Idag på bloggen får ni träffa företagaren Peter Lagrell från Brastad. Peter berättar bl.a. om vad hans företag jobbar med och hur de plogar och saltar våra vägar vid vinterväglag.

2010 var den hårdaste vintern i Peter Lagrells minne. Idag på bloggen får ni möta företagaren Peter Lagrell som med sitt företag ser till att vi tar oss fram på våra vägar under vintertid i bl.a. Lysekils kommun.

CI2A8005
Peter Lagrell.

Vi träffas i mitten på mars och fortfarande håller kylan i sig här på västkusten. Peter Lagrell AB ligger i Brodalen och har idag 14 personer heltidsanställda och även F-skattad arbetskraft som han tar in efter behov. Han berömmer sin personal och berättar att det är ett gott gäng på företaget.

 

Startade sitt företag 1984.

Peter startade sitt företag 1984 med att börja röja vägkanter åt dåvarande vägverket. Efter det har det har företaget vuxit, och idag gör företaget allt ifrån markentreprenader, väghållning, trädfällning, grävning av alla de olika slag, järnvägsunderhåll, trädgårdsarbete och grus, sand och sten i alla dess olika former. Det plus mycket annat har Peter Lagrell AB att erbjuda.

 

Uppvuxen i Brastad.

Peter är född och uppvuxen i Brastad. Gick i grundskolan i Brastad och efter det blev det Lysekil. Utbildade sig till bonde på Dingleskolan där han läste lantbruk under ett år.

Peters pappa och Peter arrenderade Holma, där det idag är en golfbana. Där började Peter jobba i tidigt ålder. Peter tog över arrendet från sin pappa 2002 och fortsatte jobba med gården. 2007 slutade Peter jobbet i Holma och satsade helhjärtat på sitt företag i Brodalen.

 

Började med att röja vägkanter.

Peter Lagrell AB började med att röja vägkanter. 1998 köpte han en betongbil och jobbade med betong i 4 år. 2001 köpte han sin första grävmaskin. 2002 slutade han med betongen och körde bara grus och anläggning med lastbilen. När han köpte sina första maskiner bodde han i Gamlestan här i Lysekil.

 

Idag har firman växt.

Idag har firman 4 lastbilar, 8 grävmaskiner, 4 traktorer. De 4 traktorerna sköter om röjning och slåtter av vägkanter och finns i Brodalen. Marken i Brodalen köpte han år 2000 och det var då det drog igång i större skala för Peter.

CI2A7991.jpg

 

Började jobba med vintervägar 2004.

2004 startade jobbet med vintervägarna för Peter. Idag kör Peter på uppdrag av SVEVIA, som har vägunderhållet i Norra Bohuslän. Detta har företaget SVEVIA i uppdrag från Trafikverket.

 

Snöröjning på vägarna är en stor verksamhet i företaget.

Vintervägshållningen har en stor del i Peters Företag. Idag har de 3 lastbilar som på vintern plogar och de har även två traktorer. De har hand om alla allmänna vägar i Lysekils kommun. De har även väg 171 som går till Hunnebostrand. Även E6 mellan Gläborg till Rabbalshede plogas. När jourhavande hör av sig har de en timme på sig innan de måste vara igång med väghållningen.

 

Jouren för vintervägar börjar runt första oktober.

Jouren för vinterhållning börjar i den 1: a oktober eller tidigare om det behövs. Beredskapen med vintervägar pågår till den 1: a maj. De har alltid en bil som står fullastad att användas direkt när det behövs.

CI2A7818.jpg
Peter Lagrell och Johan Josefsson sätter fast plogen på lastbilen.

CI2A7825.jpg

CI2A7838.jpg

Det är en jourhavande som bestämmer när Peters företag skall ut och ploga och salta.

En jourhavande jobbar åt Peters uppdragsgivare som är SVEVIA. Han sitter och läser av olika temperaturer, väderprognoser och olika givare som finns ute på olika ställen på våra vägar. Detta är en väldigt avancerad teknik som skall hjälpa till att bedöma läget här och på andra ställen i vårt land.

