En gammal kompis till mig som tillbringat de flesta somrarna på Skaftö är Pernilla Svensson som idag heter Winzell i efternamn. Hon och hennes man Claes är ute på det stora äventyret att segla jorden runt.
De har hyrt ut sitt hus i Göteborg under 3 år och köpt en stor segelbåt i USA och har tänkt att segla jorden runt som planen ser ut nu. De har seglat från USA Hampton via Bermuda och är nu I Antigua I Västindien och skall så sakteliga ta sig söder ut mot Panama och sedan mot franska Polynesien, Australien och så småningom hoppas de komma i mål på Skaftö.
Pernilla och Claes spännande äventyr kan ni följa på deras blogghttps://allurius.se/
Hur kom ni på tanken att segla jorden runt?
– Vi har under många år pratat om att när vi slutar jobba vill vi segla länge. Vad länge har inneburit var inte solklart innan vi hittade vår drömbåt i USA.
Vi hade länge letat efter en begagnad Allures 45.9, en fransk tillverkad aluminium båt i Sverige och Europa att långsegla med. Vi hade inspirerats av flera långseglare på Youtube som visade på att långsegling jorden runt kunde var möjligt även för oss. Då vi äntligen sommaren 2023 såg att det fanns en Allures 45.9 i Newport USA blev vi mycket intresserade och flög dit och tittade. Några veckor senare hade vi köpt båten och då också bestämt att nu ska vi inte bara långsegla utan vi skall segla jorden runt.
Hur förbereder sig man för en sådant här äventyr, det måste ha varit mycket planering?
– Planen var att sluta jobba juni 2025 därefter hyra ut huset och packa väskorna och ge oss av. Huset gick mycket lätt att hyra ut men packningen visade sig bestå av mycket mer än vad vi kunde ta med oss på flyget. Verktyg, utrustning till båten, reservdelar, tvättmaskin, symaskin, sjökläder och mycket annat skulle med till båten. Det slutade med att en pall på 250 kg skeppades med Fedex till hamnen där båten låg. Innan denna pall gick iväg var det mycket planering och pappersarbete för att det inte skulle kosta skjortan och slippa tulla in sakerna. Lösningen blev att deklarera det som flyttgods. Allt gick som planerat och ca en vecka efter vi kommit fram kom pallen på en lastbil.
– Vi har ingen erfarenhet av att segla över de stora haven därför kändes det tryggt att segla tillsammans med många andra båtar i en eskader. Sommaren 2024 då vi seglade vår Allures i Maine fick vi tips om en eskader/Rally som heter Salty Dawg Caribbean rally. De liknar det mer kända ARC rallyt som seglar över Atlanten men vi seglade från USAs östkust via Bermuda till Antigua. Salty Dawg organisationen är mycket väl planerat och strukturerad. Allt bygger på frivillighet.
– Salty Dawg Sailing Association samarbetar med en meteorolog som uppdaterade oss om vädret under flera veckors tid, det var mycket information om var och hur vi skulle korsa golfströmmen. Golfströmmen är mycket stark utanför USAs östra kust där strömmen och vinden kan gå i motsatt riktning och skapa enorma vågor.
Nu har ni varit bara varit i väg ett litet tag, men har det hänt något spännande på färden?
– Första etappen var från Newport till Annapolis. Ca 400 sjömil och över öppet hav. Vi valde ett väderfönster med svaga vindar så det blev mest motorgång och ganska händelselöst.
Starten som var planerad till 1 november blev framflyttad några dagar på grund av starka vindar men väl iväg kändes allt bra och vi kom igenom golfströmmen utan någon dramatik. Vi tyckte att detta gick ju toppen men vi visste inte då vad som komma skulle natten därefter. Vi hamnade i dåligt väder med byvindar på 20 m/s och 5-7 m höga vågor. Det var en mycket jobbig natt som vi sent kommer att glömma men båten bevisade också att den tål dessa vindar och vågor utan problem och lite spännande var det också.
Vi har träffat på fantastiska människor bland annat i Annapolis där vår ankringsgranne undrade om vi behövde handla och ville följa med till affären för dom hade tillgång till bil. Under de kommande veckorna blev det fler bilfärder till olika båttillbehörsaffärer, mataffärer och annat som vi bägge behövde. Detta amerikanska par hade bott på sin segelbåt och seglat mellan Bahamas och Maine under 9 års tid. Bahamas december till maj och Maine juni till november. Vi hoppas på att stöta på dem igen framöver men till dess håller vi kontakten via WhatsApp.
