Efter succén i Melodifestivalen och förstaplatsen på Svensktoppen åker nu Clara Klingenström på stor höstturné till teatrar, konserthus och klubbar.
Med ”Behöver inte dig idag” gick Clara Klingenström rakt in i svenskarnas hjärtan. Låten tog sig till final i årets Melodifestival och det visade sig bara vara början. I mars gick låten upp på Svensktoppens förstaplats och fjorton veckor senare är ”Behöver inte dig idag” fortfarande kvar.
Clara Klingenström framstår mer och mer som den stora vinnaren i årets Melodifestival. Clara Klingenströms resa har tagit långa vägar men nu har hon äntligen hittat hem. Under hösten 2021 väntar en stor turné och ny musik. Sverige kommer få uppleva Clara Klingenström på teatrar, i konserthus och klubbar.
Clara Klingenström Östraboteatern i Uddevalla den 4 november.Biljetter släpps 7/7 10:00.
Ibland får man vara med om saker som man inte trodde att det fanns. Förra året var jag i Järvsö och då tog kompisen med mig på en tur långt in i Bollnässkogarna och helst plötsligt kom vi till en idyll i skogen som jag aldrig tidigare upplevt. I denna skog låg det ett litet samhälle med olika byggnader.
Väl där i Fluren på skogen så passade jag på att ta lite foton. Min dröm var efter det att få komma tillbaka till detta fantastiska ställe och få gå en rundvandring i byn.
Jag tog kontakt med Katarina Wådell som tillsammans med bl.a. sin man Tor Wådell har byggt upp denna fantastiska by och som samtidigt tagit hand om och för historien om Fluren vidare. I augusti när jag var och hälsade på vänner i Järvsö så hade jag bestämt träff med Katarina Wådell för ett besök hos dem. Fluren ligger några mil in i skogen och man kan tyckas att man kör och kör på dessa grusvägar, men till slut så kommer man fram.
Det regnade när jag steg ur bilen vid Fluren. Men regnet gjorde inte så mycket förutom att kameran blev lite blöt och att det kom lite regn på linsen. Jag var äntligen här igen och skulle få se detta jag väntat ett helt år på att få se igen och då även få gå in i byggnaderna.
Jag promenerar upp till ett av husen och knackar på och Tor Wådell öppnar och hälsar mig välkommen. Han ber mig komma in och ropar på sin fru Katarina som kommer och tar hand om mig.
Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök.
Vi sätter oss vid ett bord och Katarina berättar att de har visningar av Fluren där de några gånger varje sommar tar emot några busslaster som vill komma och se på Fluren.
De har även något som heter ”Skogens Dag” på Fluren där de då öppnar upp för allmänheten som får komma och titta. 2010 instiftade de även Flurens Kulturpris. Katarina berättar vidare att Fluren består av privata fastigheter och är normalt inte öppet för besök. Men de kan under begränsad omfattning, mot förbeställning, ta emot grupper under sommaren.
De arrangerar även tvådagars kultur-och upplevelseresor till Hälsingland och Fluren med middag med musikunderhållning i Flurgaraget och övernattning på Harsagården. Framtidsplanerna för Fluren är bl.a. att bygga en skola. Efter en stunds trevligt samtal så ger vi oss ut i regnet och Katarina visar mig runt på Fluren.
Historik om Fluren.
Lite historik om Fluren: Från en start år 1647 som ett enkelt gästgiveri utvecklades Fluren till en liten by med bostadshus, såg, kvarn, trösklada, skola och handelsbod. Vid slutet av 1800-talet fanns där ett 80-tal invånare. Sedan 1860 fanns det en skola med en lärarinna och 5-15 elever. Fluren blev en industriort 1920. Då byggdes en riktig ångsåg vid tjärnen. Den kom att vara i drift under 25 år – dock inte varje år, för sågen kördes bara när man kunde få avsättning för trävarorna.
De somrar då sågen var i drift, kunde den ha ett 30-tal anställda. Sedan Simeåsågen brunnit 1936 var Flursågen Underviks sockens största industri. Och det var många som arbetade i skogen med huggning och körning. 1927 kom bilväg till Fluren. Det var byns storhetstid.
Sen lades skolan ner 1939. Sågen stängde 1945. Byn avfolkades. Hästtransporter och bilar åkte byn förbi. Många hus blev fritidshus – vilade på vintern och levde upp på sommaren. Andra hus blev öde och förföll. Åkrarna och täkterna växte igen. Men på 1990-talet vände det igen. Befintliga hus började renoveras. Nya hus byggdes.