Det finns även olika kameror uppsatta vid våra vägar där den som ser sköter dessa kan se och analysera när det behövs plogning och saltning av våra vägar. Det finns en i Buabacken och en vid färjeläget vid Finnsbo. Det finns även väldigt tillförlitliga prognoser att tillgå för den jourhavande.

När det är dags så ringer de ut de som skall ut och sköta väghållningen. De kör med GPS och allt registreras. De måste hela tiden hålla sig till deras rutter.

CI2A7841.jpg

CI2A7874.jpg

 

Jag frågar Peter om hur han reagerar på om det snöar i Brastad och ingen hör av sig?

 – Då hör vi av oss till jourhavande och påpekar detta. Men de har oftast fullständigt koll med alla apparater det för att se temperatur i vägbana och dylikt. Är det en till två cm snö skall vi vara igång och ploga. 

 

Preventivsaltar.

De preventivsaltar E6:an mellan Gläborg och Tanum och Gläborg och Lysekil. Preventivsaltning är en blandning av salt och vatten som blir saltlake. Vägsaltet importeras och blandas med vanligt vatten. Närmaste saltlager ligger antingen i Munkedal eller Tanum.

Blandningen är alltid den samma men man kan öka på givaren vid behov när man saltar. Normalt kör de mellan 10 och 15 gram saltlake per kvadratmeter. Det bestämmer jourhavande. Laken gör att halkbekämpningen får en snabbare och bättre effekt. Kör man torrsalt får man gå upp i så stora mängder för att få samma effekt. Vid snöfall kör de bara torrsalt.

CI2A7911.jpg
Peter visar plogens funktion med gummiskrapan och stålplogen.
CI2A7914
Skärvinkeln på stålplogen är som en osthyvel berättar Peter.

 

Jag frågar Peter om temperaturen har någon betydelse?

– Temperaturen är jätteviktig. Man jobbar mer med temperaturen idag än man gjorde förr i tiden. Är det plusgrader i vägen använder vi väldigt lite salt, och det är för att spara på miljön. Är det minusgrader i vägarna får vi använda mer salt.

 

Finns det någon temperatur där ni inte kan använda salt?

– Ja, kommer vi över 10–12 minusgrader så är det grusning som gäller. Det har även att göra med om det är mulet eller om solen lyser etc.

CI2A7980.jpg
Johan Josefsson visar hur han styr salt och plogning inifrån lastbilen.

CI2A7956

CI2A7893.jpg
Peter visar saltanordningen baktill på lastbilen.

Stämmer det att ni inte plogar ner till vägbanan?

– Så var det lite förr, fast vi har alltid strävat att ploga ner till vägbanan. Idag har vi andra plogar och vi kör med två olika system. Har vi blötsnö och plusgrader i vägbanan och det är mer slask så använder vi bara gummi och skrapar rent vägen.

Men har vi minusgrader och snö som börjar fastna i vägbanan så kör vi med ren stål för att få vägbanan ren. Samtidigt har vi två olika sorters stålplogar som vi väljer hydrauliskt inifrån lastbilen. Vi har ny utrustning från i år. Stålet på plogarna bytts 4–5 gånger per år. På bilden under här ser ni även lastbilens sidoplog. 

CI2A7960.jpg

 

CI2A7903

 

Hur lång tid tar det att köra en tur?

– Det beror på vilken klassning vägen har PÅ E6 har vi 2 timmar på oss, På väg 162 har vi 4 timmar. Efter påbörjad körning måste vi kunna vara tillbaka till utgångsläget inom den tiden. Det är krav från Trafikverket.

Preventivsaltningen tar ungefär sex timmar och den turas vi om med. Den kör vi två gånger per dygn. När vi preventivsaltar kör vi en tur på cirka 27 mil.

CI2A7998.jpg

 

Finns det tillfällen som ni inte kan ta er ut på vägarna?

–  Nej, vi kan alltid ta oss ut. Det finns alltid en reservplan. Snökedjor och spetsplog fungerar alltid. Idag har vi riktigt bra grejor för att underlätta arbetet och för att vägarna skall bli så rena som möjligt.