– Via Salty Dawg har vi träffat många seglare de flesta amerikaner men också kanadensare, holländare, fransmän och asiater. Det är mycket socialt att delta i ett rally och lärorikt då man lär sig av varandra.
Hur kommer ni att fira jul?
– Vi kommer att fira jul på en ö som heter Bequia ligger söder om Saint Vincent och Saint Lucia i Antillerna. Det är en ö där många svenskar och skandinaver brukar samlas och fira jul på stranden. Det skall bli kul. Självklart också telefonsamtal hem via WhatsApp. Julstämning är lite svårt att känna men sol, varma vindar och härliga bad i 29 gradigt vatten är inte fel heller men visst saknar man våra nära och kära hemma i dessa juletider.
Jag kommer följa Pernilla och Claes på deras äventyr och hoppas att även ni gör det på deras webbsida https://allurius.se/
Enligt text som medföljde bilden: ”Lysekil. Augusta Olssons skolklass år 1918-19. Majs skola 1 eller 2 dra klass småskolan.” Digitalt museum.
Lysekil – en växande köping utan skola
Lysekil hade fått köpingsstatus redan 1836, men hade ännu ingen skola. När läraren Hultenberg flyttade in 1839 startade han en privat pojkskola i hyrda lokaler vid Gamla Strandgatan 7, men ekonomin höll inte. I köpingsprotokollet från 1854 kan man läsa hur Hultenberg själv meddelar att skolan går dåligt och att kommunen inte ansåg sig ha några skyldigheter att bedriva undervisning.
Bild glicko.me
Folskolstadgan 1842
När 1842 års folkskolestadga antogs lades grunden för en av de största samhällsförändringarna i Sveriges historia: alla barn skulle få rätt till undervisning. I stadgans första paragraf slogs det fast att ”i varje by och rote skall finnas en skola i vilken barnen undervisades”. Vägen från beslut till verklighet visade sig dock vara lång, inte minst i Bohusläns mindre samhällen, där ekonomin var begränsad, skolväsendet oorganiserat och undervisningen ofta byggde på enskilda personers initiativ.
Folkskolestadgan innehöll få konkreta anvisningar om hur undervisningen skulle organiseras. Frågor om klassindelning, skoltidens längd och undervisningens upplägg lämnades i stort sett öppna. De ekonomiska resurserna i församlingarna var knappa, och på landsbygden var det svårt att vinna gehör för nyttan av regelbunden skolgång. Det visade sig också svårt att förmå föräldrarna att skicka sina barn till skolan, vilket gjorde att undervisningen länge blev ojämn och oregelbunden.
Mot denna bakgrund lämnade strandsittarna i Lysekil vid en sockenstämma år 1847 in en skrivelse där de anhöll om att Kungl. Maj:t skulle frikalla samhället från skyldigheten att inrätta en skola. I skrivelsen framhölls att:
”Lysekil har aldrig saknat tillfälle för sina barns undervisning, emedan alltid såsom nu är fallet, någon person nedsatt sig i köpingen och till vilken alla, som därtill haft förmåga, anförtrott sina barns undervisning. Med avseende hära anse vi icke någon vidare skolinrättning i Lysekil nödvändig.”
Den 16 september 1847 kom beslutet, och svaret blev tydligt. Lysekil ålades att snarast följa folkskolestadgans bestämmelser och inrätta en skola.
Trots detta beslutade sockenstämman den 2 mars 1848 att vidhålla sin tidigare hållning och avstå från att inrätta någon skola. Samtidigt började dock flera sockenmän inse att det på sikt var omöjligt att motsätta sig gällande lagstiftning. Man sände därför bud till prosten Thudén med begäran om att han skulle sammankalla en ny stämma.
Denna hölls den 26 mars 1848, och då fattades beslut om att inrätta en skola, hyra lämpliga undervisningslokaler och anställa en utbildad lärare. Först år 1852 kunde en lärare utses. Det blev Bruno Hallenberg, som trots avsaknad av formell behörighet hade genomgått tentamen vid seminariet i Göteborg och erhållit intyg om sin lämplighet som lärare. Skolan var under en tid inrymd i hyrda lokaler på Gamla Strandgatan 7.
