Jultips till julbordet från Alexandra på Brygghuset

Idag får ni följa med till Brygghuset i Fiskebäckskil på Skaftö och träffa Alexandra Jarnedal som visar hur man kan göra lite nyttiga saker till julbordet. Många känner säkert igen Alexandra från de att hon medverkade i Kanal 5 och Dessertmästarna.

Alexandra Jarnedal

Alexandra började jobba på Brygghuset när det premiäröppnade 1999. Där har hon varit sen dess förutom med ett litet avbrott under två år. Efter det har hon varit på Brygghuset i Fiskebäckskil där hon trivs alldeles utmärkt.

Jobbet på Brygghuset innebär bland annat att hon har hand om hotellfrukosten, förrätter, desserterna, bakar allt bröd, sillbuffén och nu när det är jul så blir det även lite julgodis och annat gott till Brygghusets julbord. Alexandra skriver även menyerna när det gäller förrätter och desserterna.


Nu är julen igång och ni har fullt upp med julbord, men vad tänker du att du vill bjuda på för de som vill ha något gott på julbordet?

– Jag tänkte att vi skulle köra lite nyttigare saker till julbordet. Fröknäcke med lite kanel i så det blir lite juligt. Vi skall även göra vårat tunnbröd med anis, fänkål och sirap som jag bara bakar till julbordet här på Brygghuset. 

Jag kommer även att baka vårat populära filmjölksbröd som vi har året runt här på Brygghuset. För att göra lite dessert så kör vi på en klassisk äggost som jag har valt att ha björnbärssylt till.

Vi börjar med filmjölksbrödet där Alexandra har förberett smeten. Sätt ugnen på 160 grader varmluft eller 170 grader över -och undervärme. Smörj en avlång brödform. Rör ihop fil, vetekross, linfrö och sirap. Låt stå och vila i cirka 30 minuter.

Blanda ihop rågsikt, bikarbonat och solroskärnor. Spara eventuellt lite solroskärnor att strö på brödet.

Blanda ihop allt till en smet och häll i formen och in i ugnen direkt. Grädda i cirka 1 timme och 10 min. Kolla med stektermometer. 98 grader ska brödet ha när det är klart. Ta ur brödet ur formen och låt svalna. Blir bäst att äta dagen efter.

FILMJÖLKSBRÖD

5 dl filmjölk

40 gram vetekross

25 gram helt linfrö

25 gram ljus sirap

25 gram mörk sirap

170 gram rågsikt

20 gram bikarbonat

40 gram solroskärnor


Hur var det att vara med i Dessertmästarna?

– Ja, det är ett roligt minne, men det är inget jag gör om. Tävla är inte min grej. men det är kul att sett hur det fungerar med en tv-produktion. 

Vad gillar du bäst att ha på julbordet hemma?

– Vi brukar alltid ha knytkalas. Alla har med sig något och jag brukar alltid ha med mig en omelett med räkstuvning och godis så klart. Jag älskar godis säger Alexandra och skrattar. 

Nu är det dags för att tillaga fröknäcke som också är en kladdig smet som innehåller solroskärnor, linfrö, sesamfrön, pumpafrön, maizena, rapsolja, salt, kanel och vatten.

Sätt på ugnen på 120 grader. Blanda ihop alla torra ingredienser. Koka upp vattnet och oljan och häll på den torra blandningen. Rör till en jämn smet. Lägg en klick på bakplåtspapper. Lägg ett papper till ovanpå och kavla ut tunt. Ta bort det översta bakplåtspappret och grädda sen i ugnen i ca 1 ½ timme med öppet spjäll tills det är torrt.

FRÖKNÄCKE

2 dl solroskärnor

1,25 dl vita sesamfrön

1,25 dl helt linfrö

1,25 dl pumpafrön

1,25 tsk salt

2,5 dl maizena

0,5 dl rapsolja

5 dl vatten


Efter det så är det dags för Alexandra att göra tunnbröd. Hon häller upp degen och gör små bullar som hon sedan kavlar ut. Degen är egentligen som en vanlig bröddeg men med mindre jäst. Nu har hon gjort denna degen på mjölk, men har man gjort äggost innan så kan man använda vasslen (vätskan som blir över) och det blir väldigt gott att göra på tillägger Alexandra.    

