Den 11 juli kommer välgörenhetsprojekt ”Team Rynkeby – God Morgon” till Lysekil som samlar in pengar till Barncancerfonden och Barnhjärnfonden

Ingemar Alstermark som är uppvuxen i Lysekil och har kvar sitt barndomshem här är en av de som sedan ett antal år tillbaka är engagerad i ett välgörenhetsprojekt som heter Team Rynkeby – God Morgon. De samlar in pengar till Barncancerfonden och Barnhjärnfonden samt cyklar till Paris varje år under vecka 28 för att skapa uppmärksamhet kring barncancer. Men på grund av Corona så blir det inget Paris i år utan de kommer i stället att cykla från Strömstad till Malmö. Det innebär att vi kommer att få se Team Rynkeby – God Morgons Täby-lag här i Lysekil söndagen den 11/7.

Ingemar Alstermark.


Ingemar Alstermark har själv dottern Mimmi som fick cancer när hon var 11år, och efter flera år av tuffa behandlingar så är Mimmi idag frisk. Jag träffade Ingemar nu i helgen när han var hemma och hälsade på i Lysekil och frågade honom hur det kom sig att han gick med i Team Rynkeby – God Morgon Täby?

– Under Mimmis tuffa behandling över 2 år så insåg jag hur viktig Barncancerfonden är för både de drabbade barnen, deras familjer och framförallt fortsatt forskning för att utrota barncancer. Trots att vi har en fantastisk vård i Sverige så är det alldeles för många barn som inte har samma tur som Mimmi. Barn och cancer hör inte ihop och när jag träffade en bekant som var med i Team Rynkeby – God Morgon så kände jag direkt att jag ville vara med att utrota barncancer.

Det är ett fantastiskt projekt, förutom att vi tränar mycket så är det viktigaste uppdraget att samla in så mycket pengar som möjligt. Att kunna ge av min egen tid för en viktig sak samtidigt som jag får träffa nya människor och träna ger mig mycket tillbaka. Detta är mitt fjärde år i Team Rynkeby och alla som är med står för alla sina kostnader i form av cykel, utrustning, kläder, resor med mera. Alla pengar vi samlar in går oavkortat till välgörenhet.


I vanliga fall cyklar ni till Paris vecka 28, kan du berätta hur programmet brukar vara för den veckan?

– Klockan ringer tidigt varje morgon och efter en stadig frukost så skall alla vara klara och redo att börja cykla senast klockan 08:00. Cyklisterna är uppdelade i olika roller med ett ”Draglag” och navigatörer. Det viktiga är att utnyttja hela teamets resurser så att alla orkar med hela veckan. Varje morgon delas teamet upp på för dagen det mest optimala sättet.

Vi delar upp dagen i fyra etapper och efter några timmars cykling står serviceteamet redo med kaffe, fika och lite energi. Förhoppningsvis passerar vi några sevärdheter där vår historieexpert Magnus berättar om ett slott, en kyrka eller något annat intressant. Vid lunch så har vår stjärnkock Einar som normalt sett jobbar som kock för Kungafamiljen grillat eller lagat något nyttigt och gott.



På eftermiddagen bjuder serviceteamet på ett kort fikastopp innan vi rullar in till vårt hotell. Om det varit en lång (+200km) och jobbig cykling så kommer vi oftast strax innan middag.  Men förhoppningsvis hinner vi med lite After Bike och kanske titta lite på den nya staden. Cyklarna skall tvättas och smörjas varje dag.

Det gäller att hålla både cykeln och kroppen välsmord under hela veckan för att slippa både gnissel och skav. Under en gemensam middag så reflekterar vi dagen och även går igenom morgondagen. Hur långt vi skall cykla, vad vi passerar för sevärdheter och hur jobbigt det förväntas bli. Det kan bli rätt många höjdmeter om vi skall över något bergsmassiv. Kanske hinner vi med ett besök på den lokala krogen innan det är dags att vila upp sig.