 

Hur många bilar har du ute på en gång?

– Vi har en bil som går Gläborg, Lysekil och vidare till Hunnebostrand. En annan bil går mellan Gläborg och Rabbalshede på motorvägen. Då tar vi båda körfälten med en stor vinge. Vi har även en extrabil som vi kallar vinterkritisk bil som går från Gläborg till Svinesund. Den går vid behov när det är större snöfall. Den går som en hjälpbil på E6:an och det är nytt från i år. 

 

Hur länge får ni köra i ett pass?

– Vi är alltid två i bilarna. Vi har undantag från kör och vilotider, men vi måste följa arbetstidsreglerna. Vi brukar vara två man som turas om och vi brukar ligga på ett 6 – 8 timmars pass. Just av vi är två är för våran egen trivsel skull. Den policyn har jag.

CI2A8022.jpg
Det finns även en verkstad där de kan jobba med maskinerna om det skulle behövas.

 

Några funderingar på det här med plogning och saltning?

– Jo, vi får en del åsikter om plogbilen och varför vi saltar när det regnar. Det har folk svårt för att förstå. Det är ofta då vi är tvungna att salta för då har vi minus i vägbanan och det regnar. Det blir en skridskobana med regnet som kommer på den kalla vägbanan, men det har allmänheten väldigt svårt att förstå. Det är ofta då man får den här riktiga svarthalkan som är livsfarlig. Då kan vi få ligga och köra ett helt dygn till regnet avtar.

Jag märker att när saltningen börjar på hösten att det tar sin tid för bilisterna att lära sig att det är halt på vägarna. Efter jul och nyår så börjar folk lära sig att ta det lugnare i halkan, för då är det precis som att de har lärt sig att det är halt. Samtidigt måste ni bilister förstå att det aldrig går att få helt halkfria vägar utan man skall anpassa farten efter väglaget. Tålamodet hos bilisterna har ändrat sig genom åren. Idag har inte bilisterna samma tålamod som förr, de är mycket mer stressade på vägarna.

Vi har även hand om skottningen vid busskurerna och det kanske inte många vet om. Är det en för hög kant måste vi stoppa plogbilen och gå ut och skotta för hand. På turen finns det över 30 väderskydd som vi skall skotta. Det får inte finnas några plogvallar in i busskurerna.

Niclas Carolusson
Niclas Carolusson flyttar en grävare så han kan köra in lastbilen i hallen.

 

Hur beter sig folk när ni saltar?

– Min uppfattning är att folk beter sig bra. Det är på motorvägen då vi tar upp hela körfältet som vi upplever att en del av trafiken från utlandet inte har en förståelse för att plogbilen måste köra. Man märker att de inte har tålamod. Ibland blir det bilköer när vi kör på motorvägen och då kan man se hur de blinkar lång bak i kön.

 

Värsta snöåret i ditt minne?

– 2010. Plogningen i Lysekils kommun lades ner på kvällen kl. 20:00. Efter det plogades det inga allmänna vägar. Det var endast stora vägen till Lysekil som plogades om jag inte minns fel.

Vägarna delas upp i olika klasser. Motorvägen är en klass 1 väg, vägen till Lysekil är en klass 3 väg och de mindre allmänna vägarna på landsbygden är klass 4 och 5. 

 

CI2A8028

 

Gör olika entreprenadjobb för olika företag och privatpersoner.

Några de jobbar för är: Preemraff, NCC, SkanskaPeab och lokala byggföretag m.m. De kör för många olika aktörer. Om man ser till helheten på företaget så gör de en massa olika saker.

Grävning av alla möjliga olika sorter. De leverar även olika slags bergskross, grus, matjord och olika beläggningar som folk och företag vill ha. Stensättning och planering av trädgårdar är inte ovanligt berättar Peter. Oftast när de är ute med en grävmaskin så är det även med en lastbil.

Det blir en hel del anläggningsjobb som avlopp, husgrunder, bygger vägar och de gör i ordning enskilda vägar både privat och för vägföreningar. På vintern förekommer också en hel del trädfällning och busk och gräsröjning m.m. 

