Biografverksamheten har en gammal historia i Lysekil och de mest kända biograferna är Regina, Midgård, Storan och Folkan. I dag finns endast Folkan kvar.
Första filmvisningen i Lysekil
1898 visades det film för första gången i Lysekil, det var i Hotell Bergfalk (nuvarande Grand hotell). Det var i den så kallade ”Bergfalkska källarevåningen”. Meningen var att man skulle använda elektrisk energi men då inga båglampor passade fick man använda kalkljus. Före och efter föreställningen utfördes tal och musik av en fonograf som också den var en stor nyhet för folket.
Ambulerande Kinematograf på Folkets Hus
1902 visades det film på dåvarande Folkets Hus vid Rosvikstorg, av en ambulerande Kinematograf vid namn Le Torti. Samma år visade också ”The Royal Biograf” så kallade ”lefvande bilder” på samma ställe.
1903 kan man läsa i Lysekilskuriren:
”The biograf”-föreställningar å Folkets Hus i lördags och söndags voro synnerligen talrikt besökta. Musik, sång och tal utfördes före och efter förevisningen af ljusbilderna af en stor fonograf. Några av bilderna slogo säreskilt an på publiken, såsom ett hastigt framrusande tåg, enligt förevisaren trovärdiga framställning ”världens snabbaste, och trafikerade linjen Uddevalla-Strömstad”
Lysekils Kinematograf
1903 öppnade handlare K.J. Asp Lysekils Kinematograf som låg inrymd i en mindre lokal i ett annex till dåvarande Hotell Lysekil som låg längst upp på Kungsgatan (idag ligger Midgårdshuset på denna plats). Salen rymde omkring 50-60 platser och biljetterna kostade 25 och 10 öre. Till musik och så kallade ljudeffekter använde man sig av en stor fonograf som var placerad bakom duken.
Kronbergets nya Folkets Hus visar film
1905 vad det dags för det nya Folkets Hus på Kronberget att slå upp portarna för filmvisning.
Första filmen om Lysekil
1908 gjordes en första film om Lysekil. Det var Törnvall vid Folkets Hus som kom överens med en Charles Magnusson att göra en sådan film. En fotograf anlände och nu gällde det att få fatt på lämpliga platser och lämpliga offer som tålde ett kameraskott. En på den tiden känd sommargäst, Rosa Grundberg ställde välvilligt upp att medverka på filmen. Den första egentliga stora kappseglingen i Lysekil, torgliv och mycket annat fanns också med på filmen.
I Lysekilskuriren kunde man läsa detta upprop 1908:
Pass på Lysekilare! I morgon skall Svenska Kinematografbolaget fotografera Lysekil för Föreningen Folkets Hus Kinematografs räkning. Det är därför viktigt att hela stan kommer på benen för så vitt att Lysekil skall försvara sin plats på kinematografernas filmer. Regattan, turisthotellet, verkstaden och det stora folkmötet i Rinkenäs kommer att tagas. Gå ut unga och gamla!
Olympiabiografen
1909 öppnades återigen en biograf och det var Olympiabiografen som låg inrymd i samma lokal som den tidigare Lysekils Kinematograf låg. Huset hade nu ändrat namn till Hotell Continental.
Biograflokalen var nu helt ändrad för att fyllde den tidens krav och fordringar. Natten till torsdagen den 9 maj 1912 inträffade en stor eldsvåda i området. Bland byggnaderna som brann ner var både Hotell Continental och det annex som Olympia-biografen låg inrymd i.
Reginateatern
Det byggdes en stor magnifik byggnad i sten på samma plats efter branden där Hotell Continental och Olympiabiografen förstördes (nuvarande Midgårdshuset). 1904 öppnade Gustav Adolf Törnvall (tidigare föreståndare på Folkets Hus) en biograf i Midgårdshuset och den fick namnet Reginateatern.
Sveabiografen
1915 var det dags igen. Sveabiografen invigs i Svenska Folkförbundets nybyggda fastighet på nuvarande Norra Kvarngatan (som senare blev Storan). Sveabiografens historia blev kortvarig, 1918 såldes fastigheten till biografägare August Sellergren från Halmstad. Sellergren lät nu ändra hela biograflokalen samt läktaren, vestibulen maskinrum m.m. så att det blev en verkligt flott biograf som uppstod under nytt namn Stora Biografen
Stora biografen/Storan
Storan vid Norra Kvarngatan byggdes 1914 för Folkförbundet som arbetade med att tillgodose små platser med allmänna samlingslokaler. Huset blev, efter Göta Banken, det största huset i denna del av Lysekil. Som samlingshus fungerade byggnaden fram till mitten av 20-talet då intresset att gå på bio ökade kraftigt. Byggnadens fönster murades igen och lokalen fick bioutrustning.