Sätt ugnen på 150 grader. Smält smöret i kastrull och värm på vätskan till 37 grader. Smula ner jästen och tillsätt vätskan. Blanda i resten av ingredienserna. Börja med ca 1 liter mjöl och ha i mer till bra konsistens, för hård deg är svår att kavla ut. Jäs 40 min. Rulla bullar som får jäsa ytterligare 20 min. Kavla sen ut varje bulle tunt på mjölat bord med grahamsmjöl. Kavla sen ytterligare med kruskavel. In i ugnen direkt. Gräddas ca 15 min. Vänd efter halva tiden. Klara när dom fått lite färg och känns torra.

TUNNBRÖD ca 20 st.

25 gram jäst

5 dl mjölk eller vassle

50 gram smält smör

2 tsk salt

0,75 dl ljus sirap

2 msk anis/fänkål (brödkryddor)

Ca 14 dl vetemjöl

Grahamsmjöl vid utbakningen



Vad skulle du säga att Brygghuset har för speciella saker på sitt julbord?

– Man kan säga att detta tunnbrödet är en av de speciella sakerna vi har på vårat julbord, eftersom vi bara har detta tunnbrödet på jul. Vi har även olika sillsorter som till exempel en whiskeysill, råbiff och en sojamarinerad lax med koriander och chilimajo, men även mycket av den svenska julbordstraditionen. 

Som en liten bonus får ni även med receptet på Alexandras goda äggost.

Värm upp mjölk och grädde i en kastrull. Mixa ihop fil och äggen. Häll ner äggblandningen i gräddmjölken. Ha på svag värme och rör ibland i kastrullen. När vätskan skurit sig är den klar. Får inte koka då blir äggosten hård. Ta upp ostmassan med en hålslev och lägg i äggostformen, och varva med lite socker.

Låt stå till nästa dag. Servera med björnbärssylt. Egen sylt kokas enkelt med bär och syltsocker.  Vasslen (vätskan) som blir över är gott att baka bröd på.

ÄGGOST

2 liter mjölk (3%)

5 dl grädde

4 ägg

5 dl filmjölk

Tusen tack Alexandra att jag fick hälsa på dig för att få lite tips om saker på julbordet. Ni kan följa Alexandra på Instagram https://www.instagram.com/pastrybyjarnedal/.  Mer om Brygghuset kan ni läsa om på länken här under.

Brygghuset i Fiskebäckskil

Bilder berättar – Apoteket i Lysekils Köping

Fotografiet är taget 1916 och föreställer Lysekils första ”apotek”. Digitalt museum

Före apotekets tid – huskurer, handel och en farlig vardag

Före 1847 fanns inget apotek i Lysekil. Med 1800-talets mått var detta inte ovanligt – mindre kustsamhällen fick klara sig själva. De flesta sjukdomar behandlades hemma, ofta med kunskap som gått i arv genom generationer:

  • avkok på renfana och älggräs
  • omslag med granbar, tjära eller linfrö
  • sårtvätt med saltvatten, ättika eller brännvin
  • hostmedicin gjord på honung, kummin och timjan

Kunskapen fanns – men resurserna var knappa. Barnadödligheten var hög, förlossningar skedde hemma och skador från fiske, stenhuggeri och sjöarbete var vardag.

1847 – Det första sockenapoteket etableras

År 1847 fattar Bro socken beslut om att inrätta ett sockenapotek i Lysekil. Ledare för denna verksamhet blev Johan Peter Landgren, en praktiskt erfaren man med god kännedom om läkemedel – men utan den formella apotekarutbildning som senare skulle krävas. Hans apotek låg vid Stora Kyrkogatan, troligtvis inrymt i ett av de äldre trähusen nära kyrkan. Lokalen var liten och spartansk, men för sin tid fyllde den en avgörande funktion.

Det var ett apotek i ordets mest ursprungliga form: kombinationen av medicinförråd, örtkammare och rådgivningsrum.

