I Lysekil odlas det jätteräkor, och imorgon är det skördedags. Första gången jag fick höra talas om detta blev jag så fascinerad av bara tanken att man skulle börja med att odla jätteräkor i Lysekil. Detta gjorde mig nyfiken så jag tog kontakt med Matilda Olstorpe som är vd på företaget VegaFish AB. Jag träffade henne och fick en intervju med Matilda ute vid Campus Väst här i Lysekil.
Matilda är forskare i grunden.
Matilda Olstorpe är forskare i grunden och kommer från Sveriges lantbruksuniversitet och är docent i mikrobiologi. Matilda har jobbat med detta konceptet vid Lantbruksuniversitet i Uppsala. De utvecklade detta och fick startbidrag för att starta upp en anläggning i Uppsala.
Saltade kranvatten.
I Uppsala jobbade de med vanligt kranvatten som de saltade upp. Det var en utmaning berättar Matilda, för det var svårt att hitta ett bra salt och det har varit en tuff resa med många olika utmaningar. Efter det försökte Matilda att hitta ett ställe där de har saltvatten och det blev i Lysekil med dess salta havsvatten.
Problemet med Östersjön är att det är lite för dåligt vatten. Salthalten är inte tillräcklig för att kläcka larver. Den är mycket tungmetaller och övergödning berättar Matilda.
Importerar larverna från USA.
Än så länge importerar de in larverna från USA. Tanken finns att de skall plocka in föräldradjur och kläcka egna larver. För det krävs det en högre salthalt för att det skall fungera. Lysekil är prefekt för detta med sitt saltvatten med sina havsnära strömmar som gör att man inte måste lägga ut ledningarna för långt ut i havet, för att nå de rätta salthalterna.
Flyttade företaget till Lysekil förra sommaren.
För ungefär ett år sedan startade de upp bolaget och i somras flyttade de hit och började att bygga anläggningen. Allt är byggt från grunden här i Lysekil av dem själva berättar Matilda. Det har hänt väldigt mycket på denna korta tid och samtidigt med detta så kommer de på ännu mer idéer.
Nu är produktionen i full gång. Det är olika åldrar på jätteräkorna i de olika karen. Den första batchen med jätteräka ska skördas ganska snart. Det tar 4 månader från att de kommer som larver tills de skördar dem. Målvikten på vitbensräkan ligger på 20 gram.
Samarbetar med Preem.
Företaget har ett samarbete med Preem där de får restvärmen från Preem till att värma upp bassängerna. Matilda tycker att det är bra att de kan utnyttja deras spillvärme. Det minskar miljöpåverkan när man kan använda spillvärme istället för att värma upp med ny energi.
Bioflock.
Bioflocken är den grundprincipen som de jobbar med. Det är lite bökigare att jobba med än klarvatten eftersom vattnet är brunt av bioflocken och man ser inte räkorna. De får hela tiden jobba med deras vattenparametrar och se till att bioflocken mår bra. Mår den bra så mår räkorna bra tillägger Matilda.
Bioflocken är de mikroorganismer de har i vattnet. Det är en blandning av bakterier, mikrosvampar och alger. Det är där man kommer till jämförelsen med ett vanligt RAS-system. Där renar man vattnet hela tiden externt. Vår bioflock tar hand om det direkt i odlingsbassängerna.
Bioflocken använder kvävet som finns i vattnet och det bildas hela tiden nya cellkroppar av mikroorganismerna som räkorna sedan äter. Vi får en intern kvävecykel inuti bassängerna och en ytterligare foderkälla vilket gör att man kan sänka förbrukningen av kommersiellt foder.
Bioflocken är som en stor yoghurtkultur. Den främjar och hämnar tillväxten av icke önskade organismer. Så länge de tar hand om den och ser till att den mår bra, så mår räkorna bra.
Anti Scampi.
Jämfört med de räkodlingarna som finns, så är det här raka motsatsen. Man kan dra en parallell mot Anti Scampi-kampanjen som hade årsdag för några veckor sedan, och som pågår för fullt. Där berör man allt som inte är bra i de befintliga räkodlingarna ute i världen. Idag finns det lite landbaserade system och liknande.
Det är många som försöker jobba fram ett bättre system. Men tittar man på de traditionella odlingarna så skövlar man mangroveträsken, släpper ut orenat processvatten och använder jättemycket antibiotika berättar Matilda.
Två heltidsanställda.
Idag har företaget två heltidsanställda. Det är Joakim Oltner och Viktor Vågesjö. Viktor är djurskötare och Joakim har hand om bygg och teknikutvecklingen.
Behöver större plats för odlingen.