Gamla miljöer återuppstod. I dag bevarar vi historiken och traditionerna. Täkterna slås. Tjärnen hålls öppen. Byn är åter bebodd. Invånarantalet ökar. Fluren har nu fyra bofasta invånare. Och på sommaren syns folk i alla stugor.
Vi går först till smedjan. Här berättar Katarina bl.a. att på Skogens Dag så har de en kille som står i smedjan och jobbar. 2009 invigdes Smedjan.
Smedjan.
Bagarstugan.
Nedanför smedjan ligger bagarstugan, vävstugan och kvarnen. 2002 byggdes bagarstugan med en bakugn. Den är ritat efter äldre förlagor.
Bagarstugan ligger till vänster.
Vävstugan.
Katarina visar mig in i vävstugan som var klar 2003. Denna byggnad kallas för Härbre eller stolpbod. Det finns två vävstolar varav en är tillverkad av Tallåsens Vävstolsfabrik. Foto vävstugan.
Vävstugan.På andra våningen står vävstolarna.
Kvarnen.
Vi går vidare till kvarnen som vars ursprung är från Rosseån. Den är från slutet av 1800-talet och förvärvades år 1999. Den flyttades till Fluren där den renoverades och monterades upp. Den har ett helt fungerande maskineri och 2001 invigdes den. I kvarnen kan man se namn som besökare har skrivit på väggarna.
Inne i kvarnen.
Flurgaraget.
Nu går vi vidare och går ner till Flurgaraget med handelsboden, vattenfabriken och skomakeriet på Fluren. Katarina berättar att på 30-talet hade man en butik här på Fluren. Boddisken kommer från Hedins gamla affär här på Fluren. Byggnaden uppfördes 2005.
Inne i butiken har de saker från Järvsö Vattenfabrik där de tillverkade läskedrycker. I varje socken skulle det finnas en vattenfabrik som tillverkade läsk. På Fluren har de hela linjen som fanns i Järvsö. Från det att de rengjorde flaskorna tills de fyller på essenser på flaskorna och tills de satte på korkarna.
Nu kommer vi in i Flurgaraget och där står ett antal äldre ekipage av bilar. Bilarna har de köpt in och alla går att köra. Det finns även några olika motorcyklar. Under tiden vi går runt så berättar Katarina historik om det mesta som finns på Fluren. Katarina har besökt folk och bett dem ta fram gamla foton från området som finns bevarade och de har de hjälpt till med. Det finns massor av historik som folk bidraget med.
T-Ford Touring från 1926Packard Six Touring Sedan 1938.T-Ford 1925 med flak och försäljningsbox.
Shellmacken.
Bredvid Flurgaraget står det en mack som tidigare haft en plats vid gamla riks-13 vid Furuvik och som kom till Fluren 2005.
Kolarkojan.
Vi går ut igen och passerar Kolarkojan som revs på 60-talet men som byggdes upp igen 2003.
Verkstad med Järnhandel och Biograf.
Katarina visar mig in i en stor byggnad där det finns både en Järn & Diversehandel och där står mer bilar och ovanpå ligger det en biograf. Det första jag möts av är en äldre modell av dåvarande Televerkets bilar. Katarina berättar att Tekniska museet i Stockholm valde att sälja ut lite saker.
Den är helrenoverad både av Volvo- och Televerket. Den gick ut på anbud och den hamnade här på Fluren. Katarina berättar att de var nog inte högst i budgivningen men de hade den bästa idén hur den skulle visas upp. Bilen är från 1966 och har varit placerad i Borlänge och rullat i Dalarna.
Bredvid Televerkets bil står det en Volvo PV 444 från 1947.
Bredvid PV 444 står en Buick Super Eight från samma år som Volvo PV 444.
Egen biograf.
Nu går vi en trappa upp. På Fluren finns en bio med 700 stycken pilsnerfilmer. Tors kusin var fascinerad av det och samlade på dessa. De har 700 stycken och totalt gjordes det 900 stycken berättar Katarina. Biografstolarna är från Kilafors. På Skogens Dag är det biografvisning och det händer ibland att Katarina och de andra kanske tar en biostund när lusten faller på.
Gulfmack.
