Idag får ni följa med till Vara och träffa Lysekilskillen Harri Styf som bygger båtar i Kvänum, Edsvära i Vara kommun. Tänk vilket fantastiskt hantverk som skapas när dessa båtar byggs

Växte upp i Lysekil

Harri växte upp i Lysekil. Spelat hockey i Viking men de som hade ett intresse för bowling i Lysekil känner nog igen Harri därifrån. Intresset för båtbyggandet började på Marinplast i Kungshamn 1985.

Han har även jobbat på Lysevarvet i Lysekil och för Lars Tengberg nere vid Valbodalen. Han har även hunnit med att jobba i Norge ett antal år med båtar innan han kom in på detta med fasad och glas även detta i Norge som han jobbade med i några år. När vi träffas i Kvänum så är även fästmön Ylva Berggren med och pratar om deras satsning med båtbyggandet.

Harri Styf och Ylva Berggren framför lokalerna i Kvänum.

Ville skaffa eget

Harri fick ett samtal om att börja jobba med båtbyggande igen och efter 1 ½ år så fick han erbjudandet att köpa rörelsen med formar och allt. På platsen har det bland annat tillverkats Sandö båtar. Samtidigt köpte han formarna till Greatline som ägdes av en annan kille från Lysekil, nämligen Lars Tengberg. Nu driver Harri företaget Båtbyggarna i Väst AB.

Samarbetar med ett norskt båtimport företag

När jag hälsade på Harri höll han på att färdigställa en Greatline beställd av Båtförmedlingsföretaget Oslo Båtimport med leverans om någon vecka. Därefter görs båten på beställning.

Allt börjar med att han vaxar formen till båten och sedan lägger han på gelcoaten som används som skyddande yttre skikt i konstruktioner av fiberarmerade härdplaster. Efter att det härdat så börjar man plasta ovanpå gelcoaten. Harri bygger båten helt från grunden. Det tar lite tid berättar Harri och skrattar. Harri har hjälp av en anställd som är alltiallo.  Under här kan ni se ett flertal foton på hur bygget av den nya Greatline framskridit.

Nytt projekt Ashanti 32

Harri jobbar med ett helt nytt båtprojekt som byggs av en omgjord modell av märket Coronet. Harri håller på att göra iordning formen till den nya båten som skall byggas. Tipset fick Harri från sin kompis Lasse Karlsson från Munkedal som är pluggbyggare som också är med i detta projekt. Det var en norrman som hörde av sig om de kunde bygga formar och börja tillverka denna båttyp som får namnet ”Ashanti 32”

Så här såg den gamla Coronet båten ut som inte tillverkas längre.

Tanken är att kunna tillverka 20 båtar om året. Båten kommer att vara över 9 meter lång och över 3 meter bred och kommer även att innehålla liggplatser och toalett. Båten kommer även att ha soldäck. Detta kommer att bli Harris framtid där han också får en kille som går in som samarbetspartner i detta nya projekt. Hela båten skall monteras i Kvänum, Edsvära i Vara kommun med motorer och allt.

Flera lokaler och båtar

Vi går vidare till nästa lokal och där står fästmön Ylvas båt som är en Sandö Artic 840SO Den är till salu för Ylva tyckte den var för stor för henne att använda. Sandö Artic 840SO har liggplatser, toalett och på badbryggan finns det även en dusch.

Greatline 230 WA

Bredvid Ylvas båt stor en Greatline 230 WA med en 400 hk snurra på. Den ägs av en kund och Harri skall sätta in bogrör som gör att man även kan styra båten via fören. Denna båt har Harri plastat.  

Tack Ylva och Harri att jag fick hälsa på er i Vara. Det skall bland annat bli spännande att få följa byggandet av den nya modellen Ashanti 32.

