Tändkulemotorns Dag lockade mycket folk i det härliga vädret

Underbart sensommarväder och mycket folk vid årets Tändkulemotorns Dag. Första gången Tändkulemotorns dag genomfördes var 1994 och då nere vid fiskhallen i Lysekil. Nu sedan många år tillbaka så är Tändkulemotorns dag nere vid Norra Hamnen och där det verkligen finns plats att visa upp dessa fantastiska maskiner.

Även Muséet på andra våningen var öppet och med lite folk i taget. Där hade jag den stora äran att få träffa 98-årige Ralph Palmqvist började jobba på Skandiaverken 1938 som 15-åring och jobbade i 7 år på Skandiaverken i Lysekil. Ralphs pappa Emil Persson jobbade som resemontör på motorföretaget Skandiaverken. Ralph berättar att pappa Emil reste världen runt och servade Skandiamotorer.

Ralph Palmqvist som var 15 år när han började jobbade på Skandiaverken i Lysekil.

Ralph berättar vidare att på en resa som Emil gjorde då gick motorn varm i vevlagren. Emil hade med sig vitmetall och en stekpanna. Han smälte metallen i stekpannan på ett spritkök och efter en tid så fick Emil igång motorn igen.

När vi träffas så tittar Ralph på ett foto bakom honom från 1936 och där finns flera ansikte som han känner igen. Jag frågar Ralph om det är någon speciell motor han minns och då pekar han på en 23:a som står lite längre bort och berättar att en sådan hade de i deras snipa.

Vidare berättar Ralph att han fick jobb på Volvo Penta och där jobbade han i 32 år. Han jobbade även som försäljningschef på Volvo Penta. Tack Ralph att jag fick träffa dig.

Martin Johansson och Claes Johansson med många andra från föreningen L.Laurin visade motor.

Det fanns även bilar, mopeder och motorcyklar på plats på Tändkulemotorns dag.

Harry åkte på turer med besökare på Tändkulemotorns dag.

Borta vid restaurang Publik låg Kvartsita som gästade Tändkulemotorns dag. På väg dit mötte jag Jerry Vindahl som hade med sig en liten motor som var tillverkad 1950. Jerry som tidigare ägde Köpmanshuset i Lysekil.

Jerry Vindahl med sin lilla motor.

Segelfartyget Kvartsita utanför Publik vid bryggan i Norra Hamnen.

Det blev en mycket lyckad dag för föreningen L. Laurin. Bra jobbat.

Idag på bloggen får ni följa med till Skaftö och föreningen ”För fulla segel” som har T/S Kvartsita som sitt skötebarn. Föreningen gör en fantastisk kulturgärning att i Lysekils kommun kunna visa upp en sådan skönhet

Jag har under hösten följt arbetet när Kvartsita legat vid Hälleviksstrand varv och genomgått en behövlig renovering. Nu är renoveringen klar och jag träffade ordförande Wiggo Lander i Kvartsita huset på Fiskebäckskil och bad honom berätta lite om T/S Kvartsita och tankar om framtiden. Skonaren T/S Kvartsita fyllde 75 år i år.

Ordförande Wiggo Lander.

Fakta Kvartsita:

Föreningen ”För Fulla Segel” bildades 1985. Det var när de hade en studiecirkel om Skaftös sjöhistoria som de bestämde att de skulle bilda föreningen. Studiecirkeln hade hyrt M/S Atene under några år för att testa på hur det var att segla dessa större skutor.

De bestämde att de skulle köpa in ett eget segelfartyg till Skaftö. Våren 1986 så köpte föreningen skutan ”Bono”. Bono hette egentligen Kvartsita från början när de byggdes, därför ändrades namnet tillbaka till Kvartsita. Kvartsita byggdes i Skåne 1945 som motorseglare med galeasrigg. Fraktfartyget skulle användas till att frakta råmaterial från Vänern.

Den skulle klara sträckan Göteborg-Höganäs i öppet vatten och utöver detta skulle de kunna drivas med minimal bränsleförbrukning. Tyvärr så togs hon ur bruk för det blev billigare att frakta lasten med lastbilar. 1953 såldes hon till Farsund på Sörlandet i Norge. Fartyget fick då namnet Bono och byggdes om. De ersatte masterna med kran och styrhytt. Från Farsund gick hon sedan med olika typer av last på Norges västkust, främst salt och virke.



KVARTSITA K-märktes i maj 2002 av statens Sjöhistoriska Museers Fartygsråd enligt nedanstående motivering:

”Kvartsita är ett fartyg från den sista generationen motorseglare. Hon är bland de sista i sitt slag som byggdes. Det finns ett gott dokumentationsmaterial rörande fartyget. Hon är både samhällshistoriskt, teknikhistoriskt, person- och socialhistoriskt intressant.

                                                         



Projekt toppsegelskonare

Det första vi kommer in på att prata om är framtiden för Kvartsita och hur Kvartsitas seglingsegenskaper kommer att förbättras. Wiggo berättar att det kommer att bli två nya råsegel som innebär att hon kommer att föra tre rår, befintlig Bredfock som nu benämns fockrå, märsrå och bramrå.

