Idag på bloggen får ni följa med till Räddningstjänsten i Brastad som söker personer som vill bli deltidsbrandman

Jag besökte Brastads brandstation som är en av de sju brandstationer som är fördelat i Uddevalla, Lysekil och Munkedal och som tillhör förbundet Mitt Bohuslän.

Där träffade jag Karl – Fredrik Petzäll styrkeledare, brandinspektör och blivande stationschef i Brastad. Vidare på plats fanns även Lars Johansson, Martin Stensson styrkeledare i pol, Bo Sandström styrkeledare, Johan Skoog och Anders Henriksson aktiv i 28 år som nu är pensionerad som brandman men som fanns på plats när jag var och hälsade på.

Fr. vänster: Lars Johansson, Anders Henriksson, Martin Stensson, Bo Sandström, Johan Skoog och Karl-Fredrik Petzäll.

Byggdes till 1995

Brandstationen fick en rejäl upplyftning 1995 då det bland annat tillkom teorilokal, kök, större omklädningsrum, duschar, bastu och tvättrum med mera.

Idag är de 13 deltidsbrandmän i Brastad som har beredskap hela tiden. Sen finns den några i en pool som inte ingår i den normala beredskapen på grund av att de jobbar för långt bort för att ansluta inom utsatt tid för utryckning från brandstationen.

Regeln är att man måste ha fem minuters anspänningstid, men på grund av bristen på personal har man valt att utöka denna tid till 8 minuter. Detta för att nå ett större upptagningsområde för rekrytering av personal till räddningstjänsten i Brastad.

Bör vara 20 brandmän på en station

Normalt skall de vara 20 deltidsbrandmän, men problemet som uppstått i Brastad och många andra deltidsbrandkårer är att man är för få. Detta är idag ett vanligt problem i Sverige på mindre orter.

Idag om man det skulle brinna i närheten av Brastad i en villa och man vet att det finns personer i huset så får man inte gå in och rökdyka med så få i personalstyrkan och det kan få mycket allvarliga konsekvenser på plats. De får inte gå in och måste invänta att Lysekil eller Munkedals räddningstjänst ansluter till platsen, och då förstår ni nog vad sekunder och minuter betyder om man skulle behöva göra en rökdykarinsats vid det tillfället.

Anders Henriksson före detta brandman berättar att för 15 år sedan var det inga problem med att få personal till räddningstjänsten, då var det kö för att få komma in. Det har gått i vågor genom åren med att få tillgång till personal.  

Idag är det bara män i personalstyrkan i Brastad men man ser gärna att tjejer söker till deltidsbrandman. Hur går det då till om man vill bli brandman.


Ansökan till deltidsbrandman

Är du kvinna eller man med rätta gnistan, båda fötterna på jorden och hjärtat på rätta stället? Vill du dessutom hjälpa människor på din hemort att känna sig trygga i sin vardag?

Vi söker deltidsbrandmän till våra stationer i Ljungskile, Brastad, Lysekil, Munkedal och Hedekas. Som deltidare på brandstationen kommer du in i en god gemenskap. Du blir en viktig resurs för samhället och en tillgång i säkerhetsarbetet på ditt jobb. raddningstjansten@mittbohuslan.se

Här kan du läsa mer: https://mittbohuslan.se/om-oss/jobba-hos-oss.html

Nyast hos räddningstjänsten i Brastad är Lasse Johansson som är 60 år. Han är sedan ett år tillbaka deltidsbrandman. Lasse berättar att man får göra en konditionstest, läkarundersökning och sedan får man en utbildning. Som chaufför av brandbilen så får man även ett lastbilskort med betald utbildning. Räddningstjänsten ersätter det inkomstbortfall du drabbas av från din vanliga arbetsgivare under utbildningen. Du får även fri tillgång till brandstationen där du kan greja med din bil på fritiden och man får använda gymmet som finns i brandstationen. 

En fantastisk gemenskap

Dessutom får du en fantastisk gemenskap som blir som en familj intygar alla som är där. Chargongen kan bli lite tuff ibland mellan killarna men det är bara att ta för sig och ge igen säger de och skrattar.


Hur många utryckningar har ni på ett år?

