Idag på bloggen får ni följa med till Räddningstjänsten i Brastad som söker personer som vill bli deltidsbrandman

Jag besökte Brastads brandstation som är en av de sju brandstationer som är fördelat i Uddevalla, Lysekil och Munkedal och som tillhör förbundet Mitt Bohuslän.

Där träffade jag Karl – Fredrik Petzäll styrkeledare, brandinspektör och blivande stationschef i Brastad. Vidare på plats fanns även Lars Johansson, Martin Stensson styrkeledare i pol, Bo Sandström styrkeledare, Johan Skoog och Anders Henriksson aktiv i 28 år som nu är pensionerad som brandman men som fanns på plats när jag var och hälsade på.

Fr. vänster: Lars Johansson, Anders Henriksson, Martin Stensson, Bo Sandström, Johan Skoog och Karl-Fredrik Petzäll.

Byggdes till 1995

Brandstationen fick en rejäl upplyftning 1995 då det bland annat tillkom teorilokal, kök, större omklädningsrum, duschar, bastu och tvättrum med mera.

Idag är de 13 deltidsbrandmän i Brastad som har beredskap hela tiden. Sen finns den några i en pool som inte ingår i den normala beredskapen på grund av att de jobbar för långt bort för att ansluta inom utsatt tid för utryckning från brandstationen.

Regeln är att man måste ha fem minuters anspänningstid, men på grund av bristen på personal har man valt att utöka denna tid till 8 minuter. Detta för att nå ett större upptagningsområde för rekrytering av personal till räddningstjänsten i Brastad.

Bör vara 20 brandmän på en station

Normalt skall de vara 20 deltidsbrandmän, men problemet som uppstått i Brastad och många andra deltidsbrandkårer är att man är för få. Detta är idag ett vanligt problem i Sverige på mindre orter.

Idag om man det skulle brinna i närheten av Brastad i en villa och man vet att det finns personer i huset så får man inte gå in och rökdyka med så få i personalstyrkan och det kan få mycket allvarliga konsekvenser på plats. De får inte gå in och måste invänta att Lysekil eller Munkedals räddningstjänst ansluter till platsen, och då förstår ni nog vad sekunder och minuter betyder om man skulle behöva göra en rökdykarinsats vid det tillfället.

Anders Henriksson före detta brandman berättar att för 15 år sedan var det inga problem med att få personal till räddningstjänsten, då var det kö för att få komma in. Det har gått i vågor genom åren med att få tillgång till personal.  

Idag är det bara män i personalstyrkan i Brastad men man ser gärna att tjejer söker till deltidsbrandman. Hur går det då till om man vill bli brandman.


Ansökan till deltidsbrandman

Är du kvinna eller man med rätta gnistan, båda fötterna på jorden och hjärtat på rätta stället? Vill du dessutom hjälpa människor på din hemort att känna sig trygga i sin vardag?

Vi söker deltidsbrandmän till våra stationer i Ljungskile, Brastad, Lysekil, Munkedal och Hedekas. Som deltidare på brandstationen kommer du in i en god gemenskap. Du blir en viktig resurs för samhället och en tillgång i säkerhetsarbetet på ditt jobb. raddningstjansten@mittbohuslan.se

Här kan du läsa mer: https://mittbohuslan.se/om-oss/jobba-hos-oss.html

Nyast hos räddningstjänsten i Brastad är Lasse Johansson som är 60 år. Han är sedan ett år tillbaka deltidsbrandman. Lasse berättar att man får göra en konditionstest, läkarundersökning och sedan får man en utbildning. Som chaufför av brandbilen så får man även ett lastbilskort med betald utbildning. Räddningstjänsten ersätter det inkomstbortfall du drabbas av från din vanliga arbetsgivare under utbildningen. Du får även fri tillgång till brandstationen där du kan greja med din bil på fritiden och man får använda gymmet som finns i brandstationen. 

