Idag på bloggen får ni träffa företagaren Peter Lagrell från Brastad. Peter berättar bl.a. om vad hans företag jobbar med och hur de plogar och saltar våra vägar vid vinterväglag

2010 var den hårdaste vintern i Peter Lagrells minne. Idag på bloggen får ni möta företagaren Peter Lagrell som med sitt företag ser till att vi tar oss fram på våra vägar under vintertid i bl.a. Lysekils kommun.

CI2A8005
Peter Lagrell.

Vi träffas i mitten på mars och fortfarande håller kylan i sig här på västkusten. Peter Lagrell AB ligger i Brodalen och har idag 14 personer heltidsanställda och även F-skattad arbetskraft som han tar in efter behov. Han berömmer sin personal och berättar att det är ett gott gäng på företaget.

Startade sitt företag 1984.

Peter startade sitt företag 1984 med att börja röja vägkanter åt dåvarande vägverket. Efter det har det har företaget vuxit, och idag gör företaget allt ifrån markentreprenader, väghållning, trädfällning, grävning av alla de olika slag, järnvägsunderhåll, trädgårdsarbete och grus, sand och sten i alla dess olika former. Det plus mycket annat har Peter Lagrell AB att erbjuda.

 

Uppvuxen i Brastad.

Peter är född och uppvuxen i Brastad. Gick i grundskolan i Brastad och efter det blev det Lysekil. Utbildade sig till bonde på Dingleskolan där han läste lantbruk under ett år.

Peters pappa och Peter arrenderade Holma, där det idag är en golfbana. Där började Peter jobba i tidigt ålder. Peter tog över arrendet från sin pappa 2002 och fortsatte jobba med gården. 2007 slutade Peter jobbet i Holma och satsade helhjärtat på sitt företag i Brodalen.

Började med att röja vägkanter.

Peter Lagrell AB började med att röja vägkanter. 1998 köpte han en betongbil och jobbade med betong i 4 år. 2001 köpte han sin första grävmaskin. 2002 slutade han med betongen och körde bara grus och anläggning med lastbilen. När han köpte sina första maskiner bodde han i Gamlestan här i Lysekil.

Idag har firman växt.

Idag har firman 4 lastbilar, 8 grävmaskiner, 4 traktorer. De 4 traktorerna sköter om röjning och slåtter av vägkanter och finns i Brodalen. Marken i Brodalen köpte han år 2000 och det var då det drog igång i större skala för Peter.

CI2A7991.jpg

Började jobba med vintervägar 2004.

2004 startade jobbet med vintervägarna för Peter. Idag kör Peter på uppdrag av SVEVIA, som har vägunderhållet i Norra Bohuslän. Detta har företaget SVEVIA i uppdrag från Trafikverket.

 

Snöröjning på vägarna är en stor verksamhet i företaget.

Vintervägshållningen har en stor del i Peters Företag. Idag har de 3 lastbilar som på vintern plogar och de har även två traktorer. De har hand om alla allmänna vägar i Lysekils kommun. De har även väg 171 som går till Hunnebostrand. Även E6 mellan Gläborg till Rabbalshede plogas. När jourhavande hör av sig har de en timme på sig innan de måste vara igång med väghållningen.

 

Jouren för vintervägar börjar runt första oktober.

Jouren för vinterhållning börjar i den 1: a oktober eller tidigare om det behövs. Beredskapen med vintervägar pågår till den 1: a maj. De har alltid en bil som står fullastad att användas direkt när det behövs.

CI2A7818.jpg
Peter Lagrell och Johan Josefsson sätter fast plogen på lastbilen.
CI2A7825.jpg
CI2A7838.jpg

Det är en jourhavande som bestämmer när Peters företag skall ut och ploga och salta.

En jourhavande jobbar åt Peters uppdragsgivare som är SVEVIA. Han sitter och läser av olika temperaturer, väderprognoser och olika givare som finns ute på olika ställen på våra vägar. Detta är en väldigt avancerad teknik som skall hjälpa till att bedöma läget här och på andra ställen i vårt land.

Det finns även olika kameror uppsatta vid våra vägar där den som ser sköter dessa kan se och analysera när det behövs plogning och saltning av våra vägar. Det finns en i Buabacken och en vid färjeläget vid Finnsbo. Det finns även väldigt tillförlitliga prognoser att tillgå för den jourhavande.

När det är dags så ringer de ut de som skall ut och sköta väghållningen. De kör med GPS och allt registreras. De måste hela tiden hålla sig till deras rutter.

CI2A7841.jpg
CI2A7874.jpg

Jag frågar Peter om hur han reagerar på om det snöar i Brastad och ingen hör av sig?

 – Då hör vi av oss till jourhavande och påpekar detta. Men de har oftast fullständigt koll med alla apparater det för att se temperatur i vägbana och dylikt. Är det en till två cm snö skall vi vara igång och ploga. 

Preventivsaltar.