– Tidigare har vi haft ungefär 60 utryckningar per år, men nu när vi har en ledningscentral så gallrar de bort en del av larmen som inte är räddningstjänstuppdrag. Exempel en del av de singelolyckor åkte vi på förut, där man idag om man tagit sig ur bilen och står utom fara så är det ett bärgningsuppdrag säger Karl – Fredrik Petzäll där räddningstjänsten inte rycker ut.

Det är väl inte bara bränder ni åker på idag?

Vi har något som heter IVPA och det betyder i väntan på ambulans. Om ambulanserna är upptagna på någon annan stans så har vi lite material så vi kan göra livsuppehållande åtgärder. Idag är alla brandmän utbildade i HLR. Förut så hade vi även syrgas men det har vi inte längre. Men vi har defibrillator som vi kan utföra första hjälpen med om det skulle behövas säger Bosse Sandström.


Vad får man uppleva som brandman?

– Med tankar på bränder så är nog Scandinavian Star branden 1990 det värsta jag varit med om, och det säger både Bosse Sandström och Anders Henriksson. Anders fanns på plats när fartyget bogserades in till kajen på Grötö och Bosse gjorde något pass när detta skedde.

Det värsta är nog när barn är inblandade i trafikolyckor, och det kan även vara så vid olyckor att man känner någon av de som blivit skadade säger Bosse Sandström.

Vi åker även på annat och är det IVPH så kan man få åka på suicid och andra saker. Även djurlivräddning ingår. Vi kan även rycka ut om det skulle bli en vattenläcka med mera.

Samtalsstöd vid allvarliga händelser

Efter svåra insatser så pratar man oftast inom gruppen eller om det är en större grej kallar de in kommunens joursamgrupp. Även i förbundet finns det samtalsstöd för den som behöver det.

Johan Skoog berättar att han samtalat med kommunens grupp efter en händelse och det var jättebra.

Sen och andra sidan och det som är det bästa med jobbet är att man kan hjälpa folk. Man tjänar inte några stora pengar på att vara deltidsbrandman, men det man vill är att kunna var med och hjälpa att rädda människor som hamnar i nöd.


Har det ändrat sig med åren detta med släckningsredskap?

– Ja, jösses säger Anders Henriksson. Den bilen vi har här nu har vi bara haft ett halvår och den finns det då ytterligare nya prylar på, och det händer hela tiden saker säger Karl – Fredrik.

Hur har det utvecklat sig?

– Dels så använder man mindre vatten idag. Detta både för miljön och för restvärdet på det objekt man släcker. Ju mindre vatten som läggs på vid själva släckningsarbetet desto mindre vattenskador uppstår i byggnaden som släcks. Man tänker även mer på miljön idag och tanken är då att man kanske inte alltid skall släcka alla bränder där huset ändå är bortom räddning.

Här är skadan på miljön större med kontaminerat släckvatten än vinsten med ett släcka ett ändå förlorat hus. Dock är detta inte något man har börjat praktisera i någon större utsträckning ännu men är än något som det pratas en hel del om under utbildningen till brandman.

Vidare så försöker man hindra förorenat släckvatten att rinna ut i vattendrag och dagvattensystem vid räddningsinsatser, exempelvis genom brunnstätningar, invallningar och liknande säger Karl – Fredrik.

Släcker man en brand snabbare idag?

– Absolut mycket mer effektivare än tidigare och det blir inte alls så mycket skador som det blev förr. Pulver är också väldigt effektivt. Det är därför vi styrkeledare har med oss pulversläckare när vi åker i förväg till en brand. Det är för att man skall kunna dämpa ner en till exempel rumsbrand och det är väldigt effektivt även om det smutsar ner mycket säger Bo Sandström.

– Vi hade en fullt utvecklad brand i en sommarstuga ute på Härnäset som jag var först på. Där hystade jag in en släckgranat och sedan kom resten av gänget och tömde tre pulversläckare i huset och det gjorde att de fick stopp på branden. Sedan var det eftersläckning säger Karl – Fredrik.

Vilken årstid är det mest larm om bränder, är det vid jul?