Det gäller att vara lyhörd för kundernas önskan. Samtidigt som avslutning på vårat samtal berättar Peter att han tycker jobbet är lika roligt idag som när han började för 25 år sedan.

 

På länken under här kan ni följa Peter och hans företag via Facebook.

Peter Lagrell AB.

Idag får ni träffa Brastadsbon Pierre Holgersson. Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck och sätter Lysekils kommun på kartan med sin tillverkning av olika figurer.

 

CI2A6225.jpg
Pierre Holgersson jobbar med en figur.

Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck. Sommaren 2002 när Stenbeck dog hade Pierre hand om Jans båtar som låg i Saint Tropez. Idag bor och jobbar Pierre i Brastad med sitt företag Bloodstones Creatives AB. Namnet Bloodstone var arbetsnamnet på en Bondfilm berättar Pierre. Nu blev det inte filmens namn men Pierre behöll namnet på sitt företag.

Pierre är född och uppvuxen i Brastad men har bott både i Munkedal och Uddevalla innan han flyttade hem till Brastad igen.

Victimizer Väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003 Projektledare Pierre.jpg
Victimizer väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003.

Här kommer Pierre´s egna berättelse om sin tid med bl.a. Jan Stenbeck. 

Under min uppväxt har jag alltid varit inblandad inom båtbranschen då min far var inblandad i bland annat Nimbus under tidigt stadium vilket gjorde att jag ofta sprang i bakgrunden och genom det fått intresset för båtar genom  detta.

Efter Högstadiet började jag gå omvårdnadslinjen på gymnasiet men inom någon månad eller 2 hoppade jag av denna för att helt koncentrera mig på båtar och komposit på heltid.

Jobbade på olika varv.

Mellan 1986 till 1997 Hoppade jag runt på de olika varven för att lära mig så mycket som möjligt då min hunger att lära mig så mycket som möjligt var rätt så stor. Jag var med av bygge av allt från sjöräddningskryssare, segelbåtar, motorbåtar, grundstötningar till ombyggnad av racingbåtar (segel).

Många kvällar och nätter under denna tid gick åt att göra lite extra arbete med att ta fram pluggar och formar till olika aktörer inom olika branscher.

Hjälpte till med sportbilen Indigo! 

T.ex. var jag en hel del i Arvika för att hjälpa till med framtagning av Sportbilen Indigo 3000 som nu på senare år fått en liten nystart av Von Braun.

Samtidigt att få vara med vid bygget av Action House i Lööken, Danmark tillsammans med en hel del udda personer som väckte lite upptäckarlust med att skapa lite figurer, berg o.s.v. inom nöjeparksbranchen.

Jobbade som billackare.

1997 hände en hel del i mitt liv som gjorde att jag ville testa lite nya grejer. Jag började arbeta som billackerare på Måleriet på Autonova och hade sån tur att jag fick ständigt kvällspass vilket gjorde mina möjligheter att fortsätta min upptäckarlusta av nya saker och nya människor under resterande del av dagen.

Började skapa lite saker i t.ex. Sälen med klätterväggar, figurer, och början av det som idag är Snögubbeland.

Åker till Nya Zeeland. 

1999 åkte jag med några killar från Nya Zeeland till Gotland för att färdigställa en 80-fots båt helt i Kolfiber som en del svenskar hade misslyckats under en lång tid med att få klart vilket tog oss cirka 7 månader att få rätsida på och om jag inte minns fel lämnade vi alla Gotland dan före midsommar.

Americas Cup.

2 månader senare ringde en av dessa killar upp mig och frågade om jag kunde komma ner till Göteborg och hjälpa till med ett nytt America´s cup projekt, ingenting var klart men de hade köpt upp en 2 år gammal America’s cup båt från Nya Zeeland och skulle i varje fall börja träna lite.

Det första 4-5 månaderna stod vi i en gammal fabriksbyggnad på Eriksberg och försökte få i ordning på alla gamla saker som projektledaren köpt lite överallt. Jag kommer mycket väl ihåg att fastigheten vi stod i hade knappt några fönster så det var regn, snö och dimma om vart annat inne i lokalen och vi frös jämt.

