Glicko Nyhetsblogg

Vid sekelskiftet 1900 var Lysekil en stad i snabb förändring. Stenhuggerierna dånade kring graniten, hamnen sjöd av liv och nya arbetarbostäder växte fram i takt med att människor sökte sig till staden för arbete. Med industrialiseringen följde inte bara försörjning, utan också nya idéer – om rättvisa, bildning och politiskt inflytande.

Det var i denna tid som tanken på ett Folkets hus i Lysekil tog form.

Behovet av en egen plats

Arbetare, fackföreningar och folkrörelser stod vid denna tid ofta utan egna lokaler. Möten hölls där det råkade gå – i hyrda rum, på restauranger eller i skolor – alltid på någon annans villkor. Politiska möten kunde nekas, hyror höjas eller tillstånd dras tillbaka med kort varsel.

I ett samhälle där klasskillnaderna var tydliga blev detta ett problem. För hur skulle arbetare kunna organisera sig, bilda sig och göra sina röster hörda utan en plats där de själva bestämde? Svaret blev: ett eget hus.

Ett folkets projekt

Idén om Folkets hus var ingen lyxig byggdröm. Den var djupt rotad i vardagen. I Lysekil, liksom på många andra håll i landet, växte initiativet fram genom: fackföreningar, arbetarkommunen, nykterhetsrörelsen, studiecirklar och bildningsföreningar.

Finansieringen skedde ofta genom insamlingar, andelsteckning och frivilligt arbete. Varje krona och varje arbetstimme bar på en större mening: detta var ett hus som byggdes av folket – för folket.

Mer än bara möten

När Folkets hus väl stod klart blev det snabbt en central plats i stadens liv. Här hölls:

• politiska möten och valtal
• föreläsningar och studiecirklar
• fester, teaterföreställningar och musik
• årsmöten, jubileer och sammankomster.

För många Lysekilsbor var Folkets hus den första plats där de mötte kultur och bildning utanför kyrka och skola. Huset blev en symbol för något nytt – ett demokratiskt rum, öppet för dem som tidigare saknat tillträde till stadens makt och inflytande.

Folkets Hus vid Rosvikstorg 1901

1901 köps det så kallade Gjötbergska hotellet (senare Grand Hotell) och ett Folkets Hus i Lysekil har nu blivit verklighet. Man kan dock av ekonomiska skäl inte disponera alla lokalerna i huset. I källarvåningen hyrs en lokal ut till en köttbutik. I första våningen två rum till en skeppsmäklarfirma och återstående rum i samma våning hyrs ut till en kafélokal.

De ekonomiska svårigheterna för Föreningen Folkets Hus i Lysekil började tidigt och situationen blir inte bättre. Enskilda föreningsmedlemmar och styrelsemedlemmar får ofta träda hjälpande emellan, dels som borgenärer och dels som långivare. Svårigheterna blir till sist så stora att man 1903 börjar diskutera egendomens försäljning. Det hela slutar med att man säljer fastigheten till konsul Magnus Radhe. I kontraktet gör man upp om att fram till att det nya Folkets Hus är klart får man hålla sammankomster i det gamla Folkets Hus.

1903 kan man i Lysekilskuriren läsa att det visas biofilmer :

”The biograf” – föreställningarne å Folkets Hus i lördags och söndags voro synnerligen talrikt besökta. Musik, sång och tal utfördes av en stor grafofon före och efter förevisningen av ljusbilderna. Några av bilderna slogo särskilt an på publiken, såsom ett hastigt framrusande tåg, enligt förevisarens trovärdiga framställning ”världens snabbaste, och trafikerade linjen – Uddevalla – Strömstad”.

Folkets Hus på Kronberget 1905

I januari 1905  hålls första mötet i nya Folkets hus på Kronberget av nykterhetsföreningens centralkommitté.

”Det är ”Lilla salen” som nu är färdig och börjas tagas i anspråk av föreningarna. Så värst liten är den emellertid icke – den rymmer ungefär lika många som stora salen i gamla Folkets Hus. Till densamma hör också ett stort präktigt kök, som skall komma väl till pass Övriga lokaler bli färdiga efter hand under vinterns lopp. Stora salen torde kunna tagas i anspråk i början av februari.” (Lysekils-Kuriren 1905)

Redan sommaren 1905 bestäms att Folkets Hus ska utvidgas. Huset ska byggas till med bland annat en ny scen för att kunna locka till sig fler teatersällskap.