Folkskolan på Stora kyrkogatan 7
”Lysekils första skola 1863 foto M. Jacobson.”
Under åren 1857–1860 hyrde folkskolan olika lokaler runt om i Lysekil, men år 1860 stod det nya skolhuset färdigt, vid Stora Kyrkogatan 7. Huset innehöll ett klassrum och bostad för läraren.
Det fanns ännu ingen småskola – alla barn delade samma klassrum i skolan. För att alla barn skulle ha plats delades upp i grupper och gick i skolan varannan dag. Undervisningen bestod av: inläsning, katekesen, biblisk historia och räkning. För de mer avancerade eleverna tillkom även: språkfärdighet, rättstavning, realkunskap, geografi och historia.
Den sista tiden kallades huset för Försvarsgården i folkmun innan det revs för att ge plats till nya bostäder. Hemvärnet hade sin lokal där och även Lottorna.
1957. Fotboll på baksidan skolan .klass 2. Foto Ann-Charlotte StrömvallEleverna uppställda på kö utanför skolan. Sist i kön Ann-Charlotte Strömvall. Foto Ann-Charlotte StrömvallBild från Lysekilsposten innan byggnaden revs för att skapa plats åt nya bostäder.
Lysekils privatskola ”Magistrarnas skola”
Foto: Tove Andersson
Lysekils privatskola eller som den kallades ”magistrarnas skola” bedrev undervisning i köpingen från 1878 till början av 1890 talet. Den första skollokalen hyrde man i mamsell Wennergrens hus, då hette adressen Gamla Strandgatan 81, nu Kungsgatan 7.
En annan privatskola som fanns under åren 1880-1888 var en privat skola för flickor av fröken Olivia Ljunggren i Kyrkvik.
Båda skolorna stängde på grund av ekonomiska svårigheter.
Slättens mindre folkskola
Högströms hus till vänster. Gammal stuga och Folkskolan på Slätten till höger. Fotografering: 1913 Foto: Hugo Hallgren
År 1866 inrättades en flyttande folkskola mellan Kornö och Slätten i Lyse församling. Undervisningen omfattade 4 månader på varje ställe och sköttes av en ambulerande småskollärarinna. Vid denna tidpunkt fanns inte något skolhus på Slätten, undervisningen fick bedrivas i hyrd lokal.
I sin inspektionsberättelse för år 1890 påtalade folkskolinspektör Carl Leidesdorff i Uddevalla, att undervisningen på Slätten bedrevs i en hyrd lokal om 24 kvadratmeter. I denna trånga skolsal undervisades närmare 70 barn i olika omgångar. Detta resulterade i att folkskolinspektören framförde önskemål att ett skolhus skulle uppföras. På kyrkostämman den 5 mars 1891 avvisades emellertid förslaget.
Församlingen beslutade emellertid på kyrkostämman den 30 november 1891, att inrätta en fast mindre folkskola på slätten med 8 månaders undervisning. Slättenborna fick dock lova att svara för rum och bränsle för såväl skola som lärarinna. Skolbyggnaden stod färdig att tas i bruk hösten 1894 och innehöll en skolsal samt rum och kök för lärarinna.
Befolkningen på Slätten ökade och 1896 var barnantalet så stort, att ytterligare en lärarinna måste anställas. Hon fick ta hand om nybörjare samt ”de mest okunniga” i en hyrd lokal i hörnet av Landsvägsgatan och Valbogatan.
På kyrkostämman den 28 december 1896 beslutade församlingen att bygga till slättens skolhus med en skolsal. Då denna tillbyggnad stod färdig, hade barnantalet ökat ytterligare och en tredje småskollärarinna måste anställas.
Vid denna tidpunkt måste trångboddheten i Slättens skola ha varit mycket besvärande, då endast två skolsalar fanns att använda. Frågan om tillbyggnad av skolhuset blev därför aktuell, och den 21 juli 1902 beslutade kyrkostämman att göra en större tillbyggnad.
Skolhuset förlängdes med ytterligare två skolsalar och i en vinkelbyggnad inreddes lärarbostäder. I bottenvåningen iordningställdes tre rum och kök för folkskollärare och en trappa upp inreddes två lägenheter för lärarinnor. I källarvåningen tillkom också ett par lägenheter liksom en slöjdsal. Skolhuset stod färdigt att tas i bruk hösten 1904.
Genom denna tillbyggnad kom Slättens skola att få den exteriör, som byggnaden hade tills den revs för att ge plats åt nya bostäder.