– Nej, jag vill nog påstå att det är vid påsk och sent på våren när alla sommargäster kommer till sina fritidshus och skall elda skräp säger Bo Sandström.

Är ni ute och visar upp er något på exempelvis skolor och andra tillfällen?

– Vi brukar bland annat visa upp oss på julmarknaden här i Brastad. Vi har gjort det, men vi borde nog göra de mera. I Uddevalla är de ute bland skolorna och pratar om räddningstjänsten. Just nu är det svårt när vi befinner oss i en pandemi. Inom en snar framtid kommer det att gå ut en folder från förbundet som talar om att vi söker folk.

Idag har räddningstjänsten tre bilar till sitt förfogande på brandstationen i Brastad. Tack för att jag fick komma och hälsa på er och hoppas ni får in lite ansökningar nu. 

NU KAN DU SOM VILL SPONSRA MIN BLOGG MED EN VALFRI SUMMA. ANTINGEN VIA QR-KODEN ELLER SWISHNUMMER 1231447168

Idag får ni följa med till Räddningstjänsten Mitt Bohuslän i Lysekil

Idag får ni följa med till Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Så heter idag Räddningstjänsten i Lysekil, Munkedal och Uddevalla.

IMG_6817

Larmet gick när jag skulle besöka Räddningstjänsten i Lysekil. 

Jag hade det stora nöjet att få träffa Brandmästare Lars Samuelsson som började visa mig runt när han får ett larm. Bilolycka i Munkedal på motorvägen får jag reda på att det var efter det att han kom tillbaka. Under tiden att Lars är borta kommer bl.a. servicemannen Björn Romland och senare kommer även Styrkeledare Jörgen Sernemo och pratar med mig en stund. Jörgen Sernemo får också ett larm och är tvungen att gå iväg.

IMG_6917
Brandmästare Lars Samuelsson visar lite historiska saker om Lysekil Brandkår.

Historik om brandkåren. 

Vi försöker att hitta lite historik om Lysekils Brandkår. Uppe i ett samlingsrum sitter olika tavlor med brandmän från Lysekil. På ett av fotona står det 1899. På Nästa bild står det ”Minne från Lysekils Fasta Brandkår 1903”.

IMG_6837
IMG_6841

Vi går vidare, och i gången vi kom igenom hänger lite olika saker från olika tidsperioder i Brandkårens historia. Hjälmar och kepsar från olika länders brandkårer. Där finns även en gammal vattenspruta och andra saker.

IMG_6876
IMG_6879

Jörgen Sernemo visar mig skärsläckaren. 

Vi går ner i motorhallen, där alla räddningstjänstens bilar står. Jörgen Sernemo är klar i telefonen efter larmet han fick. Nu visar han mig den nyaste brandbilen som räddningstjänsten köpte in 2011. I den så finns det senaste inom släckningsanordningar och det är en skärsläckare. Jörgen berättar att den har ett tryck av 300 kg/bar, 60 liter vatten i minuten, och slangen är 80 meter lång. På ena sidan inne i brandbilden finns det en behållare så att de kan tillsätta stålkulor som skjuts ut i samband med att man skall släcka, och som gör att man kommer igen väggar med lite olika material. En husvägg tar två sekunder att tränga igenom berättar Jörgen. Skärsläckaren kom till för att de skulle kunna göra håll på ett bra sätt vid bränder.

IMG_6895
Jörgen Sernemo visar skärsläckaren.
IMG_6886
IMG_6889

De kör igenom med skärsläckaren i en dörrkarm eller vad det är de behöver gå igenom för att släcka. Sedan så släcker de med en vattendimma istället för att behöva spruta en massa vatten i huset. Det som är bra med det här är att ingen brandman behöver gå in i huset innan om det inte är folk som behöver hjälp. Det går även att blanda i skum i den om det skulle behövas. Idag går det mycket snabbare att t.ex. släcka en bilbrand och andra bränder berättar Jörgen vidare. Släckningen idag är mycket effektivare än den var för några år sedan tillbaka, och vattenskadorna idag blir nästa minimala. I de gamla rören så räknande de med 300-400 liter per minut så även vattenflödet har minskat vid en eldsvåda.

