Föreningen Lysekils vänner bildas

Vid flera tillfällen under 1880-talet lyftes förslaget att bilda en förening i syfte att ”i samförstånd med Lysekils myndigheter, korporationer och enskilda, verka för Lysekils förskönande samt för invånarnas trivsel.”

Professorsparet Curman lyckades intressera Lysekilsborna och badgästerna för att gå samman och arbeta för att göra badortens omgivningar trivsammare. Man bildade en arbetsgrupp som kallades planteringssällskapet som skulle arbeta med anläggande av promenadvägar, plantering av träd, buskar och blommor utanför badhusbolagets område.

Den 27 augusti 1885 träffades ett antal medlemmar ur Planteringssällskapet för ett möte och beslöt då att bilda “Föreningen Lysekils Vänner”. Initiativtagare var professor Carl Curman. En av de första som tecknade sig på medlemslistan var fru Calla Curman, och enligt Göteborgsposten 1893 var det faktiskt på hennes initiativ som föreningen kom till.

Marknadsfesten 1885

Badsällskapet anordnade marknadsfester varje sommar för att få in pengar till de olika projekten. Det var stora festarrangemang; badhusparken var rikt upplyst genom stearinljus och papperslyktor, det fanns karuseller, skjutbanor, serveringar, marknadsstånd med mera.

I societetssalongen spelades teater och gavs konserter under medverkan av kända skådespelare och solister från Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan.

”Under marknadsfesten 1885 var den väldiga salen i societetshuset klädd med flaggor, löv och blomstergirlanger. Här kunde besökarna förse sig med kaffe, konditorivaror, sockerkonfekt och mycket mer. Det fanns blomsterflickor, lotteri, fiskdamm och man kunde betala för att få ett brev ivägskickat och till och med för att väga sig själv. Även familjen Curmans fornnordiska villa blev en viktig inkomstkälla. För kostnaden av en krona fick besökaren möjlighet att komma in i villan och bese alla antikviteter. Då ingick också mjöd och en bit av galten Särimner av sockerkonfekt serverad av flickor i fornnordiska dräkter.” Bohusläns museum

Platser med spännande namn lockade badgästerna

Föreningen Lysekils vänner skapade flera promenadstråk ute på Stångehuvud, något som badgästerna uppskattade. Exempel kan nämnas: utsiktsplatsen Vidablick, viloplatsen Valhall med högsäte och den trånga passagen Nålsögat.

Utfyllnad av Kyrkviksbukten

En av de frågor som starkast bidrog till föreningens bildande var planerna på att fylla ut Kyrkviksbukten. Detta framgår bland annat av att Badsällskapet överlämnade hela sin dåvarande kassa till föreningens förfogande, med villkoret att medlen uteslutande skulle användas för utfyllnadsarbetet.

Inom föreningen rådde till en början enighet om att inga nya projekt skulle påbörjas förrän arbetena i Kyrkviksbukten var slutförda. Redan i januari 1886 började dock nya förslag diskuteras. Det beslutades då att anlägga en kajmur motsvarande en tredjedel av vikens bredd, med utfyllnad bakom muren i anslutning till Strandgatan.

Markköp av Kyrkviksbukten

Den 31 januari 1886 påpekade professor Curman det orimliga i att Kyrkviken, efter de omfattande arbetena med utfyllnaderna i bukten, inte skulle tillhöra föreningen. Styrelsen beslutade därför att inleda förhandlingar med Lysekils jordägare för att förvärva äganderätten till området.

Curmans förslag ledde till en överenskommelse med markägarna om ett köp till en kostnad av 1 000 kronor. Köpet behandlades och godkändes av kommunalstämman den 15 februari 1886. Efter det beslutet ansökte föreningen om lagfart på området.

Som en del av köpeavtalet åtog sig föreningen att, efter genomförd utfyllnad, avstå mark för allmänna platser. Detta omfattade dels en sex fot bred strandgata, dels den mark som behövdes för att dra fram gator eller vägar på utfyllnadens östra och västra sidor.

Föreningen var väldigt aktiv och under verksamhetsåret 1886 köpte föreningen inte mindre än 30 parksoffor som placerades ut.

Utsiktstorn byggs på Flaggberget

1888 föreslog professor Curman att de borde uppföra ett utsiktstorn, eller belvedere som han också kallade det, i Flaggberget, och att redan befintliga gångvägar i närmaste området skulle ledas upp till tornet. Förslaget väckte stort intresse men av ekonomiska skäl fick byggnadsplanen vänta ett par år. Uppförandet skedde troligen1890 med bidrag från kommunalstämman med förbehållet att det då skulle byggas ett vaktrum i tornet.

Förslag om hotellbyggnad i Kyrkvik

En annan viktig fråga som professor Curman presenterade 1888 var behovet av hotell för att möjliggöra en ökning av antalet badgästbesökande.

Enligt förslaget skulle byggnaderna bestå av från varandra skilda hus eller paviljonger som lämpligen kunde byggas på Lysekils Vänners utfyllnad i Kyrkvik. Det dröjde dock till 1890 innan förslaget efter otaliga diskussioner ledde fram till en överenskommelse om överlåtelse av Kyrkviksbuktens mark till ett pris av 8000 kronor.

Aktiviteter 1899

Under 1889 behandlades en fråga om att en lagringsplan vid Rosvikstorg skulle snyggas upp. Argumentet för detta var att planen låg nära ångbåtsbryggan. I förslaget ingick att plantera träd och buskar och eventuellt inhägna planteringen med ett snyggt staket.

