Vilken dag det blev av finalen av Skaftö Open! Högsommarvärme och underbar golf, vad mer kan man önska sig. Jag följde ledarbollen under söndagen och visst blev det spännande ända in i mål.
Fransyskan Pauline Roussin Bouchard tog hem segern efter att hon på lördagen gick upp i ledningen av Skaftö Open. Linn Grant blev delad tvåa med Magdalena Simmermacher från Argentina och Beatrice Wallin blev femma. Här kan du läsa om resultatet.
Kl. 07:30 gick de första spelarna ut på morgonen av finaldagen av Skaftö Open. Därefter så rullade det på. 11:08 var det dags för Adit Ashok Indien, Linda Wessberg Sverige och Pernilla Lindberg Sverige.
Kl. 11:19 gick startskottet för Linn Grant Sverige, Nicole Broch Estrup Danmark och Beatrice Wallin Sverige.
Beatrice och Linn.
Sist ut var ledarbollen som gick ut 11:30. Magdalena Simmermacher Argentina, fjolårsvinnaren Ingrid Lindblad Sverige och Pauline Roussin Bouchard Frankrike.
Det var många som följde ledarbollen runt banan.
Vid håll 13 och utslaget vid 14 var mycket publik.
Lyckans Slip fanns på plats.
Simon på Ford visade upp Ford Mustang och lite annat.
Jörgen Thuresson visade upp sängtillverkaren AYA Of Sweden på Skaftö Open. Sängarna som tillverkas i Lysekil.
Nu var man framme så man såg platsen för de sista slagen i Skaftö Open för denna gången, det började att samla ihop sig för hål 16, 17 och 18.
Ola Lindholm var konferencier under finalen.
Linn Grant sätter sin putt och blir delad tvåa.
Pauline på hål 18.
Hon sätter putten och vinner Skaftö Open 2021.
Sedan blir det intervjuer med TV och andra medier innan det är dags för prisutdelning.
Linn Grant blir intervjuad.
Michael Wood, Tournament Director – Technical Manager på Ladies European Tour pratade och lämnade över en placket till Reine Patriksson. Michael som berömde och tackade Reine för allt jobb han lägger ner med tävlingen och passade även på att tacka alla som var med och hjälpte till.
Även Reine tackade alla iblandade och lämnade sedan över mikrofonen till Lysekils kommun och Lars Björneld, Samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
Sedan blev det prisutdelning och den höll Bengt Stenbeck i.
Bengt Stenbeck vid mikrofonen till höger.
Pauline Roussin Bouchard med pokalen.
Efter det så höll Pauline Roussin Bouchard ett tacktal och lovade att komma tillbaka till Skaftö Open nästa år.
Efter prisutdelningen blev det fotografering med vinnaren.
Idag var det premiär för den nya äventyrsgolfen vid Lyckans Slip i Fiskebäckskil på Skaftö. Josefin Göthesson, platschef på Lyckans Slip slog de första premiärenslagen på den 12-håliga äventyrsbanan.
Josefin Göthesson, platschef på Lyckans Slip premiärspelade den nya äventyrsgolfen i Fiskebäckskil.
Det är en otroligt fin äventyrsgolf som byggt vid Lyckans Slip på Skaftö. Den är i princip helt klar förutom att det två fyrarna som skall pryda banan kommer nästa vecka. Sedan kommer även vattenhindret och installationen av ljuset att ordnas i nästa vecka berättar Josefin.
På plats fanns även Elin Gabre för att testa den nya äventyrsgolfen i Fiskebäckskil.
Jag har under hösten följt arbetet när Kvartsita legat vid Hälleviksstrand varv och genomgått en behövlig renovering. Nu är renoveringen klar och jag träffade ordförande Wiggo Lander i Kvartsita huset på Fiskebäckskil och bad honom berätta lite om T/S Kvartsita och tankar om framtiden. Skonaren T/S Kvartsita fyllde 75 år i år.
Ordförande Wiggo Lander.
Fakta Kvartsita:
Föreningen ”För Fulla Segel” bildades 1985. Det var när de hade en studiecirkel om Skaftös sjöhistoria som de bestämde att de skulle bilda föreningen. Studiecirkeln hade hyrt M/S Atene under några år för att testa på hur det var att segla dessa större skutor.