Idag på bloggen får ni följa med till Skaftö och föreningen ”För fulla segel” som har T/S Kvartsita som sitt skötebarn. Föreningen gör en fantastisk kulturgärning att i Lysekils kommun kunna visa upp en sådan skönhet

Jag har under hösten följt arbetet när Kvartsita legat vid Hälleviksstrand varv och genomgått en behövlig renovering. Nu är renoveringen klar och jag träffade ordförande Wiggo Lander i Kvartsita huset på Fiskebäckskil och bad honom berätta lite om T/S Kvartsita och tankar om framtiden. Skonaren T/S Kvartsita fyllde 75 år i år.

Ordförande Wiggo Lander.

Fakta Kvartsita:

Föreningen ”För Fulla Segel” bildades 1985. Det var när de hade en studiecirkel om Skaftös sjöhistoria som de bestämde att de skulle bilda föreningen. Studiecirkeln hade hyrt M/S Atene under några år för att testa på hur det var att segla dessa större skutor.

De bestämde att de skulle köpa in ett eget segelfartyg till Skaftö. Våren 1986 så köpte föreningen skutan ”Bono”. Bono hette egentligen Kvartsita från början när de byggdes, därför ändrades namnet tillbaka till Kvartsita. Kvartsita byggdes i Skåne 1945 som motorseglare med galeasrigg. Fraktfartyget skulle användas till att frakta råmaterial från Vänern.

Den skulle klara sträckan Göteborg-Höganäs i öppet vatten och utöver detta skulle de kunna drivas med minimal bränsleförbrukning. Tyvärr så togs hon ur bruk för det blev billigare att frakta lasten med lastbilar. 1953 såldes hon till Farsund på Sörlandet i Norge. Fartyget fick då namnet Bono och byggdes om. De ersatte masterna med kran och styrhytt. Från Farsund gick hon sedan med olika typer av last på Norges västkust, främst salt och virke.



KVARTSITA K-märktes i maj 2002 av statens Sjöhistoriska Museers Fartygsråd enligt nedanstående motivering:

”Kvartsita är ett fartyg från den sista generationen motorseglare. Hon är bland de sista i sitt slag som byggdes. Det finns ett gott dokumentationsmaterial rörande fartyget. Hon är både samhällshistoriskt, teknikhistoriskt, person- och socialhistoriskt intressant.

                                                         



Projekt toppsegelskonare

Det första vi kommer in på att prata om är framtiden för Kvartsita och hur Kvartsitas seglingsegenskaper kommer att förbättras. Wiggo berättar att det kommer att bli två nya råsegel som innebär att hon kommer att föra tre rår, befintlig Bredfock som nu benämns fockrå, märsrå och bramrå.

Som toppsegelskonare kommer Kvartsitas seglingsegenskaper förbättras. Utseendemässigt kommer hon mer likna de segelfartyg som vid sekelskiftet fanns utefter kusten. Avsikten är att projektet skall bli klart till våren 2021

Toppsegelskonare innebär att hon kommer att föra tre rår, fockrå, märsrå och bramrå. Det gamla bredfocksråt blir fockrå och två nya rår är under tillverkning. Märsråt sitter fast på eselhuvudets framkant och bramråt hissas på toppstången som nu byter namn till Bramstång.

Fockråt kommer inte att föra något segel utan med sina drygt 11 meter är det till för att spira ut märs- och bramseglet. Märsen får en segelyta på ca 25 m2 och bramen ca 35 m2.

Med denna omringning får Kvartsita mer segelyta förut och blir lättare att vända genom vind. En åtgärd som redan verkställts är att det nya storseglet har kapats en meter i akterkant och att den nya gaffelfocken har pikats drygt en meter i akterkant.

Vid beslagning av märsen så hissas seglet upp med hjälp av gårdingar och gigtåg. Bramen firas ned mot märsen och gigas upp på samma sätt. Beslagning av seglen kan sedan göras när vädret så tillåter tillägger Wiggo.

Wiggo visar hur seglen kommer att se ut.


Inte många seglingar i sommar

Lägget med coronaviruset har gjort att det inte blivit så många seglingar i somras. De har varit ute fyra gånger berättar Wiggo. Det har blivit mer som provseglingar eftersom de fick nya segel till Kvartsita.

