Idag får ni följa med till G & M här i Lysekil och se deras burkmuseum.

Idag får ni följa med till G & M här i Lysekil och få se lite olika burkar som tillverkats på företaget genom åren.

ci2a3914
G & M idag.
unnamed-6
1948.

Det har samlats burkar i många år berättar Said Karlsson som är fabrikschef på G & M i Lysekil. Allt eftersom de minskade ner på verksamheten så försvann även de som samlade burkarna de tillverkade på företaget, och efter det så rann det ut i sanden kan man säga berättar Said.

unnamed-7

unnamed-16
Uppbyggnaden 1945.

unnamed-21

Så fort det kom in en ny dekor med en burk som skulle köras, så gick det ut ett meddelande till en avdelning och då samlade de ihop en burk, lock och en plåt o.s.v. utav varje sort. Hade vi fortsatt att samla burkar så hade inte detta förråd räckt på långa vägar berättar Said.

unnamed-5

1948 startades Lysekilsfabriken. Då var det Europas modernaste fabrik för att tillverka burkar berättar Said. På den tiden var det många hundratals personer som jobbade på fabriken och då fanns det möjligheten att samla dessa burkar.

1

unnamed-3
Matsalen.

Man lödde burkarna fram till 1979.

Tekniken var helt annorlunda när man tillverkade burkar förr. Då slog man ihop dem och lödde dem. Idag svettsas burkarna ihop. Första svettsen kom 1979 och ungefär samtidigt som Said som började på företaget i januari 1980. Said började som operatör på PLM som företaget hette då. Idag är han fabrikschef och ansvarar för hela företaget i Lysekil. Företaget organiserade bort vd och annat på företaget och sedan 2004 är Said fabrikschef. Före det var han arbetsledare och produktionsledare.

ci2a3811

Här är förrådet där det finns burkar från golv till tak. Detta är det imponerande museumet på G & M.

CI2A3826.jpg

CI2A3831.jpg

Jag frågar Said hur företaget utvecklats genom åren?

– Man kör ungefär lika mycket produktion fast på färre personer. Tekniken har utvecklats och effektiviserat både den ena och andra. I början av 90-talet var det runt 300 personer som jobbade i fabriken och idag är vi ungefär 60 personer.

Hur har ägarbiten sett ut under åren?

– Företaget har haft namnet PLM i många år och 1994 köpte det danska företaget Glud & Marstrand upp både det danska och svenska företaget. 2011 köpte det Mexikanska företaget Envases Universales Group upp hela koncernen.

Hur ser produktionen ut idag?

– Vi kör ölburkar till Danmark och Tyskland. Dessutom kör vi till livsmedelsindustrin inom Sverige, Norge och även till Danmark. Vi kör en korvburk till den tyska marknaden. Surströmmingsburkar tillverkas i Lysekil och som sedan skickas till inläggarna i Norrland. Färdigmatsburkar görs till Norge. Även burkar till djurmat tillverkas i Lysekil.

ci2a3828

Said berättar att Kaffe på burk var hur stort som helst när Said började på företaget. Det finns inte alls idag. Blå Mocca var en av de sista burkarna kaffe de tillverkade på förtaget.

CI2A3824.jpg

 

Tryckte upp en papperskorg inför tipscupmatchen i Lysekil 1988.

Den 16 juli 1988 var det en tipscupmatch i Lysekil mellan IFK Göteborg och det Ungerska storlaget Videoton på Gullmarsvallen i Pinnevik. Inför den matchen tryckte PLM upp papperskorgar som de sponsrade med. Said berättar också att Ikea beställde papperskorgar av dem i plåt som de tillverkade i en lina de fick hem från Malmö 1983.

ci2a3815

ci2a3816

Gjorde en burk till Stockholm Open.

Said visar en burk som tillverkades till Stockholm Open 1991. Said tror att de skulle ha burkarna att äta ur vid något jippo vid Stockholm Open.

CI2A3822.jpg
Said med övernattningskittet och burken till Stockholm Open.