De bestämde att de skulle köpa in ett eget segelfartyg till Skaftö. Våren 1986 så köpte föreningen skutan ”Bono”. Bono hette egentligen Kvartsita från början när de byggdes, därför ändrades namnet tillbaka till Kvartsita. Kvartsita byggdes i Skåne 1945 som motorseglare med galeasrigg. Fraktfartyget skulle användas till att frakta råmaterial från Vänern.
Den skulle klara sträckan Göteborg-Höganäs i öppet vatten och utöver detta skulle de kunna drivas med minimal bränsleförbrukning. Tyvärr så togs hon ur bruk för det blev billigare att frakta lasten med lastbilar. 1953 såldes hon till Farsund på Sörlandet i Norge. Fartyget fick då namnet Bono och byggdes om. De ersatte masterna med kran och styrhytt. Från Farsund gick hon sedan med olika typer av last på Norges västkust, främst salt och virke.
KVARTSITA K-märktes i maj 2002 av statens Sjöhistoriska Museers Fartygsråd enligt nedanstående motivering:
”Kvartsita är ett fartyg från den sista generationen motorseglare. Hon är bland de sista i sitt slag som byggdes. Det finns ett gott dokumentationsmaterial rörande fartyget. Hon är både samhällshistoriskt, teknikhistoriskt, person- och socialhistoriskt intressant.
Projekt toppsegelskonare
Det första vi kommer in på att prata om är framtiden för Kvartsita och hur Kvartsitas seglingsegenskaper kommer att förbättras. Wiggo berättar att det kommer att bli två nya råsegel som innebär att hon kommer att föra tre rår, befintlig Bredfock som nu benämns fockrå, märsrå och bramrå.
Som toppsegelskonare kommer Kvartsitas seglingsegenskaper förbättras. Utseendemässigt kommer hon mer likna de segelfartyg som vid sekelskiftet fanns utefter kusten. Avsikten är att projektet skall bli klart till våren 2021
Toppsegelskonare innebär att hon kommer att föra tre rår, fockrå, märsrå och bramrå. Det gamla bredfocksråt blir fockrå och två nya rår är under tillverkning. Märsråt sitter fast på eselhuvudets framkant och bramråt hissas på toppstången som nu byter namn till Bramstång.
Fockråt kommer inte att föra något segel utan med sina drygt 11 meter är det till för att spira ut märs- och bramseglet. Märsen får en segelyta på ca 25 m2 och bramen ca 35 m2.
Med denna omringning får Kvartsita mer segelyta förut och blir lättare att vända genom vind. En åtgärd som redan verkställts är att det nya storseglet har kapats en meter i akterkant och att den nya gaffelfocken har pikats drygt en meter i akterkant.
Vid beslagning av märsen så hissas seglet upp med hjälp av gårdingar och gigtåg. Bramen firas ned mot märsen och gigas upp på samma sätt. Beslagning av seglen kan sedan göras när vädret så tillåter tillägger Wiggo.
Wiggo visar hur seglen kommer att se ut.
Inte många seglingar i sommar
Lägget med coronaviruset har gjort att det inte blivit så många seglingar i somras. De har varit ute fyra gånger berättar Wiggo. Det har blivit mer som provseglingar eftersom de fick nya segel till Kvartsita.
Renovering på Hälleviksstrands Varv
I höstas gjorde det en behövlig renovering av Kvartsita på Hälleviksstrands varv. Ett av det roligaste momentet med detta var att de fick ihop det hela ekonomiskt berättar Wiggo. Wiggo berömmer de som jobbar på Hälleviksstrands varv och berättar att renoveringen blev fantastiskt bra gjord, sådan känsla och kunnande de jobbade med och samtidigt gick det väldigt fort i arbetet med Kvartsita. Det var riktigt roligt att jobba med ett sådant team tillägger Wiggo.
Hälleviksstrands varv.
Det fanns en äldre besiktning där man rekommenderade att man skulle byta 40 meter bord. Det blev lite mer berättar Wiggo. Det blev ungefär 70 meter bord som byttes. Nu är Kvartsita i toppskick.
Den stora renoveringen som Kvartsita genomgått nu var mycket behövlig. Riksantikvariet har varit de som stöttat Kvartsita mest. Det har även kommit in pengar från lite olika andra fonder som bland annat Gustav VI fond och Thordensstiftelsen med mera. Det finns även privatpersoner som bidragit med pengar och det är de mycket tacksamma för i föreningen.