Förutom vind och regn som kan påverka dagen så blir det även en och annan punktering. Om någon får punktering så stannar någon stark cyklist med den drabbade samtidigt som resten rullar vidare. Förhoppningsvis finns följebilen strax bakom och man byter hjulet snabbt och de båda cyklisterna får cykla ikapp den stora gruppen. Däcket får man sen byta själv vid nästa stopp.


Nu kommer ni att cykla från Strömstad till Malmö, men vad kommer att hända när ni är här i Lysekil den 11 juli?

– Även om det är fantastiskt att cykla till Paris och via Champs-Élysées till Triumfbågen och ner till Eiffeltornet så ser jag verkligen framemot att få visa upp Lysekil för mitt Team från Täby. Utmaningen är att det finns så mycket jag vill visa upp men tiden är knapp.

Vi lär komma in sent på eftermiddagen efter att ha cyklat ca 150km utefter kusten från Strömstad på morgonen. Att passera Grebbestad, Fjällbacka och Smögen kommer att ta sin lilla tid. Jag hoppas vi kan cykla in via Norra Hamnen genom Gamlestan och upp till Kyrkan. Förhoppningsvis tar vi en promenad till Stångehuvud via Havsbadet lite senare på kvällen.

Vi är ett av de största teamen med 48 cyklister och ett Service Team på 11 personer inklusive en egen läkare och kock. Jag har fått stor hjälp av både Hotell Lysekil och Grand Hotell för att hitta rum till alla. Var middagen kommer att vara är inte bestämt ännu och är lite beroende på vilka restriktioner som kommer att gälla. Jag hade helst velat erbjuda nyfångade skaldjur men det får kanske bli en annan gång. När vi passerar er så ge oss lite extra lyckönskningar och gärna ett bidrag på Swish 1235 70 30 20.

Efter Lysekil så cyklar vi vidare mot Stenungsund. Jag skall provcykla en del av sträckan nu när jag är här som Malö strömmar, Handelsman Flink, Ellös, Skärhamn och Klädesholmen.

Du har ju upplevt detta med cancer på nära håll med din dotter. Hur mår Mimmi idag?

– Mimmi är idag 26 år och mår toppen. Många barn som behandlas av tunga cellgifter under lång tid får livslånga komplikationer både psykiska och fysiska. Det fanns tidigare inte något direkt stöd för ungdomar som Mimmi efter sin behandling.

Mimmi har jobbat hårt för att förändra detta och hennes kamp har resulterat i att man idag erbjuder fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor via Centrum för cancerrehabilitering. Hon var inbjuden dit för några veckor sedan och träffade sina gamla läkare som tackade för hennes envishet. Jag tror att den envisheten var avgörande även under hennes långa tuffa behandling.

Team Rynkeby – God Morgon är en del i ett europeiskt välgörenhetsprojekt som varje år samlar in pengar till barn med cancer och deras familjer. Deltagarna är organiserade i olika lag som gemensamt cyklar ner till Paris.

Team Rynkeby grundades år 2002 i Danmark, då 11 motionscyklister med anknytning till den danska juiceproducenten Rynkeby Foods A/S beslutade sig för att cykla till Paris för att se avslutningen av Tour de France.

Årets Team Rynkeby – God Morgon.

Rynkeby Foods var huvudsponsor för cykelturen, men även andra företag visade sitt stöd. Deltagarna i historiens första Team Rynkeby-lag var faktiskt så duktiga på att skaffa sponsorer att man fick ett överskott på 44 500 SEK när laget återvände till Danmark en dryg vecka senare. Pengarna skänkte Team Rynkeby till barncanceravdelningen på Odense Universitetshospital, och en ny tradition var därmed född.

LÄS MER: Så här bildades Team Rynkeby. https://www.team-rynkeby.se/team-rynkeby/historia.aspx

2 400 CYKLISTER I ÅTTA LÄNDER

Idag består Team Rynkeby av 2 400 motionscyklister och 550 medhjälpare fördelat på 59 lokala lag från Danmark, Sverige, Finland, Norge, Färöarna, Island, Tyskland och Schweiz.

Deltagarna är utvalda bland tusentals sökande som har fyllt i ansökningsformuläret på Team Rynkebys webbplats.