De preventivsaltar E6:an mellan Gläborg och Tanum och Gläborg och Lysekil. Preventivsaltning är en blandning av salt och vatten som blir saltlake. Vägsaltet importeras och blandas med vanligt vatten. Närmaste saltlager ligger antingen i Munkedal eller Tanum.

Blandningen är alltid den samma men man kan öka på givaren vid behov när man saltar. Normalt kör de mellan 10 och 15 gram saltlake per kvadratmeter. Det bestämmer jourhavande. Laken gör att halkbekämpningen får en snabbare och bättre effekt. Kör man torrsalt får man gå upp i så stora mängder för att få samma effekt. Vid snöfall kör de bara torrsalt.

CI2A7911.jpg
Peter visar plogens funktion med gummiskrapan och stålplogen.
CI2A7914
Skärvinkeln på stålplogen är som en osthyvel berättar Peter.

Jag frågar Peter om temperaturen har någon betydelse?

– Temperaturen är jätteviktig. Man jobbar mer med temperaturen idag än man gjorde förr i tiden. Är det plusgrader i vägen använder vi väldigt lite salt, och det är för att spara på miljön. Är det minusgrader i vägarna får vi använda mer salt.

Finns det någon temperatur där ni inte kan använda salt?

– Ja, kommer vi över 10–12 minusgrader så är det grusning som gäller. Det har även att göra med om det är mulet eller om solen lyser etc.

CI2A7980.jpg
Johan Josefsson visar hur han styr salt och plogning inifrån lastbilen.
CI2A7956
CI2A7893.jpg
Peter visar saltanordningen baktill på lastbilen.

Stämmer det att ni inte plogar ner till vägbanan?

– Så var det lite förr, fast vi har alltid strävat att ploga ner till vägbanan. Idag har vi andra plogar och vi kör med två olika system. Har vi blötsnö och plusgrader i vägbanan och det är mer slask så använder vi bara gummi och skrapar rent vägen.

Men har vi minusgrader och snö som börjar fastna i vägbanan så kör vi med ren stål för att få vägbanan ren. Samtidigt har vi två olika sorters stålplogar som vi väljer hydrauliskt inifrån lastbilen. Vi har ny utrustning från i år. Stålet på plogarna bytts 4–5 gånger per år. På bilden under här ser ni även lastbilens sidoplog. 

CI2A7960.jpg
CI2A7903

Hur lång tid tar det att köra en tur?

– Det beror på vilken klassning vägen har PÅ E6 har vi 2 timmar på oss, På väg 162 har vi 4 timmar. Efter påbörjad körning måste vi kunna vara tillbaka till utgångsläget inom den tiden. Det är krav från Trafikverket.

Preventivsaltningen tar ungefär sex timmar och den turas vi om med. Den kör vi två gånger per dygn. När vi preventivsaltar kör vi en tur på cirka 27 mil.

CI2A7998.jpg

Finns det tillfällen som ni inte kan ta er ut på vägarna?

–  Nej, vi kan alltid ta oss ut. Det finns alltid en reservplan. Snökedjor och spetsplog fungerar alltid. Idag har vi riktigt bra grejor för att underlätta arbetet och för att vägarna skall bli så rena som möjligt.

Hur många bilar har du ute på en gång?

– Vi har en bil som går Gläborg, Lysekil och vidare till Hunnebostrand. En annan bil går mellan Gläborg och Rabbalshede på motorvägen. Då tar vi båda körfälten med en stor vinge. Vi har även en extrabil som vi kallar vinterkritisk bil som går från Gläborg till Svinesund. Den går vid behov när det är större snöfall. Den går som en hjälpbil på E6:an och det är nytt från i år. 

Hur länge får ni köra i ett pass?

– Vi är alltid två i bilarna. Vi har undantag från kör och vilotider, men vi måste följa arbetstidsreglerna. Vi brukar vara två man som turas om och vi brukar ligga på ett 6 – 8 timmars pass. Just av vi är två är för våran egen trivsel skull. Den policyn har jag.

CI2A8022.jpg
Det finns även en verkstad där de kan jobba med maskinerna om det skulle behövas.

Några funderingar på det här med plogning och saltning?

– Jo, vi får en del åsikter om plogbilen och varför vi saltar när det regnar. Det har folk svårt för att förstå. Det är ofta då vi är tvungna att salta för då har vi minus i vägbanan och det regnar. Det blir en skridskobana med regnet som kommer på den kalla vägbanan, men det har allmänheten väldigt svårt att förstå. Det är ofta då man får den här riktiga svarthalkan som är livsfarlig. Då kan vi få ligga och köra ett helt dygn till regnet avtar.

Jag märker att när saltningen börjar på hösten att det tar sin tid för bilisterna att lära sig att det är halt på vägarna. Efter jul och nyår så börjar folk lära sig att ta det lugnare i halkan, för då är det precis som att de har lärt sig att det är halt. Samtidigt måste ni bilister förstå att det aldrig går att få helt halkfria vägar utan man skall anpassa farten efter väglaget. Tålamodet hos bilisterna har ändrat sig genom åren. Idag har inte bilisterna samma tålamod som förr, de är mycket mer stressade på vägarna.