Said visar upp en burk som de tillverkade och där det låg kalsonger i Jag frågar Said:

Vad är det ovanligaste som tillverkats här under de senaste åren? Är det kalsongerna i en burk?

– Ja, den var inte så vanlig. För några år sedan var den någon som hade ett övernattningskitt med bl.a. kalsonger, strumpor och en t-shirt i en burk. Det är väl inte så ofta man fått tillverka en sådan burk.

CI2A3889.jpg

ci2a3891
Oljeburkar har tillverkats på fabriken i Lysekil.

CI2A3897.jpg

CI2A3839.jpg

Vi hittar en burk som är gjord som ett stormkök för att laga mat på när man campar.

ci2a3886

ci2a3887

Burkar från konservindustrin i Lysekil.

Vi fortsätter att titta på burkar och hittar lite olika konservburkar som är tillverkade på Östersidan och Grundsund.

CI2A3852.jpg

ci2a3860

ci2a3863

ci2a3870

Boviks Konservfabrik tillverkade bl.a. burkar med de fornnordiska gudarna Tor, Oden och Frej. Om det var några mer gudar som fått namn på Boviks konservers burkar vet jag tyvärr inte.

CI2A3907.jpg

ci2a3841

ci2a3842

ci2a3845

CI2A3901.jpg
Said visar en ölburk där alla fotbollsspelarna i just det laget fanns på olika burkar.

Detta var en fantastisk kul förmiddag på G & M i Lysekil. Stort tack Said för att jag fick komma och titta på ert museum.

Ni som är intresserade av konservindustrin i Lysekil får inte missa utställningen som kommer att starta i början på november på Vikarvet här i Lysekil. Ungefär 1000 äldre burkar kommer att visas från cirka 60 olika tillverkare som fanns runtomkring här i trakterna.

Alla foton använder jag med tillstånd av G & M.

 

Idag får ni träffa Mattias Jonsson från Lysekil som är en av fem som blivit nominerad till posten som ny kommunstyrelseordförande i Göteborg

Det finns fem kandidater till posten som ny kommunstyrelseordförande i Göteborg och en av dem är 41-årige Mattias Jonsson från Lysekil. Jag fick en exklusive intervju med honom när han var hemma i Lysekil på en snabbvisit under julhelgen.

CI2A4277
Mattias Jonsson.

För dem som inte vet vem Mattias är så bad jag honom helt enkelt att berätta lite om sig själv.

– Jag är 41 år och har en dotter på 7 år och är uppvuxen i Lysekil. I 26 år har jag bott här och sedan flyttade jag till Stenungsund. Efter det så flyttade jag vidare till Göteborg där jag bor idag.

Hur var din uppväxt i Lysekil?

– Lugn, bra, trygg och det var i Lysekil man skulle bo. Man behövde inte åka utanför rondellen för allt fanns här i Lysekil på den tiden. Jag gick på en förskola i Badhusberget, lågstadiet på Färgarskolan, mellanstadiet på Kronbergsskolan, Gullmarsskolan och slutligen Gullmarskolansskolans Gymnasie. I gymnasiet gick jag på ellinjen för jag ville bli elektriker.

När jag kom in på gymnasiet så sa min syokonsulent; ”att ska du ha ett jobb sedan så ska du gå ellinjen för de som går den linjen får jobb innan utbildningen är färdig”. Nu blev det inte så för då kom 90-tals krisen. Bara här i Bohuslän var det cirka 40 % arbetslöshet bland elektrikerna.

Jag sprang ner till Arbetsförmedlingen på Kungstorget och träffade en arbetsförmedlare och hoppades att det skulle finnas något arbete till mig. Svaret jag fick av arbetsförmedlaren var; ”som man bäddar får man ligga”. Detta var första gången jag blev förbannad på någon vuxen. Först att ha blivit rekommenderad att gå denna utbildning och sedan höra orden ”som man bäddar får man ligga”.

Hur kom du in i politiken?