Nu är Lars tillbaka och han behövde aldrig ansluta till olyckan utan vände på vägen. Brandbilen de köpt in går på cirka 3,5 miljoner kronor, och släckningsutrustningen med just en skärsläckare ligger på runt 700 000 kronor. Sedan så tillkommer det ändå mer för annat tillbehör till brandbilen.

IMG_6899
Jörgen och Lars framför Räddningstjänstens fordon.

Många larm på ett år.

Mellan 150-160 larm är det på ett år ungefär här på stationen i Lysekil. I hela förbundet så är det cirka 1200 larmfrekvenser på ett år. Idag har de även hand om sjukvårdslarmen, och de har ökat betydligt. Det hänger samtidigt på placeringen av ambulansen berättar de. Idag är det en ambulans i Lysekil centralt och en ambulans står i Hallinden. På sjukvårdslarmen så är det alltid 2 personer som åker ut på larmet. Under den tiden ingen är på stationen t.ex. kvällstid så har de hela tiden 2 st. jourpersoner som finns redo att rycka ut om det skulle behövas.

IMG_6909

När det gäller automatlarm som är den förmodligen störta enskilda orsaken till larm så står de för ca 20 % av alla larm. Av alla automatlarm så är det ca 95 % som inte förorsakade av brandtillbud, utan av slarv, matlagning eller misskötsel av larmanläggningen, dessa tar de betalt för. 5000: – kronor kostar ett automatlarm berättar Lars vidare.

Räddningstjänsten i Lysekil är en deltidsbrandkår.

Räddningstjänsten i Lysekil är en deltidsbrandkår. På helger och kvällar finns ingen på stationen utan den är bara bemannad på veckodagarna. På vardagrna mellan 7-16 finns det några på stationen. De skall se till att fordonen fungerar, men de har även hand om Lysekils kommuns personbilar som skall skötas om. De tvättar, ser till att de servas, byter däck, och gör mindre reperationer på dem. Det är 65 billar som skall tas hand om så det finns allt att göra tillägger Lars.

200 brandmän i förbundet.

Nästan 200 brandmän har de i förbundet och då är Uddevalla också inräknade. I Lysekil är de 24, Skaftö skall vara 16 stycken och Brastad skall det vara 20 stycken. På Skaftö och Brastad fattas det folk, Ni som läser detta och som är från Skaftö eller Brastad, sök både till Skaftö och Brastad uppmanar Lars.

Jag frågar Lars om det här med förbundet, blir det bättre av att det är fler räddningstjänster som går ihop eller vad går det ut på. Lars berättar att den administrativa biten kan man tjäna in på bl.a. och man blir lite mer slagkraftig i längden på att vara flera. Man hjälper varandra på ett lättare sett och det finns möjlighet att låna och testa olika saker mellan räddningstjänsten i förbundet. Även inköp blir billigare om man är fler.

Samverkar med hela Västragötaland. 

Räddningstjänsten i Lysekil har idag även en samverkan med hela Västra Götaland om det händer något större där de behöver akut hjälp. Utredning av bränder skall med den nya organisationen också bli lättare att jobba med än som det var när man var en liten organisation. I första hand så är det polisen som skall utreda brandorsaken. Om polisens utredning inte tyder på något brott så läggs fallet ner av polisen, och då försöker Räddningstjänsten utreda varför det började brinna m.m.

Brinner det upp eller ner.

Jag frågar Lars, Jörgen och Björn om det har brunnit upp eller om det heter att det har brunnit ner. Lars säger; ”det var en bra fråga, att det brunnit upp är väl ett allmänt känt begrepp, men att det egentligen har brunnit ner är det som är rätt uttryck” säger Lars och skrattar.  Vidare frågar jag om det är lätt att se var en brand har startat. Lars berättar att det kan man nog inte påstå. Vid många tillfällen är bevisen helt förstörda om det är totalskador. Därför är det viktigt för oss att så fort som möjligt få släckt branden, även om vi skulle vilja att det brann ner, för det blir oftast billigare i slutändan. Men problemet där är då att då får vi inte reda på vad som hänt. De vill slippa att fördärva så lite som möjligt så att polisen har en chans, för polisen är väldigt duktiga på att hitta orsakerna till branden som uppstått. De kan spåra brandfarliga västskor och annat vid ett brandtillfälle.