En fantastisk gemenskap

Dessutom får du en fantastisk gemenskap som blir som en familj intygar alla som är där. Chargongen kan bli lite tuff ibland mellan killarna men det är bara att ta för sig och ge igen säger de och skrattar.


Hur många utryckningar har ni på ett år?

– Tidigare har vi haft ungefär 60 utryckningar per år, men nu när vi har en ledningscentral så gallrar de bort en del av larmen som inte är räddningstjänstuppdrag. Exempel en del av de singelolyckor åkte vi på förut, där man idag om man tagit sig ur bilen och står utom fara så är det ett bärgningsuppdrag säger Karl – Fredrik Petzäll där räddningstjänsten inte rycker ut.

Det är väl inte bara bränder ni åker på idag?

Vi har något som heter IVPA och det betyder i väntan på ambulans. Om ambulanserna är upptagna på någon annan stans så har vi lite material så vi kan göra livsuppehållande åtgärder. Idag är alla brandmän utbildade i HLR. Förut så hade vi även syrgas men det har vi inte längre. Men vi har defibrillator som vi kan utföra första hjälpen med om det skulle behövas säger Bosse Sandström.


Vad får man uppleva som brandman?

– Med tankar på bränder så är nog Scandinavian Star branden 1990 det värsta jag varit med om, och det säger både Bosse Sandström och Anders Henriksson. Anders fanns på plats när fartyget bogserades in till kajen på Grötö och Bosse gjorde något pass när detta skedde.

Det värsta är nog när barn är inblandade i trafikolyckor, och det kan även vara så vid olyckor att man känner någon av de som blivit skadade säger Bosse Sandström.

Vi åker även på annat och är det IVPH så kan man få åka på suicid och andra saker. Även djurlivräddning ingår. Vi kan även rycka ut om det skulle bli en vattenläcka med mera.

Samtalsstöd vid allvarliga händelser

Efter svåra insatser så pratar man oftast inom gruppen eller om det är en större grej kallar de in kommunens joursamgrupp. Även i förbundet finns det samtalsstöd för den som behöver det.

Johan Skoog berättar att han samtalat med kommunens grupp efter en händelse och det var jättebra.

Sen och andra sidan och det som är det bästa med jobbet är att man kan hjälpa folk. Man tjänar inte några stora pengar på att vara deltidsbrandman, men det man vill är att kunna var med och hjälpa att rädda människor som hamnar i nöd.


Har det ändrat sig med åren detta med släckningsredskap?

– Ja, jösses säger Anders Henriksson. Den bilen vi har här nu har vi bara haft ett halvår och den finns det då ytterligare nya prylar på, och det händer hela tiden saker säger Karl – Fredrik.

Hur har det utvecklat sig?

– Dels så använder man mindre vatten idag. Detta både för miljön och för restvärdet på det objekt man släcker. Ju mindre vatten som läggs på vid själva släckningsarbetet desto mindre vattenskador uppstår i byggnaden som släcks. Man tänker även mer på miljön idag och tanken är då att man kanske inte alltid skall släcka alla bränder där huset ändå är bortom räddning.

Här är skadan på miljön större med kontaminerat släckvatten än vinsten med ett släcka ett ändå förlorat hus. Dock är detta inte något man har börjat praktisera i någon större utsträckning ännu men är än något som det pratas en hel del om under utbildningen till brandman.

Vidare så försöker man hindra förorenat släckvatten att rinna ut i vattendrag och dagvattensystem vid räddningsinsatser, exempelvis genom brunnstätningar, invallningar och liknande säger Karl – Fredrik.

Släcker man en brand snabbare idag?

– Absolut mycket mer effektivare än tidigare och det blir inte alls så mycket skador som det blev förr. Pulver är också väldigt effektivt. Det är därför vi styrkeledare har med oss pulversläckare när vi åker i förväg till en brand. Det är för att man skall kunna dämpa ner en till exempel rumsbrand och det är väldigt effektivt även om det smutsar ner mycket säger Bo Sandström.