Biografförevisningarne, samla alltjämt fulla hus. Det skall antagligen ha visat sig varit en mycket lycklig idé av Folkets Husstyrelsen att anskaffa biografapparat och anordna dessa visningar. Förtjänsten är ett välkommet plus till Folkets Hus hyresinkomster. (Lysekils-Kuriren 1906)

Pass på Lysekilare! I morgon skall Svenska Kinematografbolaget fotografera Lysekil för Föreningen Folkets Hus Kinematografs räkning. Det är därför viktigt att hela stan kommer på benen för så vitt att Lysekil skall försvara sin plats på kinematografernas filmer. Regattan, turisthotellet, verkstaden och det stora folkmötet i Rinkenäs kommer att tagas. Gå ut unga och gamla! (Lysekils-Kuriren 1908)

Under sommaren 1909 installeras telefon i Folkets Hus. Detta var speciellt välkommet för allmänheten, vid beställning av exempelvis teaterbiljetter kan man läsa vid denna tid i Lysekilsposten.

Bild tidigare publicerad i Lysekilsposten och visar kvinnoklubben från början av 1900-talet. På översta raden längst till höger står Jenny Gunnarsson (1881-1972) som var min morfar, Sven Gunnarssons mor.

Folkets Hus vid Kungsgatan 1949

Föreningen Folkets Hus i Lysekil beslutar vid sitt årsmöte 1943 att bygga ett nytt Folkets Hus. Byggnaden ska förutom samlingsrum inrymma bio och teaterlokal och bli mer centralt placerad i staden.

Vid årsmötet i februari 1944 tillsätts en kommitté, som skall utreda nybyggnadsfrågan och skaffa lämplig tomt för ett nytt Folkets Hus. Redan i juni 1944 beslutar Folket Husföreningen på kommitténs förslag att köpa en tomt i kvarteret Postiljonen. Folkets Husföreningen i Lysekil tillträder sin nya tomt vid Kungsgatan 1945 och bara några dagar senare börjar förberedelserna inför det nya Folkets Husbygget. Bland annat flyttas kiosken intill Lyckes juveleraraffär tvärs över gatan till gården i Midgårdsfastigheten.

Under metallstrejken våren 1945 startar schaktningen av tomten med hjälp av strejkande metallarbetare, som utnyttjar den långa påtvungna ledigheten för det nya Folkets Hus tillkomst. Den 7 februari 1947 beslutas om byggnadstillstånd och redan den 15 oktober 1948 kan man ta det nya Folkets Hus i bruk.

Folkets Hus på Kungsgatan 17 invigs 1949. I samband med att man öppnar biograf i de nya lokalerna ändras namnet på bion från Folkets Hus Bio till Folkan.

En del av den stora folkrörelsen

I Lysekil kom Folkets hus att spegla stadens utveckling från ett samhälle präglat av arbete och slit till ett där organisering, folkbildning och demokrati blev en självklar del av vardagen.

Ett arv som lever kvar

Än i dag bär Folkets hus i Lysekil på detta arv. Väggarna har hört generationers röster – från tidiga arbetarmöten till senare tiders föreningsliv och kulturarrangemang. Huset står som ett påminnelse om en tid då förändring inte gavs ovanifrån, utan byggdes gemensamt, underifrån.

När Lysekils arbetare byggde sitt eget hus byggde de samtidigt grunden för ett mer öppet och demokratiskt samhälle.

Källor:
Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt
Lysekils Folkets Hus
Lysekilsposten
Sällskapet Strömstierna
Bohusläns museum
Lysekils kommuns bildarkiv
Carlaförlaget

Med hjälp av människor som minns gamla tider i Lysekil. Ett stort tack till Kent Fredriksson för hjälp med fakta.

Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria och reserverar sig mot faktafel som kan ha smugit sig in.
Tove Andersson 2026