Olika omdömen om sockenapoteket

Landgrens verksamhet bedömdes olika. När provinsialläkaren i Håby 1861 nämner i sin ämbetsberättelse att ett sockenapotek finns i Lysekil ”utan att bekant vore med hvilken rättighet nämnde industri utöfva­des”, får köpingens ordningsman Bundsen länsstyrelsens uppdrag att göra utredning.

Han redovisar ärendet med avskrifter av sockenstämmo­protokollet och skrivelser från Sundhetskollegium och tillägger för egen del följande: ”Pharmacie studiosus Landgren har allt sedan år 1847 hållit Sockenapotek inom köping­en Lysekil, hvilken varit och är bekant för såväl kronobetjäningen i orten som förre Herrar Provinsialläkare; äfven som att nämnde Landgren hållit detta Apotek till stort gagn och nytta för många af Pastoraternes innevånare, men hvad veterlig är, dermed aldrig förorsakat någon skada.”

D:r Rehnberg är däremot mera kritiskt inställd. Han meddelar han att vid hans tillträde till tjänsten fanns i Lysekil ”icke annat än ett i det bedröfligaste skick sig teende s. k. husapotek, längesedan utdömt, men tolererades i brist på bättre”.

En tid av förändring – Landgren tvingas lämna

Under 1870-talet förändras farmacin i Sverige. Kraven på formell utbildning och farmaceutisk legitimation skärps. Landgren, som saknade den nya examen, måste lämna sitt uppdrag.

År 1871 läggs det ursprungliga sockenapoteket ned. I dess ställe upprättas ett enklare medikamentförråd – en nödlösning som skulle komma att forma Lysekils apotekshistoria under tjugo år. Landgren själv sadlade om och öppnade en bok- och pappershandel.

1876 flyttade medikamentsförrådet till Rosvikstorg. I den beskrivning över lokalerna, som bifogades 1876 års visitationsprotokoll över apoteket, har provinsialläkaren J. W. Lindvall lämnat en beskrivning över apotekslokalerna och deras inredning.

”Medikamentsförrådet stående i juni 1871 varit uppställt uti en inskränkt och obekväm lokal, har under innevarande år inflyttat uti en ny, rymlig, ändamålsenlig samt tidsenlig lokal uti ett nybygdt större hus, tillhörigt Distriktsläkaren i Lysekil, Herr d:r E. A. Rehnberg, hvilken med upplyst omtanke och osparade kostnader synes hafva wid denna lokals inrättande mera fästat afseende wid ett stort Apoteks än det anspråkslösa medikamentsförrådets behof. Denna nya lokal är belägen uti öfre våningen af ofvannämnda hus och disponerar äfven för sitt behof en del af källarvåningen samt lokal för gräsvind 2 tr. upp.”

Trots lokalernas förträfflighet stannade medikamentsförrådet inte länge vid Rosvikstorg.

1891 – Lysekil får sitt självständiga apotek

Apoteket till höger på bild Kungsgatan. Foto Carlaförlaget

Efter år av påtryckningar föreslås 1891 att ett självständigt apotek ska inrättas i Lysekil. Föreståndaren för förrådet, J. L. Lundberg, föreslås då som privilegieinnehavare. Beslutet är historiskt och samtidigt en period då Lysekil växer snabbt som badort, handelsplats och industriort. Ett eget apotek blir en symbol för den nya stadens självständighet.

Apotekare Lundberg köper Kungsgatan 20 ca1880 och flyttar apoteket dit. Huset hade på den tiden två stora yttre trappor, som togs bort sedan Rich. Björsell 1929 köpt fastigheten och byggt det stora stenhuset vid sidan om det gamla hörnhuset.

Knuth Hansson med förklarande text till fotot av Kungsgatan från senare delen av 1890-talet. ”I det nu rivna huset på nr 18 A startade Abraham Wolff sin affär 1895 och B. P. Jonsson på nuvarande 18 B hade startat i Konsulliden 1893. I nr 18 A inrym­des senare brännvinsbolagets butik. Närmaste hus t.v. därom är apoteket nuvarande Björsells konditori.

Apoteket flyttar på nytt längre ner på Kungsgatan

1925 startade bröderna Joel och Gunnar Callert firman Eskilstunaboden mitt på Kungsgatan och någon gång denna tid öppnar även apoteket där i moderna lokaler.