Hull is 2 Tillverkning skrov America's cup båt iacc-63 örn 2002
Tillverkning skrov America’s cup båt iacc-63 örn 2002
Bygge av IACC-63  örn 2002.jpg
Bygge av IACC-63 örn 2002.
Segling IACC 63 örn 2002
Segling IACC 63 örn 2002.

 

Mycket jobb. 

I samma veva blev det klart att satsningen var seriös. En kille från Nya Zeeland vid Namn Chris Mellow blev kontrakterad för att leda bygget av den första båten av 2 som fick byggas och jag var inte sen att hoppa på även detta men hade kanske inte räknat med så mycket jobb 07.00 till 21.30 6 dagar i veckan i 6 månader. Men med hjälp av många härliga människor gjorde det definitivt lättare.

Testsegling IACC-63 örn 2002.jpg
Testsegling IACC-63 örn 2002.

 

Satte upp en bas i Frankrike.  

Under samma period satte projektet upp en bas i södra Frankrike där träningen pågick för fullt där seglarna var nere 3 veckor i stöten och mellan passen var de hemma 1 vecka och vilade sig. Under alla dessa stopp var jag nere i Frankrike och servade båtar från skador samt att bygga om båten efter seglarnas önskningar. Ibland blev det ensamt men en bra lärdom att lösa problemen själv innan de kom ner igen.

Ju vanare seglarna blev desto mer gick sönder på båtarna och med resans gång blev mina stopp i Frankrike längre och längre.

 

Fyllde 30 år. 

Vid denna tid delade jag lägenhet med en segelmakare från Danmark som luskade ut att jag fyllde 30 år, och vid denna tidpunkt bjöd han på lunch där jag, Tim, Projektledaren Mats Johansson och OS-guldmedaljören Jesper Bank deltog för att fira min 30-års dag och under denna lunch fick jag en hel del frågor om båtbygge och tenderbåtar i synnerhet. Jag svarade så gott jag kunde och gav kanske en del tips.

 

Jan Stenbeck ringde. 

Några dagar efter denna lunch fick jag ett telefonsamtal från Jan Stenbeck som frågade om jag kunde tänka mig att  kolla lite mer på en bra tenderbåt till Projektet vilket jag gjorde och lämnade ett par tips.

 

 Victory Challenge. 

Nu ville Mats Johansson och Jan Stenbeck att jag skulle bygga en tenderbåt till projektet och nu hände allt väldigt snabbt. Jag blev bortplockad från bygget av båt nr: 2 till projektet utan blev istället projektledare för Jan’s eget lilla projekt med Ribbåtar på 45-fot med stora motorer där 3 skulle gå till Victory Challenge och en skulle han själv ha i St. Tropez.

Problemet var att jag hade bara 6 månader på mig att bygga ett komplett formset, samt 4 kompletta båtar. Förmodlingen var jag ung nog att inte förstå situationen utan bara körde på. Alla inklusive konstruktören sa att det var omöjligt. Alla sa att det klarar inte ens de stora varven.

 

6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St. Tropez av mig personligen.

Men med 6 killar körde vi på 7 dagar i veckan och ja det gick utan någon hjälp av de stora varven. 6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St Tropez av mig personligen. Vi hade lite duster jag och Jan men dessa var alltid sakliga och med full respekt för varandra.

Efter hans bortgång dog projektet lite, vilket gjorde att de flesta gick vidare till nya projekt och så även jag under en tid.

Båt byggd till Jan Stenbeck. Levererades till Honom själv i St Tropez.jpg

Åkte vidare till Danmark.  

Bland annat for jag till Danmark för Bygget av J-Class båten Ranger och därefter bygget av en 130-fots highspeed båt till en Mexikanare.

Men under 2005 började Jan’s son Hugo driva på för att få igång projektet igen inför America’s cup 2007. Som första start var vi tillbaka i de gamla lokalerna på Eriksberg för att bygga om 2 av båtarna så att dom skulle passa in i de nya regelverket för IACC-båtarna. Men bristen på pengar var ständigt närvarande vilket gjorde att det hela tiden stoppade upp men vi lyckades till slut få båtarna i sjön för den nya för-serien till America’s cup.