Vi har även hand om skottningen vid busskurerna och det kanske inte många vet om. Är det en för hög kant måste vi stoppa plogbilen och gå ut och skotta för hand. På turen finns det över 30 väderskydd som vi skall skotta. Det får inte finnas några plogvallar in i busskurerna.

Niclas Carolusson
Niclas Carolusson flyttar en grävare så han kan köra in lastbilen i hallen.

Hur beter sig folk när ni saltar?

– Min uppfattning är att folk beter sig bra. Det är på motorvägen då vi tar upp hela körfältet som vi upplever att en del av trafiken från utlandet inte har en förståelse för att plogbilen måste köra. Man märker att de inte har tålamod. Ibland blir det bilköer när vi kör på motorvägen och då kan man se hur de blinkar lång bak i kön.

Värsta snöåret i ditt minne?

– 2010. Plogningen i Lysekils kommun lades ner på kvällen kl. 20:00. Efter det plogades det inga allmänna vägar. Det var endast stora vägen till Lysekil som plogades om jag inte minns fel.

Vägarna delas upp i olika klasser. Motorvägen är en klass 1 väg, vägen till Lysekil är en klass 3 väg och de mindre allmänna vägarna på landsbygden är klass 4 och 5. 

CI2A8028

Gör olika entreprenadjobb för olika företag och privatpersoner.

Några de jobbar för är: Preemraff, NCC, SkanskaPeab och lokala byggföretag m.m. De kör för många olika aktörer. Om man ser till helheten på företaget så gör de en massa olika saker.

Grävning av alla möjliga olika sorter. De leverar även olika slags bergskross, grus, matjord och olika beläggningar som folk och företag vill ha. Stensättning och planering av trädgårdar är inte ovanligt berättar Peter. Oftast när de är ute med en grävmaskin så är det även med en lastbil.

Det blir en hel del anläggningsjobb som avlopp, husgrunder, bygger vägar och de gör i ordning enskilda vägar både privat och för vägföreningar. På vintern förekommer också en hel del trädfällning och busk och gräsröjning m.m. 

Det gäller att vara lyhörd för kundernas önskan. Samtidigt som avslutning på vårat samtal berättar Peter att han tycker jobbet är lika roligt idag som när han började för 25 år sedan.

På länken under här kan ni följa Peter och hans företag via Facebook.

Peter Lagrell AB.

Idag får ni träffa Brastadsbon Pierre Holgersson. Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck och sätter Lysekils kommun på kartan med sin tillverkning av olika figurer.

 

CI2A6225.jpg
Pierre Holgersson jobbar med en figur.

Pierre har bl.a. jobbat för mediamogulen Jan Stenbeck. Sommaren 2002 när Stenbeck dog hade Pierre hand om Jans båtar som låg i Saint Tropez. Idag bor och jobbar Pierre i Brastad med sitt företag Bloodstones Creatives AB. Namnet Bloodstone var arbetsnamnet på en Bondfilm berättar Pierre. Nu blev det inte filmens namn men Pierre behöll namnet på sitt företag.

Pierre är född och uppvuxen i Brastad men har bott både i Munkedal och Uddevalla innan han flyttade hem till Brastad igen.

Victimizer Väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003 Projektledare Pierre.jpg
Victimizer väderbåtar tenderbåtar till victory challenge 2003.

Här kommer Pierre´s egna berättelse om sin tid med bl.a. Jan Stenbeck. 

Under min uppväxt har jag alltid varit inblandad inom båtbranschen då min far var inblandad i bland annat Nimbus under tidigt stadium vilket gjorde att jag ofta sprang i bakgrunden och genom det fått intresset för båtar genom  detta.

Efter Högstadiet började jag gå omvårdnadslinjen på gymnasiet men inom någon månad eller 2 hoppade jag av denna för att helt koncentrera mig på båtar och komposit på heltid.

Jobbade på olika varv.

Mellan 1986 till 1997 Hoppade jag runt på de olika varven för att lära mig så mycket som möjligt då min hunger att lära mig så mycket som möjligt var rätt så stor. Jag var med av bygge av allt från sjöräddningskryssare, segelbåtar, motorbåtar, grundstötningar till ombyggnad av racingbåtar (segel).

Många kvällar och nätter under denna tid gick åt att göra lite extra arbete med att ta fram pluggar och formar till olika aktörer inom olika branscher.

Hjälpte till med sportbilen Indigo! 

T.ex. var jag en hel del i Arvika för att hjälpa till med framtagning av Sportbilen Indigo 3000 som nu på senare år fått en liten nystart av Von Braun.

Samtidigt att få vara med vid bygget av Action House i Lööken, Danmark tillsammans med en hel del udda personer som väckte lite upptäckarlust med att skapa lite figurer, berg o.s.v. inom nöjeparksbranchen.

