding fick i uppdrag att skriva ett PM (år 1968) med förslag till ”idrottsplatsens disponering och inpassning i terrängen”. Dokumentet inleds med:

”Runt Färgarredammen i nordöstra delen av Lysekils stad har byggts upp ett skolcentrum med gymnasium, hög- och mellanstadieskola samt yrkesskola. Färgarredammen som tidigare ingick som en del i stadens vattenförsörjningssystem har sedan många år ej längre någon sådan funktion. I samband med anläggandet av vatten- och avloppsledningar för skolorna har dammbyggnaden utgjort reseats och vattenytan sänkts. Sprängstensmassor har tippats i dammen.”

Curt Janding gav förslag att det skulle finnas minst en: Fotbollsplan, ishockeyrink, tennisplan, basketplan, badmintonplan, kulstöt­ningsgrop, längdhopps- och höjdhoppsgrop. De flesta av Curt Jandings idéer gick igenom och det beslutades att Färgarens damm skulle tömmas.

1968- Dammen torrläggs

1968-1969 torrläggs dammen och marken planas ut. 1970 fylldes sedan Färgarns damm med sprängstensmassor som tippades i dammen. Nu var Färgarns damm ett minne blott och bygget av idrottsplatsen var i full gång.

1970- Invigning

I början av 1970-talet invigs idrottsplatsen och fortsätter sedan utvecklas under första halvan av 70-talet. I dag är mycket sig likt men underlaget på fotbollsplanen är numera konstgräs. Platsen kallas i folkmun för ”Plastgräset”

Färgarns damm lever vidare i minnet – som en plats där Lysekilsbor samlades, lekte och hämtade sitt vatten.

Har du information om när idrottsplatsen invigdes eller bilder som visar historier kring dammen; hör gärna av dig så inlägget kan kompletteras.

Källor:

Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt bildarkiv från bland annat: Sällskapet Strömstierna, Bohusläns museum, Vikarvets årsbok 2017/2018, Lysekils kommuns fotoarkiv och Lysekilsposten.
Inlägget har sammanställts med hjälp av Open Ai och i syfte att bevara lokalhistoria.

//Tove Andersson