Eskilstunaboden. Digitalt museum
Apotekare Alarik Cöster med dotter Signe Cöster (Signe/ Ninnan Lindström) vid sin högra sida och dotter Carin Gullmarstrand (född Cöster) på sin vänstra sida. Foto Karin Schönbäck
Foto från 30-40-talet. Interiör från apoteket. Foto Karin Schönbäck

Apotekare Cöster tar över apoteket i Lysekil

Apotekare Alarik Cöster föddes i Gråmanstorp utanför Klippan i Skåne. Familjen flyttade flera gånger innan de slutligen slog sig ned i Stockholm. På den tiden kunde inte apotekaren välja ort fritt. Man fick tjänster när de blev lediga, ofta på helt andra orter. För att få bättre lön, ansvar eller chans till ett eget privilegium behövde man flytta dit staten pekade.

Apoteket som låg på Långholmen i Stockholm blev inte den framgång som apotekare Cöster hade hoppats på. En förändring av förbifarten i området påverkade kundflödet negativt, och apoteket gick därmed sämre. Frun kände sig lurad av situationen och gick till chefen för att klaga. Hans svar lär ha varit:
”Säg till apotekare Cöster att det finns ett apotek ledigt i Lysekil.”
Detta skedde år 1929, och flytten till Lysekil blev starten på familjens nya liv på västkusten.

På apoteket i Lysekil fanns ett nattvaktsrum eftersom apotekaren skulle kunna bistå med mediciner även under natten. Där hade apotekare Cöster också en vakthund – en Dobermann Pinscher med namnet Lord– som enligt historien inte var särskilt barnvänlig.

Alla fyra döttrarna arbetade inledningsvis hos sin far på apoteket, men gick senare vidare till andra arbeten. Endast dottern Signe blev kvar på apoteket tills hon gifte sig 1937 eller -38.

Interiör från apoteket där man kan se den
väggfasta dricksvattenfontänen som många kommer ihåg. I dag är den tyvärr dold. Foto Karin Schönbäck

Kuriosa: En väggfast dricksvattenfontän var vanligt i butiker, apotek, järnvägsstationer och kontor från ca 1910–1940. Konstruktionen bestod ofta av en emaljerad metallbehållare eller cistern upptill (ofta dold). En tapplåda (kranbox) med dekorativ front och en droppskål undertill. Dessa fanns i många offentliga lokaler innan moderna vattenkranar blev standard.

Lysekils kommunarkiv/Ragnar Bergman.
1957. Apoteket till vänster i bild. Lysekils kommunarkiv.

Apoteket flyttar igen

Foto Carlaförlaget.

1973 brinner Bepes affär på Kungsgatan ner och här bredvid byggs sedan huset där apoteket ligger idag 2025.

Apoteket flyttar in på sin nuvarande plats på tidigt 80-tal.

Foto hitta.se

Författare:
Tove Andersson

Källor:
Materialet bygger på offentliga handlingar, äldre kartor, lokala historiska samlingar samt bildarkiv från bland annat: Bohusläns museum, Lysekils kommuns fotoarkiv, Carlaförlaget och Lysekilsposten.
Lysekilspostens gamla artiklar från 1958
Karin Schönbäck (barnbarn till apotekare Cöster)
Inlägget har sammanställts i syfte att bevara Lysekils lokalhistoria.

I över 70 år har hans leende ansikte synts när man öppnat kylskåpet

Jag fick besök av ingen mindre än Carl Ameln killen på tuben med Kalles kaviar och hans fru Gunnela. Gunnela har anknytning till Lysekil, då hon tidigare bott på Bansviksgatan här under somrarna.

Carl, jag och Gunnela

Carl Ameln är pojken på Kalles kaviar-tuben och i över 70 år har hans ansikte synts när man öppnar kylskåpet. Kalles kaviar är nog det mest svenska av det svenska man kan tänka sig.  Jag frågade Calle hur allting började med historien om hur han hamnade på tuben med Kalles kaviar?

– Historien börjar så långt som tillbaka till 1834, när min farfar farfars far startade Abba. De hette inte Abba då, det var två norrmän i Amelnsläkten som var bröder och som varit i fiskindustrin i Norge under en väldigt lång tid.