”Interiör från klassrum 2:a klass småskolan Slättens skola Lysekil 1939. Lärarinnan frk Nilsson.Slättens Skola 1951 klass 1 C. Digitalt museum.Digitalt museum
Folkskolan som blev samrealskolan
Folkskolebyggnaden vid Stora Kyrkogatan byggdes 1889. Den kom senare under lång tid att vara lokaler för Samrealsskolan
Det rådde ständigt stor brist på skollokaler i köpingen. 1880 beslutades det om att tillsätta en kommitté med uppdraget att utarbeta ett förslag till en ny skolbyggnad. Först den 15 april 1886 kunde kommittén presentera ritningar och kostnadsberäkning för en ny skola. Detta förslag till skolbyggnad innehöll två skolsalar, slöjdsal samt bostad för folkskollärare.
Tomtfrågan blev ett besvärligt kapitel och höll på att omintetgöra hela skolhusbygget. Först tänkte man att placera den nya skolan till den s.k. Bergfalska tomten vid Färgaregatan, där Färgarskolan senare kom att uppföras. Denna placering kunde dock inte godkännas, då vattenledningen från reningsverket vid Färgarens damm kunde skadas. Därefter föreslogs Flaggberget ovanför kyrkogården och den gamla kyrkan som lämplig skoltomt, men efter närmare undersökning förkastades även denna tomt. Som tredje förslag tittade man på ett område i ”Hagarne” i Kyrkvik. Denna tomt ansågs mycket lämplig, men köpingens jordägare ville varken sälja eller utarrendera området.
Lysekils kommuns bildarkiv
Slutligen bestämdes att bygga den nya skolan vid norra sidan av gamla kyrkogården. Ritningarna omarbetades till den nya skolan, som kom att bestå av två flyglar med mellanliggande huskropp. Byggnaden kom att innehålla 6 skolsalar samt fyra mindre lärarinnebostäder ovanpå flyglarna. Skolhuset fungerade som folkskola fram till år 1918, då den kommunala mellanskolan/ statliga samrealskolan övertog lokalerna. Högre folkskolan disponerade också en lokal i skolhuset åren 1892-1917. Skolan var i bruk fram till 1962 och revs senare för att ge plats till förskola.
Lysekils kommuns bildarkivDigitalt museum. Till vänster i bild skolköket och sedan de två flyglarna på skolan.Lysekils kommuns bildarkivSamrealskolan 1954 Digitalt museum
Lysekils samskola
Foto Hugo Hallgren.från början av 1900-talet. Stora Kyrkogatan 5 längst ner till höger på bild.
1894 startades Lysekils Samskoleförening – senare ändrat till Föreningen Lysekils Samskola en elementarskola, som ”skulle vara öppen för både gossar och flickor (en s.k. samskola) och som skulle meddela kunskaper för inträde i fjärde klass i allmänt läroverk”.
Samskolan, som var en privatskola, drevs som en parallellskola till folkskolan och eleverna i rekryterades särskilt i början till stor del av barn från mera bemedlade familjer i köpingen. Organisatoriskt hade Samskolan en treårig förberedande avdelning, där elever kunde starta vid sju års ålder. I elementaravdelningen (den egentliga samskolan) medgavs som regel start från tio års ålder.
Den 20 oktober 1894 beslutade styrelsen att skaffa ett standar ”med lämplig sinnebild” till Samskolan. Det fanns länge att beskåda i aulan på Gullmarsskolan men är idag bortplockat. Du ser det på bilden nedan då det hängde på väggen i Gullmarsskolans aula.
Nutida foto av Stora Kyrkogatan 5. Foto glicko.me
Skolan hyrde rum i fastigheten på Stora Kyrkogatan 5 men de var trånga och knappast lämpliga som permanenta undervisningslokaler. Redan under samskolans första år diskuterade därför att skaffa större och ändamålsenligare lokaler.
Med hänvisning till köpingens positiva utveckling bedömde styrelsen, att elevantalet i skolan skulle öka, och man planerade därför en skolbyggnad för omkring 100 elever. Ett förslag väcktes att köpa fröken Olivia Ljunggrens hus i Kyrkvik som varit privatskola för flickor och bygga till detsamma. Ett annat förslag, som vann styrelsens gillande, var att bygga ett nytt skolhus med fem salar och samlingsrum. Det planerade skolhuset skulle uppföras i Kyrkvik på tomt nr 18 i vinkeln mellan Badhusgatan och Lilla Kyrkogatan.