– Vi hade en fullt utvecklad brand i en sommarstuga ute på Härnäset som jag var först på. Där hystade jag in en släckgranat och sedan kom resten av gänget och tömde tre pulversläckare i huset och det gjorde att de fick stopp på branden. Sedan var det eftersläckning säger Karl – Fredrik.

Vilken årstid är det mest larm om bränder, är det vid jul?

– Nej, jag vill nog påstå att det är vid påsk och sent på våren när alla sommargäster kommer till sina fritidshus och skall elda skräp säger Bo Sandström.

Är ni ute och visar upp er något på exempelvis skolor och andra tillfällen?

– Vi brukar bland annat visa upp oss på julmarknaden här i Brastad. Vi har gjort det, men vi borde nog göra de mera. I Uddevalla är de ute bland skolorna och pratar om räddningstjänsten. Just nu är det svårt när vi befinner oss i en pandemi. Inom en snar framtid kommer det att gå ut en folder från förbundet som talar om att vi söker folk.

Idag har räddningstjänsten tre bilar till sitt förfogande på brandstationen i Brastad. Tack för att jag fick komma och hälsa på er och hoppas ni får in lite ansökningar nu. 

NU KAN DU SOM VILL SPONSRA MIN BLOGG MED EN VALFRI SUMMA. ANTINGEN VIA QR-KODEN ELLER SWISHNUMMER 1231447168

Idag får ni träffa Bengt Elfström som jobbade som ställföreträdande räddningschef i Lysekil när katastrofen inträffade med Scandinavian Star.

Bengt Elfström jobbade som ställföreträdande räddningschef när olyckan inträffade. Han fick reda på det på lördag morgon den 7 april. Bengt bodde i Gamlestan i Lysekil, och fick ett samtal där personen sa till honom att sätta på Tv:n. De visade bilder från branden på Scandinavian Star.

 

Precis när han slagit på Tv-apparaten ringer Ronny Järphag på räddningstjänsten i Lysekil till Bengt. De var tvungna att mobilisera, för att ett ryskt fartyg hade kommit till Lysekil med skadade från branden på Scandinavian Star.

Åker till Brandstationen.

Han åker till brandstationen och det var ett gäng som samlades där på förmiddagen berättar han. De började nu planera så gott det gick. Det kallades in folk från Sotenäs som täckte upp om det skulle hända något akut i Lysekil med omnejd. Bengt och alla de andra hade fullt upp med att planera för att bl.a. ta hand om skadade och andra som behövde hjälp. Efterhand flyttas mötena till Stadshuset i Lysekil.

 

Såg båten komma in när han var på Stadshuset.

Bengt fick se båten från Stadhuset när den bogserades in till Lysekil. Därefter åkte han ut till Grötö. Nu var det full fart. Alla förberedelser under dagen var klara och nu tog man tag i fartyget när det låg vid kaj. 13 olika räddningstjänster var på något sätt inblandade under de dagarna dramat utspelades på kajen vid Grötö. Det var folk från Uddevalla och t.o.m. Göteborgs räddningstjänst fanns på plats. Det var avlösningar vid olika timmar.

img010

 De sprängde hål i båten.

Det låg en bogserbåt och sprutade vatten hela tiden på Scandinavian Star när den låg vid kaj. Det kom folk från Sjöfartsinspektionen. De hjälpte till med kantringsrisken. Problemet var att de spolade in vatten högt upp på däck. Det var riskfyllt för att Scandinavian Star kunde kantra. Bengt berättar att de var tvungna att sluta att spruta på fartyget. En sprängare kallades in som sprängde hål i skrovet på Scandinavian Star. Det forsade ut vatten, och båten blev stabilare.

 

Det började brinna ordentligt ombord på Scandinavian Star när hon låg vid kaj.