Lars är idag den enda insatsledaren i Lysekil.

Jörgen Sernemo är han som har hand om styrkorna vid en utryckning. Han är förman på Räddningstjänsten berättar Lars. Lars är idag den enda insatsledaren i Lysekil och åker även till Skaftö och andra ställen om det händer något, som Munkedal och Hedekas m.m.  De köper även in en tjänst med en pensionär som insatsledare till Lysekil som är från Uddevalla. Egentligen skall de vara tre stycken som delar på den beredskapen och förbundet har börjat titta på detta hur de skall lösa det.

Har fem minuter på sig att komma till stationen vid utryckning.

Fem minuter, så lång tid har de på sig att komma till stationen innan brandbilen går iväg. Varenda sekund får de besked från SOS. För det mest går det att hålla fem minuter, men sommartid kan det vara svårt. De som har jouren och skall åka med på utryckningen får överskrida hastighetsbegränsningen men måste se till att de inte orsakar någon olycka. Det räcker med att det kommit en färja med bilar från Bokenäset sidan, och då är det inte lätt att ta sig förbi bilarna som kommer. På de privata bilarna finns inga blåljus. Jörgen fyller förste bilen och skulle någon bli sen kan han t.ex. ta den andra bilen och fylla den om det skulle behövas.

Egen träningslokal.

Vi går vidare och Lars visar mig träningslokalen och även lokalen de testar de som vill bli deltidsbrandmän i Lysekils kommun. På vägen dit berättar Lars att de har en del verksamhet med förskolor och andra skolor som kommer på besök och ser hur det ser ut på stationen. Alla sjundeklassare utbildas i brandkunskap drygt 2 timmar varje vår.

IMG_6914

Träningslokalen är inte så stor, men dit kan de gå och träna när de vill. Vi kommer in på det här med anställningstester och Lars berättar att det är bl.a. fyskrav som skall uppfyllas. Är man under 29 år så skall man gå på rullbandet i 6 minuter men en lutning på 8 grader och en hastighet på 5,6 km/h. Det kravet sjunker sedan åldervis beroende på hur gammal du är som söker. Minimikravet att få rökdyka överhuvudtaget är 4,5 km/h i en lutning på 8 grader.

Ansökan om att bli deltidsman kan man hämta via hemsidan.

För att bli deltidsbrandman måste man lämna in en ansökan och den finns att hämta på hemsidan som jag länkar till i slutet av intervjun. På hemsidan finns även lite information om vad de ställer för krav. Sedan blir man förhoppningsvis kallad till test. Testen görs på rullbandet med full larmutrustning på sig och en andningsapparat.

Man har en överlast på sig på 24 kg +-1kg. Det är på bandet de flesta förvinner som söker. Sen efter testet om de klarat det, så blir det en allmän läkarundersökning med arbets ekg. Kraven är inte så höga om man jämför med en heltidstation berättar Lars. Han berättar även att de sparkar inte ut alla som kommer och inte klarar det, utan säger till ibland att träna lite så får personen gärna komma tillbaka och testa igen.

Lars började som deltidsbrandman i Brastad 1977.

Lars började som deltidsbrandman i Brastad 1977. 1988 fick Lars en heltidtjänst här i Lysekil som förman eller styrkeledare som det heter idag. Under resans gång har han läst till Brandman heltid, Brandförman och Brandmästare. Idag utgår Lars egentligen från Uddevalla där han fått en tjänst som teknisk chef. Han basar för en avdelning som sysslar med att brandstationer, brandbilar, allt brandmaterial, telefoner, it, och att larmutrustningar skall fungera. Alla avdelningschefer skall utgå från Uddevalla. Lars berättar att han skall försöka vara i Lysekil någon dag i veckan. Han berättar vidare att han trivs med sitt jobb och det är inte bara utryckningarna som är spännande utan mycket annat också. Stort tack Lars för att jag fick besöka er. Under här kan ni som vill läsa mer om Räddningstjänsten MittBohuslän.

http://www.mittbohuslan.se/