Anläggning av fler promenadvägar

Promenandvägar

Det blev mycket populärt med promenadvägar och Lysekils Vänner fortsatte sitt idoga arbete. En väg från Gallebergs udde till Hästevik anlades. Men det var inte bara utåt Stångehuvud utan även förbi Lassamyren till Hästevik samt vid Bansvik. En annan populär promenad var ”Färgarns damm till havet” (Långevik).

Karta över Lysekils Vänners anläggningar

1890 fick kyrkoherde Been i uppdrag att förhandla om utförande av en karta över köpingen med omgivningar, som särskilt skulle utmärka Lysekils Vänners anläggningar.

Färja till Släggö 1893

Från Badsällskapet överlämnades 1891 543 kronor, med en önskan om att skapa en förbindelse med Släggön före 1892 års badsäsong. Släggön hade då kommit i förgrunden för föreningens arbeten och man anlade promenadstigar och trappgångar på ön.

1893 fanns en färja till Släggön. Det var en wiredriven pråm som drogs med handvev. Färjavgiften var 5 öre och överskottet första sommaren var 100 kronor. Under vackra sommardagar hände det att badortsorkestern under stor publikanslutning bjöd på vacker musik på Släggö.

Man köpte in flaggstänger och flaggor, ytterligare parksoffor placerades ut på olika områden i samhället, turistkartor beställdes hos Flodins tryckeri och anslagstavlor sattes upp på flera ställen.

Fotografimonter

En fotografimonter köptes in och fylldes med vyer från Lysekil med omgivningar väckte stort intresse. Genom denna satsning väcktes 1896 tanken på att föreningen också borde inrätta ett museum. Museet skulle, utöver en omfattande samling vyer och stereoskopiska bilder från Bohuslän och dess kust, även rymma ett bibliotek med litteratur om Bohuslän – både skönlitteratur och facklitteratur – samt planschverk och tidskrifter. Det föreslogs också en pedagogisk presentation av Bohusläns sten- och fiskerinäringar samt en turistbyrå med utförliga beskrivningar av Lysekil, kompletterat med kortare resförslag med staden som utgångspunkt.

Vikarvets Bohusmuseum tar form

Efter 1905 tog frågan om bildandet av en fornminnesförening allt tydligare form. Som grundfond avsatte föreningen då 200 kronor, bland annat för att stödja fiskerintendent von Yhléns förslag om att skapa ett fiskerimuseum i Lysekil, baserat på äldre sjöbodar. Von Yhlén hade redan tidigare samlat in äldre fiskeredskap, som förvarades i en lokal vid Bansviks badhus.

En fiskarestuga från Fiskebäckskil, uppskattad till minst 200 år gammal, köptes in 1908 och skänktes av professor och fru A. Wide. Stugan placerades på en plats i Torneviksområdet som anvisats av professor Curman. Carl Hörman och Johan Nästegård skänkte också en sjöbod till föreningen, medan Robert Lycke bidrog med kompletterande timmer från en närliggande sjöbod. Professor Wide förhandlade även med fru Berlin, bosatt på Bansviks Strandgata 72, om inköp av en ladugårdsbyggnad från hennes tomt.

Tillsammans kom dessa byggnader att utgöra grunden för Vikarvets Bohusmuseum, som formellt bildades 1915.

Förslag om bro till Kramkistan

1912 erbjöd sig en badgäst att bekosta hälften av kostnaden för att bygga en bro över till ön Kramkistan. Trots det generösa erbjudandet kunde projektet inte genomföras, då föreningen inte ansåg sig ha ekonomiska möjligheter att finansiera den återstående delen.

Föreningens avslutande verksamhet

Först år 1932 finns anteckningar om att Lysekils Vänner återigen utförde arbeten, bland annat vid Torneviken och Stångehuvud. Efter första världskriget hade verksamheten i stort sett avstannat, men år 1943 togs ett nytt initiativ och en ny styrelse utsågs. Flera arbeten genomfördes, bland annat vid Stångehuvud och Flaggberget.

Enligt protokollsboken hölls föreningens sista sammanträde den 9 augusti 1950. Eftersom kassan fortfarande innehöll medel genomfördes därefter, fram till omkring 1959, vissa arbeten efter beslut av en adjungerad styrelse. Dessa omfattade bland annat anläggande av badtrappor samt förbättringar av gångvägar till bad- och båtplatser.

1999 startar föreningen upp igen

Lysekils Vänner är åter igen en aktiv och mycket omtyckt förening i dag som hjälper till att förbättra, försköna och bland annat förenkla tillgängligheten till olika besöksmål i Lysekil.

”Lysekils Vänner är föreningen som arbetar för allmänhetens intresse och trevnad, samt hjälper Lysekil att bli en av västkustens mest populära semesterorter. ”

Genom sitt idoga arbete har de vunnit flera priser och är numera en viktig del i Lysekils utveckling och framgång. De arbetar helt ideellt där medlemsavgifter och sponsorer gör arbetet ekonomiskt möjligt. Vill du bli medlem och stödja Lysekils Vänner? Titta in på deras hemsida:

Källor:

Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt
Granqvist Ur Lysekils köpings historia
Fritz Lusch Lysekils historia
Lysekils Vänner
Utdrag ur Vikarvets årsbok 1975–1976 av Göthe Grusell med tillstånd av Lysekils Vänner
Moderna museet
Digitalt museum- Bohusläns museum
Lysekils kommuns bildarkiv
Med hjälp av människor som minns gamla tider i Lysekil ❤

Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria och reserverar sig mot faktafel som kan ha smugit sig in.
Tove Andersson 2026