Renovering på Hälleviksstrands Varv

I höstas gjorde det en behövlig renovering av Kvartsita på Hälleviksstrands varv. Ett av det roligaste momentet med detta var att de fick ihop det hela ekonomiskt berättar Wiggo. Wiggo berömmer de som jobbar på Hälleviksstrands varv och berättar att renoveringen blev fantastiskt bra gjord, sådan känsla och kunnande de jobbade med och samtidigt gick det väldigt fort i arbetet med Kvartsita. Det var riktigt roligt att jobba med ett sådant team tillägger Wiggo.

Hälleviksstrands varv.

Det fanns en äldre besiktning där man rekommenderade att man skulle byta 40 meter bord. Det blev lite mer berättar Wiggo. Det blev ungefär 70 meter bord som byttes. Nu är Kvartsita i toppskick.


Den stora renoveringen som Kvartsita genomgått nu var mycket behövlig. Riksantikvariet har varit de som stöttat Kvartsita mest. Det har även kommit in pengar från lite olika andra fonder som bland annat Gustav VI fond och Thordensstiftelsen med mera. Det finns även privatpersoner som bidragit med pengar och det är de mycket tacksamma för i föreningen.

Detta med coronaviruset har ju gjort att båten legat still i Fiskebäckskil och det var väl det som skapade möjligheten att göra den stora renoveringen av fartyget. Nu är fartyget tipptopp och nu hoppas de att detta med viruset släpper i vår och att Kvartsita kan segla och visa upp sig så mycket hon kan.

Väl hemma på Skaftö efter Hälleviksstrands varv, så var det lite målning och annat som återstod innan hon kunde få sin vintervila.

Börje Magnusson ersätter ”vevlingar” mot lattor. Lattorna bendslas fast i riggviren med ”tjärad märling” och är till för att klättra upp i masten bland annat för att lossa/beslå bram och märs

Lennart Martinsson en guru i föreningen

Lennart Martinsson som är en guru med detta bland skutor håller i själva seglingsprojekten tillsammans med Wiggo. Lennart är en av grundarna till T/S Gunilla och ligger bakom skutor som Havilah och Astrid Finne med mera. Lennart har en fantastiskt bra erfarenhet av detta och varit med och byggt upp båtarna och sedan seglat dem. Han är en nestor och en stor resurs i föreningen.

Lennart Martinsson.

Det fina i det hela är att Lennart bor på Skaftö och även Wiggo och de andra i styrelsen och det gör att de väldigt lätt kan prata med varandra och de i styrelsen träffas här nere vid Kvartsita var och varannan dag. Alla i styrelsen gör ett gediget jobb och hjälps åt.

Wiggo med en ”räckstötta” som är ett kraftigt stycke trä som till sin halva längd finns över däcket och är kopplad till lästången. Den undre halvan under däcket längs fartygets spant och bidrar till skrovets styrka. De bytte fyra stycken räckstöttor på senaste varvsjobbet.

Segling med ungdomar

Det finns ett stort intresse utifrån att segla med Kvartsita. De har haft avslutning av konfirmationsläger som seglat och även ett gäng från Island som är diabetiker som kommer och seglar med Kvartsita vartannat år. Även de synskadades Riksförbund är ute och seglar med Kvartsita. Fast det finns ett problem och de är att de skulle behöva fler ungdomsledare som vill ut och segla med ungdomarna.

Kvartsita blev delvis handikappanpassad 1987 (finansierat av Drottning Silvias fond). De har en handkappshiss från huvuddäcket till salongen.


Viktigt att synas i framtiden

Tankar om nästa år och framtiden är att Kvartsita måste synas mer och bli en del av Lysekils kommun. Föreningen kan inte bara leva på chartersegling utan måste visa upp sig här och få igång verksamheten i en större bredd.