Detta med coronaviruset har ju gjort att båten legat still i Fiskebäckskil och det var väl det som skapade möjligheten att göra den stora renoveringen av fartyget. Nu är fartyget tipptopp och nu hoppas de att detta med viruset släpper i vår och att Kvartsita kan segla och visa upp sig så mycket hon kan.
Väl hemma på Skaftö efter Hälleviksstrands varv, så var det lite målning och annat som återstod innan hon kunde få sin vintervila.
Börje Magnusson ersätter ”vevlingar” mot lattor. Lattorna bendslas fast i riggviren med ”tjärad märling” och är till för att klättra upp i masten bland annat för att lossa/beslå bram och märs
Lennart Martinsson en guru i föreningen
Lennart Martinsson som är en guru med detta bland skutor håller i själva seglingsprojekten tillsammans med Wiggo. Lennart är en av grundarna till T/S Gunilla och ligger bakom skutor som Havilah och Astrid Finne med mera. Lennart har en fantastiskt bra erfarenhet av detta och varit med och byggt upp båtarna och sedan seglat dem. Han är en nestor och en stor resurs i föreningen.
Lennart Martinsson.
Det fina i det hela är att Lennart bor på Skaftö och även Wiggo och de andra i styrelsen och det gör att de väldigt lätt kan prata med varandra och de i styrelsen träffas här nere vid Kvartsita var och varannan dag. Alla i styrelsen gör ett gediget jobb och hjälps åt.
Wiggo med en ”räckstötta” som är ett kraftigt stycke trä som till sin halva längd finns över däcket och är kopplad till lästången. Den undre halvan under däcket längs fartygets spant och bidrar till skrovets styrka. De bytte fyra stycken räckstöttor på senaste varvsjobbet.
Segling med ungdomar
Det finns ett stort intresse utifrån att segla med Kvartsita. De har haft avslutning av konfirmationsläger som seglat och även ett gäng från Island som är diabetiker som kommer och seglar med Kvartsita vartannat år. Även de synskadades Riksförbund är ute och seglar med Kvartsita. Fast det finns ett problem och de är att de skulle behöva fler ungdomsledare som vill ut och segla med ungdomarna.
Kvartsita blev delvis handikappanpassad 1987 (finansierat av Drottning Silvias fond). De har en handkappshiss från huvuddäcket till salongen.
Viktigt att synas i framtiden
Tankar om nästa år och framtiden är att Kvartsita måste synas mer och bli en del av Lysekils kommun. Föreningen kan inte bara leva på chartersegling utan måste visa upp sig här och få igång verksamheten i en större bredd.
Båten är nu i toppskick och kan seglas mycket mer med idag än den kunde förut. Wiggo säger; ”Det ligger en kulturskatt i Fiskebäckskil och Skaftö byggdes en gång upp med skutor som fiskade ock körde last med mera och är en del av kulturen i vår kommun. På 1800-talet var Skaftö verkligen stora på fraktfartyg och fiske”.
Vara med på olika evenemang i kommunen i framtiden
Tanken är att kunna vara med på de evenemang som en skuta kan passa in i när det händer saker i Lysekils kommun.
Kanaldagarna som varit i Grundsund kommer i framtiden bli Skaftödagarna och där kommer de givetvis att vara med både i Grundsund och Fiskebäckskil. Även området runt Kvartsita är ett område som föreningen skall se till att det är tillgängligt för alla.
Börjar man borta vid Lyckans Slip Lyckans Slip, så är det ett kulturområde som har en historia som är väl värd att berätta och den skall berättas. De har kyrkan, Sjöstjärnans hus och så kan man gå runt här nere vid kajen och där ligger Kvartsita i all sin prakt säger Wiggo.
Vill gärna samla andra fartyg i Fiskebäckskil på en träff i framtiden
En större träff med olika segelskutor i Fiskebäckskil finns också i tankarna i framtiden. Att samla dessa gamla träbåtar med kulturvärde hade varit fint, men då krävs det att även andra ställer upp. Men det hade blivit en fin inramning i Fiskebäckskil med ett antal seglarskutor liggande inne i Fiskebäckskil.
I april skall T/S Kvartsita vara seglingsklart och i maj startar utbildningen av besättning. Utbildningen sker under två helger och innefattar familisering, basic safety light (BSL), och utbildningssegling.
Vill du vara med och sponsra T/S Kvartsita så ta kontakt med Kvartsita via deras hemsida. https://www.kvartsita.se/