Branden blossade upp kraftig på Scandinavian Star igen. De använde både skum och vatten. De hade bl.a. en skumcontainer från Scanraff som det hette då. Den hissade de upp i en av kranarna berättar Bengt.  I samma veva här togs ett beslut berättar han. Branden som pågick uppe på fartyget fick de låta brinna vidare. De satte in all insattser för att det inte skulle börja brinna på bildäcket för det hade varit en katastrof om det hade hänt. Scandinavian Star hade säkert sjunkit vid kaj om branden fått fäste där bilar och lastbilar stod. På söndag morgon hade de fått dämpat det mesta av branden på fartyget.

img011

Var vaken 50 timmar i ett sträck.

Det var jobb hela söndagen också. Bengt var under denna tid vaken 50 timmar i sträck. Bengt åkte hem en sväng på söndags kväll. Han hade knappt hunnit lägga sig, då ringer de efter honom igen. På måndag tror Bengt att de började ta hand om de döda kropparna ombord på fartyget. Nu var det bara eftersläckning för det mesta som kunde brinna på båten hade brunnit berättar han. Söndag kväll gick han ombord. Han gick igenom korridorerna på fartyget och såg allt från folk som var förkolnade till de som dött av den giftiga röken. På måndagen togs kropparna om hand om, och då var det flera olika räddningstjänster som hjälpte till. Alla grejerna som var använda av de olika räddningstjänsterna la de i olika containers. Containerna ställdes vid brandkåren i Lysekil, och där fick alla komma och hämta sina saker som de använt vid Grötö.

 

På onsdagen lättade trycket på Grötö.

Bengt tror att på onsdagen lättade trycket på Grötö. Debriefing som de har idag, var inte så utbrett på den tiden berättar Bengt. Problemet då var att det var så nytt i Sverige, och alla ville vara med och testa detta. Bengt berättar om en händelse vid PLM:s matsal där han sitter och äter. Där fanns folk som man kunde prata med om man ville prata av sig. Problemet var att de var amatörmässiga, för det var ingen som kunde något om detta. När Bengt sitter där och äter så kommer två tjejer och sätter sig bredvid honom. De säger till Bengt; ”Du ser inte ut att må bra nu”. Bengt reser sig och går och sätter sig vid ett annat bord. Han hade jobbat sedan lördag förmiddag och då fick man lov att se sliten ut. Men därifrån från att må dåligt av händelsen det gjorde aldrig Bengt. Bohushälsan fanns på den tiden och där kunde man få hjälp av att prata av sig om man ville det.

img065

 

1972 började Bengt på brandkåren i Göteborg.

1972 började Bengt på brandkåren i Göteborg. 1977 var han med om Tuveraset i Tuve som krävde 9 liv. 1985 började han i Lysekil och 1990 var han med om ännu en katastrof.  Bengt berättar när han var på någon utbildning hade de debriefing på en lektion. Där var en kille som höll i utbildningen, och han började prata om Scandinavian Star, och frågade om det var någon i klassen som var med när detta hände. Bengt berättade att han var med och fick berätta lite om detta. Efter det kom han in på andra katastrofer, och kom in på Tuveraset. Läraren frågar igen om någon hade varit med om Tuveraset. Bengt var med där också berättade han. Läraren frågade Bengt om det verkligen var någon som ville jobba ihop med honom efter alla katastrofer han varit med om.

IMG_6881
Inne på en väg hos räddningstjänsten ”Mitt Bohuslän” i Lysekil en hänger en livboj från M/S Scandinavian Star och foton från katastrofen.

År 2010 slutade han på räddningstjänsten i Lysekil. Minnet från Scandinavian Star liggande där på Grötö kommer han alltid att finnas med honom. Han berättar om ett ögonblick när han och några mannar åker från kajen på Grötö troligtvis på måndagen den 9 april 1990. Han sa till sina mannar att detta kommer följa med er hela livet. Bengt berömmer Stig Nilsons insatts i detta och tycker att hela Lysekils kommun gjorde ett fantastiskt jobb. Stort tack för att du tog dig tid Bengt och ställde upp på en intervju.

Tack till Kjell Johansson för foto.

 Fortsättning följer.