Jobbade som billackare.

1997 hände en hel del i mitt liv som gjorde att jag ville testa lite nya grejer. Jag började arbeta som billackerare på Måleriet på Autonova och hade sån tur att jag fick ständigt kvällspass vilket gjorde mina möjligheter att fortsätta min upptäckarlusta av nya saker och nya människor under resterande del av dagen.

Började skapa lite saker i t.ex. Sälen med klätterväggar, figurer, och början av det som idag är Snögubbeland.

Åker till Nya Zeeland. 

1999 åkte jag med några killar från Nya Zeeland till Gotland för att färdigställa en 80-fots båt helt i Kolfiber som en del svenskar hade misslyckats under en lång tid med att få klart vilket tog oss cirka 7 månader att få rätsida på och om jag inte minns fel lämnade vi alla Gotland dan före midsommar.

Americas Cup.

2 månader senare ringde en av dessa killar upp mig och frågade om jag kunde komma ner till Göteborg och hjälpa till med ett nytt America´s cup projekt, ingenting var klart men de hade köpt upp en 2 år gammal America’s cup båt från Nya Zeeland och skulle i varje fall börja träna lite.

Det första 4-5 månaderna stod vi i en gammal fabriksbyggnad på Eriksberg och försökte få i ordning på alla gamla saker som projektledaren köpt lite överallt. Jag kommer mycket väl ihåg att fastigheten vi stod i hade knappt några fönster så det var regn, snö och dimma om vart annat inne i lokalen och vi frös jämt.

Hull is 2 Tillverkning skrov America's cup båt iacc-63 örn 2002
Tillverkning skrov America’s cup båt iacc-63 örn 2002

Bygge av IACC-63  örn 2002.jpg
Bygge av IACC-63 örn 2002.

Segling IACC 63 örn 2002
Segling IACC 63 örn 2002.

 

Mycket jobb. 

I samma veva blev det klart att satsningen var seriös. En kille från Nya Zeeland vid Namn Chris Mellow blev kontrakterad för att leda bygget av den första båten av 2 som fick byggas och jag var inte sen att hoppa på även detta men hade kanske inte räknat med så mycket jobb 07.00 till 21.30 6 dagar i veckan i 6 månader. Men med hjälp av många härliga människor gjorde det definitivt lättare.

Testsegling IACC-63 örn 2002.jpg
Testsegling IACC-63 örn 2002.

 

Satte upp en bas i Frankrike.  

Under samma period satte projektet upp en bas i södra Frankrike där träningen pågick för fullt där seglarna var nere 3 veckor i stöten och mellan passen var de hemma 1 vecka och vilade sig. Under alla dessa stopp var jag nere i Frankrike och servade båtar från skador samt att bygga om båten efter seglarnas önskningar. Ibland blev det ensamt men en bra lärdom att lösa problemen själv innan de kom ner igen.

Ju vanare seglarna blev desto mer gick sönder på båtarna och med resans gång blev mina stopp i Frankrike längre och längre.

 

Fyllde 30 år. 

Vid denna tid delade jag lägenhet med en segelmakare från Danmark som luskade ut att jag fyllde 30 år, och vid denna tidpunkt bjöd han på lunch där jag, Tim, Projektledaren Mats Johansson och OS-guldmedaljören Jesper Bank deltog för att fira min 30-års dag och under denna lunch fick jag en hel del frågor om båtbygge och tenderbåtar i synnerhet. Jag svarade så gott jag kunde och gav kanske en del tips.

 

Jan Stenbeck ringde. 

Några dagar efter denna lunch fick jag ett telefonsamtal från Jan Stenbeck som frågade om jag kunde tänka mig att  kolla lite mer på en bra tenderbåt till Projektet vilket jag gjorde och lämnade ett par tips.

 

 Victory Challenge. 

Nu ville Mats Johansson och Jan Stenbeck att jag skulle bygga en tenderbåt till projektet och nu hände allt väldigt snabbt. Jag blev bortplockad från bygget av båt nr: 2 till projektet utan blev istället projektledare för Jan’s eget lilla projekt med Ribbåtar på 45-fot med stora motorer där 3 skulle gå till Victory Challenge och en skulle han själv ha i St. Tropez.

Problemet var att jag hade bara 6 månader på mig att bygga ett komplett formset, samt 4 kompletta båtar. Förmodlingen var jag ung nog att inte förstå situationen utan bara körde på. Alla inklusive konstruktören sa att det var omöjligt. Alla sa att det klarar inte ens de stora varven.

 

6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St. Tropez av mig personligen.

Men med 6 killar körde vi på 7 dagar i veckan och ja det gick utan någon hjälp av de stora varven. 6 veckor före sin bortgång fick han sin båt leverared till St Tropez av mig personligen. Vi hade lite duster jag och Jan men dessa var alltid sakliga och med full respekt för varandra.

Efter hans bortgång dog projektet lite, vilket gjorde att de flesta gick vidare till nya projekt och så även jag under en tid.