LÄS MER: Så här blir du medlem i Team Rynkeby – God Morgon. https://www.team-rynkeby.se/team-rynkeby/ansok-om-deltagande.aspx

PENGARNA GÅR TILL BARN MED ALLVARLIGA SJUKDOMAR

Under största delen av ett år ska deltagarna inte bara klara av att cykla dryga 1 200 km till Paris – de förpliktigar sig också till att göra en insats för att samla in pengar till barn med allvarliga sjukdomar.

Under 2020 har Team Rynkeby donerat 90,6 miljoner svenska kronor till organisationer som hjälper barn med allvarliga sjukdomar. Därav har 37,7 miljoner svenska kronor gått till Barncancerfonden och Barnhjärnfonden i Sverige.

Nu hoppas vi så många som möjligt stöttar er i er insamling under de dagar ni cyklar från Strömstad till Malmö. 11 juli kommer Team Rynkeby – God Morgon till Lysekil.

Här kan du läsa mer om Team Rynkeby – God Morgon på hemsida och Facebook.

Idag på bloggen får ni träffa Malin Morén som ursprungligen är från Skaftö men som idag bor i Uruguay

Jag har det stora nöjet att via Facebook få vara vän med en tjej som växte upp på Östersidan på Skaftö och som på sin livsresa hamnade i Göteborg, men som idag bor i byn José Ignacio i självaste Uruguay. Hur hon hamnade där och mycket annat kan ni få läsa om i dagens reportage om Malin Morén på bloggen.

Malin Morén.

Malin Morén bor tillsammans med sin make Trevor på en gård i José Ignacio i Uruguay, där de producerar eget vin och delar ett stort intresse för hästar. Malin jobbar även som ledarskapsutvecklare inom stora organisationer. 2019 drabbades hon av bröstcancer och har varit väldigt öppen med det både på sin blogg och i intervjuer.

Trevor Durnford och Malin Morén.

När vi pratas vid berättar Malin om att vandra i Evert Taubes fotspår, och att hon redan första gången hon besökte Argentina och Uruguay förstod hans kärlek till den här delen av världen. Dessutom ligger inte Samborombom så långt ifrån där de bor idag.

Inte nog med det, Malin berättar vidare att både Shakira, Ronnie Wood och Ricky Martin har eller har haft sommarhus i grannskapet där de bor. Och Lionel Messi är en frekvent gäst i byn.

Men vi backar bandet lite och jag frågar Malin hur det kommer sig att hon en gång i tiden lämnade Skaftö och vart det bar i väg då?

– Efter gymnasiet flyttade jag till Göteborg för att plugga beteendevetenskap på universitetet. Under mina studier gjorde jag min praktik på Scanraff, (nuvarande Preemraff) och blev efter examen erbjuden ett jobb där. Jag jobbade främst med att utveckla de arbetslag som jobbade skift till att bli ännu bättre team, det var en fantastiskt rolig tid. Så under några år pendlade jag mellan Göteborg och Lysekil, tills jag 1995 bestämde mig för att starta mitt eget företag i stället, ett konsultföretag med inriktning på ledarskapsträning, teamutveckling och coaching.

Jag har alltid varit väldigt aktiv inom ridsporten, både som tävlingsryttare och förtroendevald, och min uppväxt på Skaftö präglades väldigt mycket av mitt engagemang i Skaftö Ridklubb. Och hästar har jag fortsatt med hela livet, så även här i Uruguay.



Hur kom det sig att du hamnade i Uruguay?

– När Trevor och jag gifte oss ville vi hitta något intresse vi kunde ha gemensamt… Han spelade landhockey och jag red, så då tänkte vi – hästpolo! Och var spelar man det? Jo, i Argentina. Så vi reste till Buenos Aires för att lära oss spela hästpolo. Och redan då kändes den här delen av världen väldigt mycket som hemma för mig.

– Sedan reste vi många gånger både till Argentina och Uruguay, och började leta efter en plats att slå oss ned på. Uruguay är ett land med så många fördelar; bra hälso- och sjukvård, låg korruption, tryggt och säkert för att inte nämna ett fantastiskt klimat, underbara stränder och möjlighet att odla väldigt gott vin.