– Efter gymnasiet när jag inte fick något jobb så blev jag erbjuden en utbildning på Komvux. Det var en teknisk utbildning på fyra år som var komprimerad till ett år. Det var mycket självstudie och ganska intensivt. Jag gjorde klart utbildningen och där träffade jag en kompis som heter Ricard Söderberg som frågade mig om jag inte skulle följa med på ett politiskt möte med SSU, och det lät spännande. Där någonstans började intresset för politiken. Till valet 1994 stod jag på listan till fullmäktige och kom in och där satt jag i sex år.

Då hade vi 57 % och Stig Nilsson satt vid makten. Det fanns en likhet mellan Stig Nilsson och Göran Johansson som satt vid makten i Göteborg. Det de gjorde var för Lysekil kontra Göteborgs bästa. Det var två starka ledare.  Senare flyttar jag till Stenungsund och var då tvungen att lämna politiken i Lysekil.

Jobbade du något på somrarna här i Lysekil?

– Jag jobbade bl.a. på Marinan på Grötö och servade båtar, jobbade även lite som elektriker och sommarjobbade också på G & M. Det blev att man hankade sig fram med olika jobb tills jag blev anställd på Volvo eller Autonova som det hette då. Jag hade gått en halvårsutbildning i Uddevalla och tack vare den så blev jag anställd på Autonova.

När blev du klubbordförande på Autonova?

– Jag var runt 25 år när jag fick frågan om detta, men tackade nej första gången. En kvinna blev ordförande. Efter ungefär ett år lämnade hon posten och jag fick förfrågan igen om att bli ordförande och tackade då ja till detta. Samtidigt vid denna tid så satt jag i fullmäktige i Lysekil och de tyckte att jag jobbade politiskt och att jag kunde detta.

Varför flyttade du till Stenungsund?

– När jag jobbade på Volvo i Uddevalla blev det mycket möten i Göteborg och att hålla på att pendla på detta sätt gick inte i längden. Jag kom med i Metalls koncernfack på Volvo och vi hade en del koncernförhandlingar i Göteborg. Det blev lite lugnare att bo någonstans mittemellan och därför valde jag Stenungsund.

En lite rolig parantes var att jag hade en båt liggande i Lysekil och var även med och fattade ett beslut om att båtplatserna skulle vara dyrare för de som inte var skrivna i Lysekil. Nu flyttar jag och får genast en dyrare båtplats och funderade på om jag verkligen hade varit med och fattat detta beslut. I Stenungsund kom jag också med i fullmäktige och satt där i två år innan jag flyttade ner till Göteborg.

Hur kom det sig att du flyttade till Göteborg efter bara två år i Stenungsund?

– Det blev så att jag lämnade Volvo. Jag sökte ett jobb som förhandlingsombudsman på Metall i Göteborg och fick det 2004. Metall 41:an i Göteborg var en ganska stor avdelning som den hette på den tiden. Jag blev verkligen glad över att jag fick detta jobbet och de sa till mig att det är bra om du flyttar ner till Göteborg och bor här för det kan finnas möjligheter till politiska uppdrag.

Vad har hänt de åren du bott i Göteborg?

– Jag höll på som förhandlingsombudsman på Metall och kom in i lite olika politiska uppdrag där jag bl.a. satt i byggnadsnämnden och i Stadsdelnämnden i Majorna i en mandatperiod. Sedan fick jag frågan från mina partikamrater om jag ville hamna på listan till riksdagen. Det var inte helt självklart om man skall bilda familj och man funderar på hur de skulle fungera. 2008 fick jag min dotter och jag minns att jag fick frågan på våren om riksdagen och jag sa att jag ville vänta att ge något svar förrän efter sommaren.

När jag kom tillbaka till hösten så sa jag ja för detta lät väldigt spännande. Jag hamnade på 5:e plats och 2010 blev jag invald och hamnade i justitieutskottet. Nu är det andra perioden jag sitter i riksdagen och är tjänstledig från mitt jobb i Göteborg. Nu sitter jag i riksdagen och i näringsutskottet. Det har varit en ganska intressant tid med partiledarbyten m.m.