Odlingen fungerar mycket bra och Matilda letar redan efter större lokaler för att kunna utveckla detta med odling av jätteräkor. För att kunna utveckla odlingen behövs flera bassänger. Hittar de nya lokaler så är det en lång process med tillstånd och miljö och markdomstolen som måste ta beslut om vattenledningar i havet. Idag samarbetar de med Campus Väst som har en havsvattenledning in och ut från havet.
Jag frågar Matilda om de kan föda upp egna jätteräkor?
– Så småningom är det de vi skall göra. De yngel vi har nu som vi köper från USA, de får vi inte odla vidare för uppfödning. Kontrakten är skrivna på det sättet och det är deras affärsmodell.
Räkorna är framtagna speciellt för att inte kunna få vissa sjukdomar som finns bland räkor. Samtidigt vill de behålla monopolet på deras räkor. Däremot kan jag köpa in föräldradjur och börja att kläcka dessa själv. Men nu i startskedet så vill vi bara se att allt fungerar och att alla blir nöjda med resultatet. Därefter kan man gå vidare och titta på en egen kläckningsenhet.
Det måste vara mer ekonomi i att föda upp egna larver än att hela tiden behöva beställa?
– Ja, det är det, och samtidigt kan vi självreglera när vi vill ha nya larver. Nu är vi hela tiden beroende av ett annat företag, och kanske inte kan få larver vid den tid vi behöver. Just nu skulle vi behövt mer larver, men det finns inga förrän i maj, så nu blir det lite glapp i vår produktion.
Finns det olika sorters räkor?
– Det finns massor av olika sorters räkor. Dock så sätter det käppar i hjulet med odling i Europa. EU har ett regelverk där jag bara får importera föräldradjur och larver från USA.
I USA finns det bara ett företag som exporterar och de har bara en sorts räka som jag kan importera och det är Vitbensräkan. Som akvarist kan du i princip plocka in vad du vill, men så fort jag som matproducent skall ta in något i Sverige så är det svårt.
Skulle det gå att odla vanliga svenska räkor?
– Jag har inte provat. Dels så växer de mycket långsammare och har ett annat intag utav mat. Det blir en långsammare process och är nog inte ekonomiskt hållbart.
Hur stora är larverna när ni får dem och hur stora är de när de är färdiga?
– De väger ungefär 0,001 gram. Är ungefär 8 millimeter långa och en halv millimeter breda. De väger cirka 20 gram när de är klara för leverans. Grundarbetet med att odla räkorna var att vi skulle hitta ett miljövänligt sätt. Även fodersystem och ett odlingsätt som fungerade.
Äter du skaldjur?
– Ja, till och med mina egna, de är jättegoda säger Matilda och skrattar. Jag älskar fisk och skaldjur. Tyvärr så bor jag på fel sida av Sverige det finns inte lika stort utbud på skaldjur där jag bor så jag får åka hit till västkusten och njuta av dem.
Hur kom du på idén till detta?
– Vi skulle hitta ett alternativ till fiskfoder och använde oss av mikroorganismer odlade på olika restflöden från samhället. Därefter spann allt vidare men det visade sig bli dyrt att torka dem för att få fram ett mjöl som man kan använda istället för fiskmjöl.
Vi gick tillbaka lite och vi tänkte att vi kunde odla produktionsdjur och mikroorganismer i samma bassäng. D.v.s. vi får både mat och produktionsdjur i samma bassäng. Det är egentligen en helt vanlig förekommande process som nyttjats i mer än 5000 år.
Mikroorganismens tillväxt sker hela tiden i vattensamlingar. Skillnaden är att vi har tagit fram vilken typ av mikroorganismer som är bra både för räkan och vattenkvalitén. Det är egentligen ingen ny metod, utan en del av modernatur som vi kör en liten modern bioteknologi på.
Har du något tips på hur man tillagar räkorna?
– Jag tycker de är godast om man marinerar dem i chili, vitlök, svartpeppar, salt och olja. Sedan grilla, woka eller steka, några minuter.
Efter samtalet går vi in i själva anläggningen och Matilda visar mig runt till de olika bassängerna. Vattnet som räkorna föds upp i är brunt och till en början är det svårt att se att det finns något i bassängen. Men efter en stund ser man små räkor simma runt i vattnet. I den första bassängen är det cirka 60 000 räkyngel.
I nästa bassäng finns det cirka 30 000 jätteräkor som snart är klara för leverans. Detta var både intressant och roligt att få se. Under här finns en länk till deras Facebooksida. Tusen tack Matilda för att du tog dig tid och berättade och visade mig runt i lokalen. Lycka till i framtiden.
Ni som vill beställa jätteräkor kan göra det nu och hämta imorgon och på fredag. Du beställer genom att maila till info@vegafish.com