Åkte med lite som Shorecrew för att hjälpa projektet men efter deltävlingen som var i Malmö 2006 bestämde jag mig för att hoppa av.

Började jobba för Massimo Moratti som var ägare till Inter. 

En månad senare började jag arbeta för Massimo Moratti som var ägare till Inter och byggde en stor ribbåt till han i Dingle av alla ställen. Och eftersom att han var involverad i det Italenska teamet Luna Rossa blev det en del jobb för dessa killar istället samt för hans bolag Tecnorib och Pirelli under 2 år.

Victory 1
Pierre med gänget som hade hand om båtarna mellan racen.

 

Började jobba som underleverantör till HallbergRassy. 

Jag kände att nu var reslusten inte så stor längre utan provade att vara hemma istället med bland annat som underleverantör till HallbergRassy ett litet tag, men serieproduktion är inte så inspererande så började med att varva det med andra jobb som att bygga alla formar till Volvo Polestar’s nya TTA bil 2012 som exempel, eller som shorecrew för Team New Zealand under deltävlingen i Göteborg för 2 år sedan.

Vtc 2.jpg
Prototyp till förserie Volvo VTC.

Vtc 1 (1).jpg

 

Började bygga figurer 91-92.

Som jag tidigare berättat började historien med figurer runt 91-92 under bygget i Lökken och fortsatte under några år som ett litet kul arbete att göra på kvällar och liknande när tid fanns.

Fortsatte  med en hel del arbete för Djurs sommarland i Danmark som t.ex. 2 st 5 meters späckhuggare som hängde över maskinen som skapade vågor i vågpoolen samt en del konstiga figurer till Bonbonland i samma land.

95-97 blev det en del resor till Sälen med skapande av klätterväggar, troll och skissande på ett nytt barnområde, vilket tillslut blev för stort för mig att ro ihop själv utan lämnade över det till andra aktörer.

Efter denna besvikelse låg jag lågt med figurer under några år och tiden räckte inte heller till för detta utom för någon enstaka sak någon gång ibland.

 

Men de senaste 5-6 åren har det ökat sakta men säkert och blir bara mer och mer. Allt från speciella skyltar, enstaka figurer till hela områden. Vattenpark i Sjöbo.

Här är en barnpool vi gjorde till sjöbo kommun. Grodor, vattenrutch och träräcken gjorda av oss..jpg
Figurer till en vattenpark i Sjöbo.

Insekter till en insektsutställning på Skansenakvariet som ska hålla på i 3 år.

Groda till skansenakvariet. Levererad maj 2016.jpg
Groda till Skansenakvariet.
dyngbagge 2.jpg
Dyngbagge Skansenakvariet.

Skansenakvariet leverans 2017 (maj).jpg

Bönsyrsa till skansenakvariet leverard i Maj 2017.jpg
Bönsyrsa till Skansenakvariet.

Lekparker till några kommuner i närområdet, Sommarland i Skara m.m.

Fjäril till Lekpark
Fjäril till en lekpark.

Nu ligger mest fokus på att färdigställa projektet till Jernhusen AB där jag tagit fram en Alfon Åbergs figur. Tanken är att det skall stå en Alfons Åberg figur vid järnvägsstationerna i Sverige. Alfons figurerna fick godkänt och 7 stycken skall fram i första skedet.

28276291_1578450528929746_3868959548454094173_n

28168107_1578450345596431_7616248085510646089_n

27973379_1578450138929785_5146036014456653887_n.jpg
Alfons Åberg.

Har många projekt på gång.

Just nu så håller Pierre på med lite olika saker. När jag hälsade på honom höll han bl.a. tillverka en delfin som skall stå på en monter där det står vilka öppettider de har på en hemlig nöjespark i Sverige.

CI2A6234.jpg

 

Älgar som gråsuggor.

Han och en kompis har även gjort lite reklamsaker till en speltillverkare i Sverige. Det ligger en älg hos Pierre och han frågar; ”om jag sett gråsuggorna som ser ut som sälar”? ;”Ja, det har jag ”svarar jag. Älgarna skall till en flygplats fast det är först i september som de skall ha älgarna. Innan dess skall de gjutas i betong.