Båt byggd till Jan Stenbeck. Levererades till Honom själv i St Tropez.jpg

Åkte vidare till Danmark.  

Bland annat for jag till Danmark för Bygget av J-Class båten Ranger och därefter bygget av en 130-fots highspeed båt till en Mexikanare.

Men under 2005 började Jan’s son Hugo driva på för att få igång projektet igen inför America’s cup 2007. Som första start var vi tillbaka i de gamla lokalerna på Eriksberg för att bygga om 2 av båtarna så att dom skulle passa in i de nya regelverket för IACC-båtarna. Men bristen på pengar var ständigt närvarande vilket gjorde att det hela tiden stoppade upp men vi lyckades till slut få båtarna i sjön för den nya för-serien till America’s cup.

Åkte med lite som Shorecrew för att hjälpa projektet men efter deltävlingen som var i Malmö 2006 bestämde jag mig för att hoppa av.

Började jobba för Massimo Moratti som var ägare till Inter. 

En månad senare började jag arbeta för Massimo Moratti som var ägare till Inter och byggde en stor ribbåt till han i Dingle av alla ställen. Och eftersom att han var involverad i det Italenska teamet Luna Rossa blev det en del jobb för dessa killar istället samt för hans bolag Tecnorib och Pirelli under 2 år.

Victory 1
Pierre med gänget som hade hand om båtarna mellan racen.

 

Började jobba som underleverantör till HallbergRassy. 

Jag kände att nu var reslusten inte så stor längre utan provade att vara hemma istället med bland annat som underleverantör till HallbergRassy ett litet tag, men serieproduktion är inte så inspererande så började med att varva det med andra jobb som att bygga alla formar till Volvo Polestar’s nya TTA bil 2012 som exempel, eller som shorecrew för Team New Zealand under deltävlingen i Göteborg för 2 år sedan.

Vtc 2.jpg
Prototyp till förserie Volvo VTC.

Vtc 1 (1).jpg

 

Började bygga figurer 91-92.

Som jag tidigare berättat började historien med figurer runt 91-92 under bygget i Lökken och fortsatte under några år som ett litet kul arbete att göra på kvällar och liknande när tid fanns.

Fortsatte  med en hel del arbete för Djurs sommarland i Danmark som t.ex. 2 st 5 meters späckhuggare som hängde över maskinen som skapade vågor i vågpoolen samt en del konstiga figurer till Bonbonland i samma land.

95-97 blev det en del resor till Sälen med skapande av klätterväggar, troll och skissande på ett nytt barnområde, vilket tillslut blev för stort för mig att ro ihop själv utan lämnade över det till andra aktörer.

Efter denna besvikelse låg jag lågt med figurer under några år och tiden räckte inte heller till för detta utom för någon enstaka sak någon gång ibland.

 

Men de senaste 5-6 åren har det ökat sakta men säkert och blir bara mer och mer. Allt från speciella skyltar, enstaka figurer till hela områden. Vattenpark i Sjöbo.

Här är en barnpool vi gjorde till sjöbo kommun. Grodor, vattenrutch och träräcken gjorda av oss..jpg
Figurer till en vattenpark i Sjöbo.

Insekter till en insektsutställning på Skansenakvariet som ska hålla på i 3 år.

Groda till skansenakvariet. Levererad maj 2016.jpg
Groda till Skansenakvariet.

dyngbagge 2.jpg
Dyngbagge Skansenakvariet.

Skansenakvariet leverans 2017 (maj).jpg

Bönsyrsa till skansenakvariet leverard i Maj 2017.jpg
Bönsyrsa till Skansenakvariet.

Lekparker till några kommuner i närområdet, Sommarland i Skara m.m.

Fjäril till Lekpark
Fjäril till en lekpark.

Nu ligger mest fokus på att färdigställa projektet till Jernhusen AB där jag tagit fram en Alfon Åbergs figur. Tanken är att det skall stå en Alfons Åberg figur vid järnvägsstationerna i Sverige. Alfons figurerna fick godkänt och 7 stycken skall fram i första skedet.

28276291_1578450528929746_3868959548454094173_n

28168107_1578450345596431_7616248085510646089_n

27973379_1578450138929785_5146036014456653887_n.jpg
Alfons Åberg.

Har många projekt på gång.

Just nu så håller Pierre på med lite olika saker. När jag hälsade på honom höll han bl.a. tillverka en delfin som skall stå på en monter där det står vilka öppettider de har på en hemlig nöjespark i Sverige.

CI2A6234.jpg

 

Älgar som gråsuggor.

Han och en kompis har även gjort lite reklamsaker till en speltillverkare i Sverige. Det ligger en älg hos Pierre och han frågar; ”om jag sett gråsuggorna som ser ut som sälar”? ;”Ja, det har jag ”svarar jag. Älgarna skall till en flygplats fast det är först i september som de skall ha älgarna. Innan dess skall de gjutas i betong.