Som toppsegelskonare kommer Kvartsitas seglingsegenskaper förbättras. Utseendemässigt kommer hon mer likna de segelfartyg som vid sekelskiftet fanns utefter kusten. Avsikten är att projektet skall bli klart till våren 2021

Toppsegelskonare innebär att hon kommer att föra tre rår, fockrå, märsrå och bramrå. Det gamla bredfocksråt blir fockrå och två nya rår är under tillverkning. Märsråt sitter fast på eselhuvudets framkant och bramråt hissas på toppstången som nu byter namn till Bramstång.

Fockråt kommer inte att föra något segel utan med sina drygt 11 meter är det till för att spira ut märs- och bramseglet. Märsen får en segelyta på ca 25 m2 och bramen ca 35 m2.

Med denna omringning får Kvartsita mer segelyta förut och blir lättare att vända genom vind. En åtgärd som redan verkställts är att det nya storseglet har kapats en meter i akterkant och att den nya gaffelfocken har pikats drygt en meter i akterkant.

Vid beslagning av märsen så hissas seglet upp med hjälp av gårdingar och gigtåg. Bramen firas ned mot märsen och gigas upp på samma sätt. Beslagning av seglen kan sedan göras när vädret så tillåter tillägger Wiggo.

Wiggo visar hur seglen kommer att se ut.


Inte många seglingar i sommar

Lägget med coronaviruset har gjort att det inte blivit så många seglingar i somras. De har varit ute fyra gånger berättar Wiggo. Det har blivit mer som provseglingar eftersom de fick nya segel till Kvartsita.

Renovering på Hälleviksstrands Varv

I höstas gjorde det en behövlig renovering av Kvartsita på Hälleviksstrands varv. Ett av det roligaste momentet med detta var att de fick ihop det hela ekonomiskt berättar Wiggo. Wiggo berömmer de som jobbar på Hälleviksstrands varv och berättar att renoveringen blev fantastiskt bra gjord, sådan känsla och kunnande de jobbade med och samtidigt gick det väldigt fort i arbetet med Kvartsita. Det var riktigt roligt att jobba med ett sådant team tillägger Wiggo.

Hälleviksstrands varv.

Det fanns en äldre besiktning där man rekommenderade att man skulle byta 40 meter bord. Det blev lite mer berättar Wiggo. Det blev ungefär 70 meter bord som byttes. Nu är Kvartsita i toppskick.


Den stora renoveringen som Kvartsita genomgått nu var mycket behövlig. Riksantikvariet har varit de som stöttat Kvartsita mest. Det har även kommit in pengar från lite olika andra fonder som bland annat Gustav VI fond och Thordensstiftelsen med mera. Det finns även privatpersoner som bidragit med pengar och det är de mycket tacksamma för i föreningen.

Detta med coronaviruset har ju gjort att båten legat still i Fiskebäckskil och det var väl det som skapade möjligheten att göra den stora renoveringen av fartyget. Nu är fartyget tipptopp och nu hoppas de att detta med viruset släpper i vår och att Kvartsita kan segla och visa upp sig så mycket hon kan.

Väl hemma på Skaftö efter Hälleviksstrands varv, så var det lite målning och annat som återstod innan hon kunde få sin vintervila.

Börje Magnusson ersätter ”vevlingar” mot lattor. Lattorna bendslas fast i riggviren med ”tjärad märling” och är till för att klättra upp i masten bland annat för att lossa/beslå bram och märs

Lennart Martinsson en guru i föreningen

Lennart Martinsson som är en guru med detta bland skutor håller i själva seglingsprojekten tillsammans med Wiggo. Lennart är en av grundarna till T/S Gunilla och ligger bakom skutor som Havilah och Astrid Finne med mera. Lennart har en fantastiskt bra erfarenhet av detta och varit med och byggt upp båtarna och sedan seglat dem. Han är en nestor och en stor resurs i föreningen.

Lennart Martinsson.

Det fina i det hela är att Lennart bor på Skaftö och även Wiggo och de andra i styrelsen och det gör att de väldigt lätt kan prata med varandra och de i styrelsen träffas här nere vid Kvartsita var och varannan dag. Alla i styrelsen gör ett gediget jobb och hjälps åt.

Wiggo med en ”räckstötta” som är ett kraftigt stycke trä som till sin halva längd finns över däcket och är kopplad till lästången. Den undre halvan under däcket längs fartygets spant och bidrar till skrovets styrka. De bytte fyra stycken räckstöttor på senaste varvsjobbet.

Segling med ungdomar

Det finns ett stort intresse utifrån att segla med Kvartsita. De har haft avslutning av konfirmationsläger som seglat och även ett gäng från Island som är diabetiker som kommer och seglar med Kvartsita vartannat år. Även de synskadades Riksförbund är ute och seglar med Kvartsita. Fast det finns ett problem och de är att de skulle behöva fler ungdomsledare som vill ut och segla med ungdomarna.

Kvartsita blev delvis handikappanpassad 1987 (finansierat av Drottning Silvias fond). De har en handkappshiss från huvuddäcket till salongen.