Våren 1897 öppnade sig en annan möjlighet som passade bättre; att förvärva en egen fastighet, då den så kallade Lindblomska villan ( Villa Fridhem) vid Parken skulle avyttras. Fastigheten hade uppförts omkring 1870 som privatvilla av fotograf Marianne Mollèn.
Läsåret 1911/12 var sju elever inskrivna i avslutningsklassen och vårterminen 1912 avlade tre av dessa elever realskolexamen som privatister vid Östra Realskolan i Göteborg och två elever motsvarande examen vid Uddevalla Realskola. Från och med 1913 fick Samskolan tillstånd at avlägga realskoleexamen i Lysekil.
Början till slutet för Samskolan
Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 14 april 1910 föreslog fabrikör Otto Bovik att en fullständig realskola med rätt att avlägga realskolexamen borde inrättas i Lysekil. Bovik framhöll att en sådan skola skulle öppna möjligheter för mindre bemedlade barn att nå realskoleexamen.
Den 3 april 1918 fattade stadsfullmäktige ett för Samskolan avgörande beslut: från och med höstterminen samma år skulle en kommunal mellanskola inrättas, byggd på genomgången sexårig folkskola. Den kommunala mellanskolan fick disponera ett antal klassrum i Gamla Folkskolan vid Stora Kyrkogatan, senare Samrealskolan.
Samskoleföreningen levde kvar ytterligare några år och bedrev under läsåret 1918/19 undervisning med ett par klasser i Parkskolan. Föreningen upphörde 1920, då skolbyggnaden med inventarier såldes till staden.
År 1928 ersattes den av den statliga samrealskolan, som kom att använda lokalerna fram till 1962. Därefter flyttade verksamheten till nybyggda lokaler i Gullmarsskolan vid Norra Kvarngatan.
Nya skolan- Färgareskolan
Digitalt museum. Public domain
Den nya stenskola som uppfördes på Bergfalkska tomten 1909–1911 blev slutpunkten på en lång utveckling – och början på en ny epok för skolbarnen i Lysekil.
Det var en långdragen process att komma överens om den nya skolans planering. Man insåg, att det var nödvändigt att öka antalet skollokaler, och skolrådet fick i uppgift att gå till stadsfullmäktige med begäran att få överta den s.k. Bergfalkska tomten vid Färgaregatan eller annan lämplig tomt.
Då ärendet kom till stadsfullmäktige i oktober 1906 stötte det på patrull. Drätselkammaren hänvisade till att stadsfullmäktige 1905 beslutat reservera tomten för ett blivande sjukhus och föreslog att området söder om kyrkan (Roviksberg) var både större och lämpligare som skoltomt än den Bergfalkska tomten. Beslutet överklagades hos såväl domkapitlet som länsstyrelsen. Man stödde sig på folkskoleinspektörens yttrande, som påpekade att den Bergfalkska tomten i motsats till tomten i Rosviksberg hade ett skyddat läge och mindre utsatt för blåst och att de barn i de östra och norra delarna av staden skulle få betydligt kortare väg till skolan.
1908 beslutade fullmäktige att upplåta 2/3 av Bergfalkska tomten till skoländamål. Därmed var den segslitna frågan om tomt för den nya skolan avgjord.
Skolbyggnaden stod färdig att tas i bruk den 1 september 1911 och till en början under namnet Nya Skolan. Senare ändrades namnet till Färgarsskolan. Skolan hade hela 8 klassrum och en slöjdsal. Någon gymnastiksal kunde dock inte läggas på tomten.
Digitalt museum. Public domain.Lysekils kommuns bildarkiv”Magister Nilssons kurs. Färgareskolan. 1952” Magister Nilssons kurs. Färgareskolan. 1952
Duplikation- löste trångboddheten i skolan
Då folkskolan läsåret 1920/21 hade 20 klasser, betydde detta att endast 6 klasser kunde disponera egna klassrum medan 14 klasser fick dela på 7 klassrum. Detta förhållande – duplikation – innebar att två klasser undervisades i samma klassrum varvid den ena klassen använde salen under förmiddagen, och den andra klassen undervisades i samma sal till långt fram på eftermiddagen. Folkskolestyrelsen hade ett stort tryck på sig såväl från lärare som föräldrar för att skaffa fram flera skollokaler. Föräldrarna pekade bl.a. på de stora olägenheter som duplikationen medförde med oregelbundna måltidsraster för skolbarnen, och lärarna klagade på den dåliga ventilationen i de salar, som dubbelanvändes varje dag.