Gulfmacken med servicehall och smörjgrop invigdes på Skogens Dag 2012. Inne i Gulfmacken står en Volvo PV 144 från 1971. Bilen ägdes från början av Katarinas far och har sedan gått vidare inom släkten. 2013 genomgick den en totalrenovering berättar Katarina.
Linskäkten.
2014 kom den sista byggnaden till Fluren. Den innehåller bl.a. en linskäkt, kvarn och en spånspänt. Timmerladan är den senaste kulturbyggnaden som flyttades till Fluren. Här finns grannbyns första slåttermaskin, en skördetröska, gamla plogar och en solomotor – spännande saker som användes i jordbruket för 100 år sedan.
Vilken fantastisk rundvandring jag fick på Fluren. Det är inte lätt att smälta alla intryck man får av att se detta och höra allt historiskt som Katarina berättade under visningen. Stort tack till Katarina och Tor Wådell för att jag fick komma och besöka er. Ni som vill läsa mer om Fluren kan göra det på deras hemsida som det ligger en länk till här under.
Det är inte varje dag man är i Järvsö och får se komikergruppen Småstadsliv uppträda hos Anna och Jonas Larsson på Tevsjö Destilleriet i Järvsö. Småstadsliv var där med sin ”KLART SÄMSTA Showen” och gjorde stor succé. Showen spelas fram till den 22 oktober då den avslutas i Gävle. På vissa platser de skall uppträda på är det slutsålt sedan länge.
Jag var på plats i Järvsö och tog lite foton och fick även en pratstund med upphovsmännen Christer Johansson och Christian Wallin. Jag träffade även Olle Andersson som har hand om turnén.
Regnet hade legat i luften hela dagen men vid 17-tiden lättade det och solen kom fram. Det var mycket förberedelser med tält och annat ifall om det skulle regna. Nu blev det en fantastisk kväll med massor med folk, skratt, underhållning och musik.
Mer och mer folk började komma till Tevsjö Destilleriet och vädret klarnade upp mer och mer.
På plats kunde man köpa saker från Småstadsliv och Ingemar Andersson m.m.Jonas Larsson på Tevsjö Destilleriet hade fullt upp med att ta hand om gästerna.Folk intar sina platser innan showen startar.Här är ett gäng som gärna ville vara med på foto.
Kl. 20:00 började showen och det blev en rafflande kväll med Christer Johansson, Christian Wallin, Sofie Aspelin, Hans Berg och bandet Hälsingefyr.
Hälsingefyr består av: Robert Damberg på sång, gitarr, fiol, mandolin och banjo. Henrik Damberg på gitarr och sång. Anders Strandberg på dragspel och sång. Anders Skoglund på bas och till sist Kenneth Mattsson på trummor och sång.
Röken spred sig från scenen och showen startade.Här är det Sofie Aspelin och Christer Johansson som intar scenen.Christian Wallin som Johanna Andersson och Christer Johansson som Agneta Patrull.De lockade till många skratt på Tevsjö Destilleriet.Ingemar Andersson intar scenen på Tevsjö.Så var det dags för en pruttare.Hälsingefyr spelade även efter showen. Det var ett band som jag blev mycket imponerad av.Stånk-Tommy kommer in bland publiken och drar ner applåder.Stånk-Tommy är denna kvällen bl.a. ljudtekniker.Sofie som Mona sjunger en låt.Johanna och Agneta kommer in på scenen igen.Örjan Bengtsfors dyker också upp i showen.Ingemar med sin självlysande pruttare.Sen blir det fart på Ingemar när han kör sin låt pruttare #7.Ingemar, Johanna och alla andra tackar publiken.Efter showen går Ingemar och Johanna ut bland publiken som gärna vill ta foto med dessa två.
Efter showen så frågade jag Christer Johansson vem han är?
-Just nu vet jag inte, jag har varit kvinna, man och väldigt mycket ikväll. Men jag är en 42-årig pojke från Alfta.
Hur startade det hela med Småstadsliv?
-Det var min barndomsvän Christian Wallin som började spexa i köket där vi jobbade.
Strax innan intervjun efter showen. Christian sitter i bilen medan vi väntar på att Christer skall dyka upp.
Men hur kom ni på detta?
-Det fanns redan därute. De här karaktärerna finns hemma i Alfta och säkert på fler ställen i landet. Vi har bara lyft ut det framför kameran och ut på scenen med dessa karaktärer.
Men när kände ni att det började bli populärt?