CI2A6237.jpg

Pierre har många projekt igång. Just nu jobar han med lite figurer till en lekplats i en grannkommun. Han har även en del hemliga projekt på gång som han inte kan prata om när vi träffades.

Mentice/Simuleringsmaskiner.

Mentice/Simuleringsmaskiner är ett annat intressant projekt där utvecklingen går i rasande fart där läkare simulerar olika scenarier med allt från hjärtinfart till stroke.

Dessa maskiner gör att läkare kan öva för att säkerhetsställa sin kompetens innan de börjar arbeta med en riktig patient. Vi har här ett långtidskontrakt för ett intensivt samarbete med produktion och utveckling.

 

Jag frågar Pierre vad han har för framtidsplaner?

– Utöka idén. Jag behöver utveckla och få tillgång till större lokaler.  Till de projekten som är på gång så räcker inte min nuvarande lokal till.

Det skall bli spännande att följa Pierre i framtiden och se hur hans företag utvecklar sig.

Bloodstone har även ett avtal om samarbete och agentverksamhet utanför Norge för ett Bolag som heter www.Easyform.no vilket har världens största fräs för utveckling av prototyper inom marinindustrin som exempel.

I samma företagsgrupp som easyform finns även t.ex.

www.lefdalmine.com

www.nordwest3d.com

www.stadttowingtank.no

Bloodstone Creatives AB på Facebook.

Jag träffade Ingemar Karlsson som var den som startade Vikings Hockeyskola 1981. Här kommer del 1 av 2 om historien om Vikings Hockeyskola som fortfarande lockar massor av folk till Lysekil

Historien om Vikings Hockeyskola.

Jag träffade Ingemar Karlsson som var den som startade Vikings Hockeyskola 1981. Men redan 1979 var den första hockeyskolan i Lysekil berättar Ingemar. Det var Roland Craas som var hövding för den tillsammans med Ingemar och Ingemars fru Kathe Karlsson som skulle hjälpa till med olika saker såsom administration, förläggning, mat och ekonomi. Första veckan hade grupperna tränare från Leksands A-lag som på kvällarna hade uppstartsträning i hallen.

Första hockey 2 (2).jpg

Andra veckan fanns bl.a. Roger Lindqvist som spelade i Leksand, NHL proffset Kent-Erik Andersson som var fostrad i Örebro/Färjestad, spelade som proffs i Minnesota North Stars. Kjell-Rune Milton fanns också på plats den andra veckan här i Lysekil. Den legendariske målvakten Leif ”Honken” Holmqvist var också på plats i Lysekil som målvaktstränare. Tyvärr så blev inte den första hockeyskolan av olika orsaker den succé som man hade hoppats på.

CI2A8130.jpg

Ingemar Karlsson.

Arne Strömberg ville starta hockeyskola i Lysekil.

Arne Strömberg vill komma åt Lysekil då han förstod värdet av stadens läge och om turistmöjligheterna.
Arne Strömberg hade hockeyskola i Tyringe och Gislaved berättar Ingemar. Arne ville även starta skola här i Lysekil och hade ansökt till Fritidsnämnden om att få starta, men Ingemar berättade att de gjorde allt för att detta inte skulle bli av. Ingemar berättar att Arne tog kontakt med honom som ville att Ingemar skulle samarbeta med honom som skolchef i Lysekil.

Ingemar fick ett kontrakt 1980 på Opalen i Göteborg där Ingemar fick förslaget att det skulle dela 60 – 40. Ingemar funderade en kort stund och tänkte att är det någon som skall ha sommarhockeyskola så är det Viking. Ingemar skrev aldrig på kontraktet.

Viking startade i Sandvik 1958.

Ingemar berättar vidare att; ”Viking startades av ett gäng småkillar i Sandvik i Brastad 19/10 1958. Samtidigt fanns ju sedan tidigare Brastads ishockeyklubb som redan börjat seriespel, där han själv tillsammans med Kent Kjellson och Rolf Nilson bildade en myggkedja som 15 åringar. Men de flesta var juniorer och då kom utbildningar och militärtjänstgöring in i bilden så det blev nerlagt. En del fortsatte med bandy och några gick till Hunnebostrand som då fanns etablerat. Själv gick Ingemar till sjöss och flera med honom.

En som var med i Sandvik och bildade föreningen var Allan Vikström från Brastad överlämnade till klubben en kassa/protokollbok på starten av IK Viking som den hette då. Den finns på Vikings kansli med mycket intressant läsning. Medlemsavgiften var 1 kr./vecka och eget arbete. Första tröjfärgen var Djurgårdens färger, som senare ändrades till Grönt/Rött/Vitt.  Sammanslagning och historien om Viking i Lysekil är en annan historia” berättar Ingemar.

Gullmarsborg invigdes i oktober 1975.

I oktober 1975 invigdes Gullmarsborgs ishall här i Lysekil. Fast redan i september samma år kunde man få komma in och träna i den nya ishallen.