Parkskolan
Parkskolan vid Stadsparken, tidigare Marianne Molléns hus, byggt 1870.
Parkskolebyggnaden användes under 1897–1918 som lokal för Lysekils Samskola, som var en privat skola. Byggnaden hade ursprungligen uppförts 1870 som privathus (Villa Fridhem eller Marianne Molléns hus) men hade under Samskolans tid endast genomgått smärre reparationer och saknade egentliga skolsalar.
För att utöka skollokalerna i staden köptes Parkskolan in. Ombyggnaden blev rätt omfattande och innebar bland annat flyttning av innerväggar. Likaså skulle bjälklaget höjas, så att salarna fick en höjd av 3,5 meter. Bjälklaget över salarna i första våningen måste bäras upp av järnbalkar, som i mitten av varje sal stöttades av pelare. Parkskolan togs i bruk den 22 oktober 1923 efter en enkel invigningsceremoni, som förrättades av kyrkoherde Fritz Lüsch. 1924 står också Gymnastikhuset ovanför Parkskolan färdigt som ger utrymme för inomhusidrott. Parkskolan användas som småskola under 44 år fram till 1967.
Efter detta har det varit olika kommunala verksamheter i huset. Huset finns kvar men såldes av kommunen 2009 och är idag privata bostäder. Gymnastikhuset inrymmer idag ett gym.
Parkskolan. Lysekils kommuns bildarkiv.
Boviks skola
Lysekils kommuns bildarkiv. Fabrikör Otto Bovik med familj framför villan.
Fabrikör Otto Bovik lät uppföra sin villa vid Trädgårdsgatan i slutet av 1800-talet. Byggnaden kom senare att få en central roll i Lysekils skolhistoria. Först användes huset som gymnasium och därefter som Boviks skola för årskurserna 1–3. Under tiden som skola för yngre barn fick de två fritidshemmen namn efter de ursprungliga ägarna: Dagmar och Otto.
Lysekils kommuns bildarkiv. Fabrikör Otto Bovik med familj på trappan.
Skolhistorien i villan inleds 1951, då Skolöverstyrelsen godkände starten av ett kommunalt gymnasium i Lysekil. Godkännandet var villkorat av att staden kunde ordna lokaler utan nybyggnation. Till en början hyrdes därför undervisningsutrymmen i Folkets Hus och i församlingshemmet.
Vid denna tid hade staden förvärvat Boviks villa vid slutet av Trädgårdsgatan. Stadsfullmäktige beslutade att ta upp ett lån för att anpassa byggnaden för gymnasieverksamhet. Den översta våningen byggdes om till laboratorier för fysik, kemi och biologi, medan övriga delar av huset inreddes till klassrum.
När gymnasiet slog upp portarna den 25 augusti 1951 började 30 elever – 19 på latinlinjen och 11 på reallinjen. Av dessa kom 19 elever från Lysekils stad och 11 från angränsande kommuner.
Från och med läsåret 1959/60 var förstatligandet av skolan fullt genomfört. Samrealskolan och gymnasiet i Lysekil fick därmed status som Högre allmänt läroverk, vilket markerade en viktig milstolpe i stadens utbildningshistoria.
I dag är byggnaden såld av kommunen och inrymmer privata bostäder, men bär fortfarande spår av sin tid som en viktig del av Lysekils skolhistoria.
Källor: Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt Tylegård K-A Bilder från skolans värld Granqvist Ur Lysekils köpings historia Granqvist Lysekils kommun före år 1889 Digitalt museum Lysekils bildarkiv Med hjälp av människor som minns gamla tider i Lysekil ❤
Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria och reserverar sig mot faktafel som kan ha smugit sig in. Tove Andersson 2025
Idag på bloggen får ni träffa Jan Svensson som jobbade på Tullverket men som också spelade i dansband och byggde en stor studio på Tjörn där de flesta av Sveriges dansband varit och spelat in sin musik.
Jan Svensson är fortfarande aktiv som musiker och släpper album på löpande band. Den 7 januari släpper han sitt åttonde album som fått namnet ”Vem får din sång”.