-2008 kom första filmen. Någonstans runt 2010 gick vi ut på livescenen för första gången och då fick vi se vilka som var vår publik. Det var väldigt blandat med kvinnor, män, unga och gamla och folk och det blev populärt. I år är det sjätte året vi spelar live.
Berätta lite om de olika karaktärerna du gör Christer.
-Just nu är man lite tom efter kvällens show, men jag tror någonstans att ibland har det sköljt över mig att det är mycket Christer i många av de olika karaktärerna i olika skeden i livet.
Jägarn det är farsan, Agneta Patrull känns som det är lite av morsan och Ingemar är nog fanimej jag.
Christian berättar att det blev som en första chock var när de skulle visa upp första filmen på en biograf i Bollnäs. De trodde att bara nära och kära skulle komma men det visade sig att det blev fullsatt. I Folkets Hus i Bollnäs där de hade en restaurang fanns det en teaterbio. De hyrde den en kväll och satte ut en liten annons i tidningen om filmen ”Småstadsliv”.
Tanken var att kommer det cirka 10 personer så får de vara nöjda. Det kom närmare 300 personer och tittade. En hemmagjord film där ingen var utbildad på detta med inspelning m.m. Christer berättar att ingen har lärt dem hur man beter sig på en scen eller film utan det har kommit på allt själva.
Jobbar ni med detta på heltid?
-Jag jobbar med detta på heltid idag berättar Christer.
Hur många är det som håller på med den nuvarande produktionen?
-Ikväll var vi nio personer på scenen. Fem i livebandet ”Hälsingefyr” och fyra skådisar. Hälsingefyr har även gjort lite av filmmusiken och är ett jäkla gott gäng. De spelar Hälsingerock som är lite folkrock och de passar bra in med oss.
Nu skall ni till Göteborg och uppträda också. Har ni varit där förut?
-Vi har bl.a. varit på Avenyn i Göteborg och druckit öl.
Har ni varit i Lysekil där jag kommer ifrån?
-Lysekil har vi inte varit i. Finns Småstadsliv där?
Ingemar och jag.
Jag berättar för Christer att Ingemar Andersson som en av karaktärerna som Christer spelar, spelade in en följetång av kortfilmer när Leksand bl.a. kvalade till Elitserien. Många från Västkusten har sett detta och därigenom har Ingemar spridits runt omkring här.
Jag frågar Christer hur han fick in några av Leksandspelarna i sin garderob där de spelade in filmerna.
-Det undrar jag med för det är en jävligt liten garderob säger Christer och skrattar. Inspelningen sker hemma hos mig. De två spelarna är fan av Småstadsliv så det var inte svårt att få dem dit. Det var egentligen meningen att Frögren skulle varit med också med det hade blivit för trångt.
Hur kommer ni på alla idéer?
-Jag tror vi har något fel i huvudet säger Christer. Christian tar över och säger; ”Precis som Christer sa i början så började det någonstans där på krogen. Vi har manusbilderna i huvudet, men det är Christer som ansvarar för att skriva och göra manus från första början. Han har lagt ner hundratusentals timmar per år på med manus och gratisreklamen med filmer man kan lägga ut på YouTube och som började ungefär samtidigt som vi startade berättar Christian Wallin. Vi för över våra bilder från våra huvuden till filmer och folk gillar det vi gör.
Man märker att Christer och Christian är två sammansvetsade kompisar för under intervjun säger Christian; ”Skulle jag bli skjuten mitt i en mening, så finns det en person på denna jord som skulle kunna fortsätta meningen och det är Christer det”.
Hur kom ni på detta med Ingemar Andersson och succén Pruttare #7?
-Det kommer från en scen från en film som vi har gjort. Det är ett shotrace som blir ett pruttrace istället och jag stannade vid prutt nummer 7. Vi gjorde en grej med Braköl med Ljusdals Bryggeri som blev en stor succé och vi frågade Jonas Larsson på Tevsjö Destilleriet om de var intresserade av att tillverka Ingemars Pruttare. Det blev en succé utan dess like och det är riktigt roligt avslutar Ingemar Andersson eller var det Christer Johansson som sa det……
Ingemar Anderssons Pruttare har blivit en succé på Systembolaget som de gjort tillsammans med Tevsjö Destilleriet i Järvsö.
Har ni inte sett ”Klart sämsta Showen” med Hälsingefyr och Småstadsliv så missa inte detta. Den 10 september kommer de till Göteborg.