När jag gick i skolan här i Lysekil så hade jag aldrig trott att jag skulle hamna i riksdagen och vara politisk aktiv överhuvudtaget. En tanke som fanns när jag var liten var att bli brandman men det var jag nog inte tillräckligt tränad för att bli.

Detta med politiken har fungerat väldigt väl och så fort man kommer in och får ett ansvar för något så blir man ganska taggad av det och man brinner för frågorna och tycker att det är väldigt kul. Jag ångrar inte detta överhuvudtaget.

Nu är du nominerad för ett annat uppdrag hur känns det?

– Ja nu är jag nominerad som gruppledare för Kommunstyrelsen i Göteborg. När Annelie Hultén berättade att hon skulle lämna sitt uppdrag så ringde det en massa samtal som tyckte att jag skulle ställa upp. Det är ett stort beslut att ta och ändrar livet helt fullständigt. Jag får lämna riksdagen och man får vara aktiv 24-7 hela året.

Det är fantastiskt att bara få fråga om detta och det är nog ett av de finaste uppdragen jag kan tänka mig, att få leda Sveriges andra största stad med den historien som finns där. Det är många starka företrädare som har lett staden. Sen från att bli nominerad till att man blir Kommunstyrelseordförande är en annan sak.

Det roliga i det hela var att det blev en öppen process inom partiet för detta har alltid varit en sluten fråga och detta är helt unikt. Innan har det alltid varit slutet för oss själva inom partitet där vi väljer vår ledare. Den öppna processen har blivit väldigt positivt bemött där man frågar de som är nominerade vilka frågor de brinner för och varför man ställer upp.

Saknar du Lysekil?

– Ja, det gör jag. Jag försöker komma hit så fort jag har tid. Sommaren och nästan alla årstider försöker jag ta mig tid att komma hem.

Har du något fritidsintresse?

– Jag sysslar inte med någon sport, men är väldigt intresserad av båtar. Jag försöker alltid gå på båtmässan i Göteborg och prenumererar på lite olika båttidningar. Jag äger en båt som jag grejar med och det är väldigt avkopplande att kunna jobba med den praktiskt. Man kan sitta på möten och sammanträde men ibland behöver man något annat också. När man väl får båten i sjön på våren så känns det fantastiskt härligt.

Hinner du med att följa den politiska utvecklingen i Lysekil?

– Ja, Jag försöker följa den lite, men inte i detalj vill jag påstå. Men jag vet att styrandes budget föll och det är lite turbolent om jag får utrycka mig försiktigt. Det är samtidigt en konstellation som är ganska ovanlig. Detta är inte bra för Lysekils kommun som skulle behöva stabilitet och tydlighet. Samtidigt måste de finnas ett starkt förtroende för dem som bor här som sitter och styr det hela och att man har kontroll över situationen. Det har varit många år som det varit dålig ekonomi och misstro mot kommunledningen. Det är farligt när det blir så.

Hur ser din vardag ut idag?

– Jag bor själv i ett hus i Göteborg och har en dotter som jag träffar så ofta jag kan. Det blir mycket resande till Stockholm. I Stockholm blir det oftast långa dagar. Ibland kan det vara ett frukostmöte vid 07:30 någonstans i Stockholm och ibland kan man sitta i debatter fram till 23:00 på kvällen.

Det blev ett mycket intressant samtal med Mattias. Nu håller vi tummarna att han når ända fram. Den 4 januari var det sagt att valkommittén skulle presentera sitt förslag, men redan igår den 28 december lämnade valkommittén ett namn och den 18 januari har de en extra distriktkongress där beslutet skall fattas.

CI2A4281.jpg
Jag och Mattias.

 Som en sista fråga så ber jag Mattias att beskriva Lysekil med några få ord.

– Sommarstad, havet, klipporna, invånarna och hemma.

Stort tack Mattias för att du ställde upp på en intervju och lycka till nu.