Berätta lite mer om vinprojektet!

– Klimatet i Uruguay är ganska likt det i Frankrike, fast här är aldrig riktigt någon risk för frost. Vi ville prova på något vi aldrig gjort förut, och att framställa sitt eget vin var något av en livsdröm. Vi odlar Tannat, som är Uruguays ”nationaldruva”, Merlot och Cabernet Franc. 2020 var vår första årgång, och vinet blev superbra! Två lokala restauranger och en vinkännare i Montevideo köpte snabbt upp nästan allt, och folk har strömmat hit för att besöka vår vingård.

Nu håller vi precis på att skörda och det ska bli spännande att få en årgång till att jämföra med. Där vi bor finns en mängd stora och små vingårdar, mest känd är kanske Garzon som ligger ca 30 km härifrån, och deras viner finns på Systembolaget.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 87394969_10158056032949889_2076140109454901248_o.jpg

Håller du på med hästar fortfarande?

– Ja, absolut! Jag tävlar med två hästar i dressyr, och både 2019 och 2020 blev vi Uruguayanska Mästare, helt galet roligt. Och sedan har vi fler hästar på gården som vi rider ut i naturen med. Det finns hästar överallt här, och kor, tre gånger så många kor som människor bor i Uruguay.


– När jag gick på gymnasiet i Lysekil skrev jag ett arbete om Evert Taube, och har alltid varit nyfiken på hur hans kärlek till platser i Sydamerika uppstod? Att han uppskattade Ängön är ju lätt att förstå när man kommer ifrån Skaftö! Men den här delen av världen är helt fantastisk, och ibland när vi rider runt på pampas här känner jag att det verkligen är som i ”Samborombom, en liten by förutan gata…” där vi bor. Vår gård ligger ”nästan i kanten av den blåa Atlanten” och det lustiga är att jag nu känner mig lika hemma här som jag gör på Skaftö, så vi kanske har det gemensamt, Taube och jag!

– Ridsporten har också varit ett väldigt bra sätt att få nya vänner här, så man umgås med människor som faktiskt är från Uruguay och inte bara andra ”gringos”. Jag har försökt att bidra med kunskaper och erfarenheter från svenskt föreningsliv så mycket jag kunnat, bland annat startade jag förra året ett projekt för att arbeta fram sunda värderingar för ”sportsmanship” och ”horsemanship” för ridsportförbundet här. Det blev jättebra och väldigt uppskattat.



2019 behandlades du för bröstcancer, hur kändes det att vara så långt hemifrån?

– Ja, det är en mardröm så klart, att man flyttar utomlands från trygga Sverige och sedan får en allvarlig sjukdom. Även om många, men tyvärr inte alla, idag blir botade från bröstcancer så är det ju en tuff behandling att gå igenom. Jag har varit väldigt öppen med hur jag hanterade behandlingen för att kunna stötta andra kvinnor som går igenom samma sak (malinmoren.com och en artikel i tidningen Amelia bland annat), att just hålla fokus på att träna så mycket man bara orkar för att klara behandlingarna bättre. Hästarna hjälpte mig jättemycket, och jag måste säga att jag fick fantastisk sjukvård här.

Det som hände med mig under och efter den här perioden var nog att jag blev klar över att jag ännu mer ville leva mitt liv fullt ut, varje dag. Att inte vänta på att göra saker till ”sen”, det kanske inte finns något ”sen”. Hade jag till exempel blivit sjuk när vi bodde i Sverige hade vi kanske inte vågat flytta, och tänk vilka fantastiska upplevelser vi gått miste om då.

Hur mår du idag?

– Bra! Jag går som alla andra som drabbats av den här sjukdomen på regelbundna kontroller, men annars är livet ganska mycket som innan. Fast jag uppskattar nog faktiskt att vara vid liv betydligt mer än jag ens tänkte på före det här hände.



Vad är den största skillnaden mellan att bo i Sverige och Uruguay?