Det fanns två hockeyföreningar i Lysekil.

Ingemar berättar att det fanns två föreningar innan sammanslagningen. Dels Lysekils HC som Putte Palmén hade hand om och Viking som Roland Craas skötte. 

Ingemar gick in rikstäckande ungdomsledarkurs i Västerås 1977. Där fick Ingemar bl.a. lära sig om hockeyskolor och cuper. På ungdomsledarkursen hade Ingemar fixat lite olika kontakter. Ingemar var i Leksand med sina två pojkar två somrar i rad som startat hockeyskola ett antal år innan Lysekil. Ingemar startade också ”Viking Cup” redan hösten 1977 som håller på än i dag med flera åldersklasser.

Sammarbete med Leksand.

Elis Ingvarsson son Mikael gick på gymnasiet i Leksand och bodde hos en herre som hette Kjell Landén. Landén jobbade som kanslist för Leksand. Lars ”Nubben” Andersson hade Ingemar känt ett tag och var den som drev hockeyskolan med sitt namn i Leksand. Ingemar funderade på om man inte kunde ha ett sammarbete med Leksand. Elis Ingvarsson hängde på och blev förläggningsansvarig. Kathe Karlsson tog hand om utspisning och ekonomin. Ingemar blev skolansvarig. Allting sköttes i början i hemmet hos Ingemar och Kathe.

Ingemar och Elis åkte hösten 1980 till Leksand och träffade Landén och ”Nubben”. Ingemar hade även haft kontakt med Dan Söderström, och dessa tre från Leksand kom med i Lysekils första hockeyskola. Ingemar och de andra skötte den men de från Leksand stod med sina namn utåt. Detta är grunden till den hockeyskolan som fortfarande finns i Lysekil.

1981 var hockeyskolan upplagd på två veckor med 5 grupper med 34 elever i varje grupp/vecka.
Ingemar berättar också att bl.a. Bengt ”Fisken” Olsson som själv hade startat hockeyskola i Furudal, men han fanns även på plats i Lysekil 1981. Även Börje Nilsson var med 1981.

Bengt Fisken Olsson (2)
Foto: Privat.
Bengt Fisken Olsson (3)
Bengt ”Fisken” Olsson Foto: Privat.

Tidningen Buster.

Minns ni tidningen Buster. Börje Nilsson som var svensk serieskapare och redaktör, och som bl.a. gjort sex stycken omslag till Fantomen. Källa: https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/B%C3%B6rje_Nilsson

Ingemar berättar att Börje kom till Lysekil 1980 och kollade allt runt omkring hockeyskolan. Han berättade för Ingemar; som jag kan se det idag så är det ni, Halmstad och Visby som klarar turistbiten bäst. Börje har två söner där den ena Peter spelat i Djurgården och den andra som heter Tommy i förnamn och Boustedt i efternamn, numera Generalsekreterare i Svenska Ishockeyförbundet. Buster var med i marknadsförningen av hockeyskolan i Lysekil.

första året 1 (2).jpg
Hockeyskolan 1981.

Landén hade kontakter med SAS.

Kjell Landén i Leksand hade kontakter med flygbolaget SAS. Ingemar berättar att de la ut en annons i en ledande hockeytidning i USA. De hade en kontakt som var en äldre NHL-spelare som hette Steve Shutt. Steve Shutt skulle vara den som lockade folk till Lysekil eller Leksand. Ingemar var nere på Landvetter och hämtade folk som kom tidigare än de beräknat och som bl.a. fick sova hemma hos dem innan lägret började. Det kom folk från Skottland, England, Canada och USA m.m. Det blev så populärt att det var fullbokat redan i januari till Lysekils hockeyskola.

annons viking.jpg
Viking 1 (2).jpg
Viking2 (2).jpg

Viktigast av allt var att föräldrar och andra från klubben ställde upp.

Viktigast av allt var att föräldrar och andra från klubben ställde upp och arbetade på olika poster såsom tränare, städare, dag och nattvakter, köket och ishallspersonal. Föräldrar offrade en semestervecka så att deras son fick chansen att utvecklas till en bättre hockeyspelare.

Utökade till 3 veckor 1982.

Det blev succé med hockeyskolan och redan året efter utökade det lägret till 3 veckor. Ingemar berättar att det var över 150 personer i kö som ville komma till Lysekil. I Norge blev det en explosion med ungdomar som ville komma och gå på hockeyskola i Sverige. De flesta spelare i landslaget i Norge under flera år har gått på Lysekils Hockeyskola.

Andra året 1982 (2).jpg
Hockeyskolan 1982.

Sponsor.

Ingemar berättar vidare att de var tvungna att ha en sponsor i grunden, som kunde sponsra med kläder och annat av som hörde till hockeyskolan. Carl-Johan Thorell hade Ingemar kontakt med och han var försäljare för Northlands. De sponsrade med tröjor och en del annat material till ledare.