CI2A6237.jpg

Pierre har många projekt igång. Just nu jobar han med lite figurer till en lekplats i en grannkommun. Han har även en del hemliga projekt på gång som han inte kan prata om när vi träffades.

Mentice/Simuleringsmaskiner.

Mentice/Simuleringsmaskiner är ett annat intressant projekt där utvecklingen går i rasande fart där läkare simulerar olika scenarier med allt från hjärtinfart till stroke.

Dessa maskiner gör att läkare kan öva för att säkerhetsställa sin kompetens innan de börjar arbeta med en riktig patient. Vi har här ett långtidskontrakt för ett intensivt samarbete med produktion och utveckling.

 

Jag frågar Pierre vad han har för framtidsplaner?

– Utöka idén. Jag behöver utveckla och få tillgång till större lokaler.  Till de projekten som är på gång så räcker inte min nuvarande lokal till.

Det skall bli spännande att följa Pierre i framtiden och se hur hans företag utvecklar sig.

Bloodstone har även ett avtal om samarbete och agentverksamhet utanför Norge för ett Bolag som heter www.Easyform.no vilket har världens största fräs för utveckling av prototyper inom marinindustrin som exempel.

I samma företagsgrupp som easyform finns även t.ex.

www.lefdalmine.com

www.nordwest3d.com

www.stadttowingtank.no

Bloodstone Creatives AB på Facebook.

Idag på bloggen får ni träffa Philip Thorsson som trots sin ringa ålder har hunnit ge ut två stycken böcker.

Idag på bloggen får ni träffa Philip Thorsson som trots sin ringa ålder har hunnit ge ut två stycken böcker. Minki Minks samlade äventyr var den första och för inte så länge sedan kom bok nummer två som heter: Atlantis staden som havet gömde.

CI2A6281.jpg
Philip Thorsson.

Jag fick en pratstund med Philip och frågade han om han kunde berätta vem Philip Thorsson är?

– Jag är född i Dingle men bott i princip hela min uppväxt i Brastad. Gick i skolan i Brastad och därefter blev det Gullmarsskolan i Lysekil. Jag har jobbat som volontär för pastoratet i Bro. Jag har även varit volontärl på ungdomsgården i Brastad.

 

Hur kom du in på detta med författarskapet?

– När jag tänker tillbaka, så har jag hållit på med skrivandet rätt länge. Fast i början var det med stora mellanrum kan man nog säga. För ett tag sedan växte drömmen att kunna bli en riktig författare. Det var då jag skrev min debutbok Minki Minks samlade äventyr.

 

Vad är Minki Minks samlade äventyr för bok?

– Det är en barnbok. Den är gjord efter en lek vi hade på lågstadiet, där vi var talande djur. Karaktärerna är baserad på den leken.

9789163914690_200x_minki-minkis-samlade-aventyr-1-3_haftad.jpg

I höstas släppte du din andra bok. Vad heter den?

– Den heter Atlantis staden som havet gömde.

9789163946332_200x_atlantis-staden-som-havet-gomde_haftad.jpg

 

Vad handlar den om?

– Boken handlar om en forskare som heter Carter Lewis som hittar Atlantis. Han har inga pengar, men får tag i pengar och sätter ihop ett team med några andra som inte har något att förlora. De ger sig ut på expeditionen för att leta efter Atlantis.

 

Vem har gett ut boken?

– Det kallas självproducering men ges ut genom bolaget Vulkan.

 

Du har även suttit och signerat din bok här i Lysekil. Har du varit på något mer ställe?

– Jag har även signerat i Uddevalla. Sedan kommer jag att lämna lite böcker till biblioteket i Mellerud och de vill att jag kommer dit och signerar. Den finns även att köpa på nätet.

 

Har du något mer bokprojekt på gång?

– Nästa projekt blir nog en skräckis. Det kan tänkas att den kommer i höst men inget är klart än.

 

Tack Philip och lycka till med författandet.