På slutet av 1600-talet så utvandrade familjen Ameln från Tyskland till Norge, och det var även då två bröder från familjen Ameln. De hamnade ganska snabbt inom rederi och fiskenäringen i Bergen i Norge.

Dessa två bröder fraktade fisk från Norge till Tyskland och passade samtidigt att ta med sig salt hem från Tyskland, vilket behövdes i fiskeindustrin. De var segelfartyg som fraktade lasten. De började att landa på vägen upp och ner i Uddevalla. Den ena av bröderna hade läst på Uppsala Universitet, och där träffade han en svensk tjej.

Efter det så bestämde de sig för att de skulle köra en svensk filial och flyttade till Sverige. Efter ett år i Sverige så flyttade han till Stockholm där han startade ett kontor. Man började att frakta från Uddevalla till Bergen och även från Uddevalla till Stockholm. Då var det sill på tunna och salt, det var de produkterna de hade.

Så småningom utvecklades det här och fram mot slutet av 1800-talet så började man med olika typer av sillinläggningar. Om jag inte minns fel så 1906 kom första konservbiten med sill. Då var det min farfarsfar Christian som hade varit i Amerika och fått tag på en maskin som gjorde konservburkar och som även kunde försluta burkarna.

Carl när han besökte Immestad Konservmuseum i Brastad 2024

– År 1906 registrerades namnet AB Bröderne Ameln, Abba. 1920 började man använda namnet Abba som varumärke, och där huvudkontoret låg i Stockholm och tillverkningen gjordes i Graverne. På Rösholmen mellan Kungshamn och Smögen låg Munkens konservfabrik som köptes upp av Aktiebolaget Bröderne Ameln, och där köpte man kompetensen inom konservindustrin.

Hela tiden låg huvudfabriken i Kungshamn, först på fastlandssidan och sedan på Rösholmen där den stora fabriken låg, och vilket är lite lustigt för det var en ö och de var tvungna att frakta allt fram och tillbaka. Personal och material med mera.

Rösholmen lades ner i slutet på 60-talet. Då byggde man den stora fabriken som finns än idag i Kungshamn.

Pappa var vd: i rakt nedstigande led. Första sonen var alltid den som skulle ta över som vd. Pappa tog över i slutet på 40-talet, och var väldigt ung och var duktig på att utveckla bolaget. När jag föddes som var en av fyra bröder, så var tanken att jag skulle in i Abba. Hela min uppfostran gick ut på detta.

Men så kom man till en punkt där på 60-talet. 1962 gick man samman med Fyrtornet AB i Göteborg och kom under 1960-talet att expandera. Det blev ett mer publikt företag och då försvann den där biten med sonen som skulle in i bolaget.

Det är möjligt att jag kanske kunde fått jobba där, men inte att gå in i samma position som min pappa. Min karriär tog en annan väg.

När jag var 5 år så tog min mamma ett fotografi på mig vid en sandstrand i Stockholm skärgård. Ungefär samtidigt med det så köpte Gunnar Stensby receptet som senare blev Kalles kaviar. Gunnar var fabrikschef i Graverne och gift med pappas syster. Man hade sedan tidigare kaviar i Abba men inte rökt kaviar som var väldigt nytt på marknaden då.

Foto: privat.

Vem köpte han receptet av?

– Receptet köpte han av en norsk kille som åkte runt och sålde recept med allt som hade med seafood att göra.

Sen tillverkade man detta receptet och åkte upp till huvudkontoret i Stockholm och presenterade kaviaren. Man tyckte att detta var spännande och packade den i neutrala vita tuber och testade den bland annat i ett område i Norrköping om inte jag minns fel. 

Det visade sig att barn tyckte detta var så gott. De var ett möte på huvudkontoret i Stockholm där pappa, Gunnar Stensby och Claes Mörner som hade en annonsbyrå och som var bror med min mamma.

Claes var en finurlig kille, och när de sitter och diskuterar detta med att barn gillar denna kaviar så tycker Claes att vi gör en barnprodukt. Efter okey för detta så var frågan vad den skulle heta och hur den skulle se ut.