Efter att Carl-Johan slutade så tog Ronny Karlsson från Brastad över som säljare på Cooper som det hette efter att Northlands blivit uppköpta. Nike/Bauer köpte upp Cooper som idag marknadsför Bauers sportutrustningar. Ronny går än idag under namnet som Ronny Cooper och har och betyder än idag mycket för hockeyskolan.

21 (2).jpg
21 (3).jpg
410002 (2).jpg

Spelare från olika elitserielag.

Leksand, Färjestad och AIK där kom oftast de spelarna från som kom till hockeyskolan. Det var Lars ”Nubben” Anderssons sak att få dem att komma till Lysekil.

Viking (2).jpg
Viking (3).jpg

Hade tre tränare på lägren.

Det finns en rapporteringsskyldighet till Svenska Ishockeyförbundet av alla hockeyskolor för att vara godkända. Ingemar och Kathe åkte runt i Sverige och tittade på olika hockeyskolor för att se hur det fungerade, och hur Lysekil låg till i kvalité mot de andra. De märkte snart att Lysekils hockeyskola hade mycket bättre ordning än de andra skolorna.

Broschyr 4.jpg
Broschyr (2).jpg

Ingemar startade med tre tränare på hockeyskolorna, när de andra skolorna hade två. Han hade märkt att bara använda två tränare var inte riktigt bra då grupperna blev lämnade på fritiden och kvällar och var det största klagomålen till Svenska Ishockeyförbundet på de andra hockeyskolorna. Tredjetränaren fick därför uppgift att vara med grupperna på fritiden och kvällar och låg på förläggningen.

Tog kontakt med Lars-Gunnar Jansson.

Ingemar tog kontakt med Lars-Gunnar Jansson som sedan 1990 varit Radiosportens expertkommentator. Ingemar berättar att han tog över efter Leif Boork som gick över till Tv4. Leif Boork var här i Lysekil med sin son och Ingemar hade fixat en lägenhet på Badhusberget där han blev hänförd av utsikten. Boork var även med ute på isen i Gullmarsborg.
Lars-Gunnar som varit tränare under de inledande åren av hockeyskolan, anställdes för att vara tränaransvarig på hockeyskolorna här i Lysekil. I 10 år jobbade Lars-Gunnar med detta här i Lysekil.

CI2A9070.jpg
Hemma hos Ingemar i Brastad där han visar upp lite olika foton han fått genom åren.

Satte kravet att man minst skulle vara steg 4 tränare.

Alla tränare ville komma till Lysekil och medverka vid hockeyskolan. Det blev jättepopulärt. Curt Lundmark, Per Mårts m.m. kom till Lysekil och var med på hockeyskolan. Peter Gradin är en annan person som varit i Lysekil många gånger. Även Rolf Ridderwall var målvaktstränare en sommar. För att höja nivån på hockeyskolan så kände Ingemar att det var dags att även höja nivån på tränarna.

Det finns mycket att berätta i detta med historien om Viking och hockeyskolan. Med tanke på hur mycket folk som Vikings hockeyskolor lockat till Lysekil genom åren där flera hundra familjer besökt Lysekil under två/tre veckor som bor och handlar i kommunen så gör Viking ett fantastiskt jobb med att locka folk till Lysekil.

Köpte overaller av Torsten Jansson.

Ingemar berättar att de i tidigt skede köpte overaller till Viking hemma hos Torstens Janssons mamma och pappa i Dingle. Torsten hade en affär i källaren hemma hos sina föräldrar. Idag äger han New Wave som marknadsför Sport -och Profilkläder, företaget har centrallager i Dingle och håller på att bygga ut ett jättelager.

Många kända namn i Lysekil.

Det varit många kända hockeynamn i Lysekil genom åren. Rolf Ridderwall , Calle Johansson, Robert Nordmark, Fredrik Andersson, Pirro Alexandersson, Harald Lückner, Ivan Hansén, Håkan Hermansson, Dan Molin, Tommy Samuelsson, Christer Abrahamsson, Curt Lundmark, Curre Lindström, Honken, Dan Söderström, Lars-Gunnar Jansson, Hans Jax, Peter Wallin, Leif Boork, Per Mårts, Thomas Rundqvist, Tore Jobs, Peter Gradin, Stefan Liv, Johan Davidsson, Werner Persson, Stefan Ladhe, Håkan Södergren och många andra.

Viking1 (2).jpg
Skola (2).jpg

Kathe slutade som medansvarig för hockeyskolan 1992. Ingemar ansvarade för Lysekil Hockeyskola fram till 1994, men jobbade vidare med den tills han slutade 2008.

CI2A8122.jpg
Ingemar och jag.

Ingemar hoppas hockeyskolan fortsätter i många år framåt. Tack Ingemar för att du ställde upp på en intervju. Detta är första delen av två i historien om Vikings Hockeyskola. I nästa del får ni träffa Anders Friberg som är en av de som jobbar med hockeyskolan idag.

Lagbilderna är tagna av: Lasses Foto i Lysekil.