– I Sverige förväntar man sig att saker ska funka, alltid! Till exempel att man alltid har el, att man kan åka till stora varuhus och köpa nytt så snart något går sönder, att bussar eller färjor följer vissa tidtabeller eller att brev kommer fram, oftast i alla fall. Här är det lite tvärtom, man blir glad varje dag saker funkar! I stället lär man sig att leva utifrån de förutsättningar man har, och säkrar upp så man klarar sig ändå.

– Vi har egna brunnar, generatorer, solpaneler, odlar grönsaker och frukt själva, eget vin och en internetlösning som du hade skrattat ihjäl dig åt om du såg, men det funkar! Så det finns något skönt i att lära sig att klara sig på egen hand.

– Ibland när jag tänker på vardagliga märkliga situationer som uppstår här så är det väldigt lätt att bli full i skratt. Igår promenerade en hjord med tjurar rakt in på gården och ställde sig och stirrade på oss genom köksfönstret, och en kvart senare hör vi hur tre gauchos, till häst såklart, kommer galopperande uppför grusvägen och sedan föser i väg dem. I Sverige hade det väl blivit framsida i Aftonbladet, här vinkar vi bara till varandra, gör tummen upp genom fönstret för att de fick i väg dem och fortsätter att laga middag.

Berätta om alla kändisar, hur kommer det sig att de är i José Ignacio?

– José Ignacio är ju en pytteliten by, ett fiskeläge, där det är väldigt lätt att vara anonym. Samtidigt har vi hotell och restauranger av världsklass längs hela kusten, så många vallfärdar hit bara för att äta riktigt god mat, dricka lokala viner och beundra solnedgången över havet. Jag tror just den kombinationen har attraherat många artister, företagsledare och fotbollsspelare – att få vara helt ifred men ändå njuta av alla bekvämligheter. Och vem skulle inte vilja ha det så?

Uruguay och de fantastiska stränder vi har, hela vägen från Rio de la Plata och upp till Brasilien, är lite av en dold diamant. Och eftersom landet har klarat pandemin bättre än de flesta så är vår nästa sommar, det vill säga den svenska vintern, redan väldigt fullbokad här.


När var du hemma sist och saknar du Skaftö?  

– Senast jag var i Sverige och på Skaftö var i juli 2019. Jag saknar så klart mina föräldrar som fortfarande bor på Pinneberget. Men mina två söner valde faktiskt att flytta hit till oss under vintern som varit, eftersom de ändå pluggade och jobbade på distans kunde de lika gärna vara här där det var sommar. Jag saknar att äta färska räkor, havskräftor och ostbågar, finns inga bättre än i Sverige!

Tror du att du kommer att återvända till Skaftö?

– Om vi någon gång väljer att flytta tillbaka till Sverige så kommer det definitivt att vara på Skaftö som vi vill bo. Och efter att ha bott så här lite avlägset på en gård omgiven av kor och får så kommer ju Östersidan att kännas som värsta metropolen! Men vi är inte klara här ännu, först ska vi få till några riktigt bra årgångar av vårt vin och njuta av livet varje dag.

Jag kan tänka mig att pandemin har påverkat er som alla andra, hur ser läget ut där ni bor?

– Uruguay har klarat sig bättre än de flesta länder. Vi har inte haft någon nedstängning av samhället, restauranger har varit öppna hela tiden, men alla bär munskydd, man kollar temperaturen på alla som går in i ett shoppingcenter, och bara en per familj får gå in för att handla mat.

Vår gräns är stängd och har varit det ända sedan mars 2020, främst för att hindra smittan från Brasilien och Argentina att komma in. Vaccinationerna startade 1 mars, och redan efter första veckan har man vaccinerat 5% av befolkningen, så vi håller tummarna för att det ska fortsätta i samma takt. Totalt har drygt 600 avlidit, vilket om man tar gånger tre blir jämförbart med Sverige (i Uruguay bor drygt 3 miljoner invånare).

Stort tack Malin för intervjun och vi lär säkert höras framåt. Som avslutning bad jag Malin skicka en videohälsning.