Kalle var ett av Sveriges populäraste namn på den tiden, då med bland annat Anderssonskans Kalle på film med mera. Då säger Claes; ”vi döper den till Kalles kaviar”.

Kalle skall se ut som en söt svensk ljushårig lintott, ha blå ögon och så sätter vi en bild på honom på tuben. Där använde annonsbyrån bilden som mamma tog på mig och gjorde en teckning av bilden på mig som sedan funnits på tuben i över 70 år. Sedan har bilden moderniserats någon gång under åren.

Första tuben 1954. Bildkälla: Orkla Foods


Det blev en succé?

– Ja, det blev en braksuccé och man sålde en miljon tuber första året. På den tiden var tuberna rätt små och jag tror de var på 80–90 gram från början och sedan har det utvecklats under tiden. Det var så jag hamnade på tuben, och ingen frågade mig. Jag var bara 7 år och från det att de kom på idén tills den lanserades med mig på tuben. 

Har du något minne från det att du kom ihåg att du såg dig själv på tuben?

– Mitt första minne att jag är på tuben och som jag riktigt kan ta på, är när jag går i första klass i skolan och jag skall fylla år. Då hämtade man min skolklass med en lastbil som det stod Abba på. Alla fick åka på flaket på lastbilen till Abba och så var det kalas i personalmatsalen. Där är mitt första minne av att jag var på tuben.

Så blev det och sen har det förföljt mig under alla år, och är en märklig historia. Vad jag tycker är så spännande, är att man fått vara med på denna resan med en produkt som blivit Sverige på något sett.

Reklam för Kalles kaviar från 1955. Bildkälla: Orkla Foods

Ja, men du måste vara ett av Sveriges mest sedda ansikte med tanke på så många som har Kalles kaviar hemma i kylen?

– Jo, men så är det. Varje gång de öppnar kylskåpet så ligger jag där och ler emot dem. Det är fascinerande, och att den har blivit en sådan vedertagen produkt. Det är en av Sveriges mest kändaste produkter kan man nog säga.

Kalles kaviar extramild från 1975. Bildkälla: Orkla Foods


Under alla dessa år, har du fått varit med och påverkat något om produkten? 

– Nej, det har jag inte gjort. Jag har inte blivit tillfrågad om något om produkten. Jag har aldrig jobbat på Abba utan tog en egen väg.

Däremot så har jag fått vara med på väldigt mycket med detta med Abba. Inte minst under 80-och 90-talet när Abba fortfarande var ett eget bolag. De blev mycket säljkonferenser och olika evenemang.

I dag får jag fortfarande vara med. Senast nu när man lanserade glasen genom Designtorget, då var jag med på deras presslunch, och fick hålla lite föredrag. Jag får även komma till fabriken i Kungshamn och träffa folk och prata. Det är superkul och jag börjar nästan gråta när jag kommer in på fabriken. (Calle blir rörd när vi pratar).

När jag öppnar dörren till fabriken och registrerar in mig där och doften kommer mot mig, det är en magisk upplevelse.

Banansmak från 2007. Bildkälla: Orkla Foods


Är det många som känner igen dig när du är ute?

– Det händer då och då. Oftast är det väl när man varit med i Tv eller tidningar eller som när jag var med Mauri i hans program ”Vad hände sen”. Det var så kul. 

Vad gör du på din fritid?

– I dag målar jag mycket och tycker det är jäkligt roligt och vill gärna ha en utställning varje år inne i Stockholm. Sen är Gunella och jag mycket i fjällen. Vi vandrar mycket på dagsvandringar.


Vi sitter säkert och pratar i över en timma och Calle berättar om sitt liv och vad han gjort, och som var mycket spännande att få höra. Bland annat berättade han att han gick i samma skola som Jan Guillou. Mer om detta hoppas jag att jag och ni skall kunna läsa i Calles memoarer som jag vet att han sitter och skriver på. Läser något detta som är i bokvärlden så tycker jag att ni skall ta kontakt med Calle så fort ni kan….Han har en mycket intressant story att berätta om sitt liv.

Tack Gunnela och Calle för att ni kom och hälsade på oss, det gör vi om snart igen. Tack till Orkla Foods för foton.

Här kan du se mer konstverk av Carl Ameln http://www.ameln.nu/