Båten är nu i toppskick och kan seglas mycket mer med idag än den kunde förut. Wiggo säger; ”Det ligger en kulturskatt i Fiskebäckskil och Skaftö byggdes en gång upp med skutor som fiskade ock körde last med mera och är en del av kulturen i vår kommun. På 1800-talet var Skaftö verkligen stora på fraktfartyg och fiske”.

Vara med på olika evenemang i kommunen i framtiden

Tanken är att kunna vara med på de evenemang som en skuta kan passa in i när det händer saker i Lysekils kommun.

Kanaldagarna som varit i Grundsund kommer i framtiden bli Skaftödagarna och där kommer de givetvis att vara med både i Grundsund och Fiskebäckskil. Även området runt Kvartsita är ett område som föreningen skall se till att det är tillgängligt för alla.

Börjar man borta vid Lyckans Slip Lyckans Slip, så är det ett kulturområde som har en historia som är väl värd att berätta och den skall berättas. De har kyrkan, Sjöstjärnans hus och så kan man gå runt här nere vid kajen och där ligger Kvartsita i all sin prakt säger Wiggo.


Vill gärna samla andra fartyg i Fiskebäckskil på en träff i framtiden

En större träff med olika segelskutor i Fiskebäckskil finns också i tankarna i framtiden. Att samla dessa gamla träbåtar med kulturvärde hade varit fint, men då krävs det att även andra ställer upp. Men det hade blivit en fin inramning i Fiskebäckskil med ett antal seglarskutor liggande inne i Fiskebäckskil.

400 medlemmar i föreningen

Idag har de cirka 400 medlemmar i föreningen och i höst har de investerat i ett föreningsprogram för att underlätta utskick till alla medlemmar med nyhetsbrev och annat. Vill du bli medlem i föreningen så klickar du på länken här och läser hur man gör. https://www.kvartsita.se/om-oss/bli-medlem/?fbclid=IwAR0AEUpQKIU_d5v3fgLdeu3DK8pNamrGgUySa2bqichVRIJsW2W0ARDyVv0

I april skall T/S Kvartsita vara seglingsklart och i maj startar utbildningen av besättning. Utbildningen sker under två helger och innefattar familisering, basic safety light (BSL), och utbildningssegling.

Vill du vara med och sponsra T/S Kvartsita så ta kontakt med Kvartsita via deras hemsida. https://www.kvartsita.se/

Föreningen finns även på Facebook som du hittar här: https://www.facebook.com/Kvartsita

Det skall bli så spännande att få följa T/S Kvartsita till våren med de nya seglen och ett fartyg som är i topptrim.

Idag får ni en återträff med Lysekilskillen Sebastian Stenqvist som i mars åkte till Australien som fotbollsproffs

Lysekilskillen Sebastian Stenqvist gav sig iväg på ett äventyr som heter duga. Ihop med sin flickvän Louice Jönsson reste han till Australien för att jobba som fotbollsproffs. Sebastian har jobbat som fotbollsproffs i ett antal år och spelat i klubbar som, Ham-kam, Valdres FK, Øystese IL, Gjøvik-lyn, provspelat för högsta ligan i Irland, Gibraltar och även provspelat för en engelsk agentfirma i Newcastle.

Louise och Sebastian klappar en känguru.


I Australien spelar han för Armadale SC och första frågan till Sebastian blir givetvis hur har coronaviruset påverkat er i Australien?

– Coronan har inte påverkat oss alls nästan och man har knappt märkt av den här. Det var i början bara i mitten på Mars och 1,5-2 månader framåt man tänkte på det då dom stängde ner mycket med restauranger och så vidare. Man hade mycket restriktioner och det var väldigt strikt och dom stängde gränserna i Australien. Men det gjorde också att viruset knappt kom hit och vi har ”bara” haft ca 800 fall i staten Western Australia.

Armadale SC Foto: Privat.


Hur har det gått med fotbollen?