Jan är född i Göteborg, men bor idag på Hovenäset med sin fru Marita. Jans föräldrar var från Skärhamn på Tjörn. När Jan var 12 år så ville föräldrarna flytta tillbaka till Tjörn och då gick flytten till Myggenäs.
Där bodde Jan till hans träffade Marita 1972 och 1975 så gifte de sig och i år firar de 50 år som gifta. Stort grattis!
Marita och Jan bodde i en lägenhet i Stenungsund, men 1982 så byggde de ett hus på Tjörn. Innan detta så hade Jan börjat spela med bandet Kenth-Erics från Lysekil.
– Jag såg en annons i en tidning 1977 att de sökte en sångare till ett band som hette Index. Jag svarade på annonsen och åkte till Brastad Folkets Hus där de hade ställt upp grejorna och jag provsjöng och fick klartecken att få vara med i bandet.
Index hade mycket spelningar i Norge och vi började prata ihop oss, men vi hade ingen bassist. De som var med från början var, Lasse Josefsson, Kenth Bladh och Jan-Erik Haglund, men vi behövde en basist så vi frågade Kenths bror Claes om han ville vara som basist i bandet. Vi tränade i Dingle i jordbruksskolan och första jobbet med orkestern blev på Oasen i Brastad.
Sen blev det mer och mer spelningar och vi bytte namn till Kenth-Erics för att få ett dansbandsnamn. Det blev mer och mer spelningar i Sverige och vi blev väldigt populära och vi spelade in vår första LP hos Björn Johansson i Lysekil på Nuggets Records.
Jag och Gunnar Gren på Smögenbaden 1978
Släppte singeln Skateboard
– Efter det så släppte vi en singel och det var ”Skateboard” som Magnum Bonum släppt och som var väldigt populär. Helt plötsligt en söndag fick vi höra att vi var på test på svensktoppen, och det var stort. Grejen var det att de testade bara två olika låtar, men vi kom inte in på svensktoppen. Men det blev ett ändå jättelyft för oss. Vi fick massor av jobb efter det, eftersom svensktoppen var jättestort på den tiden.
– Jag var inte bara dansbandsmusiker utan hade ett jobb till. Jag har jobbat i Tullverket i 40 år. Det blev så ett tag att min fru Marita körde mig till spelningarna då jag spelade 18 spelningar i månaden på den tiden och samtidigt jobbade heltid på Tullverket.
Jan har fortfarande kvar scenkläderna som han hade när han spelade med Kenth-Erics
– Ibland var det så att hon körde mig hem, släppte av mig och jag gick direkt till jobbet. Men man var ung då och orkade det. Men till slut så var jag tvungen att välja. Antingen hoppa på heltid med dansbandet eller tacka nej.
Jag fick frågan om att börja spela med bandet på heltid men kunde inte göra detta för att vi samtidigt hade ett litet barn. Jag visste ju samtidigt att jag hade ett fast jobb på Tullverket och den 25 varje månad kom lönen. Jag valde att hoppa av.
Men sen gick det två-tre år så ringde några unga killar som hade startat ett band, men som inte hade något namn på bandet just då. De frågade om inte jag kunde komma ner och träna med dem? – Jo, men det kan väl vara skoj att hålla på lite med musiken. Det tog tre år så var det samma visa igen att det gick så bra så att de skulle bli heltidsmusiker. Nej tänkte jag, hoppa inte på det. Bandet fick ett namn och det var Christie.
Hövik studio på Tjörn
– Efter det så startade jag studion på Tjörn 1984. Från fyra kanaler till sexton som snart blev tjugofyra. Det första stora dansbandet som besökte studion var Streaplers som spelade in en singel där. Det blev mer och mer inspelningar och till slut så var jag tvungen att bygga en ny studio för vi låg mitt inne i ett villasamhälle och fick inte plats. Vi letade och hittade ett äldre hus som låg för sig själv neråt hamnen i gamla Höviksnäs, och som var totalrenoverat och där byggde jag en helt ny studio.
Jan i första studion på Tjörn
Mer och mer studioinspelningar
– Nu drog det i gång riktigt mycket. Nu kom band som Matz Bladhs, Flamingo, Lotta Engberg och jag gjorde även inspelningar med Peter Harrysson och Ingvar Oldsberg med mera.