Viktigt att synas i framtiden

Tankar om nästa år och framtiden är att Kvartsita måste synas mer och bli en del av Lysekils kommun. Föreningen kan inte bara leva på chartersegling utan måste visa upp sig här och få igång verksamheten i en större bredd.

Båten är nu i toppskick och kan seglas mycket mer med idag än den kunde förut. Wiggo säger; ”Det ligger en kulturskatt i Fiskebäckskil och Skaftö byggdes en gång upp med skutor som fiskade ock körde last med mera och är en del av kulturen i vår kommun. På 1800-talet var Skaftö verkligen stora på fraktfartyg och fiske”.

Vara med på olika evenemang i kommunen i framtiden

Tanken är att kunna vara med på de evenemang som en skuta kan passa in i när det händer saker i Lysekils kommun.

Kanaldagarna som varit i Grundsund kommer i framtiden bli Skaftödagarna och där kommer de givetvis att vara med både i Grundsund och Fiskebäckskil. Även området runt Kvartsita är ett område som föreningen skall se till att det är tillgängligt för alla.

Börjar man borta vid Lyckans Slip Lyckans Slip, så är det ett kulturområde som har en historia som är väl värd att berätta och den skall berättas. De har kyrkan, Sjöstjärnans hus och så kan man gå runt här nere vid kajen och där ligger Kvartsita i all sin prakt säger Wiggo.


Vill gärna samla andra fartyg i Fiskebäckskil på en träff i framtiden

En större träff med olika segelskutor i Fiskebäckskil finns också i tankarna i framtiden. Att samla dessa gamla träbåtar med kulturvärde hade varit fint, men då krävs det att även andra ställer upp. Men det hade blivit en fin inramning i Fiskebäckskil med ett antal seglarskutor liggande inne i Fiskebäckskil.

400 medlemmar i föreningen

Idag har de cirka 400 medlemmar i föreningen och i höst har de investerat i ett föreningsprogram för att underlätta utskick till alla medlemmar med nyhetsbrev och annat. Vill du bli medlem i föreningen så klickar du på länken här och läser hur man gör. https://www.kvartsita.se/om-oss/bli-medlem/?fbclid=IwAR0AEUpQKIU_d5v3fgLdeu3DK8pNamrGgUySa2bqichVRIJsW2W0ARDyVv0

I april skall T/S Kvartsita vara seglingsklart och i maj startar utbildningen av besättning. Utbildningen sker under två helger och innefattar familisering, basic safety light (BSL), och utbildningssegling.

Vill du vara med och sponsra T/S Kvartsita så ta kontakt med Kvartsita via deras hemsida. https://www.kvartsita.se/

Föreningen finns även på Facebook som du hittar här: https://www.facebook.com/Kvartsita

Det skall bli så spännande att få följa T/S Kvartsita till våren med de nya seglen och ett fartyg som är i topptrim.

Lite foton från härliga Nordiska Skutträffen i Lysekil.

Just nu pågår Nordisk skutträff i Lysekil. Jag skulle varit med på T/S Westkust idag, men på grund av en missuppfattning om tiden så blev det inget av. Men jag tog en långpromenad och följde seglatsen från land. Det är mycket imponerande att se dessa skutor i vårt underbara hav. Folk jag träffade på vägen var helt lyriska åt detta med den Nordiska Skutträffen. Har ni tid skall ni gå ut och titta på dessa vackra skapelser.

IMG_9996.jpg

Här kommer ett collage med foton från några dagar med skutorna liggande vid fiskhallen och Anderssons Kaj och utanför Lysekil.

Från kl. 14:00 idag lördagen den 29 juni blir det olika aktiviteter på Anderssons Kaj och från kl. 16:00 får man gå ombord på skutorna.

CI2A7363.jpg

CI2A7414.jpg

CI2A7421.jpg

CI2A7430.jpg

CI2A7438.jpg

CI2A7442.jpg

CI2A7447.jpg

CI2A7525.jpg

CI2A7530.jpg

CI2A7515.jpg

CI2A7508.jpg

CI2A7602.jpg

IMG_9970.jpg

IMG_9983.jpg

IMG_9951.jpg

IMG_9996.jpg

IMG_0002.jpg

CI2A7671.jpg

IMG_0004.jpg

IMG_0007.jpg

IMG_0035.jpg

IMG_0138.jpg

IMG_0048.jpg

CI2A7689.jpg

IMG_0047.jpg

CI2A7726.jpg

IMG_0097.jpg

IMG_0153.jpg

IMG_0164.jpg

IMG_0176.jpg

IMG_0188.jpg

IMG_0192.jpg

IMG_0207.jpg

IMG_0211.jpg

IMG_0220.jpg

IMG_0226.jpg

IMG_0232.jpg

IMG_0284.jpg

IMG_0296.jpg

IMG_0341.jpg

IMG_0344.jpg

IMG_0384.jpg

IMG_0397.jpg

CI2A7808.jpg

CI2A7819.jpg

IMG_0432.jpg

Ni kan följa Nordisk Skutträff på Facebook.