1918 slog Stora Biografen upp sina portar för allmänheten. Sellergren brukade i regel hålla ett litet föredrag på några minuter för publiken innan föreställningen började. Han ville passa på att fostra publiken och såg detta som ett bra tillfälle.
1922 köptes Stora biografens fastighet av byggmästare Werner Melander, som själv övertog biografen. 1930 installerades den nya ljudfilmsanläggningen av märket Klangfilm. Innan dess var det stumfilm med ofta förekommande ackompanjemang av pianospel.
Lokalen var stor med biosalong, läktare, vestibul och försäljningsplatser som moderniserades av en lokal byggmästare när Werner Melander hade köpt fastigheten. Däremot var det ledande svenska inredare som fick utsmycka lokalen.
Nessims i Göteborg fick sy upp den unika ridån i tjockt tyg, där motivet var liljor som löpte lodrätt på en beige botten. Den vridbara ljusrampen var en annan sensation 1944. Robert Ditzinger, ledande inredare av offentliga lokaler 1944, fick beställning av Werner Melander. Han beställde 385 stolar av bok och björk med armstöd och sitsar i mockatyg. Monterade och fritt levererade från Stockholm till Lysekil till en kostnad av 46 kronor per stol.
Den rymliga foajén rymde en lång soffa, klädd i röd plysch. Soffan blev så lång att den sägs ha varit den längsta soffan i Sverige. En annan detalj på Storan är den läktare som finns på kortsidan, längst bak i lokalen. Där fanns dubbelsoffor så kallade ”fästmanssoffor” vilka var mycket populära för stadens förälskade par.
På olika ställen i Lysekil satte Storan upp affischeringsbord där ”klisterprinsar” på kvällarna satte upp reklamen.
Förr var filmen eldfarlig och från maskinrummet fick det inte finnas någon dörr mot biografentrén. Vid eldsvåda fick maskinisten lämna rummet i en lucka som bar ner till ett skyddsrum. Först efter 1950 när filmen var brandsäker kunde maskinrummet få en utgång mot biografens vestibul.
Midgårdsbiografen
1934 övertogs Reginabiografen av handlare Harald Hörnfeldt. Den fick återigen byta namn och döptes då till Midgårdsbiografen.
De tre biografer som fanns kvar i staden körde vidare och klarade sig igenom den stora biodöden som pågick i början av 1960-talet. I Sverige förlorade biograferna ungefär hälften av sin publik mellan 1956 och 1963. De kommande tjugo åren ytterligare hälften.
I början av 1970-talet blev konkurrensen från bl.a TV för stor för Midgårdsbiografen och den lades ned. Enligt rykten övertogs då lokalen och användes som strippklubb?
Folkets Hus biograf/Folkan
1949 invigs nya Folkets Hus på Kungsgatan. I samband med att man öppnar biograf i de nya lokalerna ändras namnet på bion från ”Folkets Hus Bio” till ”Folkan”.
Redan under 1930-talet upptas frågan om en utvidgning av Folkets hus, som hunnit bli för litet. 1944 aktualiseras frågan på nytt, nu närmast med anledning av tanken på att starta en fjärde biograf i Lysekil. Resultatet blir ett nytt modernt Folkets Hus som byggs på Kungsgatan med både biograf, teaterlokal och sammanträdeslokaler för olika typer av möten och aktiviteter.
När Biograf Folkan slog upp portarna i Lysekil 1949 skedde det i en tid präglad av framtidstro, modernitet och stark gemenskap. Efterkrigstidens Sverige var i förändring, och filmen hade blivit ett självklart inslag i vardagen – med ljud, musik och stjärnor från både Sverige och världen. I anslutning till Folkets hus skapades Folkan som en modern biograf, utrustad för tidens krav på komfort och teknik. Här visades aktuella långfilmer, journalfilmer och filmnyheter som band samman Lysekil med omvärlden.
Lysekils enda biograf i dag- Folkan
Biosugen? Här kan du hitta filmerna som visas på Folkans biograf. Kalendarium för biofilmer
Källor:
Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt
Sällskapet Strömstierna
Bohusläns museum
Lysekils kommuns bildarkiv
Carlaförlaget
Tekniska museet
Lysekils Folkets Hus
Tack till Kent Fredriksson som lånade ut sammanställningen av biograferna i Lysekil som Gustaf Engelbrektsson en gång gjort. (Gustav som på 1930- talet var föreståndare på Folkets hus)
Tack för hjälp med fakta och bilder: Katarina Blomstrand, Marianne Hagström, Christer Börjesson, Henrik Harnevie och Mikael Kristensson och inte minst Lysekilsposten.
Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria och reserverar sig mot faktafel som kan ha smugit sig in.
Tove Andersson 2026
Glicko Nyhetsblogg 
Lämna en kommentar