– En dag när vi höll på i studion med Flamingo så kom det fyra pojkar. Då sa Dennis Janebrink; ”vi tänkte att de skulle få ta vår studiotid och köra in några låtar”. Det var ju Arvingarna. Jag spelade in den första cd:n ”Coola killar”, och den fick jag en guldskiva för.
– Efter det så hade de fått en låt till Melodifestivalen som hette ”Eloise” som Lasse Holm och Gert Lengstrand hade skrivit. .
Dennis i Flamingo, Studio Hövik
Flamingo i Studio Hövik
– Vi spelade in Eloise i studion på Tjörn. Det blev en dundersuccé utan dess like, då Arvingarna vann den svenska Melodifestivalen 1993 med låten Eloise. Efter det så blev det ännu mera jobb i min studio.
Flamingokvintetten, Streaplers, Arvingarna, Matz Bladhs, Öbarna, Lotta Enberg, Lasse Wellander, Rutger Gunnarsson, Janne Lucas, Gert Lengstrand, Peter Harrysson och Ingvar Oldsberg är några av namnen som spelade in i min studio på Tjörn.
Jag hade även en gästbok som alla fick skriva i som var i studion och spelade in och jag minns speciellt att Arvingarna var så duktiga på att rita.
Vikarierade i Flamingokvintetten
– Jag har även vikarierat i Flamingokvintetten i åtta månader som sångare. Detta var 1991 och det var en fantastisk upplevelse att åka ut med Flamingo som vi själva hade varit ute och dansat till genom åren. Det blev även lite vikarierande med Streaplers några gånger när de skulle byta sångare.
Jobbade på Bingolotto som ljudtekniker
– Samtidigt här så jobbade jag även på Bingolotto när Loket hade det. Då hyrde de kända dansbanden in mig som tekniker då jag skötte ljudet ut i TV för dem. Jag var även med i Café Norrköping och i Afton dans och skötte ljudet. Det blev även flera andra program.
2015 bestämde Marita och jag att vi går i pension lite tidigare och då sålde vi huset och studion. Vi köpte en husbil och bodde i 3 ½ år i Spanien. Efter 3 ½ år fick vi meddelande från Sotenäsbostäder att den lägenheten vi bor i nu var ledig.
Började som trubadur
– Under den tiden vi var i Spanien så började jag spela för mig själv. I vanliga fall så hade jag alltid spelat i en grupp, men nu blev det även en del spelningar på campingen där vi bodde. Jag brukade sätta mig utanför husbilen och började spela och det kom massor av folk som bodde på campingen och lyssnade.
– När vi flyttade hem till Sverige så fick jag lite provspelningar bland annat nere på Wiggersviks Camping. Det har även blivit en hel del spelningar som trubadur och det är riktigt kul. Jag har nog cirka 60 spelningar om året som trubadur. Jag har en väldigt blandad repertoar. Det blir inte bara dansbandslåtar utan låtar från 70 – 80 – 90-talet och även nysläppta låtar med bland annat Thomas Stenström med mera.
Dennis och jag på en spelning på restaurang Wägga
– Jag har nog 750 låtar på min repertoar med färdiga bakgrunder som jag sitter och gör här hemma. Jag spelar även på äldreboende och det ger mycket glädje.
– När Sotenäs kommun firade 50 år 2024, då höll jag och Dennis Janebrink i Allsången, först Smögen (Badhusparken) sen Kungshamn (Tångenparken) och sist Parken på Bohus Malmön, och det var mycket uppskattat.
Började spela in egna skivor
– 2012 släppte jag min första egna cd. Det var egentligen mina barn som tyckte att jag skulle spela in något själv när jag under åren spelat in för så många andra. Detta med cd-skivorna blev väldigt populärt och jag var med på bland annat Radio Göteborg och P4 Väst för intervjuer i samband med skivsläppen.
Nu den 7 januari släpps min nya cd på alla streamingtjänster. Detta är den åttonde cd:n jag släpper. Man kan även beställa skivan från mig. Jag sitter här i lägenheten och spelar in och sen gör jag resterande jobb på datorn.
Flamingokvintetten firade 40 år
– År 2000 firade Flamingo 40 år som band och då släpptes det en bok som jag kom med i. Jag fick även äran att få vara med i Stora Dansbandsboken 1963 – 2003.
– Efter att jag slutade med Kenth-Erics så gjorde jag en minnesbok med klipp på bland annat sparade annonser från olika spelningar.
Glicko Nyhetsblogg 