– Fotbollen har gått bra, vi spelade sista matchen för ett antal veckor sedan. I och med coronan så gjorde dom om seriespelet till enkelserie med ett slutspel efter. Så först spelade man 11 matcher och sen delades det upp i 2 grupper med semifinal och final efter det. Dom som kom bland topp 6 i serien fick slåss om 3 platser till semifinal medans dom i botten 6 fick en plats. Vi kom 6:a i serien och fick således spela i gruppen med dom 6 bästa där vi tyvärr bara lyckades vinna 1 match och förlora 4.

Vad är din roll i laget?

– Min roll i laget var att som offensiv mittfältare försöka bidra så mycket som möjligt offensivt med att skapa målchanser för andra med mitt smarta passningsspel, göra mål och assist.


Märker du någon skillnad på nivån om du jämför med tidigare klubbar du spelat i?

– Nivån på ligan skulle jag jämföra med div. 2 hemma kanske även om det är svårt att jämföra då det skiljer mycket i spelsätt och spelstil mot det svenska spelet. Det är mer långbollar, fight och direktspel här.

Foto: Privat.

Nu har ni varit i Australien ett tag, har ni kommit till rätta med allt?

– Ja, vi kom tillrätta väldigt snabbt skulle jag säga, det var väldigt lätt och smidigt med allt som måste göras när man flyttar till ett nytt land med bank, boende och ”pappersarbete” med mera.


Kan du berätta om staden ni bor i och vad den heter?

– Staden vi bor i är Perth och det är en väldigt fin stad skulle jag säga med inte för mycket folk. Det är mycket höghus, parker och nära till vattnet så det är en bra mix. 


Har ni hunnit att resa runt lite och se er om i Australien?

– Vi har rest runt en del här omkring Perth men inte rest runt i Australien än då gränserna varit stängda och jag har haft min fotbollssäsong. Men nu har vi planerat att hyra en husbil att resa runt i här i Western Australia till att börja med. I takt med att gränserna och restriktionerna släpper som dom gjorde för några veckor sedan så kan vi förhoppningsvis resa runt i hela Australien också. 


Jag antar att klimatet är lite annorlunda än här i Sverige. Vad har ni för väder?

– Ja, klimatet är väldigt annorlunda. När vi kom hit i februari så var det 35-40 grader och sen under vintern här i juli-sept så var det cirka 20 grader och nu är det på väg att bli sommar igen så det är varmt och skönt och det är nästan alltid sol så man har blivit bortskämd med det härliga vädret.


Jag vet att när vi pratades vid sist så sa du att du skulle kunna tänka dig att stanna ett år till om du trivdes i Australien, hur tänker ni där?

– Det stämmer och vi har trivts väldigt bra hittills och det lutar åt att vi stannar upp till ett år till.

Har du haft hemlängtan?

– Nej, ingen hemlängtan. Dom här 9 månaderna har gått alldeles för fort och jag trivts så bra i staden och klimatet att jag inte fått någon hemlängtan än. 


När du inte spelar fotboll vad gör du då, blir det mycket playstation?

– Haha! Nej, ingen Playstation här faktiskt, det blir mycket att vi försöker hitta på något och upptäcka så mycket som möjligt. Det är så stort här och finns oerhört mycket att se såklart då allt är nytt för oss i en ny stad. Vi älskar att vara på stranden och bada så det blir många olika stränder. 


Du reste till Australien med din flickvän, har hon fått något jobb där?

– Ja, hon har fått jobb och jobbar mitt i centrum i en skandinavisk butik som heter Granbergs och även i klädbutiken Zara.


Hur är maten i Australien jämfört med Sverige, har du fått någon favoriträtt där?

– Maten skiljer sig inte allt för mycket och jag äter i princip samma som hemma så nej ingen ny favoriträtt här tråkigt nog.

I Sverige sänds nu serien Tjuv & Polis som är inspelad här i Lysekil, har du hunnit och kika på första avsnittet än?

– Nej jag har inte kikat på det programmet ännu men det får man ju göra. 

Tack Sebastian och God Jul & Gott Nytt År till er båda.